Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Kokko et al

127 views

Published on

Professor Ari Kokkos presentation Innovationsstöd och exportstöd: två sidor av samma mynt från konferensen Företagsstöd fungerar det? den 28:e april 2016.

Published in: Economy & Finance
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Kokko et al

  1. 1. Innovationsstöd och exportstöd Två sidor av samma mynt Ari Kokko, professor Copenhagen Business School
  2. 2. Export och innovation • Innovation: en ny vara/tjänst/idé/teknologi som når en ny marknad • Ny exportrelation: en ny vara/tjänst/idé/teknologi som når en ny marknad • Antagande: Export är bra för samhällsekonomin. Skapar inkomster, sysselsättning, kontakter, idéer och kunskap. Om marknaden inte genererar tillräckligt mycket export kan företagsstöd vara motiverat.
  3. 3. Bakgrund • Exporterande företag är oftast mera produktiva än rena hemmamarknadsföretag (Bernard m fl 2003; Bernard & 2004; senare uppföljare) • Produktivitet driver export – Högproduktiva företag kan bli exportörer, eftersom de kan hantera de höga kostnaderna för att nå utländska kunder (Melitz 2012) • Exportkostnader: logistik, men även kunskap och information (fasta kostnader) – Ett handikapp för små företag • Kunskap och information är offentliga varor – Marknaden levererar för lite export. Argument för exportfrämjande åtgärder
  4. 4. Fungerar det statliga exportfrämjandet? • Oklart. Tidigare studier ger blandade resultat – Studier på makronivå antyder positiva effekter av att ha ambassader och konsulat (Rose 2007), exportråd (Gil m fl 2008), statsbesök (Nitsch 2007) och av höga per capita- utgifter för exportfrämjande (Lederman m fl 2010) – Studier på industri- och företagsnivå finner begränsade effekter av exportfrämjande (Bernard & Jensen 2004; Alvarez 2004; Görg m fl 2008) – Enkäter av exportfrämjandeorganisationernas kunder visar på positiva effekter. Studier av Danmark (Munch 2013), Finland (Hyytinen m fl 2011), Norge (Innovasjon Norge 2014), Storbritannien (Breinlich m fl 2012; Driffield m fl 2010; Girma m fl 2005; Rogers & Helmers 2008, 2010).
  5. 5. Svårt att mäta effekter av främjande • Kausalitet – Exportfrämjandet är inte slumpvis fördelat mellan utländska marknader. Resurserna satsas på de marknader som uppfattas ha potential • Urval av företag och fallstudier – Fokus på företag som har en relation till exportfrämjarna
  6. 6. Vår analys: Nya svenska företag i Sydasien • Urval av företag – Vi tar med alla nya (små och medelstora) exportörer, inte enbart dem som varit i kontakt med det statliga exportfrämjandet • Forskningsfrågor – Hur viktigt är det statliga exportfrämjandet i jämförelse med andra källor till kunskap och information? – I vilken utsträckning använder de små och medelstora företagen utomstående expertis?
  7. 7. Projektet • Bred målgrupp – Alla (= populationen) små och medelstora företag i södra Sverige som började exportera varor (tillverkningsindustri) till region Sydasien år 2013, och som inte hade registrerat någon export till regionen 2011-2012 (235 företag) – Frågor om hur de skaffat kunskap om utlandsmarknaden, inklusive direkta frågor gällande kontakter med och kunskap om statliga främjandeorganisationer • Registerdata från SCB • Brev från Tillväxtanalys till alla 235 företag • Telefonintervjuer (Sifo) med alla 235 företag • Djupintervjuer med 12 företag (och ytterligare kontakter med ca 40 företag)
  8. 8. Statligt exportfrämjande • Business Sweden(Exportrådet) • EKN • Almi • Tillväxtverket • Ambassader och konsulat (samt kommunala och regionala främjare och handelskammare)
  9. 9. Företagen: registerdata från SCB • Heterogen grupp – Främst småföretag (under 10 anställda) men få nya företag • Genomsnittsålder: 20 år – Många tjänsteföretag (detalj- och partihandel, transport, logistik) – Mycket exporterfarenhet: Sydasien var inte den första exportdestinationen • Avlägsen marknad. Se Uppsala-modellen (Johansson & Vahlne 1977) • Men även några ” born globals”
  10. 10. Telefonenkät Antal företag Population 235 Nedlagda 11 Vägrade delta i telefonenkät 30 Svarade på telefonenkäten 62 (26%) Inget svar trots upprepade försök att nå företaget (upp till 20 telefonsamtal per företag) 132 Utmaningar: enkätutmattning, svårt att nå företagen
  11. 11. Resultat: telefonenkät • De flesta företag använde någon form av utomstående expertis för att etablera export till region Sydasien 2013 • Begränsad direkt roll för det statliga exportfrämjandet … – Starkare kopplingar mellan exportörerna och privata rådgivare, handelskammare • … men inte pga att företagen var okunniga om det statliga främjandet – de flesta företag hade tidigare erfarenheter av statligt exportfrämjande
  12. 12. Intervjuer • Fler än 50 företag kontaktade för djupintervjuer • ”Enkätutmattning” – Många av de minsta företagen var inte intresserade av att ”kasta bort tid på ytterligare en enkät eller intervju som inte ger något” • Slutligt urval: 12 djupintervjuer med medelstora tillverkningsföretag
  13. 13. Resultat: intervjuer Olikheter Flera “typer” av exportörer • Olycksfall i arbetet • Oinformerade • Ointresserade • Uppkopplade • Pragmatiker • Superbrukare Likheter Erfarenheter av främjande • Personberoende / varierande kompetens och resultat • Utställningar och mässor • “Entrepreneurial intent”
  14. 14. Vad säger detta om statligt stöd? Det mesta sker utan att staten finns med • Svårt att identifiera de rätta mottagarna av stöd – När gör stödet störst nytta? • Viktiga målgrupper för exportfrämjande – De som försökt men misslyckats? – De som verkligen vill – “entrepreneurial intent”? • Kanske inte så viktiga målgrupper – De som redan ingår i internationella koncerner? – De som inte har drivet (“entrepreneurial intent”) • Förstår vi de underliggande processerna? – Erbjuder vi rätt typ av stöd? – Vilken roll spelar parti- och detaljhandeln? – Hur ser vi på de företag som internationaliseras genom att vara underleverantörer? • Klarar vi av att mäta effekterna? – Vad skulle hänt utan stöd? – När kommer effekterna av stöd? Hur ser lärandet ut?
  15. 15. Slutsatser Lätt att argumentera för att stödinsatser kan vara motiverade, men… • Svårt att hitta rätt mottagare – Heterogena företag: hur hittar vi de företag där stödet ger bäst resultat? • Svårt att ge rätt form av stöd – Vilka insatser är det som ger bäst resultat? • Svårt att följa upp och utvärdera – Klarar vi av att mäta effekterna av stöden? • Mera fokus på fundamentals: insatser som skapar en god näringsmiljö för alla företag?
  16. 16. Kommentar: Anna Hallberg, v VD Almi Anna-Lena Bohm, VD Uniguide
  17. 17. Summering och slutsatser Nils Karlson, docent VD Ratio

×