Samstämmigheten mellan kognitionspsykologi och trafikinspektörers teorier om bilkörning Transportforum 2014

1. Samstämmigheten mellan kognitionspsykologi och
trafikinspektörers teorier om bilkörning
Björn Lidestam, LiU/HEAD
Syfte
Syftet var att granska överensstämmelsen mellan å ena sidan vad teoretiska
modeller som beskrivs i litteraturen och å andra sidan vad trafikinspektörer utifrån sin
praktiska beprövade erfarenhet identifierar som viktiga psykologiska faktorer för
säker bilkörning.
Metod
Samtliga svenska trafikinspektörer (N = 228, n = 116 svarade) tillfrågades i enkät om
hur stor inverkan Vägverkets fem bedömningsområden hade för riskmedvetenhet
(som var kriteriet för säker bilkörning) samt hur stor inverkan utvalda teoretiska
begrepp hade på vart och ett av bedömningsområdena och på riskmedvetenhet.
Dessutom intervjuades tolv trafikinspektörer.
Resultat och slutsatser
Sammansatta förmågor bedömdes vara viktigast för riskmedvetenhet. Resultaten
visar att komplexa förmågor som bedömningsområdet uppmärksamhet relaterar till är
viktigast för riskmedvetenhet. I intervjuer nämnde de flesta trafikinspektörerna
spontant uppmärksamhet och erfarenhet som viktiga för bilkörning. I enkäten
skattades de tre bedömningsområdena uppmärksamhet, trafikuppträdande och
hastighet som viktigast för riskmedvetenhet. Dessa tre bedömningsområden mäter
sammansatta psykologiska förmågor hos föraren. Samma bedömningsområden föll
ut som den viktigaste statistiska principalkomponenten för skattningarna.
Trafikinspektörerna skattade att de två bedömningsområdena manövrering och
placering har betydligt mindre betydelse för riskmedvetenhet. Dessa två
bedömningsområden mäter mer basala psykologiska förmågor och föll ut som en
principalkomponent som förklarade mindre varians. Slutsatsen är att manövrering
och placering är nödvändiga men inte tillräckliga villkor för riskmedveten körning. De
mer komplexa förmågorna uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet
förutsätter manövrering och placering och kan därmed utgöra nödvändiga och
tillräckliga villkor för riskmedvetenhet.
Avsökning kan utgöra en bra och användbar indikator
för riskmedvetenhet. Avsökning visade sig vara ett viktigt begrepp i både enkäter och
intervjuer och kan relativt enkelt påvisa bakomliggande kognitiva processer. Flertalet
trafikinspektörer kopplade avsökning till riskmedvetenhet, uppmärksamhet och
planering i intervjuerna. I enkäterna skattade trafikinspektörerna avsökning som
viktigast för riskmedvetenhet. Avsökning kan därmed betraktas som det begrepp som
äger högst ekologisk validitet av samtliga undersökta begrepp. Därför bör man
fokusera på begreppet avsökning i såväl teori som i praktik. Även övriga teoretiska
begrepp fick empiriskt stöd i studierna, vilket styrker deras ekologiska validitet.

2. Strategisk planering bedömdes vara den minst viktiga förmågan i relation till
körprovet.
Stor variation i hur trafikinspektörer uttrycker sig om praktiskt formella begrepp. I
intervjuerna var det stor variation i vad som nämndes som viktigt hos bilförare, hur
praktiskt formella begrepp definierades, och hur man relaterade de praktiskt formella
begreppen till varandra. Den stora variationen i trafikinspektörernas svar tyder på att
det kan finnas stor variation i kunskapsnivån eller att det finns kunskapsbrister. Om
trafikinspektörerna har olika uppfattningar om hur praktiskt formella begrepp tolkas
och hur de praktiskt formella begreppen förhåller sig till varandra, så kan detta
medföra att körprov bedöms olika. Ett körprov kan alltså tänkas få olika utfall
beroende på hur ett körbeteende tolkas. Två trafikinspektörer kan ge samma
körbeteende olika orsaksförklaringar och därmed bedöma att körbeteendet
återspeglar riskmedvetenhet på helt olika sätt.
Implikationer
En ordbok för praktiskt formella begrepp kan ge trafikinspektörer en vägledning
rörande tolkning av de begrepp som används i deras utbildning och vokabulär. En
ordbok ger sannolikt en större överensstämmelse mellan trafikinspektörer i deras
kommunikation och bedömning av körprov. En intervju av föraraspiranten bör införas
i körprovet. Genom en intervju kan trafikinspektören få inblick i hur föraraspiranten
har tänkt, om han eller hon har övervägt handlingsalternativ, och provsituationen kan
bli ett inlärningstillfälle för aspiranten vilket idag sker i många utbildningar. Utveckling
och användning av avsökningstest kan utgöra att komplement till körprovet och kan
användas diagnostiskt under förarutbildningen.