1. Intresseanmälan att föreläsa på Transportforum 2013 inom ämnesområde Trafiksäkerhet
Studie genomförd av Susanne Gustafsson, Jonna Nyberg, Inger Forsberg och Sonja Forward samtliga
VTI
Föredraget hålls av Susanne Gustafsson, VTI
SMADIT - ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv
Bakgrund
VTI, har tidigare genomfört en större nationell studie, ”Utvärdering av projektet Nationell samverkan
mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen”. Numera kallas arbetsmetoden SMADIT
och innebär ett samarbete på kommunal/länsnivå mellan Trafikverket, Polisen, Kustbevakningen,
Tullverket, Kommunerna, Landstingen, Transportstyrelsen, Kriminalvården/Frivården i syfte att
minska antalet påverkade förare. Den misstänkte rattfylleristen erbjuds ett samtal med
socialtjänsten/beroendevården och kontakten ska ske snabbt, helst inom 24 timmar.
Av utvärderingens resultat framgår bl.a. att det bland de medverkande myndigheterna finns en positiv
inställning till att arbeta med SMADIT och att verksamheten fungerar relativt bra i många län. Polisen
önskar utbildning i motiverande samtal och mer kunskap om vad som händer med de misstänkta
rattfylleristerna, en kunskap som de anser behövs för att upprätthålla motivationen till att arbeta med
SMADIT. I utvärderingen saknas dock den misstänkte rattfylleristens perspektiv och det konstateras
att ”Kunskap om den rattfulles upplevelser vid mötet med polis, socialtjänst och beroendevård borde
kunna ge fördjupade insikter om varför rattfyllerister tackar ja eller nej, vilket i sin tur skulle kunna
ligga till grund för förbättrade rutiner och motiverande samtal. Det är ett viktigt utvärderingsbehov.”
Syfte
Syftet med den studie som nu genomförts med finansiering från Skyltfonden, RPS och MHF:s
forskningsfond, har varit att via intervjuer fånga den misstänkte rattfylleristens uppfattning, erfarenhet
och nytta av SMADIT.
Metod
Den metod som använts i studien är djupintervjuer. Vi har önskat nå totalt 20 misstänkta rattfyllerister
som vid polisens samtal antingen tackat ja eller tackat nej till att träffa beroendevården/socialtjänsten.
De frågeställningar som studien sökt svar på är framförallt:
Hur upplevde den misstänkte rattfylleristen mötet/samtalet med polisen? Hur ser den misstänkte
rattfylleristen på de rutiner som finns kring SMADIT? Vad gjorde att man tackade ja eller nej till
erbjudandet om samtal med beroendevården/socialtjänsten? Har det någon betydelse om polisen och
beroendevården/socialtjänsten finns i anslutning till varandra? Har det någon betydelse om polisen
ordnar direkttransport till beroendevården/ socialtjänsten? Är det fler som tackar ja till erbjudandet om
polisen är utbildad i motiverande samtal? Har eventuell tidigare rattfyllerikörning någon påverkan på
beslutet att tacka ja eller nej till erbjudandet?
För de misstänkta rattfyllerister som även mött beroendevården/ socialtjänsten har funnits ytterligare
frågeställningar:
Hur upplevde den misstänkte rattfylleristen mötet/ samtalet med beroendevården/ socialtjänsten? Hur
var personalens förmåga att samtala om vad som hänt och informera om vad som erbjuds? Vad gjorde
att man tackade ja eller nej till erbjudandet om vård/ behandling? Hur snabbt kom den misstänkte
rattfylleristen till möte/ samtal med beroendevården/ socialtjänsten? Finns det någon åsikt om
betydelsen av tidsförloppet mellan ertappandet och mötet/ samtalet med beroendevården?

2. Resultat
Studien pågår för närvarande och de sista intervjuerna genomförs hösten 2012. Det har varit svårt att
få tag i personer att intervjua trots att inbjudningar till studien lämnats via både polisen och
socialtjänst/beroendevård i ett 10-tal län. Studien avslutas under året och resultatet från de intervjuer vi
genomfört presenteras i en VTI-publikation. Vi önskar också få redovisa studien och dess resultat på
Transportforum.
Resultatet från studien ska användas för att förbättra SMADIT hos de myndigheter som använder den.
En förbättring av SMADIT utifrån de misstänkta rattfylleristernas synpunkter, kan leda till att fler
misstänkta rattfyllerister tackar ja till polisens erbjudande om samtal med
beroendevården/socialtjänsten och att fler misstänkta rattfyllerister därmed kommer i behandling/får
vård. Förhoppningen är att en förbättring av SMADIT kommer att leda till att antalet rattfyllerister
minskar, vilket i sin tur leder till att trafiksäkerheten ökar och risken för att dödas eller skadas i
trafiken minskar.