Recommended
Recommended
More Related Content
Featured
Featured (20)
Skriv ännu bättre
- 1. www.regionvarmland.se Skriv ännu bättre Råd från Anders Lugn
- 2. www.regionvarmland.se ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.” Språklagen
- 3. www.regionvarmland.se V V VV V V
- 4. www.regionvarmland.se • Varför? • För vem? • Vad vill jag uppnå? • Sammanhanget?
- 7. www.regionvarmland.se Undvik: • förkortningar • svåra ord • inskjutna bisatser • mängder av förstärkningstecken??!!! • frågor i rubriken • dunsfaktorn
- 8. www.regionvarmland.se ”Garantipension kan inte betalas ut eftersom storleken på de pensioner som ingår i beräkningsunderlaget överstiger den nivå som ger rätt till garantipension.”
- 9. www.regionvarmland.se ”Ett successivt tillskott av smärre naturliga vattenflöden resulterar i ett sådant av mer omfattande kvantitativ karaktär.”
- 10. www.regionvarmland.se Kom ihåg: • Korta meningar underlättar läsningen… • …men variera gärna. Bara korta meningar ger ett klumpigt språk, bara långa gör det svårläst. • Använd aktivt språk. Vem är det som gör?
- 11. www.regionvarmland.se I utvecklandet av regionen är det angeläget att ta hänsyn till lokala faktorer som aktuell befolkningstillväxt och transportmöjligheterna inom länet. Det förutsätter ett aktivt insamlande av uppgifter som i sin tur är beroende av upprätthållandet av goda kontakter med…. Passivt språk
- 12. www.regionvarmland.se Aktivt språk För att Region Värmland ska kunna bidra till den regionala utvecklingen behöver ta reda på viktiga faktorer som aktuell befolkningstillväxt och vilka transportmöjligheter som finns inom länet idag. Det förutsätter att vi aktivt samlar in uppgifter om… Det i sin tur förutsätter att medarbetarna arbetar för att ha goda kontakter med…
- 14. www.regionvarmland.se Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling.
Editor's Notes
- Sammanfattande råd till oss på Region Värmland från Anders Lugn på TT kompetens.
- På Region Värmland är vårt språk redan vårdat, men inte alltid enkelt och begripligt. Därför behöver vi fortsätta jobba med hur vi skriver. Det är ett arbete som pågår inom många myndigheter och organisationer i Sverige. Ytterst är det en fråga om tillgänglighet och demokrati.
- Den viktigaste grundregeln är VVV = våga välja vinkel, det vill säga huvudtema för din text. Vad är allra viktigast för dina läsare att få med sig? Vad kan väcka deras intresse?
- Ställ dig själv de här frågorna innan du skriver, eller diskutera igenom det med en kollega. Då först har du förutsättningar för att välja vinkel.
- När du väl vet vad som är viktigast att berätta och för vem, då går du pang på rödbetan. Börja med det viktigaste, sedan kan du fylla på med förklaringar, nyanser och mer fakta. Genom att göra så underlättar du för läsaren att se vad som är viktigt och fångar förhoppningsvis intresset.
- ”Undvik Svansjön” säger Anders Lugn. Han menar att vi ofta snärjer in oss i krångliga resonemang eller börjar med en lång bakgrund innan vi kommer till slutsatsen. Lugn förespråkar att vi i de flesta fall gör tvärt om. Visst behöver läsaren få bakgrund, men man måste inte börja med den. Om man bara väcker läsarens intresse kommer hen att fortsätta längre ner i texten.
- Förkortningar skrivs alltid ut i löpande text, med undantag för personliga meddelanden, anteckningar och så vidare. Vi skriver alltså till exempel, etcetera, med mera och så vidare. Förkortningar gör att läsarens öga fastnar lite och det kan bromsa upp läsningen, precis som svåra ord man inte förstår. Inskjutna bisatser är bra att undvika., eftersom de också kan bromsa läsningen och lätt leder till syftningsfel. (Ett exempel på inskjuten bisats: ”Region Värmland har varit samordnare, det vill säga tagit initiativ till, drivit och sammanställt, arbetet med Värmlandsstrategin.” Den kursiverade texten är en inskjuten bisats.) Många frågetecken eller utropstecken är något man kan använda i privat språkbruk, men i offentliga sammanhang ger det lätt ett lite oseriöst intryck. Dålig svenska helt enkelt. Frågor i rubriken bör man undvika utom i undantagsfall. Med dunsfaktor menas behovet av att kunna visa upp ett omfångsrikt dokument när man har avslutat ett stort arbete. Men – det finns inget som helst samband mellan längden på en text och dess innehållsmässiga tyngd. Det enda som händer om man dunsar ner ett stort dokument på en kollegas skrivbord är att hen inte hinner läsa, eller inte kan se vad som är viktigast. Skriv koncentrerat! Det ger ett mycket mer seriöst och genomarbetat intryck än en för lång text.
- Det här är ett exempel från Försäkringskassan på hur illa det kan gå om man inte tänker på läsaren när man formulerar sig. Det är början på ett brev som gick ut till nästan en miljon pensionärer med beskedet att deras ålderspension hade räknats om. Det var fullt av hänvisningar till paragrafer i lagtexter, men däremot framgick det inte hur mycket pengar pensionärerna skulle få. Försäkringskassan blev nedringda av förvirrade, arga pensionärer och dessutom nerskrivna i media. Misstaget förde med sig kostnader på sammanlagt flera miljoner kronor, enligt Regeringskansliet som arbetat med språkförbättringar som en demokratifråga i många år. ”Klarspråk lönar sig” heter deras publikation som jag har hämtat exemplet ur.
- Gissa vilket ordspråk det här ska vara en omskrivning av! Katrineholmskuriren gjorde en granskning av Katrineholms kommuns officiella texter. Resultatet var nedslående – texterna var onödigt krångliga och ibland nästan obegripliga. I samband med granskningen gjorde tidningen också en sammanställning med ordspråk så som de hade kunnat se ut om de skrivits av en riktig byråkrat. Det här ska föreställa ”Många bäckar små blir till en stor å”.
- Meningslängden avgör textens rytm. Korta meningar ger snabb rytm, långa meningar ger långsam rytm. Testa gärna att arbeta med olika längd på meningarna, eller kolla efter det när du läser. På sportsidorna kan man ibland hitta extrema exempel på snabb rytm. Korta meningar ger en högre läsbarhet, men om man överdriver det kan språket bli väldigt upphackat så att läsaren inte får något flyt. Det bästa brukar vara att variera meningslängden, men att helt undvika jättelånga meningar. Är du osäker kan du pröva att läsa högt för dig själv, då brukar man känna var det behövs komma och punkt för att man inte ska tappa andan. Exempel på passivt och aktivt språk finns i de två kommande bilderna.
- I passivt språk undviker man att berätta VEM som gör något. Man kommer runt det genom att skriva ”utvecklandet”, ”insamlandet”, ”upprätthållandet” och så vidare. Det gör texten otydlig och abstrakt, och därmed svår att ta till sig.
- I aktivt språk framgår det vem som gör. Det är okej att använda ”vi” när man pratar och skriver om Region Värmland. Det har ledningsgruppen för Region Värmland bestämt, eftersom det underlättar ett tydligt språk. Det viktiga är att vara noga med att det inte blir otydligt vad ”vi” syftar på. Om man till exempel varierar ”Region Värmland” med ”vi” behöver det inte bli något missförstånd.
- Varning för info overload! De allra flesta blir helt översköljda med information i olika former, och det fungerar inte längre att skicka ut omfattande, osorterad information. Ingen orkar ta det till sig. Gör alla en tjänst genom att våga välja vinkel och skriv det viktigaste först. När du är klar – gå igenom och stryk allt som inte är absolut nödvändigt att ha med. Låt alltid en kollega läsa igenom och ge feedback innan du lämnar ifrån dig något som många ska läsa. Det är så lätt att missa något eller bli blind för sitt eget fackspråk.
- Det här är hur vi presenterar Region Värmland utåt. Idag är det många som inte vet vad Region Värmland är och gör. Det är ett problem, bland annat eftersom skattebetalarna behöver få veta vad vi gör för deras pengar. Ju oftare vi kan knyta an det vi säger och skriver till Region Värmlands övergripande mål desto tydligare kommer bilden av oss bli. Våra övergripande mål är hållbar utveckling, tillväxt och ett skönare liv för alla som lever i Värmland. Formuleringarna är avstämda med ledningsgruppen och till för att användas i alla sammanhang både internt och extern!