2. Sammanfattning
Under hösten 2004 startades ett projekt för att utreda möjligheterna till att bygga och driva en
beachvolleybollhall i Uppsala. Projektarbetet innefattar en förstudie och en projektering av en
lämplig lokal. Projektet startades av tre studenter, Tobias Hahlin, Johan Lidén och Kristian
Nilsson, på programmet Projektledning för ingenjörer vid Uppsala Universitet. En projektgrupp
bestående av 7 klubbmedlemmar engagerades till projektet.
Fyrishov Beach Club har funnits sedan 1992 och är den enda beachvolleybollklubben i Uppsala.
Intresset för sporten har hela tiden ökat och nu vill klubben expandera. För att göra detta behöver
klubben bedriva träningsverksamhet året om och i förlängningen innebär det en inomhushall.
I förstudien ingår bl.a. en undersökning av kundunderlaget i Sverige och Uppsala samt en
undersökning av befintliga beachvolleybollhallar i Sverige och internationellt. Projektgruppen har
även tittat på vilka finansieringsmöjligheter och vilken organisation klubben behöver ha för att för
att starta och driva hallverksamhet samt vilka tillstånd som krävs. En beskrivning finns av de
lokalalternativ i Uppsala som är lämpliga som beachhall och hur hallen bäst kan tänkas locka nya
kunder och medlemmar.
Under förstudien framstod ett lokalalternativ som lämpligare framför de andra och ett beslut togs
om att göra en projektering av lokalen. Förhandlingar med fastighetsägaren inleddes och denne
visade sig ha önskemål om att klubben skulle öppna hallen så fort som möjligt. Hallens storlek
medförde att ett kommersiellt koncept för den blivande beachhallen skulle vara möjligt.
Projekteringen innefattar bl.a. vad hallen skall erbjuda, hur hallen skall drivas, en budget samt en
byggprojektering. Den senare beskriver planlösningen och hur beachvolleyplanerna och
omklädningsrummen skall anläggas, samt hur lokalen ska anpassas för att få ett så effektivt
utnyttjande av ytan och ett så tilltalande utseende som möjligt. Investeringarna uppgår till 1,3 Mkr
och hallens omsättning uppskattas till 1,7 Mkr. Den tillgängliga ytan var placerad så i fastigheten
att passage var tvunget att ske genom Innebandyalliansens lokaler. Ett samarbetsförslag
utarbetades kring en gemensam receptions- och caféverksamhet.
När beslutsunderlaget var klart tog Fyrishov Beach Club beslutet att utlysa ett extra årsmöte för
att få mandat av medlemmarna att gå vidare med förhandlingarna och så småningom skriva
kontrakt med fastighetsägaren. Vid det extra insatta årsmötet invaldes en ny styrelse som sedan
gavs efterfrågat mandat. I samband med årsmötet överlämnades ansvaret för det fortsatta projektet
från examensarbetarna till de kvarvarande medlemmarna i projektgruppen och styrelsen inom
Fyrishov Beach Club.
Invigning
Utredning
Genomförande
Marknadsföring
2004 2005
Hallen klar i september
4. Förord
Detta projekt har utförts på uppdrag av Fyrishov Beach Club, under hösten -04 och våren -05.
Projektet har genomförts i samarbete mellan Fyrishov Beach Club och utbildningen
Projektledning för ingenjörer, vid Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala
universitet.
Vi vill tacka projektgruppen för ett bra arbete och stort engagemang i projektet. Till klubbens
styrelse samt våra lärare Esbjörn Hogmark och Mats Karén riktas ett tack för värdefullt stöd. Tack
riktas även till våra närstående som fått stå ut med oss under denna tid.
Projektet har genomförts i ett samarbete mellan:
FFyyrriisshhoovv BBeeaacchh CClluubb
5. 1. INTRODUKTION 1
1. Introduktion
1.1. BAKGRUND
Behovet av en stor ljus mötesplats där människor kan mötas kvällstid är stort i Uppsala.
Beachvolleyboll är en skonsam sport som kan spelas 4-12 personer blandat killar och tjejer, unga
och vuxna.
Fyrishov Beach Club (FBC) har under en längre tid sett ett behov av en fungerande verksamhet
året om. Genom att starta och driva träningsverksamhet under våren och sommaren 2004 har
antalet medlemmar och licensierade spelare ökat och antalet ungdomar i klubben fördubblades.
Det finns en vilja i klubben att utöka verksamheten och få in fler ungdomar samt utöka
tävlingsverksamheten både ute och inne. Flera spelare spelar redan på SverigeTouren, bl.a.
vinnarna av finalen 2004 (Per Köhler och Martin Woxlin). Beachvolley är en sport på frammarsch
och i sommarens OS i Aten slog Sveriges stoltheter Björn Berg och Simon Dahl till med en 9:e
plats.
Fyrishov Beach Club, har i samarbete med Projektledning för ingenjörer (PLP), vid Centrum för
entreprenörskap och företagsutveckling (CEF, UU), startat ett projekt för att skapa en
beachvolleyhall i Uppsala. Med en hall kan det skapas ett uppsving för beachvolleybollen i
Uppsala och samtidigt bidra till ökad aktivitet bland unga samt möten över sociala grupper.
1.2. SYFTE
Syftet med projektet är att ge Fyrishov Beach Club möjlighet att bedriva sin
beachvolleybollverksamhet året om.
1.3. VISION
”Att skapa Fyris Beach, stranden i Uppsala. Fyris Beach skall dels vara namnet på den fysiska
inomhusarenan för beachvolleyboll i Uppsala. Men framförallt skall den bli varumärket som
kommer att sammanfatta konceptet och livsstilen för en ny generation av fritidsengagerad ungdom
som inte gör skillnad på idrott och fest”
1.4. MÅL
”Målet med projektet är att projektera iordningställandet av en fungerande beachvolleybollhall
september 2005 i Uppsala som både medlemmar, allmänheten, skolor och företag kan nyttja.”
1.5. TIDPLAN
Invigning
Utredning
Genomförande
Marknadsföring
2004 2005
Hallen klar i september
6. 2. FÖRSTUDIE 2
2. Förstudie
Förstudiens övergripande uppgift för projektet var att inventera möjligheterna att skapa en
beachhall i Uppsala. Informationen skall svara på frågorna om vilka lämpliga lokaler som finns att
tillgå och kostnaden för att bygga och hyra, hur bygget kan finansieras, vilka risker innebär ett
bygge. Ytterligare information såsom bakgrundsinformation och enkäter var även önskvärd för att
en fullständig beskrivning av möjligheterna för ett hallbygge skulle kunna sammanställas.
2.1. TEMO-UNDERSÖKNING HÖSTEN -04
Beachvolley är trendigt, ungdomligt, modernt och kul, enligt Temos undersökning! Under slutet
av 2004 gjorde Temo en enkätundersökning för Svenska Volleybollförbundets räkning. Syftet var
att få ett underlag för att förbättra sin organisation. I Sverige har drygt 420 000 personer över 18
år intresse för beachvolleyboll. Av de 2 000000 som har kännedom om beachvolleyboll anser
knappt 40 % att beachvolleybollen är trendig och ungdomlig och knappt 30 % att den är kul och
modern. Detta innebär att beachvolley anses vara en av de mest moderna sporterna i Sverige,
jämfört med drygt 40 idrottsaktiviteter. Vad det gäller intresset av beachvolley som tävlingsidrott i
Sverige har detta ökat markant sedan 2002. På ett par år har antalet tävlingslicensierade spelare i
beachvolleyboll ökat med 68 %!
2.2. ENKÄTUNDERSÖKNING I UPPSALA
En enkät gick ut till Fyrishov Beach Clubs medlemmar i början av 2005 för att ta reda på hur de
tycker att klubben fungerar idag och hur de skulle vilja att den fungerar i framtiden. Vidare
undersöktes hur intresset var för att ingå i en eventuell ny klubbstyrelse och hur de tycker att
verksamheten i en beachhall skall se ut. För att smidigt sprida och sammanställa undersökningen
genomfördes den via ett internetbaserat formulär. Responsen var stor, redan efter fem dagar hade
120 svar inkommit. Enkäten framarbetades av Göteborg Beach Club under 1999 men
omarbetades av projektgruppen under våren 2005 för att passa FBC och de rådande
omständigheterna i Uppsala. Här följer en kort sammanställning av enkäten:
• De som besvarat enkäten är mellan 16 och 54 år.
• En majoritet skulle träna 1-4 tim/vecka om det fanns en hall.
• Fler vill delta i träningsgrupper än i seriespel.
• De faktorer som har störst betydelse för spel i hallen är; tillgång till önskade tider,
hyran, sandens kvalitet och temperaturen i hallen.
• Nästan 70 % tycker att 50 kr är lagom att betala per person och halltimme.
2.3. BEFINTLIGA BEACHHALLAR
För att få en uppfattning om hur de nuvarande beachvolleybollhallarna i Sverige1
ser ut och hur
de drivs gjordes en undersökning informations Nedan följer en översiktstabell på beachhallarna i
Sverige, se tabell 2.
I Sverige finns i nuläget endast 4 beachhallar av olika storlek och medlemsantal.
Organisationsformen varierar mellan de olika hallarna och de har alla olika förutsättningar för att
stimulera klubbarnas utveckling.
1
Bilaga 1, Detaljerad information om Sveriges beachvolleybollhallar och en sammanställning av
beachvolleybollhallar internationellt.
7. 2. FÖRSTUDIE 3
Tabell 2. Översikt beachhallar i Sverige
Namn Stad Medlemmar
år 2005
Antal
planer
Takhöjd Driftsform Tips till ny hall
IKSU
sportcenter
Umeå 300 3 5-6m
Takstolar
Företag Min. 4 banor
Min. 9 m takhöjd
Värmeslingor
Sandkvalitet
Professionalism
Ta betalt!
NJoy Västerås 100 1 11m Företag Sandkvalitet
Bra ljus
NRJ-hallen Göteborg 800-900 12 8m Klubben med
2,5 avlönad
tjänst
Professionalism
Organisation
Bevattningssystem
Bellevuestadion Malmö 160 3 7-8 m
Takstolar
vid 5-6m
Företag Egen drift
Egen personal
Klubben
Slutsatserna som kan dras av nuläget i Sverige (tabell 2) är följande. Beachhallarna drivs av
företag utom den hall som är störst till antalet planer och medlemstal. Att Beachhallarna drivs av
företag kan vara negativt så sett att marknadsföringen inte sker kontinuerligt. Göteborgshallen
drivs av klubben och då krävs att marknadsföringen sköts ordentligt då hallen är den enda
inkomsten. Tips för att bygga en hall är ha en takhöjd på minst 8 meter och att sköta hallen på ett
professionellt sätt redan från början.
En större beachvolleyhall bör fungera i Uppsala med Mälardalen som upptagningsområde då det
inte finns någon anläggning i närheten. Uppsalas beachklubb har funnits i över 10år och har en
stor volleybolltradition. FBC som klubb bör eftersträva att starta och driva hallen som klubb av
främst två orsaker. Dels för att kunna ge bäst service och kunskap om beachvolleyboll till hallens
besökare vilket genererar flest beachvolleybollspelare och klubbmedlemmar. Men även för att via
hallverksamheten generera pengar till klubben vilket gör det möjligt att återinvestera i sporten
med elitsatsningar, ungdomsverksamhet, anläggande av fler utomhusplaner etc. Detta understöds
vid en närmre titt på Göteborg Beachvolley Clubs verksamhet. Uppsala bör anlägga minst 3
planer beachvolleyplaner för att täcka klubbens behov och en minsta takhöjd på 8 m är önskvärd.
För att attrahera ytterligare spontanspelare och företag bör hallen ha 4-6 planer. Undersökningar
både internationellt och i Sveriges Beachhallar visar att sandkvaliteten är viktigast, helst i
kombination med uppvärmning och bevattning för att minimera dammspridningen.
8. 2. FÖRSTUDIE 4
2.4. PROJEKTETS FÖRDELAR & RISKER
Följande fördelar talar för ett genomförande av projektet.
• Sveriges fjärde största beachvolleyklubb behöver utöka sin verksamhet.
• Ta viktig mark när det gäller att vara först i Stockholmsområdet med
Beachvolleyhall.
• Enligt förstudie och enkätundersökning finns det ett uppdämt behov av en
beachvolleybollhall i området.
• Bidra till ett aktivare liv för dem som idag kanske inte rör på sig alls.
• En hall medför fler beachvolleybollspelare. Utomhusverksamheten på
sommaren kommer därför att öka och i förlängningen bidra till att göra Uppsala
till en attraktivare sommarstad.
• Möten mellan sociala grupper.
• Ge klubben möjlighet till en kraftig ökning av ungdomsverksamheten.
• Ge Uppsalas studenter möjlighet till en sund aktivitet.
• Skapa volleybollrelaterade arbetstillfällen.
Tabell 3. Projektets risker
Risk Sannolikhet Verkan Resultat Åtgärd
Läget på lokalen 4 2 8 Lokal nära Uppsala Centrum
Administration 3 3 9 Samarbete med personal, betalning
över Internet. ”Byta jobb mot
spel”
Organisation 4 4 16 Ny separat styrelse med egen
ekonomi. Anställd personal
Låg beläggning 4 5 20 Marknadsföring, Invigningsevent,
samarbete med företag och skolor
Finansiering 3 5 15 Sponsorer, Lån, Samarbete med
företag, Bidrag och fonder,
Hyrespåslag
2.4.1. Läget på lokalen
Projektgruppen söker efter en ledig industrilokal med 8-10 m takhöjd. Med rådande
företagsklimat i Uppsala så finns det lediga lokaler, men mest lediga kontorslokaler. Enligt
enkätundersökningarna är vår primära kundgrupp vuxna vilka är inte beroende av avståndet, men
om FBC vill skapa en stor ungdomsverksamhet spelar hallens placering större roll. Under hösten
2004 finns det ännu ingen beachhall i Stockholm vilket gör att deras mest satsande lag kommer att
ta sig till Uppsala för att träna under vinterhalvåret. Till lokalen bör bra med bra förbindelser med
centrum finnas och det bör gå att cykla till den på 20 min från de flesta områden i Uppsala.
Lokalens placering i förhållande till studentområden måste beaktas också.
9. 2. FÖRSTUDIE 5
2.4.2. Administration
Bokningen av halltider i beachhallen kräver en hel del administration. Manuell bemanning under
hallens öppettider krävs för att ge service och hantera alla kontanter från banhyrorna. För att
kunna sälja så många tider som möjligt är det önskvärt med långa öppettider. Lönen för
personalen är en tung post i hallens budget. Om lokalen redan har bemannad personal kan ett
samarbete minska personalkostnaden. System med passerkort och betalning över Internet minskar
behovet av personal. I en helt egen hall kanske detta räcker vissa tider på dygnet. För att minska
lönekostnaderna har Göteborg2
en jobbgrupp som byter ”jobb mot spel”.
2.4.3. Organisation
För att klara att driva en mycket större verksamhet vilket en hall medför ställer större krav på
klubbens organisation. Bland annat skulle omsättningen öka från ca 50 000 kr/år till 2-3 miljoner
kr/år med en hall på 4-6 planer. Organisationen vid projektets start är en paraplyallians, Uppsala
Volley (UV), där alla 6 volleybollklubbar i Uppsala ingår. UV har gemensamma styrelsemöten,
administration och delvis även gemensam ekonomi. Då drift av en hall också innefattar
risktagande med klubbens ekonomi bör FBC:s och de övriga klubbarnas ekonomier vara åtskilda.
Halldriften medför också ytterligare administration för den personal som blir anställd. Vilken
organisationsform som FBC skall välja får utredas under projektets gång.
2.4.4. Låg beläggning
Klubbens medlemmar kommer att hitta till den nya beachhallen, men för att få den att gå runt
krävs att kompisgäng spontant spelar beachvolley. Risken finns att allmänheten inte hittar dit
förrän år 2-3 år. För att minimera risken måste beachhallen marknadsföra sig mot t.ex. företag,
skolor. En stor internationellt invigningen med inbjudna OS-spelare skulle lyfta fram hela sporten
i hela Uppland. Via evenemanget väcks intresset för att börja spela beachvolley och i direkt
anslutning till händelsen kan allmänheten anmäla sig till träningsgrupper och seriespel i
beachvolley. Via evenemanget marknadsförs hallen och många synergieffekter fås.
Marknadsföringsbudgeten lyfts ut på evenemanget som kan säljas in separat, men också på
samarbeten mellan andra beachklubbar och företag som annars inte vill sponsra hallen.
2.4.5. Finansiering
För att inreda en lokal till en fungerande beachhall behöver en del investeringar göras. Kostnaden
för investeringarna slås direkt ut på priset kunderna måste betala för att kunna spela beachvolley i
hallen. För att minimera finansieringens omfattning kan det säljas sponsorpaket till företag. Från
namnsponsor för hallen till huvudsponsorer ända ned till skyltsponsorer och samarbetspartners där
utbyte av tjänster mellan företaget och hallen sker. Lån från banker och kommunen eller av
privata riskkapitalister möjliggör pengar till investeringarna. Som förening kan FBC också söka
bidrag och stipendier. Fastighetsvärdar brukar inreda sina lokaler efter hyresgästernas önskemål
och därigenom finns en möjlighet att täcka investeringskostnaderna.
2.4.6. Alternativ lösning
Alternativet till att starta en beachhall är att fortsätta driva den befintliga utomhusverksamheten.
FBC kan då istället fortsätta förbättra klubbens verksamhet med träning, tävling etc. Tyvärr kan
inte samma kontinuitet på verksamheten nås som med en inomhushall och möjligheterna till att
utöka ungdomsverksamheten blir avsevärt mindre.
2
Bilaga 1, NRJ beachvolleyhall
10. 2. FÖRSTUDIE 6
2.5. EKONOMI
För att få en uppfattning om beachvolleyns presumtiva inkomster görs en jämförelse med en
tennishall. Kundunderlaget är i båda fallen klubbmedlemmar och spontanbesökare.
Tidsbokningen görs på ungefär samma sätt och det kräver en likvärdig mängd personlig
utrustning.
Låt säga att timkostnaden för att spela beachvolley och tennis är densamma och ligger på 45
kr/tim och person. En tennisplan är 20 x 30 meter och används av 2 spelare. Tennisplanen rymmer
3 beachvolleybollplaner då varje beachplan endast är 8 x 16 m. Varje beachplan används av 4
spelare. Detta gör att det totala antalet tennisspelare och beachvolleybollspelare är 2 resp. 12. I
förlängningen medför detta att intäkterna för samma yta är 6 gånger större om man anlägger
beachvolleybollplaner istället för tennisplaner. En ytterligare fördel med beachvolleyboll är att
spontanspelarna oftast är fler än 4 spelare per plan vilket genererar en ännu större vinst. Göteborg
Beachvolley Club uppger de har en snittbeläggning på över 4 spelare per plan och uthyrd timme.
För att skjuta på investeringskostnaden kan hallen inredas successivt. Detta medför en lugnare
start och att klubben har möjlighet att bygga upp en egen ekonomi som senare kan återinvesteras i
verksamheten. Investeringarna prioriteras enligt nedan:
1. Sand av bra kvalitet.
2. Belysningen.
3. Sanduppvärmning.
4. Omklädningsrum med basfunktion.
5. Sittutrymmen nära planerna.
6. Målning av väggar.
7. Förbättra omklädningsrum och sidoutrymmen.
8. Design, mer lyxbetonad lokal med bastu och lounge area.
Att göra en alltför successiv investering i en lokal som är större än 3 planer kan medföra
nackdelar. En färdig designad lokal attraherar lättare företag och sponsorer och tilltalar
spontanbesökarna mer. Hallen kan också erbjuda ett större utbud av tjänster som har större
vinstmarginal.
2.5.1. Affärside
Fyrishov Beach Club är en ideell idrottsförening som erbjuder beachvolleyspel till medlemmar,
privatpersoner och företag. I en ny beachvolleybollhall kommer klubbens medlemmar att erbjudas
ett rabatterat pris. Privatpersoner utanför klubben erbjuds spel till normalpris. De företag som
bokar spel vill vanligen ha någon form av kringarrangemang. Till dessa erbjuds olika former av
paketlösningar efter önskemål. Detta ger utrymme för högre priser. Riktade kampanjer mot
skolor, universitetet och företag i Uppsala vänder sig till två huvudkategorier som är vuxna och
ungdomar 19-35 år, samt skolungdomar 14-18 år. Tillströmning av gäster beror både på
organiserad tävlings- och träningsverksamhet och på att fria bokningsbara tider för spontanbesök
erbjuds.
11. 2. FÖRSTUDIE 7
2.5.2. Kunder
Huvudkunden till projektet är Fyrishov Beach Clubs 130 medlemmar, men även allmänheten kan
ses som en stor intressent. Beroende på vilken detaljnivå som väljs anses huvudgruppens
intressenter vara:
• Beachklubben (idag ca.130 medlemmar): Tränings och tävlingsverksamhet.
• Ungdom/vuxna: Spontana besök, turneringar.
• Skolungdom/gymnasium: Dagtid, spontanbesök, turneringar,
ungdomsverksamhet, träning, friluftsdagar.
• Företag: Friskvård och evenemang.
2.5.3. Produkt
Med en beachvolleybollhall i Uppsala erbjuds ett nytt tilltalande umgänges- och sportkoncept.
Beachvolleyboll uppmuntrar till sundhet, spontanitet och en alternativ livsstil. I beachhallen
kommer vi att sträva efter:
• Möten mellan killar/tjejer, unga/gamla över sociala grupper
• Social aktivitet
• Fysisk aktivitet som umgängesform/livsstil
• Uppleva och utöva beachvolleyboll på både elit- och breddnivå
Dessa värden levereras genom följande isolerade produkter:
• Bokningsbara tider för allmänheten
• Drop-in-Beach
• Events - landskamper.
• Tävlingar, t.ex. turneringar, seriespel
• Träningsverksamhet
• Utrustning - bollar, kläder, accessoarer
• Utbildning - tränar- domarutbildning, coachning etc.
Övriga produkter kan vara sponsringserbjudanden i samband med tävlingar och events med
beachvolley som profilsport.
2.5.4. Marknad
I en färsk marknadsundersökning gjord av Svenska Volleybollförbundet uppges att 3-5 % av
Sveriges befolkning är intresserade av Beachvolley som sport. Dessa personer uppges i huvudsak
vara 18-35 år. Uppsala kommun har idag 180 000 invånare. Det motsvarande intresset i Uppsala
skulle då alltså delas av ca 5-9000 personer. Ett ytterligare intresse kan också komma från hela
Mälardalen och omkringliggande städer t.ex. Stockholm, Tierp och Västerås.
Verksamheten kommer att konkurrera med, men även komplettera Uppsalas övriga idrotts- och
nöjesutbud. Ingen direkt motsvarande inomhusverksamhet finns dock idag i området Mälardalen.
Det är osannolikt att ytterligare hallar skulle öppna i Uppsala då alla beachvolleyspelare i Uppsala
12. 2. FÖRSTUDIE 8
är organiserade inom FBC. Närmaste motsvarande verksamhet i Sverige finns idag endast i
Malmö3
, Göteborg4
och Umeå5
. Dessa hallar bedriver en starkt växande verksamhet med hög
efterfrågan och beläggningsgrad. I Stockholm finns långt skridna planer för hallbygge.
Finansiering finns, men det finns fortfarande ingen lämplig lokal och verksamheten kan troligtvis
inte starta upp förrän hösten 2005 eller våren 2006.
Med det intresse som idag märks för beachvolley som sport, finns goda möjligheter att starta vår
verksamhet på en helt ny marknad i denna del av Sverige.
2.5.5. Strategi
Marknadsföring kommer att ske via klubbens hemsida, riktad marknadsföring till t.ex. skolor och
företag via utskick, e-post, affischer, tidningsannonser, profilkläder. Hallen drivs av en anställd
hallchef, vilken tillsammans med styrelsen marknadsför hallen för att få en så hög beläggning som
möjligt. Eventuellt samarbete med kommunen och projektet ”varumärket Uppsala” kan bidra till
ytterligare marknadsföring. Tider kommer att bokas via internet, telefon och i hallens reception.
Utrustning, klubbmedlemskap och övriga produkter säljs i reception.
2.5.6. Affärsmodell
Världens största beachvolleyhall, NRJ Beach i Göteborg har 12 planer och drivs av Göteborg
Beachvolley Club som en ideell förening, där klubben både tar risken och får eventuell vinst.
Redovisningsåret 03/04 omsatte föreningen 4,1 miljoner kronor.
Genom att driva hallen som en ideell förening kan man nyttja de fördelar som föreningsformen
medför. Exempelvis kan medlemmar bidra med ideell arbetskraft och det kan finnas möjlighet till
kommunala bidrag och garantier.
2.6. TILLSTÅND
För att ta reda på vad det krävs för tillstånd för att bygga om en industrilokal till
beachvolleybollhall arrangerades ett möte med Uppsala kommuns stadsbyggnadskontor. Under
mötet, där Ågerup, projektmedlemmar samt tjänstemännen Brita Gilén och Petra Pertoft vid
stadsbyggnadskontoret var närvarande vid, framkom att bygglov, bygganmälan krävs. Senare har
framkommit att även planavgift och miljöanmälan är nödvändiga för att få öppna hallen.
Bygglovet behandlar mest hallens omgivningspåverkan t.ex. hur ingångar placeras,
parkeringsplatser tillgodoses, sophanteringen handhas, handikappanpassningen osv. Dessutom
behöver stadsbyggnadskontoret en verksamhetsberättelse för att kunna godkänna ett bygglov.
Bygglovskostnaden för 1600 m2
är 11 000 kr.
Bygganmälan handlar om de rent byggtekniska bitarna. Stadsbyggnadskontoret skall ha in
dokumentation om hur ombyggnaden skall ske rent konkret. Dokumenten skall innehålla
beräkningar och tekniska beskrivningar om hur lösningarna ser ut. De delar som
stadsbyggnadskontoret efterfrågar är konkret byggnation, VVS, ventilation och brandsäkerhet.
Dessutom skall det uppvisas vem som är kvalitetsansvarig för ombyggnaden.
Bygganmälan krävs vid ny- eller tillbyggnad, om det blir förändring av bärande delar eller om
byggnationen avsevärt påverkar planlösningen. Installation eller stora ändringar av ventilation,
brandsäkerhet, eller vatten och avlopp är åtgärder som normalt kräver bygganmälan.
3
www.malmobeachvolley.se
4
www.gbcbeach.com
5
www.iksu.se
13. 2. FÖRSTUDIE 9
Bygganmälan ska vara skriftlig och göras minst tre veckor innan byggnadsarbetena påbörjas.
Efter att bygganmälan gjorts skall ett byggsamråd med stadsbyggnadskontoret hållas. Till
byggsamrådet ska en kvalitetsansvarig ha utsetts och en kontrollplan upprättats. När
byggnadsnämnden beslutat om kontrollplanen kan byggnadsarbetet påbörjas. Kostnaden för
bygganmälan för 1600 m2
är 12 000 kr.
Planavgiften är inget egentligt tillstånd utan precis som det låter en avgift som skall betalas till
kommunen för att täcka dess arbete med detaljplanen. Summan baseras på en rad faktorer som är
framtagna av kommunförbundet och antagna av kommunfullmäktige. Den faktor klubben själv
kan påverka är lokalens storlek. Planavgiften för 1600 m2
är ca 45 000 kr.
En anmälan till miljökontoret skall också inlämnas. Detta skall göras då beachhallen kommer att
upplåtas till allmänheten och nyttjas av många människor. Till anmälan skall bifogas en
beskrivning av verksamheten, en kopia av registreringsbeviset för klubben, ritningar över lokalen
i skala 1:100 där det redovisas toaletter omklädningsrum förråd etc. Uppgifter om ventilationens
kapacitet skall bifogas liksom skyddsåtgärder för att förebygga olägenheter för miljö och hälsa.
Kostnaden för miljöanmälan baseras på tidsåtgången för inspektionen och är knappt 1000 kr per
timme.
2.7. VAL AV LOKAL
Ågerup fastigheter AB erbjuder en ledig lokal i Allianshallen. Lokalen består av en yta på ca 25 x
40 m med en pelarrad ca 5 m från ena långväggen, två sidoutrymmen på ca 10 x 15 m vardera,
alla med en takhöjd på ca 7-8 m. Lokalen innefattar också en ca 10 x 20 m yta som vetter mot en
ljusgård. Denna yta har ca 2,5 m i takhöjd och skulle kunna passa för kontor, servering etc.
Huvudlokalen som skulle disponeras går att variera för 4-7 planer efter överenskommelse.
Lokalen, som fram tills nyligen har inhyst Almqvist & Wiksells bokbinderi är idag anpassad för
industri, men skulle gå att konvertera enligt önskemål. Det finns inga omklädningsmöjligheter
eller dusch i direkt anslutning till lokalen. Hyran skulle hamna på runt 750 000 kronor per år de
första två åren. Tillkommer gör ett schablonmässigt hyrespåslag, på 4,7 % av fastighetens totala
el-, värme- och vattenförbrukning. Ågerup fastigheter AB vill att vi tillträder lokalen så snart som
möjligt.
Efter årsskiftet insåg projektgruppen och klubbens styrelse tidigt att Allianshallen hade de bästa
byggförutsättningarna (se nedan) framförallt med det varma golvet, den höga takhöjden och bra
friytor för beachplanerna. Allianshallen var också mest tillgänglig av alla alternativ då
hyresvärden ville att vi skulle flytta in så fort som möjligt. Därför beslutades det i början av
februari att försöka utreda och projektera det lite större och mer omfattande projektet
Allianshallen.
2.7.1. Lokalens byggförutsättningar
Ågerups fastighet i Fyrislund är en väldigt stor byggnad. I förhandlingarna har framkommit att de
1179 m2 som är beachvolleyns tilltänkta lokal utgör mindre än 5 % av fastighetens sammanlagda
yta.
Lokalen har tidigare använts av tryckeriet Almqvist & Wiksell, som fortfarande hyr en stor andel
av fastigheten. Posten har också en stor andel av fastigheten och övriga hyresgäster är IT-
gymnasiet och Allianshallen för innebandy.
Takhöjden i huvudlokalen är ca 9 meter med takstolar ungefär var tionde meter som sticker ner ca
en meter under taket. Den största fria sammanhängande ytan är 24 x 41 m vilket räcker till fyra
beachvolleyplaner. Ytan är avgränsad av väggar på kortsidorna och pelare längs den ena
långsidan. Den andra långsidan utgörs i 25 meter av en vägg och därefter en sträcka på 16 meter
med en pelare ungefär halvvägs. Utöver detta finns det också några mindre ytor där två ytor, 17,5
14. 2. FÖRSTUDIE 10
x 10 m respektive 16,5 x 10 m, också kan innehålla en femte och sjätte beachvolleyplan. Framtida
ombyggnader skulle i framtiden kunna ge en sjunde plan i lokalen.
Lokalens golv är en betongplatta ovanför en källare. Eftersom betongplattan inte ligger på mattan
är den uppvärmd underifrån och någon isolering behövs troligtvis mellan sanden och golvet.
Källaren har dessutom den egenskapen att den är tilluftskanal till hela fastigheten, vilket gör att
golvet innehåller ett antal golvbrunnar med galler. Exempelvis är det 21 golvventiler på den yta
som skulle bli de första fyra planerna i lokalen. För att undvika att sanden rinner ner i källaren
måste alltså de existerande hålen täckas över, vilket leder till att de måste ersättas av nya
ventilationshål på den övriga ytan för att behålla samma luftflöde.
Enligt ventilationsfirman YIT som har hand om fastigheten har ventilationen en otroligt stor
överkapacitet. När innebandyn tog över sin lokal ströps ventilationen till en lägre nivå.
Överkapaciteten leder till att luften i lokalen har ett ständigt övertryck med resulterande
värmeläckage.
Belysningen består av runda armaturer med en ganska koncentrerad punktbelysning som hänger
på undersidan av takstolarna. De stora kvicksilverglödlamporna som används i armaturerna sitter
oskyddade för bollträffar nerifrån, och det tillsammans med att armaturerna begränsar takhöjden
och att allmänbelysningen helt enkelt är ganska ojämn gör att man bör sätta in helt ny belysning
ovanför spelytorna. Den befintliga belysningen drar mycket energi.
Den ena kortändan av lokalen leder till en lastkaj och tyvärr är det den enda änden av lokalen som
vetter mot en yttervägg vilket gör det svårt att skapa en attraktiv entré till lokalen. Den bästa
lösningen på kort sikt är att få till ett samarbete med innebandyalliansen om att använda deras
entré. På lång sikt kan man efter vissa ombyggnader skapa en egen entré.
Inpasseringen från innebandyn är tänkt att ske i en sidolokal, belägen bakom den andra kortändan
i huvudlokalen. Sidolokalen är 22 x 9 m, med en takhöjd på 2,5 m. I denna lokal kan man tänka
sig reception, kontor och omklädningsrum. Sidolokalen vetter mot en innergård, där man
exempelvis kan tänka sig en uteservering för caféverksamheten.
15. 3. PROJEKTERING 11
3. Projektering
Projekteringens uppgift är att sammanställa en fullständig beskrivning av intressantaste
lokalalternativet och klubbens förutsättningar att ta över ett sådant projekt. Specifika
förutsättningar för finansiering, administration, organisation, ägande, drift och projektering skulle
rapporteras. Vidare skulle en dialog med hyresvärden inledas för att gemensamt komma fram till
ett konkret gångbart alternativ. Produkten av detta arbete skulle presenteras för klubben så snart
underlaget ansågs täckande nog för att ett formellt beslut skulle kunna fattas. Antingen skulle
klubben ta ett beslut för eller emot att slutförhandla och skriva på ett kontrakt mellan klubben och
en fastighetsägare.
3.1. INTRESSENTER
Nedan beskrivs Beachhallens intressenter, varför de är det och på vilket sätt påverkar de projektet.
3.1.1. Svensk volleyboll
De senaste åren har svensk beachvolleyboll växt så det knakat. I takt med Berg och Dahls
framgångar på World Tour och OS har antalet klubbar, beachspelare och beachvolleytävlingar
ökat konstant. De orter som har inomhushallar för beachvolley har den största och mest
kontinuerliga verksamheten. Ett stort behov av fler träningscenter för Beachvolleyboll finns i hela
Sverige, framför allt i de större städerna som har högskola och universitet. Hittills finns ingen hall
i Stockholm och de satsande lag som bor där kommer att lägga sin träning i hallen i Uppsala.
Svenska Volleyboll Förbundet (SVBF) vill ytterligare stimulera till att fler spelar volleyboll och
behöver en rekryteringsplats nära Stockholm. Där skulle ett beachvolleygymnasium etableras på
sikt och uttagningar till Svenska Olympiska Kommitténs talangprogram för satsande
beachvolleyungdomar hållas. Svensk beachvolley och SVBF vill också förlänga den korta
utomhussäsongens elittävlingar. En hall i Mälardalen medför också att det finns tillräckligt stora
beachhallar rikstäckande för att arrangera en inomhus SverigeTour (Elitserien i Beachvolley).
3.1.2. Fyrishov Beach Club
Fyrishov Beach Club (FBC) har funnits sedan 1992 och har ökat sin verksamhet med åren som
gått (se svensk volleyboll ovan). I nuläget är FBC Sveriges största beachvolleyboll klubb som inte
har tillgång till en egen beachhall. Klubben har endast tillgång till 4 banor på samma ställe i
Uppsala vilket gör att banorna är väldigt attraktiva fina sommardagar och kraftigt överbelastade.
Detta begränsar också storleken och antalet tävlingarna som arrangeras där. För att utvecklas
ytterligare dvs. förbättra förutsättningarna för att spela beachvolley i Uppsala och anpassa sig till
den efterfrågan som finns efter att spela beachvolley behöver FBC göra följande:
• Ge förutsättningar att spela beachvolleyboll utomhus såväl som inomhus
• Kraftigt utökad ungdomsverksamhet
• Träningsverksamhet av hög kvalitet
• Elitsatsningar
För att åstadkomma detta behövs i princip två saker, en samlingsplats och pengar. Drift av en egen
beachvolleybollanläggning främst inomhus men även utomhus uppfyller båda krav.
16. 3. PROJEKTERING 12
Verksamhetplanen för Fyrishov Beach Club ser ut på följande sätt:
2005
• Beachhall i drift
• Ungdomstävlingar på Fyrishov
• Utökad tävlings och träningsverksamhet.
• Utbildade beachvolleytränare, Steg 1 och Steg 2
2006
• En av Sveriges 3 största beachföreningar
• 6 banor utomhus på samma plats möjliggör arrangemang på SM-nivå och under
sommarhalvåret arrangeras Challenger (Dam & Herr-klass) varje lördag och Open
varje söndag Open (Dam & Herr-klass)
• Sverige Tour arrangemang i Uppsala Centrum
• Uppsala, en av spelplatserna för SverigeTouren-inomhus dvs. förlängd
tävlingssäsong
2007
• Beachvolleycenter utomhus med 8-10 banor på samma plats
• Fördubblad tävlingsverksamhet jmf. 2004
• Tredubblad ungdomsverksamhet jmf. 2004
3.1.3. Skolor
I dagsläget förlägger ett flertal skolor i området sina gymnastiklektioner i Allianshallen. En
beachhall skulle utöka utbudet och erbjuda dessa lektioner någonting utöver det vanliga i
skolmiljön. Även särskilda idrottsdagar skulle kunna locka skolor från ett större område i
Mälardalen och medföra en större valmöjlighet för eleverna.
3.1.4. Uppsala kommun
Uppsala har i dagsläget begränsad sportimage. En beachhall skulle medföra att blickarna dras till
staden då upptagningsområdet för beachvolleyn är väldigt stort. Vid stora evenemang skulle
mediebevakning kunna hjälpa till att förbättra Uppsalas sportimage.
En beachhall skulle avsevärt hjälpa Fyrishov Beach Club att utöka sin ungdomsverksamhet. I
förlängningen skulle detta innebära att färre ungdomar hänger i city när de inte har någonting att
göra. Färre ungdomar i city minskar risken för bråk och skadegörelse.
Enligt den gällande stadsplanen skall Uppsala växa ut mot nuvarande E4:an under de närmaste
decennierna och nya bostadsområden kommer att byggas runt Fyrislund. Även en sportanläggning
av något slag är det tänkt att området skall inhysa. En beachhall skulle passa bra in i det
hänseendet.
3.1.5. Ågerup
Då tryckeriet Almqvist & Wicksell beslutade att minska sin verksamhet i Allianshallen behövde
Ågerup Fastigheter en ny hyresvärd. Då ytan är omgiven av tryckeriet och innebandyns
verksamhet är ytan svårare att hyra ut än om den hade haft egen entré. Ågerups intresse är att ha
sina lokaler helt uthyrda till säkra och pålitliga fullt betalade hyresgäster.
17. 3. PROJEKTERING 13
3.1.6. Alliansen
Fler personer skulle röra sig i innebandylokalen och på så sätt skapa en mer gemytlig stämning.
Ett utökat antal personer i lokalen skulle också medföra en ökad omsättning i caféet som drivs av
Alliansen. Som det är i dagsläget förlägger några skolor sina idrottsdagar i Allianshallen där de
kan erbjudas innebandy, fotboll och basket. Med en beachhall i anslutning till Allianshallen skulle
eleverna få ett ännu större utbud att testa på. Dessutom är möjligheterna att spela beachvolley inte
speciellt vanligt förekommande. Ett utökat utbud i fastigheten skulle kunna medföra att fler skolor
än i nuläget väljer att förlägga sina idrottsdagar i fastigheten. Allianshallen har under en tid
brottats med ekonomiska bekymmer men har åtgärdat dem och tillsatt en ny styrelse.
Allianshallen har en stor efterfrågan på fler plantider från sina medlemmar och vill anlägga en 4:e
innebandyplan i Allianshallen.
3.1.7. Koncept
Vi vill skapa ett fräscht och framåtsträvande koncept som inte har några kopplingar till någon
annat varumärke och som inrymmer hela Uppsalas Beachverksamhet som något enhetligt och
nytt.
Vi vill skapa ett offensivt marknadsföringskoncept för att rekrytera nya ”beachmänniskor”. Att
vara Beach-människa innebär att identifiera sig med beachkonceptet, som innebär ett sunt men
avkopplat och coolt alternativ som livsstil och fritidssysselsättning. De som spelar beach i
Uppsala ska inte bara vara med i en idrottsförening. Det ska handla om att identifiera sig med att
”vara en beach-kille eller tjej” i en mer omfattande mening. Man är med i ett nytt tänk, i en ny
rörelse och igenom att köpa t-shirtar, mössor, shorts etc. samt att vara engagerad medlem ger man
uttryck för en tillhörighet som man identifierar sig med.
Genom att skapa ett nytt fräscht varumärke i samband med ett hallbygge, nya planer på Fyrishov,
ny styrelse i klubben och en ny hemsida, skapas en konkret symbol för att en nytändning håller på
att ske inom beachverksamheten i Uppsala. Inspiration och engagemang kring en ny oskriven
identitet kommer att ge nya aktiva känslan av att de skapar något nytt och eget, vilket stärker
lusten och engagemanget kring konceptet och sporten i Uppsala.
Figur 3. Skiss av strandhuset i beachhallen. Undervåningen inrymmer omklädningsrum och bastu. På
övervåningen finns en lounge area med strand bar, bord, stolar, soffor, hängmattor och kontor.
18. 3. PROJEKTERING 14
Genom att använda sig av ett ”tropiskt strand” tema som koncept i hallen distanserar vi oss från
de befintliga hallarna i Sverige. Uppsalas beachhall sticker ut från de andra hallarna och
atmosfären i hallen andas utlandssemester på en tropisk ö.
Detta är vad vi skulle kunna erbjuda i den specifika hallen:
• Glasad dörr på entrén från innebandyn där man tittar ut genom ”bakgården” på
strandhuset och ser folk spelar beachvolley. Utmärkt reklampelare mot hallens 10
000 besökare/vecka!
• Extra strandkänsla genom tropiskt tema, strand hus och strand bar.
• Omklädningsrum, bastu och framtida möjlighet till (bubbel)pool.
• Närhet till läktare.
• Upplyst lounge area i närhet till strandbaren, där film och sportsändningar kan
visas.
• Bord och stolar för servering av mat (catering).
• Lugnare yta bakom baren med soffor, kuddar och hängmattor att varva ned i efter
spel.
• Utrymme att konstruera ett ”självstädande” golv i omklädningsrummen.
• ”Avsandningsplats” med vattenslang och borstar i direkt anslutning till banorna
och som inte stjäl utrymme från banorna.
• Möjlighet till olika användningsområden för strandbaren som t.ex. tillfällig
reception där personalen har översikt över hela hallen. En DJ kan spela musik
därifrån och baren kan användas som tävlingssekretariat vid turneringar. Baren ger
extra mervärde till hela hallen bl.a. vid företagsarrangemang. Möjlighet till
sponsorintäkter som en annorlunda och attraktiv yta att sponsra.
• Använda två redan befintliga toaletter vilket minskar investeringskostnaden.
Denna lösning ger också en naturlig och fördelaktig logistik för de gäster som spelar
beachvolleyboll.
1. Bokar och betalar för sin speltid i kaféet.
2. Går in igenom beachhallsentrén och ställer sina skor vid skogränsen.
3. Går vidare till omklädningsrummet, byter om och spelar beachvolley.
4. Spelaren blir törstig och köper läsk i försäljningsluckan.
5. När man spelat klart borstar och spolar man av sig det mesta av sanden.
6. Duschar och byter om.
7. Tar på sig skorna vid skogränsen.
8. Spelaren är hungrig och köper en macka innan denne åker hem.
19. 3. PROJEKTERING 15
För minska sandspridningen har vi följande lösningar:
• Mattor, vid entrén till beachhallen.
• Skogräns innanför beachhallens entré gör att alla som passerar tar av sig skorna.
• Glasad lucka där sandiga beachspelare kan handla direkt från beachhallen.
• Avsandningsplats med borstar och avspolningsmöjligheter när man kliver upp från
stranden.
3.2. ORGANISATIONSFORM
En av de större riskerna med projektet är att det ställs betydligt större krav på organisationen om
FBC väljer att driva beachhallen. Som nämnts i riskanalysen så behöver FBC en egen styrelse
med egna möten och egen ekonomi separerad från Uppsala Volley övriga
inomhusvolleybollverksamhet. Detta för att få en så effektiv organisation som möjligt och för att
avlasta Uppsala Volleys styrelse som i nuläget driver båda verksamheterna. Vid det extra insatta
årsmötet 4:e april 2005 tillsattes en ny separat styrelse för FBC.
Under projektet har vi undersökt fördelarna och nackdelarna med att driva hallen som förening
respektive företag (se tabell 5). Slutsatsen är att driva hallen som förening då sporten och dess
utövare får ut mest av det hela.
20. 3. PROJEKTERING 16
Tabell 5. För- och nackdelar med förening och företag
Förening Företag
Anställa utan arbetsgivaravgift upp till ½
basbelopp (ca. 18-20000kr/år)
30-50 % av investeringarna täcks av ALMI
företagspartner om affärsplanen är tillräckligt
bra.
Förening kan söka bidrag Kan låna av bank då det finns personer som
borgar och går in med personlig risk.
Medlemslån/insats för att täcka del av
investeringskostnaderna.
Kan göra avdrag för moms vilket gör
investeringarna billigare.
Ingen, liten personlig risk för klubbens styrelse Vinstdrivande, beachvolleyspelarnas intresse
kommer i 2:a hand.
Kan göra sig momspliktig. Vilket gör
investeringarna billigare.
Bara anställd personal vilket slår hårt på
ekonomin
Återinvesterar ev. vinst till sporten
beachvolleyboll. Exempelvis fler
utomhusplaner, elitsatsningar, tävlingar,
träningsläger för tjejer etc.
Ideell arbetskraft t.ex. ”byta jobb mot spel”
grupper som sköter receptionen kvällar och
helger.
Ej möjligt att ta banklån utan borgenär.
3.3. DRIFT
3.3.1. Samarbetet med Alliansen
Ett antal möten med Allianshallens styrelse har mynnat ut i ett kontraktsförslag. Under vårt arbete
har utgångspunkterna till kontraktet för samarbetet mellan Allianshallen och Beachhallen varit
följande:
• Samarbetet skall göra så liten inverkan som möjligt på Allianhallens befintliga
verksamhet
• Samarbetet skall gynna båda parter
• Ansvarsfördelningen mellan de två parterna skall vara så enkel och lättförstådd
som möjligt
Kontraktet beskriver kort hur klubbarna (Allianshallen och FBC) löser gemensam reception,
bemanning och nya förlängda öppettider. Nedan sammanfattas kontraktet i korthet:
21. 3. PROJEKTERING 17
Öppettider
Nya öppettiderna i caféet och Allianshallen/Beachhallen ska vara:
Måndag - fredag 10 - 23
Lördag 09 - 21
Söndag 09 - 23
Separering av inkomster
Caféet ska ha två kassaapparater för registrering av betalningar, en för Allianshallen och en för
Beachhallen. Beachhallen bekostar den nya kassaapparaten. Båda kassorna ska vara öppna under
caféets hela öppethållande.
• I Allianshallens kassaapparat ska intäkterna från samtliga inköp av kioskvaror
registreras.
• I Beachhallens kassaapparat hamnar intäkterna från planhyror i Beachhallen samt
från försäljning av beachvolleyutrustning.
Anställd personal
Beachhallen anställer personal för att driva caféet på vardagar 10-16. Allianshallens personal
ansvarar för att driva caféet på vardagar 16-23. Den anställda personalen sköter båda kassorna
samtidigt.
Ideella funktionärer
Lördagar och söndagar bemannas caféet av ideella funktionärer, med samtidig bemanning från
både Allianshallen och Beachhallen. När caféet är bemannat av ideella ska det finnas funktionärer
från båda parterna på plats för att sköta respektive kassa.
Specialarrangemang
Vid Beachhallens specialarrangemang äger de rätt att ha catering och kioskverksamhet i sin egen
lokal. Vid Allianshallens specialarrangemang äger de rätt att stänga caféet helt för beachhallens
besökare.
Beachhallens reception
I caféet ska finnas tillgång till följande nya utrustning, som bekostas av Beachhallen:
• Separat telefonlinje för Beachhallen
• Dator med kontinuerlig internetuppkoppling för Beachhallen
• Hylla/monter där Beachhallen ska kunna visa beachvolleyutrustning
3.3.2. Anställd personal
För att få god insikt i hur det är att driva en beachhall som förening och hur det är att arbeta som
hallchef har kontakt upprättats med Ulf Norman, hallchef för NRJ beachvolleyhall, Göteborg. Ulf
bedöms ha stor insikt i beachhallsdrift. Ulf har utvecklat NRJ hallen från att 1998 vara 5 planer till
att bli världens största 2004 med 12 planer. Ett antal telefonsamtal, mailväxlingar och ett
studiebesökbesök i beachvolleyhallen har hittills gjorts. Slutsatsen är att Göteborg Beach Club har
en bra organisation och system för halldrift. FBC bör driva sin hall på liknande sätt och nedan
beskrivs den anställd personal som behövs.
22. 3. PROJEKTERING 18
Hallchef
Nedan beskrivs kortfattat hallchefens ansvarsområden och arbetsuppgifter.
Ansvarsområden:
• Ansvar för drift och redovisning.
• Ansvar att självständigt planera, utföra och dokumentera inkomna arbetsuppgifter.
• Ansvar att hålla en mycket god kännedom om beachvolley, leverantörer och
samarbetspartner.
• Ansvar att bidra till utveckling av kunskap och kompetens bland de
deltidsanställda.
• Ansvar att upprätthålla en god arbetsmiljö.
• Ansvar att självständigt driva ålagda projekt och delprojekt.
Huvudarbetsuppgifter:
• Planera och säkerställa hallens öppettider.
• Planera bemanningen för deltidsbefattningar.
• Kontinuerligt utveckla relationen till skolor och företag
• Upprätta och följa budgeten.
• Redovisa intäkter, kostnader och likviditet varje månad. I redovisningen skall
rörelsen olika delar framgå. Månadsrapporten ska innehålla ekonomiskt resultat
jämfört med budget, beläggning på olika tidssegment, antal besökare i olika
segment mm.
Ekonomi
Då hallens drift medför att klubbens ekonomi kommer att växa upp mot 100 ggr och att klubben
behöver anställa personal. Att anställa revisor på timtid och att en redovisningskonsult upphandlas
för att sköta ekonomin rekommenderas.
Receptionist
Anställd personal på dagtid som driver receptionen och kioskverksamheten och som ansvarar för
bokning av planer och försäljning etc.
Arbetsgrupp
Består av klubbmedlemmar som vill jobba för hallen i utbyte mot gratis träningstider. Jobbar
kvällar och helger i receptionen och ansvarar för bokning av planer och försäljning etc.
3.4. HEMSIDA/BOKNINGSSYSTEM
Fyrishov Beach Club finns på nätet under www.uppsalavolley.com under länken Beach som är en
undersida. Detta medför en del nackdelar som t.ex. att man inte hittar klubben via de stora
sökmotorerna som exempelvis Google. En annan nackdel är att klubben inte kan marknadsföra en
egen webbadress som klubben kan fylla med nytt utseende och image. Den befintliga hemsidan
har också begränsad struktur som gör det svårt att navigera och krångligt att hitta information på
hemsidan. För att få en levande hemsida krävs det att många i klubben kan hjälpas åt att uppdatera
informationen och ladda upp nödvändiga dokument och bilder. Detta sker via ett formulär där
23. 3. PROJEKTERING 19
HTML kunskaper krävs och användaren har begränsade rättigheter. Att ladda upp dokument och
bilder måste ske via webbmastern. Nedan sammanfattas vad som behöver förbättras gentemot
befintliga hemsidan för att lösa dessa problem.
3.4.1. Ny hemsida
För att bygga själva hemsidan finns det ett antal olika lösningar. Antingen använder man olika
programkod (t.ex. PHP-lösningar) som är billigare men kräver manuellt arbete i form av
programmering eller så köper man en färdig tjänst där det mesta ingår. På grund av att klubben
vill ha upp hemsidan så snart som möjligt föredrog klubben enkelhet framför flexibilitet och mer
jobb. Under våren 2005 valde klubben att köpa domänen www.fyrisbeach.se.
Den leverantör som bedömdes uppfylla våra systemkrav var Internet Boarder Technologies tjänst
Sitevision6
, som där bl. a. bokningssystem, forum och webbadministration ingår. Alla de krav
som måste finnas i det nya systemet finns med i tjänsten. Fördelen med Sitevision är att klubben
snabbt och enkelt kan få upp en fungerande hemsida. Kontraktet möjliggör också ett halvårs
prövotid under vilket klubben kan bygga upp siten och utvärdera om systemet är tillräckligt bra.
Tyvärr så ingick inte egna mailadresser utan det är en tjänst som de tar betalt för, men klubben ska
kolla upp om detta går att lösa ändå. Det som kvarstår för att kunna göra sidan publik är utseendet
på den. Utseendet hänger också ihop med vilken hall och hur det kommer att se ut där. Därför
avvaktar klubben ett beslut om Allianshallen innan de går vidare med logotyp och hemsidans
utseende. Tillsvidare kan bl.a. tester på bokningssystemet göras.
3.5. EKONOMI
Investeringarna som krävs för att anpassa hallen för beachvolley kommer fastighetsägaren att
bekosta. I sin tur läggs 10 % av investeringen på årshyran. Investeringarna medför ett hyrestillägg
och inte ett lån. Det betyder att tillägget kommer att betalas även efter det att totalsumman för
investeringarna är uppnådd. Dock medför upplägget att något lån inte behöver tas och det därför
inte heller kommer vara någonting som belastar klubben om det skulle vara så att kontraktet en
dag sägs upp.
En satsning på sex beachplaner istället för fem skulle medföra att investeringen för
omklädningsrummen räknat per plan skulle minska. Den merkostnad det skulle innebära att öka
investeringen och årshyran skulle vara försvarbar mot den möjlighet till ökad omsättning som en
sjätte beachplan skulle medföra.
3.5.1. Jämförelse med Göteborgshallen
Nedan visas Göteborg Beachvolley Clubs (GBC) rörelseresultat efter att de tog över driften av
beachhallen -99. År -99 hade GBC 280 medlemmar. 1993 till 1998 drevs hallen av ett privat
företag. 1999 fanns det 5 beachplaner och när måtten på planen ändrades antalet planer till 7
stycken år 2000.
6
www.internetborder.se/4.165f5bbc203ad7fff22.html
24. 3. PROJEKTERING 20
0 kr
100 000 kr
200 000 kr
300 000 kr
400 000 kr
500 000 kr
600 000 kr
700 000 kr
800 000 kr
99-00 00-01 01-02 02-03 03-04
Figur 4. Göteborg Beachvolley Club:s rörelseresultat 99-04.
För tillfället har FBC 130 medlemmar vilket är hälften av vad GBC hade -99. En hall med 5 eller
6 planer skulle placera FCB på ungefär samma nivå. Detta då Stockholm ingår i
upptagningsområdet och de ännu inte har någon hall. Vidare kan nämna att hallen i Uppsala skulle
ligga mer centralt än vad hallen gör i Göteborg.
3.5.2. Budget
Budgeten7
är baserad på år 3 då hyran är reducerad år 1 och år 2 enligt kontraktet.
Beläggningsgraden baseras på Göteborgs snittbeläggning och snittintäkter. Ekonomisk livslängd
på hallen är 8-10år enligt de andra hallarna i Sverige.
7
Bilaga 2, Budgetkommentarer
26. 3. PROJEKTERING 22
INVESTERING
Sand 203 040 203 040 243 540 243 540
Frigolit 14 100 14 100 16 913 16 913
Vattenslingor 125 333 125 333 150 333 150 333
Varmvatten beredare m pump 20 000 20 000 20 000 20 000
Duk 22 560 22 560 27 060 27 060
Linjer 3 000 3 000 3 600 3 600
Nät 7 500 7 500 9 000 9 000
Stolpar 5 000 5 000 6 000 6 000
Antenner 3 000 3 000 3 600 3 600
Redskap 4 000 4 000 4 000 4 000
Musikanläggning 15 000 15 000 15 000 15 000
Bord och stolar 15 000 15 000 15 000 15 000
Dator & Telefon 8 000 8 000 8 000 8 000
Bokningssystem 5 000 5 000 5 000 5 000
Omklädningsrum 400 000 400 000 400 000 400 000
Ventilation 150 000 150 000 150 000 150 000
Belysning 143 594 143 594 172 237 172 237
Ombyggnad mot cafét 20 000 20 000 20 000 20 000
Reception 20 000 20 000 20 000 20 000
TOTAL INVESTERING 1 184 128 1 184 128 1 289 283 1 289 283
DRIFTSKOSTNADER
Hyra 993 432 993 432 965 448 965 448
El, vatten, värme 93 000 93 000 90 000 90 000
Personal 333 333 400 000 333 333 400 000
Internet & Telefon 5 000 5 000 5 000 5 000
Revisor 10 000 10 000 10 000 10 000
Redovisningskonsult 60 000 60 000 60 000 60 000
Hyrestillägg 10% 118 413 118 413 128 928 128 928
TOTAL DRIFT 1 613 178 1 679 845 1 592 710 1 659 376
RESULTAT 64 402 578 715 76 800 834 008
Följande slutsatser kan dras från tabell 6. För en investeringskostnad på 1,3 miljoner kan en
beachhall byggas i Allanshallen. Omsättningen beräknas bli 1,7 miljoner/år. En beläggningsgrad
på 50 % krävs för att hallen skall går runt. Även vid låg beläggning är inkomsterna högre än
utgifterna under sommarens 10 veckor vilket gör att det är värt att hålla hallen öppen på
sommaren. Investeringskonstanden beror till stor del av vilken standard som väljs på
omklädningsrummen. Merkostnaden att anlägga 6 istället för 5 planer är i sammanhanget
obetydligt, men alternativet 6 planer genererar betydligt större inkomster. Totala ytan blir mindre
med 6 planer och beror på att sidoutrymmena kan elimineras.
3.5.3. Finansiering
Nackdelarna med att driva hallen som förening är att trots att föreningen är juridisk person vad det
gäller moms och skatt etc. så är inte klubben det gentemot bankerna. Detta gör det omöjligt för
föreningen att ta lån från en bank utan borgenärer. Följande sätt för att få in pengar till projektet
finns enligt nedanstående.
27. 3. PROJEKTERING 23
Lån från investerare
Enligt Kristina Carlsson, Handelsbanken, Uppsala bör det stå i föreningens stadgar att styrelsen
har rätt att teckna lån. Annars krävs ett årsmöte med enhälligt godkännande för att klubben skall
få det godkänt. Att låna från investerare görs lättast genom ett lån direkt till föreningen där
räntesatsen får styra hur mycket avkastning riskkapitalisten skall få. Räntesatsen blir en
förhandlingsfråga och direkt avgörande om personen i fråga vill låna ut pengar eller inte.
Borgen från kommunen
När Göteborg Beachvolley Club tog över driften 98 fick de både ett bidrag på 200 000kr och en
kommunalborgen vilket gjorde att de kunde låna från banken. Vi har undersökt med Uppsala
kommun om det är möjligt att få borgen men i ett principbeslut från 2003 beslutades att Uppsala
kommun aldrig mer skulle borga för lån till föreningar. I stället skall en fond inrättas som
föreningar kan söka medel ifrån. Fonden heter Idrottens utvecklingsfond och är ännu inte inrättad.
Detta medför att kommunen i nuläget bara kan ge föreningen mindre bidrag (se kapitel bidrag och
stipendier nedan) som är verksamhetsanknutna och i princip medför att FBC redan har
hallverksamhet.
Sponsring
I boken Idrottsföreningar ges tips på hur skall gå tillväga för att få sponsorer. Några av dessa är:
• Välj personer som har olika kontaktytor i PR-gruppen
• Försök hitta någon inköpsansvarig på något större företag som kan köpa reklam.
De har bra förhandlingsläge.
• Försök hitta försäljningsargument som företaget har glädje av, tex. att de anställda
får fritt inträde till föreningens aktiviteter eller på utställningar eller konserter.
• Anordna sponsorträffar någon gång per år där föreningen presenteras och där
representanter för sponsorföretagen bjuds på förtäring och en föreläsning eller
något annat intressant.
• Kontakta företagen vid psykologiskt rätta tidpunkter. Det är förmodligen lättare att
sälja reklam en fredag förmiddag än en måndag morgon.
28. 3. PROJEKTERING 24
FBC har utsett en person i nya styrelsen för att leda och samordna det arbetet för FBC:s PR-
grupp. Hittills har sponsringspaket i grova drag framtagits och det ser ut som följer:
Tabell 7. Exempel på företagsprodukter i Beachhallen
Produkt Inkluderande
Namnsponsor Hallnamn, helhetskoncept hall inkl. bar,
planutrustning, 2 stora väggytor. Stor
exponering hemsida, lag i korpserie, plats i
företagsturnering, stående halltid 1 h/vecka,
plakett
Huvudsponsor 1 stor väggyta, planutrustning, 1 stor
exponering, hemsida, lag i korpserie, plats i
företagsturnering, plakett
Barsponsor Helhetskoncept i baren, stor exponering
hemsida, plakett
Förköp av plantider Fria tider inkl. instruktör 30 min
Fast tid/mån
Plakett Plakett, länk på sponsorsida
Större skylt i hallen Plakett
Mindre skylt hallen Plakett
Väggyta
stor (7m x 10m) Plakett
liten (5m x 5m) Plakett
bar (5m x 15m) Plakett
Egen plan Plakett
3 plans nätexponering Plakett
6 plans nätexponering Plakett
På det sättet som vi vill designa hallen (se kapitel 3.2 Visionen) är det viktigt att tänka på hur
reklamskyltar sitter så att de harmoniserar med den övriga inredningen i hallen. Om möjligt vill vi
undvika en ”sporthallskänsla” där skyltarna stjäl allt utrymme i hallen.
29. 3. PROJEKTERING 25
Möjliga samarbetspartners
Följande typer av företag kan beachhallen att ingå ett djupare samarbete där beachhallen och
företaget kan byta tjänster mellan varandra:
• Bank – Beachhallen kommer få ett utökat behov att betaltjänster och
kontanthantering.
• Ljus och inredningsdesign – Att ha en så attraktiv hall som möjligt gör det lättare
att locka företag och sälja sponsorpaketet, vilket också hänger ihop med logotypen
och grafikern.
• Grafiker – Framställande av logotyp och en hemsida som går i linje med hallens
inrednings design och ljussättning gör att konceptet är mer enhetligt och
genomtänkt.
• Kläder och sportutrustning.
Medlemsinsats
Ett sätt att få in pengar till hallen är att låta medlemmarna betala en medlemsinsats till klubben
liknande som golfklubbar gör. I föreningens enkätundersökning vi lade ut frågan om medlemmar
var beredda på att köpa aktier á 1000kr för att få tillstånd en beachhall. 30 % av medlemmarna
svarade att de kunde köpa en aktie för 1000kr. 11 % av klubbensmedlemmar svarade att de kunde
tänka sig köpa fler aktier. Detta motsvarar över 50 000 kr utan att medlemmarna egentligen vet
något om förutsättningarna och riskerna med aktieköpet.
En uppskattning med enkätundersökningen och det ökade intresset för beachvolley i Uppsala på
våren 2005 ger att FBC nog skulle kunna samla ihop en medlemsinsats (eller räntefritt lån till
klubben mot en viss mängd fria tider) på mellan 50 –150 000kr beroende på hur villkoren för den
enskilde medlemmen skulle se ut.
Bidrag och stipendier
Nedan listas de fonder, stipendier och bidrag som projektgruppen har kollat upp. Då detta arbete
upplevts som svårt att komma in i har vi kontaktat SOSAB8
och betalat för deras tjänst som
hjälper föreningen att hitta passande fonder. Svaret från SOSAB innehöll ca 70 lämpliga fonder
och stipendier.
Pengar går att söka dels för själva projektet, för om- och tillbyggnad av lokalen samt
verksamhetspengar då verksamheten är igång.
Medel för uppförande, om- och tillbyggnad samt utrustning sökas från Allmänna arvsfonden och
Riksidrottsförbundet (RF). För att vara berättigad till stöd för lokaler/utrustning från Allmänna
arvsfonden krävs att organisationen funnits i två år. Verksamhet som beviljas stöd skall vara
nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet.
Pengarna skall främja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder. Ansökningstiden är löpande och utbetalda belopp har varierat mellan 75 000
kronor och 1 000 000 kronor. För att vara berättigad till medel krävs att organisationen äger
lokalen eller har långtidskontrakt på denna (minimum tio år). Allmänna arvsfonden beviljar även
pengar för projektstöd. För att få projektstöd måste organisationen ha funnits i minst ett år (kunna
visa stadgar och verksamhetsberättelse för denna tid). Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur
Allmänna arvsfonden under högst tre år.
RF har en pott pengar avsatta till idrottsföreningars anläggningar. Även här är kravet att klubben
måste äga eller ha långtidskontrakt (minimum tio år) på lokalen. Bidrag prioriteras för
investeringar som främjar barn- och ungdomsverksamheten, jämställdhetsskapande åtgärder,
8
www.sosab.se, Stöd och Stipendier AB
30. 3. PROJEKTERING 26
handikapptillgänglighet och ökat utnyttjande av anläggningen. Andra krav som skall uppfyllas är
att lokalen skall vara öppen för alla oavsett ålder, stimulera till aktivitet och social samvaro och
vara öppen för spontan verksamhet. Ansökan senast 31 december, beslut utsändes till sökande i
juni månad, året efter ansökningsåret. Maxbeloppet är 100 000 kronor och totaltkostnaden för
projektet måste överstiga 25 000 kronor för att vara berättigad till att söka.
Även Handslaget (en satsning från RF med pengar från regeringen) har en summa pengar som är
ämnade för anläggningar och skall fördelas under år 2005. Reglerna är desamma som för RF:s
ordinarie anläggningsbidrag. I år är det bestämt att dessa pengar skall koncentreras till
storstadsregionerna (Stockholm, Malmö och Göteborg). Det är distriktsförbunden i dessa regioner
som avgör vilka kommuner som skall prioriteras.
Handslaget har också verksamhetspengar att fördela för att främja barn- och
ungdomsverksamheten. Under Handslagets år 2 (2005) har Upplands Idrottsförbund 400 000
kronor kvar att fördela till idrottsföreningar som samverkar med skolan. Sista ansökningsdag är
den 30 juni, 2005. Ansökan skrivs tillsammans med representanter från skolan och Upplands
Idrottsförbund.
Kommunen har ett flertal bidrag att söka dels vid uppstartandet av en förening dels då
verksamheten är igång. Etableringsstödet är ett stöd till nya föreningar för hjälp till uppbyggnad
av verksamheten. Stödet kan sökas tidigast en månad innan verksamheten börjar och senast sex
månader efter bildandet. Ansökning sker under hela året. Ledarutbildningsstöd är ett stöd som
skall stimulera till utbildning av ledare inom föreningen. Ansökan sker hela året och utbetalat
belopp varierar mellan 5000 kronor och 40 000 kronor, beroende på föreningens storlek. Inte att
förglömma är kommunens verksamhetsstöd som består av två delar, medlemsaktivitetsstöd och
grundstöd. Dessa stöd betalas ut i efterhand och storleken på medlen beror på antal medlemmar
inskrivna i föreningen och antalet medlemmar som medverkat i föreningens aktiviteter. Sista
ansökningsdag är 15 februari respektive 15 augusti för medlemsaktivitetsstöd och 1 maj för
grundstödet.
Näringslivets och Uppsala kommuns jubileumsstipendium förvaltas av Uppsala föreningsråd.
Stipendiet skall ”i första hand tilldelas föreningar och ungdomsledare som gör berömvärda
insatser för barn- och ungdomsverksamhet”. Sista ansökningsdag är 1 maj, 2005.
Bidrag för lokal utveckling kan sökas genom ESF (Europeiska socialfonden) i Uppsala län.
Projektet ingår i något som heter Växtkraft Mål 3 vars syfte är att skapa sysselsättning för
långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Stödet kan uppgå till mellan 10 000 och 200 000
kronor. Kravet är dock att anställningen skall leda till ny kunskap och kompetensutveckling.
Ansökningarna behandlas var sjätte vecka. Nästa ansökningstillfälle är 19 april respektive 7 juni.
Andra exempel på stipendier som kan vara värdefulla att kolla upp ytterligare är Landstingets
stipendium (senaste ansökningsdag 31 december) och Folksams Idrottsfond (senaste
ansökningsdag 1 februari).
Teknikbrostiftelsen och Drivhuset är andra bra organisationer att ta kontakt med. Dessa premierar
ungt företagande och projekt.
31. 3. PROJEKTERING 27
3.6. BYGGPROJEKTERING
3.6.1. Planlösningar
Alternativ 1
Huvudlokalen omfattar 1500 m2
där det är möjligt att anlägga beachvolleybollplaner på 1270 m2
.
I en angränsande lokal med utsikt över en ljusgård byggs en reception och omklädningsrum med
bastu. Vid receptionen kan även en liten servering anordnas. Denna angränsande lokal omfattar ca
200 m2
, har 2,5 meter i takhöjd och har utsikt ut över en ljusgård. Planlösningsalternativet innebär
en maximering av antalet planer som kan vara 6-7 där en av planerna är något mindre än en
fullstor beachvolleybollplan. Dock medför den utökade delen för omklädningsrum och servering
också en stor hyresökning.
Alternativ 2
Samma yta som ovan används till beachvolleybollplaner men omklädningsrum byggs i källaren
som en förlängning av innebandyns omklädningsrum. För att kunna ha en reception läggs denna i
innebandyns café. Alternativet är dyrt då det är komplicerat att bygga i källaren. Dessutom blir
hallens logistik omständlig då man först skall betala i receptionen och sedan ta sig ned i källaren
för att byta om. Det blir lång väg att gå från omklädningsrum till beachplanerna och detta medför
en stor risk för sandkontaminering.
Alternativ 3
En avsidesliggande del av huvudlokalen tas i anspråk för att bygga omklädningsrum. Ytan
motsvarar 160 m2
och ligger i direkt anslutning till innebandyns café. Takhöjden är ca 8 m vilket
gör att en servering kan anläggas ovanpå omklädningsrummen. Receptionen samordnas med
innebandyns café. Den dubbelnyttjade ytan gör att hyran per funktion minskar. Dock innebär
planlösningsalternativet att en mindre beachplan inte kommer till stånd.
Valt Alternativ
Det alternativ som har framstått som bättre än de andra är alternativ 3. Detta alternativ innebär en
relativt enkel logistik samt en väl utnyttjad lokalyta. Planlösningsförslag på 5 och 6 planer har
tagits fram. Beachhallens omklädningsrum ligger i bredvid Allianshallens café. En sjätte plan kan
få plats på den övre lediga ytan, ovanför plan 5 under förutsättning att väggen kan flyttas.
32. 3. PROJEKTERING 28
Figur 5. Planlösning med 6 planer och omklädningsrum.
3.6.2. Beachplanerna
En beachvolleybollplan byggs upp genom att ett 0,3 -0,4 m tjockt sandlager läggs ut på golvet.
Om sandvärme önskas läggs först ett lager frigolit på golvet. På frigoliten placeras en fiberduk
och sedan vattenslingor. Detta täcks med ca 5 cm sand och sedan med ytterliggare en fiberduk.
Överst placeras resterande 35 cm sand. Planavgränsningarna består av gummiband som fästs med
sandankare i hörnen och på mitten av långsidorna. För att skilja planhalvorna åt sätts ett nät upp.
Nätet sitter på stolpar med en platta i ena änden. Denna platta grävs ned i sanden och hålls på plats
av sandens egentyngd.
De befintliga ventilationsgallren kommer att övertäckas för att på så sätt åstadkomma ett bjälklag
som förhindrar att sand tränger ned i källaren. Detta görs med hjälp av masonitskivor som limmas
fast i bjälklaget. De övertäckta ventilationsgallrens yta måste ersättas av nya ventilationshål på
den övriga ytan för att behålla samma luftflöde. Detta är tänkt att göras i lokalens kanter utmed
väggarna för att utgöra så små hinder för spelet som möjligt.
Alliansens
Café/Reception
w
w
Bastu
Omkl.
Omkl.
Dusch
Dusch
Förråd Bastu
Omkl.
Omkl.
Dusch
Dusch
Förråd
WC
WC
WC
33. 3. PROJEKTERING 29
Vattenrör kommer att infästas på bjälklaget och kopplas via en värmeväxlare till
fjärrvärmesystemet. En pump kommer sedan att få vattnet att cirkulera och på så sätt värma
sanden till ca 23°C. Sanden läggs direkt på bjälklaget med de infästa vattenrören och kommer ha
ett djup på 0,4 m vilket motsvarar ett tryck på 600 kg/m2
.
För att sanden inte skall damma behöver den fuktas varje dag. Detta löses genom att munstycken
installeras på ett sådant sätt att de inte är i vägen för spelarna och samtidigt möjliggör en
ommöblering i hallen vid evenemang. Företrädesvis bör munstyckena placeras vid taket. En annan
variant som tillämpas i ridhus är att munstyckena placeras på vikbara armar utmed väggarena. När
man sedan skall använda bevattningen viker man bara ut armarna och kopplar på vattnet.
Belysningen skall bytas ut till en mer sportanpassad armatur med skyddsgaller för ljuskällan. Värt
att tänka på är att ljuskäglorna skall överlappa varandra för att på så sätt få en så heltäckande
belysning som möjligt. I och med att spelarna tittar väldigt mycket uppåt och ser undersidan av
bollen bör det finnas ljuskäglor som är riktade uppåt. Detta medför att spelarna lättare ser bollen
då den lyses upp underifrån. Om evenemang i framtiden skall kunna tv-sändas måste hallen vara
bra upplyst för att sporten skall göra sig bra i bild.
Väggarna skall målas i en mer tilltalande färg. Framför allt målas om för att få bort den lite
smutsiga känslan som blir då betongen delvis lyser igenom i de målade lekarblocken. Ena
långväggen kan målas vit för att sedan eftersom måla sponsorernas namn och logotyper. Kumlins
måleri tror att det tar ca 4 dagar att rengöra och sprutmåla väggarna.
En ca 1 m hög sarg skall uppföras för att förhindra att områden som skall vara fria från sand
kontamineras. Sargen byggs av plywoodskivor som stadgas upp av reglar.
Vid evenemang kan temporära läktare byggas upp i hallen. Runt 1000 personer skulle kunna få
plats. Det beror lite på hur ventilationen och utrymningsvägar är anordnade.
3.6.3. Omklädningsrummen
En fristående omklädningsyta kommer att
byggas med en trästomme. Detta för att
klubbmedlemmarna skall kunna göra så mycket
som möjligt själva och på så sätt minska
klubbens kostnader. Utseendemässigt kommer
det att vara träpanel föra att på så sätt ge ett
intryck av strandhus.
Den fristående byggnaden kommer att innehålla
ett materialförråd och två omklädningsrum med
dusch och bastu. I varje omklädningsrum finns
bänkar, förvaringsskåp, duschrum,
handikappanpassad toalett. En gemensam bastu
kommer att uppföras med ingång från dam- resp.
herrduschrummen.
Varje omklädningsrum omfattar 15 m2
med
bänkar utmed väggarna. Ca 25 förvaringsskåp
för ytterkläder och väska finns i
omklädningsrummet. Väggarna kläs med kakel
för att få ett så fräscht intryck som möjligt.
Figur 6. Skiss över omklädningsrummen med bastu,
toaletter och dusch. Visar även placering av
avsandningsyta.
Duschrummet omfattar 7,5 m2
och innehåller 5-6
duschar. Utöver duschutrymmet finns 3,75 m2
som räknas som passageområde till och från
34. 3. PROJEKTERING 30
dusch/bastu och omklädningsrum. Handikapptoaletten är 4 m2
och omfattar en handikapptoalett
och ett handikappanpassat handfat samt vändyta för rullstol.
n
or.
Golvet i både omklädnings- och duschrummen anläggs på ett sätt som gör att de blir lätta att städa
och hålla efter sanden. För att åstadkomma detta kommer ett undergolv att anläggas som lutar ned
mot ett antal golvbrunnar. Undergolvet byggs upp av träreglar som läggs i olika nivåer och som
sedan täcks av spånskivor. Det kläs med en våtrumsmatta för att få ett vattentätt fuktspärr.
Ovanför undergolvet läggs galler horisontellt och ovanpå dem läggs gallermattor för att få en
behaglig yta att gå på. Konstruktionen gör att det är enkelt att hålla omklädningsrummet rent från
sand genom att mycket av denna skrapas av fötterna med hjälp av gallermattan och hamnar på
undergolvet. Spolar man sedan vatten på omklädningsrummets gallergolv åker sanden med hjälp
av lutningen med vattnet till golvbrunnarna. Lutningen 1:10 är lämplig då sanden lätt kan
transporteras till golvbrunnarna enbart med hjälp av vattnet.
3.6.4. Kringyta
En entrédörr till hallen kommer att tas upp i väggen mot caféet. Eventuellt kommer även en
entrédörr att tas upp i väggen mot alliansens korridor. De dörrar som sätts in måste vara korrekt
brandklassade då väggarna är brandcellsskiljande.
Innanför dörren byggs en
handikappanpassad ramp och den bör ha e
lutning på 1:12.
Kontor
En skogräns kommer att finnas strax
innanför entrén. Detta för att förhindra att
sand dras med från beachhallen till
Innebandyns angränsande lokaler.
Utanför omklädningsrummen kommer en
trätrall att anläggas längs med strandhuset.
Trallen utgör en del av de
sandspridningshinder som finns i hallen.
Nivån på trallen skall vara ca 0,5 m ovan
bjälklaget vilket gör att den hamnar ca 0,1
m ovanför planernas sandnivå. Trallen
kommer vara ca 2 m bred och ca 16 m
lång.
Som ett hinder för sanden att spridas i
lokalen kommer en avsköljningsplats att
anläggas i anslutning till planerna. En yta
om ca 1,5 m2
i trallen kommer att
nedsänkas och muras in med större
natursten. På väggen placeras en
vattenkastare och på golvet en golvbrunn.
Figur 7. Skiss över övervåningen med Lounge area, bar
och kont
En lucka kommer att sättas in i väggen mot caféet. Denna gör att spelare kommer at kunna köpa
exempelvis dricka utan att behöva skölja av fötterna och gå in i innebandyns lokaler. Detta är
ytterligare ett sätt att hindra sanden från att spridas. Luckan behöver vara korrekt brandklassad då
den sitter i en brandcellsskiljande vägg.
35. 3. PROJEKTERING 31
3.6.5. Lounge area
Ovanpå omklädningsrummen ryms en yta på 160 m2
och är tänkt att fungera som läktare och
mötesplats då det finns begränsat utrymme framför omklädningsrummen. Ytan är tillräckligt stor
för att inrymma ett kontor med. Kontoret nyttjas av hallchefen och där finns tillgång till dator med
internet uppkoppling och möjlighet till extra förvaring för klubben.
På övervåningen anläggs också en lounge area med tillhörande strand bar. Där kan tävling och
träning administreras, film och sportsändningar visas, musik spelas, där tillfällig personal har
översikt över hela hallen.
Ytan framför baren, som ligger närmast beachplanerna, är tänkt att fungera som läktare med
strandstolar närmast planerna för att koppla av i och titta på beachvolley. Denna yta är mer
upplyst än ytan bakom baren. Där finns även bord och stolar för servering av mat (catering) vid
tex. företagararrangemang eller större tävlingar. Bakom baren finns soffor, kuddar och hängmattor
att varva ned i efter spel. Denna yta har dunklare belysning och besökarna kan med fördel utöva
aktiviteter som exempelvis pilkastning och brädspel.
För att kunna ta sig upp till lounge arean krävs en trapp av något slag. I nuläget finns en ganska
brant stålgallertrappa som leder upp till ventilationsrummet som är beläget strax intill.
Alternativen är att klä in den befintliga trappen eller också bygga en ny trapp i trä enligt figur 7.
3.6.6. Innebandyns lokal
Caféets nuvarande försäljningsdisk kommer att behöva utökas. Detta för att vid tillfällen då det är
mycket folk i innebandy- och beachlokaler kunna stå två personer bakom disken. Dessutom skall
disken rymma två kassaapparater då innebandy och beachklubb har separata kassor. Vidare bör
utrymme anordnas för att kunna exponera kringutrustning så som t.ex. bollar, t-shirts och shorts.
Vid beachhallens ingång bör en entrématta placeras för att minska sandspridningen ytterliggare.
36. 4. SLUTSATS 32
4. Slutsats
Behovet av en inomhushall för beachvolleyboll är idag stort i Mälardalen. För Fyrishov Beach
Club finns det nu goda förutsättningar att vara först i regionen med en hall. Projekteringen visar
att lokalen är mycket lämplig som beachvolleybollhall, främst för den goda takhöjden och att
golvet håller 20ºC. De tillstånd som krävs för inrättandet av beachvolleyhallen går att få, men det
tar ca två månader innan de kan träda i kraft. Samarbetet med Innebandyalliansen är inlett och ett
förslag på hur en gemensam reception i cafeterian har tagits fram gemensamt. Om klubben skall
sköta den dagliga driften av hallen skulle detta kräva minst en heltidstjänst. Finansieringen av
nödvändiga investeringskostnader är löst via kontraktets utformning. Ågerup fastigheter AB vill
att vi tillträder lokalen så snart som möjligt.
Vid ett extra insatt årsmöte den 4 april 2005 tog Fyrishov Beach Club formellt besluten att:
tillsätta en ny styrelse enligt det förslag som projektgruppen tagit fram. Klubben har nu en egen
styrelse och egen ekonomi som är separerad från Uppsala Volley vilket krävs för att starta en
hallverksamhet. Styrelsen ålades av medlemmarna att slutförhandla ett kontrakt med Ågerup
fastigheter för att sedan iordningställa och driva en inomhushall för beachvolleyboll i
Allianshallen i Fyrislund, Uppsala
37. BEACHHALLAR 1/12
Bilaga 1
BEACHHALLAR I SVERIGE
Detta avsnitt är sammanställt från förstudien9
som Skånes volleybollförbund sammanställde 2002.
Informationen har uppdaterats både via intervjuer och via information från beachhallarnas
hemsidor.
IKSU SPORTCENTER, UMEÅ
Beachklubb
IKSU beach har ca 300 medlemmar och medlemspriserna är:
Seniorer födda -84 eller tidigare 300 kr
Juniorer födda -85 tom. -91 150 kr
Ungdomar födda -92 eller senare 50 kr
Hallens läge
Anläggningen ligger strax utanför Umeå centrum men mitt mellan sjukhuset, universitetsområdet
med forskningsparken och ett studentbostadsområde. Läget är ypperligt enligt många
Drivs och ägs av
Anläggningen ägs av stiftelsen och drivs av IKSU.
Öppnad
Första hallen öppnades 1983. Våren 1998 byggdes en av tennisbanorna om till en
beachvolleybollhall.
Öppettider
Måndag - Torsdag 06.30 - 23.00
Fredag 06.30 - 21.00
Lördag 09.00 - 18.00
Söndag 09.00 - 23.00
Anläggning
Beachvolleybollhallen med sina tre banor ligger i en jättelik anläggning på 15 000 kvm som har
byggts till i flera etapper. Förutom beachvolleybollhallen rymmer anläggningen en simhall med
25-metersbassäng och relaxavdelning, en tävlingsarena för bollsport, klättervägg, gympasal,
styrketräningssal, fyra squashbanor, en spinningsal och en hälsoprofilanläggning. Allt samman
hålls ihop av en stor ljus reception och entré där även ett café finns. Nu projekteras en utbyggnad
mot Universitetet. Tanken är att en helt ny beachhall med 4 planer skall ingå i den.
9
Karin Andrén-Sandberg, Sandstrand året runt – En förstudie av förutsättningarna för en Beachvolleyhall i
Skåne, Skånes Volleybollförbund, 2002
38. BEACHHALLAR 2/12
Beläggning
Beachvolleybollhallen har en officiell beläggning på 100 %. Banorna bokas via Internet en vecka
i förväg och tiderna till den 8:e dagen släpps vid midnatt. Ofta är den 8:e dagen fullbokad tio
minuter över midnatt. Hallen har öppet 08.00-23.00. Det är alltså fullbokat från morgon till kväll.
Alla medlemmar har ett nummer för att boka och man måste vara fyra stycken (fyra nummer) för
att få nyttja banorna. Problemet är att man får avboka upp till en timme innan och det händer varje
dag att kunder gör detta. Banorna står alltså tomma någon timme varje dag på grund av sena
avbokningar. Beläggningen på banorna får ändå sägas vara näst intill hundraprocentig.
Banan/sand/nätupphängning
De tre banorna har måtten 8 x 18 meter med begränsat friutrymme på ungefär 1 m runt banorna.
Sanddjupet är cirka 40 cm och sanden är tvättad sjösand men dammar ändå lite för mycket,
kanske på grund av slitaget efter många års användande. Näten är uppsatta som på en strand med
rep och stora nedgrävda plattor Inget skyddsnät behövs runt planerna då beachhallen är helt
avgränsad från andra sporter. Takhöjden i hallen är ca 6 meter. Då sanden ligger direkt på en stor
betongplatta som tidigare varit en utomhustennisplan går kylan direkt upp till sanden. Därför kan
inte sanden vattnas för att minska dammspridningen. Resultatet blir kall sand och dålig luft,
särskilt under kalla vinterdagar.
Ventilation
Vanlig ventilationsinstallation (byggd för tennishallen). Skulle behövas bättre installation då
luften är för dammig och upplevs som stillastående. På grund av dålig isolering i lokalen är
temperaturen runt 18 grader vilket ändå gör att luften känns relativt fräsch. På sommaren kan det
dock bli väldigt dammigt och hett i lokalen.
Belysning
Tennisarmatur, vanliga lampor (lysrör) som ger bra ljus men ibland bländar spelarna.
Personal
Det finns över 30 anställda (hel och deltid) för hela anläggningen. Ingen särskild är avsatt för just
beachverksamheten. Det är IKSU beach som ansvarar för skötsel av banorna.
Ekonomi
För att få boka tider till beachhallen måste man vara medlem i IKSU, i undantagsfall kan även
icke medlemmar få boka tider och då kostar det 55 kr/timme och per plan. Beachhallen är under
hård press då tiderna skall räcka till åt alla. Företag och särskilt skolor vill gärna boka tider men
det finns inga tider att boka för dem. Beläggningen är nästintill hundraprocentig vilket får anses
som mycket bra då öppettiderna är 06.30-23.00 på vardagar.
Tips inför ny beachhall
Man bör ha minst 4 banor och helst en läktare. Detta för att kunna samutnyttja hallen med andra
sandsporter och för att kunna anordna tävlingar. En icke-dammande sand bör införskaffas och så
bör det vara värmeslingor i sanden. Det bör vara 9 meter i takhöjd. Bra redskap bör också
införskaffas.
Att lägga ned tid på en marknadsföringsplan och genomförandet av den så att många känner till
hallen och dess möjligheter redan från början är av största vikt. Hallen bör skötas professionellt
från början där bemötandet av kunden är avgörande. Redan vid start bör man ha ett fungerande
bokningssystem av halltider. Även om priserna bör vara konkurrenskraftiga skall man inte vara
rädd att ta betalt om man har en bra produkt att sälja.
39. BEACHHALLAR 3/12
NRJ-HALLEN, GÖTEBORG
Beachklubb
Göteborg Beachvolley Club är sponsrad av radiostationen NRJ Energy 105.3 och därav
hallnamnet. Klubben har nu cirka 850 medlemmar hösten 2004 och det kostar 300 kr/år för
seniorer och 150kr/år för juniorer att vara medlem. I medlemsavgiften ingår tävlingslicens som
endast betalas ut om personen tävlar på sommaren. Efter sommaren ges möjlighet att teckna
halvårs medlemskap för halva priset. 1999 tog klubben över driften eftersom det privata företaget
som drev hallen gick i konkurs.
Hallens läge
Anläggningen ligger utanför Västra Frölunda mitt i ett industriområde, cirka en mil från
universitetet och ett par kilometer ifrån närmaste bostadsområde. Läget bedöms som mindre bra.
Skyltningen till hallen är bristfällig.
Drivs och ägs av
Göteborgs Beachvolley Club driver verksamheten och hyr lokalen av privat företag.
Öppnad
1993 i privat regi, 1999 av klubben
Öppettider
Hallen stänger för sommaruppehåll den 24/6. Hallen öppnar igen den 15/8.
Måndag - tisdag 10.00 - 23.00
Onsdag 10.00 - 22.00
Torsdag 10.00 - 23.00
Fredag 10.00 - 21.00
Lördag 09.00 - 21.00
Söndag 10.00 - 22.00
Priser
Icke medlemmar Medlemmar
Vardagar före
Kl. 17.00
35 kr tim/pers oavsett antal
Min belopp 1 bana/1 tim: 140 kr
Max belopp 1 bana/1 tim: 420 kr
25 kr tim/pers
oavsett antal
Övrigt tid: 60 kr tim/pers 4 pers
50 kr tim/pers 5-8 pers
45 kr tim/pers 9-12 pers
Min belopp 1 bana/1 tim: 240 kr
Max belopp 1 bana/1 tim: 540 kr
45 kr tim/pers
oavsett antal
GBC erbjuder utöver detta också specialpris för skolelever under skoltid i hallen är 20kr/tim i max
3 timmar. Det är ett väldigt bra koncept och fungerar utmärkt då det i genomsnitt är minst 1 skola
40. BEACHHALLAR 4/12
i hallen/dag. Deras upptagningsområde är 5-7 mil och det är 600-700 skolor som besöker hallen.
Dessa gäster gör också att kaféet går mycket bra på dagtid.
Anläggning
Det är en stor ombyggd industrilokal mitt i ett industriområde. Anläggningen är på 2140 kvm och
sandytan 1640 kvm vilket rymmer 7 beachvolleybollplaner. Dessa 7 planer hyrs ut till
allmänheten. Hösten 2004 byggdes 5 planer till i en annan hall i fastigheten. Denna hall hyrs av
klubbens medlemmar. Denna hall utrustades med belysning av bästa kvalitet för sporthallar.
Investeringskostnaderna för denna hall var ca. 600 000kr och det tog 1,5-2 månader att bygga den.
Förutom sandplanerna finns det förrådsutrymmen, kontorslokaler, omklädningsrum med solarier,
café, klubbhörna, låsbara skåp för värdesaker och en reception.
I den stora beachhallen finns en stor balkong byggd så man kan överblicka hela hallen. Här finns
även sittplatser med bord för a 50 personer. Nere vid en av planerna finns en bar med kylare och
discoljus som används mest vid företagsturneringar. Väggarna i beachhallen är målade med
strandmotiv och i lokalen finns två stora palmer samt bord och stolar med parasoll som bidrar till
sommarstämningen. I hallen finns även en bra musikanläggning. Eftersom sandbanorna vattnas
varje morgon dammar inte hallen, dessutom får hela hallen en hög luftfuktighet då vattnet
avdunstar när det blir uppvärmt av varmvattenslingorna i sanden. Hallen upplevs därför som att ha
ett tropiskt klimat.
Omklädningsrummen blir lite trånga under dagtid då det oftast är många spelare/plan. Damernas
omklädningsrum är ca. 5 x 8 m och innehåller 5 duschar och 2 toaletter. Herrarnas
omklädningsrum är ca. 8 x 12 m och har 8 duschar i 2 duschrum och 3 toaletter. 3 toaletter behövs
inte. De värmer sin sand med 20 gradigt vatten och den ansluts via fjärrvärmen.
Nuvarande verksamhet
Förutom beachvolleyboll har klubben utbildningar i till exempel mental träning, idrottsskador och
domarkurser. Klubben driver också olika projekt såsom arrangemang, tävlingar. Klubben
arrangerar också företags- och restaurangturneringar. Exempel på företagspaket från GBC:
41. BEACHHALLAR 5/12
Beachvolley för ditt företag - året runt!
Från september 1999 driver Göteborg Beachvolley Club Beachvolleyhallen i Högsbo och vi vill
gärna presentera ett antal spännande alternativ för de företag som vill bedriva friskvård, rekreation
eller firmafest. Beachvolleyhallen rymmer fem volleybollplaner på nylagd, mjuk sjösand. Du kan
slänga dig i sanden hur mycket du vill utan att slå dig det minsta.
"Små" alternativ:
1
Hyra av strötimmar.
Boka en timme eller två och prova på att spela med dina arbetskamrater.
Kostnad:4 personer 60:-/tim. 5-8 personer 50:-/tim. 9-12 personer 45:-/tim.
2
Köp ett kontrakt för en termin.
Boka in en timme beachvolley i veckan på samma tid.
Kostnad: 300 kr/timme.
3
Hyr en instruktör.
Vi har erfarna instruktörer som lär dig och dina jobbarkompisar spelet.
Kostnad: 300 kr/timme.
4
Hyr hallen en kväll.
Ni hyr hela Beachvolleyhallen en kväll och ordnar en turnering. Ni får också tillgång till
vårt trevliga café.
Prisexempel: 2400 kr/timme.
Paketerbjudanden:
A
Lilla företagspaketet.
Vi hjälper er att arrangera en turnering. GBC står för domare och organisation. Före
eller efter serverar vi fika i vårt café där ni kan koppla av eller kanske rent av konferera
ostört.
Prisexempel: 40 personer. Tre timmars turnering, baguette och dricka, kaffe och kaka:
300 kr/person.
B
Stora företagspaketet.
Vi ordnar den kompletta firmafesten!
Ni börjar med att spela en turnering som vi utformar helt efter era önskemål. De som
inte spelar kopplar av i den för ändamålet speciellt utformade ute(inne) serveringen. Där
finns strandmöbler och parasoller. Förfriskningar köper ni i baren precis vid
strandkanten.
Efter duschning är det dukat i cafét med en av våra välsmakande bufféer. Måltidsdryck
ingår. Prisutdelning förrättas.
När alla är mätta startar vi diskoteket som vi kan förlägga nere i sanden. Baren håller
öppet hela kvällen. Det blir en helkväll ni sent skall glömma.
Prisexempel:90 pers. 550kr/pers.
OBS! Vi är naturligtvis flexibla att diskutera alla tänkbara varianter av dessa koncept.
42. BEACHHALLAR 6/12
Bokningssystem
Bokning görs per telefon till receptionen eller över Internet. Det går att boka via Internet avsett
om den är medlem eller icke. Detta sker genom att skicka ett mail till hallen med uppgifterna:
namn, telefonnummer, personnummer och ev. medlemsnummer. Då får de ett användarnamn och
lösen av hallen i ett mail tillbaka som gör att de kan boka. Man kan max boka 2 veckor framöver,
men ej samma dag. Det går endast att boka två veckor i förväg och max 2 timmar. Vill man boka
mer måste man lägga in en förfrågan till hallchefen. Avbokningar måste ske 3 dagar innan via
Internet eller 1 dag innan över telefon. Om personerna inte följer detta som skippar att avboka och
inte använder tiden debiteras de på minimibeloppet 4 x 60 kr. Abonnemang har idag
beachklubben som har träning och tävlingsverksamhet samt en del företag.
Beläggning av banorna
Beläggningsgraden för beachhallen är 95 % mellan 17.00-21.00 vardagar och dagtid drygt 40 %.
Det motsvarar en snittbeläggning på ca 60 % vinter. På sommaren är snittbeläggning 30 %. På
helgerna är det mycket hög beläggning hela dagen (lör 9-21, sön 10-22). Timfördelningen visas i
figuren nedan.
Timfördelning
Ströbokning
allmänt
34%
Ströbokning
medlem
15%
Träning klubb
10%
Tävling klubb
21%
Kontrakt
4%
Arrangemang
3%
Skola
13%
Arrangemang
Kontrakt
Skola
Ströbokning allmänt
Ströbokning medlem
Träning klubb
Tävling klubb
Banan/sand/nätupphängning
De 12 banorna har måtten 8 x 16 meter vilket är standard. Därtill kommer friytor runt planerna.
Sanddjupet är 35 cm vilket är i minsta laget. Sanden är av mjuk tvättad sjösand vilket är av bra
kvalité. Sanden är inte avgränsad någonstans utan är lagd ända intill väggarna. För att få bästa
underlag består sanden av många lager: golvet i hela lokalen är betong och ovanpå det ligger ett
isolerande frigolitlager. Härpå kommer vattenslingor och cirka 5 cm sand där varmvatten
cirkulerar för att värma upp sanden. Ovanpå varmvattenslingorna ligger en tjock fiberduk och
därpå cirka 30 cm sand.
Näten är uppsatta som på en strand med rep och stora nedgrävda plattor. Det finns även höga
domarstolar. När man hyr banorna ingår även boll om kunden inte har egen. Takhöjden är cirka 8
meter i hela hallen.
43. BEACHHALLAR 7/12
Ventilation
I lokalen är det en vanlig ventilationsinstallation som är bra men skulle kunna vara mer effektiv.
Låg lufttemperatur i hallen upplevs ändå som varm då det är varmt i sanden samt hög
luftfuktighet.
Belysning
Vanliga lampor (lysrör) som ger bra ljus men ibland bländar spelarna i gamla hallen. I den nya
hallen har sporthallsbelysning för bästa prestanda. Sporthallsbelysningen ger det bästa ljuset (vitt)
och är mycket lämplig för tävling.
Personal
Det finns två heltidsanställda och några timanställda i receptionen. De spelare som vill kan arbeta
minimum sex timmar i receptionen per månad och får då spela gratis den månaden. De använder
sig av praktikanter och samhällstjänsten för att städa lokalen. Det krävs upp mot 5-6 timmar/dag
då det är stora avstånd mellan beachhallen och omklädningsrummen.
Ekonomi
Eftersom avgifterna för klubbens medlemmar är låga skulle beachklubben inte gå ihop
ekonomiskt om man bara hade klubbaktiviteter. Uthyrning till icke-medlemmar och till företag är
en nödvändighet för att få tillräckliga intäkter. Uthyrning till skolor ger inga stora inkomster men
ger bra synergieffekter för klubben. Även uthyrningar till företag brukar generera mer spel på lång
sikt då många återkommer med kompisgäng.
Tips inför ny beachhall
Hallchefen menar att om man skall lyckas med en ny hall är det enormt viktigt att man innan
tänker igenom hur klubben skall drivas organisatoriskt och att man redan från början agerar utåt
på ett professionellt sätt för att till exempel kunna attrahera företag och skolor. Detta ska ske inte
bara vid utskick utan särskilt vid bemötande av kunden.
Andra tips inför en ny hall är att eftersom sandplanerna måste vattnas varje dag är ett
sprinklersystem en bra investering då det underlättar arbetet att vattna banorna.
AKTIVITETSHALL NJOY, VÄSTERÅS
Beachklubb
Klubben startades 2000 av nJoy och har ca 100 medlemmar. Tanken med att ha en beachklubb är
att nJoy i framtiden vill sponsra 4-6 beachvolleybollpar som spelar för nJoys räkning i Sverige
och utomlands
Hallens läge
Mitt i Västerås på nionde våningen i ett parkeringshus, därav heller inga parkeringsproblem.
Drivs och ägs av
nJoy
Öppnad
1996
Öppettider
Vardagar 6-21 el. 9-21
Lördag 9-18
Söndag 9-19
