4. Bakgrund till projektet
Husen förbrukar mycket
energi
Mycket brott på
ledningar och kablage
Stärka kvarterskänslan
Öka känslan av trivsel
och trygghet
Öka förvärvsfrekvensen
5. Ca 600 miljoner under 4 år
Återskapandeprojektet
Hjärstaskogen
etapp 1
Hjärstaskogen
etapp 2
7. Ekologisk hållbarhet
Nytt klimatskal
Ny FTX-ventilation
LED-belysning
Ind. mätning av KV & VV
LOD
Sedumtak
Cykeln har prioritet
Aktiv betong
Solpaneler och solceller
9. Ekonomisk hållbarhet
• Lägre drift- och underhålls-
kostnader
• Långsiktigt hållbara material
• Bygga smart ur skötsel-
perspektiv
• Mindre skadegörelse genom
ökad trivsel
• Självförsörjning – boende-
byggarna
10. Vad är Boendebyggarna?
Målet är att 50-80st personer ska få praktik,
utbildning under projekttiden
Kravet för att få delta:
- Arbetslös
- Inskriven på arbetsförmedlingen
- Bosatt i Vivalla
Inget krav på erfarenhet från byggbranschen
Samarbete med Arbetsförmedlingen som
finns på plats en dag/vecka i
bodetableringen på Visgatan
Skanska och alla underentreprenörer
förbinder sig till att vara med och ta emot
Boendebyggare.
11. Varför Boendebyggarna?
Få in en fot i arbetslivet
Möjlighet att påverka sin boendemiljö
Självförsörjning
Intyg från näringslivet
Ökat ansvarstagande
Minska utanförskapet
Ökad mångfald på arbetsplatserna
12. Hur går det till i praktiken?
Handledarutbildning
Alla Boendebyggare får en handledare.
Alla handledare ska gå en handledarutbildning.
Exempel på innehåll:
- Checklistor inför första dagen
- Mallar för veckovisa uppföljningssamtal
- Mallar för praktikintyg
- Det goda ledarskapet
Syftet med utbildningen är att säkerställa att alla
tar hand om sin Boendebyggare på rätt sätt
13. Hur går det till i praktiken?
Introduktionsutbildning Boendebyggare
Innan Boendebyggarna får komma in på
arbetsplatsen måste de gå en
introduktionsutbildning
Viktig del av utbildningen är
säkerhetsintroduktionen.
Både en teoretisk och praktisk utbildning
Riskfyllt att vara på en byggarbetsplats
Exempel på andra delar är information om:
- Vivalla-projektet
- ÖrebroBostäder
- Skanska
- Vad förväntas hända första dagen
- Byggbranschen
Fackförbundet Byggnads har varit delaktiga i
arbetsgruppen för både handledarutbildningen
och introduktionsutbildningen
14. Hur går det för oss?
Just nu har vi involverat 39 st boendebyggare i Vivalla-projektet
Arkitekt:
Alberto
Landskapsarkitekt:
Jamal, Kadir
Markentreprenör:
Abdalla, Camilla, Johan
Mark
Konstruktör:
Said, Jamal
Putsentreprenör:
Osman, Hamed
Totalentreprenör:
Aweys, Niklas, Joar, Win,
Eduardo, Musse, Dana, Faiso,
Arman, Hussein
Hus
Rivningsentreprenör:
Abshir, Lassad, Andre, Urban
Kontorsstädning:
Linda, Magnus
Rörentreprenör:
Omar, Barialay, Daniel
15. Hur går det för oss?
Målet 50-80st personer kommer att nås!
Målerientreprenör:
Mohammed, Mohammad
Butik:
Hamad
Sten & plattentreprenad
AB:
Ahmed
Beställaren
Subeyr, Dana, Arman
Butik:
Drita, Patrik
El entreprenör:
Renas, Ahmad
Ventilation entreprenör:
Bingo
Lillåns Bleck & Plåt:
Jaseen
Vivalla är ett miljonprogramsområde, bygget mellan 1967-70. Området är unikt på det sättet att det byggt med låga hus.
Antalet lägenheter är ca 2 400 varav 2 300 är ÖBOs.
Antalet invånare i Vivalla är ca 7 000. Det är den officiella siffran.
Vivalla har en ung befolkning. 35 % är under 15 år och 50 % är under 24 år.
Här är några riktgivare som vi tar fram för våra olika bostadsområden.
Området har många invånare med utländsk bakgrund. Det i sig är inte ett problem men många är nyanlända, vilket innebär att svenska är ett minoritetsspråk.
37% av befolkningen arbetar. Att jämföra med snittet för ÖBO som är 58 % och för kommunen som är 76 %.
Den disponibla inkomsten ligger drygt 100 tkr under snittet för kommunen.
I vår hg-enkät samlar i info om trygghet och trivsel. De ligger lägre än ÖBO-snittet.
Det krävs inte lika många köpoäng för att få en lgh i Vivalla jfrt med snittet. Det skiljer ca 2,5 år.
Med riktgivarna i bagaget samt det faktum att husen förbrukade mycket energi – ca 210 kWh / kvm
Och att vi haft mycket driftstörningar p g a kabelbrott och läckage
Samt att vi ville bryta upp monotonin och skapa en unik identitetskänsla samt att öka känslan av trygghet och trivsel så bestämdes att vi skulle satsa 600 mnkr under 4 år.
I projeket ingår tre delar. Dels Hjärstaskogen etapp 1 där vi sitter nu.
Nästa delprojekt är återskapandeprojektet i nordöstra Vivalla där vi kommer att återskapa delar av usteendet från 60- och 70-talet.
Även i detta kvarter kommer vi att fokusera på energispar, underhåll av ledningar samt ha fokus på trygghetsskapande insatser.
När vi är klara på Versgatan kommer vi åter till Visgatan och bygger etapp 2 av Hjärstaskogen. Anledningen till att vi tar Versgatan emellan är dels att vi arbetar med en ny detaljplan och dels att vi ska dra nytta av lärdomar i detta projekt som vi kan ta med oss till nästa kvarter.
I de här projekten är hållbarheten i fokus. Vi pratar om hållbarhet i tre dimensioner
Social hållbarhet
Ekologisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Huset får ett nytt klimatskal och FTX-ventilation för att minska energiförbrukningen. I alla gemensamma utrymmen och utomhus installeras LED-belysning. Vi räknar med att sänka energiförbrukningen från 210 kWh/kvm till 67 kWh/kvm. En sänkning med ca 70%...
Individuell mätning av varm och kallvatten installeras – syftet är att ändra beteendet. Vi vet att hg blir mer sparsamma när de betalar vad de förbrukar. När vi inför individuell mätning brukar förbrukningen sjunka ganska kraftigt.
Vi tar tillvara på dagvattnet (regnvattnet) lokalt i kvarteret för att minska försurningen av Örebros vattendrag och har valt att i pedagogiskt syfte visualisera detta bland annat i form av en liten damm på gården och sedumtak på husen. Sedumtaken gör också att vi inte belastar dagvattennätet…
Vi vill uppmuntra klimatsmart beteende genom att satsa på cykel i kvarteret, cykeln ska alltid ha lätt att ta sig fram i i kvarteret och alla hyresgäster får ett separat cykelförråd där de kan förvara sina fina cyklar istället för ett gemensamt cykelrum där vi har problem med stölder.
Vi har också valt material som hjälper till att rena luften – aktiv betong, takpapp med högt miljötänk osv
Vi kommer att installera solceller och solpaneler på Visgatan 4.
Vi har genomfört ett gediget dialogarbete inför ombyggnationen och detta dialogarbete fortsätter när hyresgästerna har flyttat in. Vi har bl a haft möte med hyresgästerna som flyttat in på Visgatan 12 och 16.
Dialogerna har bland annat lett till att vi har skapat olika nivåer av renovering i lägenheterna så att hyresgästen själv kan påverka sin hyreshöjning.
Barnen i kvarteret har arbetat med att bygga en egen klimatsmart och lekfull gård och ifrån dessa tillfällen har vi tagit med oss flera tydliga önskemål som nu blir verklighet. Det handlar om slingriga cykel- och gångvägar, kullar på gårdarna, färgglada inslag, lekredskap, vatten på gården osv.
Vi har tydligt försökt att hålla isär de privata, halvprivata och de offentliga zonerna. Idag är det ganska otydligt i Vivalla.
Vi jobbar även mycket med trygghetsfrågor i form av att öppna upp fönster på husens gavlar, engagerat belysningsarkitekter som har studerat hela kvarteret med detta i fokus osv.
Vi kommer att visualisera det klimatsmarta genom konst. Centralt i kvarteret kommer det att finnas ett konstverk som indikerar vattenför-brukningen. När det förbrukas mycket vatten i realtid så är det ett forsande ljud och när det förbrukas lite så är det ett droppande ljud.
Alla som flyttar in i kvarteret får information om att det finns ett hållbarhetstänk i området och hur man som hyresgäst kan/ska bete sig för att leva i linje med det.
Utöver dessa exempel driver vi även en arbetsmarknadssatsning som kallas boendebyggarna och innebär att vivallabor får vara med och utveckla sin egen stadsdel genom att få praktik inom projektet.
Lägre drifts- och underhållskostnader.
Välja långsiktigt hållbara material. Kanske något dyrare i produktionsskedet men håller längre.
Genom att bjuda in förvaltningen i projektet bygger vi ett smart kvarter ur förvaltningsperspektiv. Att tänka på vilka växtmaterial vi använder, var buskar placeras och var snön ska läggas kan spara pengar i förvaltningsskedet.
Minskad skadegörelse genom ökad trivsel och delaktighet i kvarteret.
Boendebyggarna har ju som långsiktigt mål att fler personer ska få komma in på arbetsmarknaden. Till dags dato har 6 personer fått arbete = minskat försörjningsstöd och ökade skatteintäkter.
