Seminarium om rapporten "En ny lönebildningsregim i Tyskland – Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering." av Nils Karlson, professor och VD Ratio, och Jonathan Herlitz, forskningsassistent.

1. Click to edit Master subtitle style

2. Konkurrenskraft utan
lönenormering och centralisering
En ny lönebildningsregim i Tyskland
Nils Karlson, vd, professor
Jonathan Herlitz, forskningsassistent
Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
22 maj,
2018

3. Faktaruta
• Sveriges viktigaste handelspartner
• Ledande exportland och Europas
ekonomiska motor
• Låg arbetslöshet: 3,6 procent
• Hög sysselsättning: 66 procent
• Mycket låg ungdomsarbetslöshet: 6,1
procent
• Tyska arbetsmarknadsundret
Tyskland

5. Hartzreformerna 2003–2005
• Syfte att stärka näringslivets konkurrenskraft,
bekämpa strukturell arbetslöshet och minska
kostnaderna för sociala utgifter
• Avreglering och ökad flexibilitet på
arbetsmarknaden
• Reformerad arbetsförmedling
• Större möjligheter för bemanningsföretag
• Tydligare arbetslinje i
socialförsäkringssystemet
• Mini-jobs

6. Ny lönebildningsregim
• Fallande organisationsgrad
• Minskad täckningsgrad för
kollektivavtalen
• Försvagad lönenormering
• Minskad centralisering
• Ökad lönespridning
• Lagstadgad minimilön

7. Den tyska
lönebildningsmodellen
• Tarifautonomie
• Dualt system: kollektivavtal & avtal med
lokala företagsråd
• Även helt individuella kontrakt
• Kollektivavtalsförhandlingar på
branschnivå
• Allmängiltigförklaring tidigare vanligt
• Kurzarbeit

8. Fallande organisationsgrad
• Facklig organisationsgrad har sjunkit
kraftigt, halvering sedan 1990-talet
från 35 till 17 procent
• Även arbetsgivarorganisationerna har
tappat medlemmar
• Ökning av serviceavtal
• Andel företag med företagsråd har
minskat

10. Minskad täckningsgrad
• Kollektivavtalen täckte tidigare 80–90 procent
arbetstagarna, men har fallit sedan 1990-talet
• Idag runt 57 procent, varav 9 procent
hängavtal
• Även ”avtal orienterade mot branschavtal”
förekommer
• Täckningsgraden skiljer sig stort mellan
branscher, samt mellan delstater i öst och väst

11. Figur 4. Kollektivavtalens täckningsgrad, andel av antalet anställda
Källa: WSI, 2017a.

13. Försvagad lönenormering
• Tidigare pattern-bargaining type of inter-
sectoral co-ordination, dvs samordning genom
intersektoriell normering
• Regionalt avtal mellan metallfacket IG Metall
och arbetsgivarorganisationen Gesamtmetall
normerande
• Idag väldigt oklart hur det fungerar
• Stora delar av tjänstesektorn inte alls
normerad

14. Minskad centralisering
• Effekt av minskad täckningsgrad och försvagad
lönenormering, men kollektivavtalen har även
blivit mindre styrande
• Serviceavtal, Ohne Tarifbindung, vanligare
• Tarifflöner inom industrin reglerar endast
lägstalöner
• Öppningsklausuler finns i princip i alla
branschavtal

15. Lönernas utveckling

16. Lagreglerade minimilöner
• Infördes 2015: 8,50 euro per timme
• År 2014 tjänade mellan 4,8 och 5,4 miljoner
arbetstagare, motsvarande 15-17 procent av alla
sysselsatta i Tyskland, mindre än 8,50 euro i
timmen
• Minimilönen omförhandlas vartannat år och
2017 höjdes den till 8,84 euro per timme
• Vissa grupper omfattas inte, t ex praktikanter,
lärlingar, volontärer och före detta
långtidsarbetslösa

17. Faktaruta
• Återhållsam löneutveckling och ökad lönespridning
har bidragit till ökad konkurrenskraft, tillväxt,
sysselsättning och minskad arbetslöshet
• Arbetsmarknaden har blivit mer av en marknad,
snarare än kartellsamverkan
• Visar att konkurrenskraft utan lönenormering och
centralisering är möjlig
• Vilka lärdomar Sverige kan dra av denna
utveckling behöver diskuteras!
Slutsatser

18. Faktaruta
• Göran Nilsson, utredare IF Metall
• Claes Stråth, bl.a. tidigare GD Medlingsinstitutet
• Anders Weihe, chefsjurist Teknikföretagen
• Per Östlund, lönebildningsexpert Almega
Panel

19. Click to edit Master subtitle style