SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Download to read offline
PFOS i grundvatten

Jonas Bermin
WSP
Grundvattendagarna i Lund
2013-10-17

2013-10-03
Agenda
Vad är PFOS?
Egenskaper
Risker
Lokalt exempel

Behandling
Vad är PFOS?

 Perfluoroktansulfonat
 Kolkedja med åtta kolatomer där alla väten är utbytta mot fluor samt en
sulfonsyra grupp i ena änden.
 PBT-ämne (Persistent, bioackumulerande, toxiskt).
 Väldigt stabilt tack vare de starka C-F bindningarna.

 Kemiskt tillverkat
 Finns inte naturligt.
 Från produktionsstarten på 1950 talet har det nu spridits över hela jorden.
PFOS - Egenskaper

 Fantastiska egenskaper
 Det är stabilt.
 Vattenavstötande.
 Fettavstötande.
 Enkelt att applicera.

 Användningsområden
 Impregneringsmedel
 Brandskum
 Fotoindustrin

 Förpackningar
 Rengöring
PFOS - Historia

 Historia
 Började produceras på 1950 talet
 I slutet av 1980 talet märkte man att anställda på 3M, som tillverkade
”Scotchguard” blev sjuka.
 1997 upptäckte man att hela USAs befolkning hade PFOS i blodet.
 2000 slutade 3M och DuPont frivilligt att tillverka PFOS i USA.

 2009 upptogs PFOS i Stockholmskonventionen och ska fasas ut.
Risk för däggdjur

 PFOS är i första hand skadligt för däggdjur
 PFOS orsakar skador på barns utveckling (lägre födelsevikt, lägre hjärnvikt etc.)
 PFOS orsakar skador på levern hos däggdjur.
 Vid höga exponeringshalter ökar risken för levercancer.
 PFOS försvinner väldigt långsamt ur människokroppen jämfört med andra
däggdjur (år i stället för veckor).

 PFOS passerar livmodern vilket gör att dagens barn är exponerade av PFOS i
hela livet.
 PFOS lämnar kroppen genom bröstmjölk.
Lokalt Exempel

 Malmö airport – Swedavia
 Brandövningsplatsen
 Tidigare användning av AFFF
(brandskum innehållandes PFOS)
 Användes vid övningar cirka 3 – 10
gånger per år. Användningen
upphörde 2008.
Lokalt Exempel
Lokalt Exempel

180

160

140

120
Björkesåkrasjön
Yddingen (referenssjö)

100

Fjällfotasjön
Börringesjön

80

Segeå Brännemölla
Sege å, Lilla Svedala

60

40

20

0
Våren 2011

Hösten 2011

Våren 2012

Hösten 2012
Fisk och vilt

 I samband med de inledande
vattenprovtagningarna provtogs
även fisk (abborre) i Fjällfota- och
Börringesjön.
 Då halterna i fisk var höga
bestämdes att ingen fisk från
området fick säljas och att man inte
ska äta fisk från Fjällfotasjön.
 Vattnet ska ej användas som
dricksvatten
 Viltet (hjort och vildsvin) uppvisade
förhöjda halter i lever men inte i
andra vävnader.

Abborre
(ng/g vv)

Ål
(ng/g vv)

Fjällfotasjön

150 – 200

400

Börringesjön

45

150
Dricksvattenfråga

En möjlig spridning av
PFOS från Fjällfotasjön till
grävda brunnar
beräknades 2012.
Resultatet visade att en
närliggande brunn med ett
kontinuerligt uttag skulle
kunna ’dra åt sig’ PFOS
från sjön.
Spridning i grundvattnet till brunnar

 I april 2012 utfördes en
beräkning av möjlig
spridning av PFOS till
brunnar runt Fjällfotasjön.

Beräknad inblandning av sjövatten

40%

30%

20%

10%

0%

0

200
300
Sträcka från Fjällfotasjön [m]

400

500

100

200
300
Sträcka från Fjällfotasjön [m]

400

500

16

12
PFOS [ng/l]

 Tre brunnar identifierades i
området och provtogs för
PFOS halt.

100

8

4

0
0
Rening
2011
 Pilottest utfört av WSP för att sanera vatten
från brandövningsplatsen.
2012
 Fullskalig anläggning togs i drift i januari.
Anläggningen byggdes av WSP remediation
I Storbritannien.
 Brandövningsplatsen har byggts om.
Dränering har lagts runt hela
brandövningsplatsen.
2013
 Anläggning har flyttats in till den nybyggda
brandövningsplatsen och renar allt vatten
innan det går vidare.
Reningsanläggningen

 Anläggningen har en buffertank
som ser till att flödet genom de
olika filtren fungerar på bästa sätt.
 Vattnet filtreras dels genom
mekaniska filter för att ta bort
eventuella partiklar i vattnet och
dels igenom kolfilter där
omhändertagande av PFOS sker.
Resultat av reningen

 Vid Svedala ARV avvattnas slammet
och läggs ut på vassbäddar. Slammet
var tänkt att säljas som jordförbättring.

 Efter att reningsanläggningen varit
igång under en längre tid provtogs nytt
slam. Halterna var markant lägre än för
det äldre slammet.

180
160
140
PFOS [ng/g TS]

 Halter av PFOS i slammet stoppade
möjligheten för försäljning.

200

120
100
80
60
40
20
0

Vassbäddar
Slam
Vad händer nu

 Fortsatt provtagning av vatten och av fisk är planerad.

 Saneringsanläggningen fortsätter att behandla vattnet.
 Möjligheter att destruera PFOS ifrån Svedala ARVs
avloppsslam är tekniskt möjligt.
Sammanfattning

 Förorening påvisad
 Behandling inledd
 Brandövningsplatsen ombyggd
 Halterna har sjunkit i slammet från Svedala ARV
 Fortsättning följer

More Related Content

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Pfos i grundvatten jonas bermin

  • 1. PFOS i grundvatten Jonas Bermin WSP Grundvattendagarna i Lund 2013-10-17 2013-10-03
  • 3. Vad är PFOS?  Perfluoroktansulfonat  Kolkedja med åtta kolatomer där alla väten är utbytta mot fluor samt en sulfonsyra grupp i ena änden.  PBT-ämne (Persistent, bioackumulerande, toxiskt).  Väldigt stabilt tack vare de starka C-F bindningarna.  Kemiskt tillverkat  Finns inte naturligt.  Från produktionsstarten på 1950 talet har det nu spridits över hela jorden.
  • 4. PFOS - Egenskaper  Fantastiska egenskaper  Det är stabilt.  Vattenavstötande.  Fettavstötande.  Enkelt att applicera.  Användningsområden  Impregneringsmedel  Brandskum  Fotoindustrin  Förpackningar  Rengöring
  • 5. PFOS - Historia  Historia  Började produceras på 1950 talet  I slutet av 1980 talet märkte man att anställda på 3M, som tillverkade ”Scotchguard” blev sjuka.  1997 upptäckte man att hela USAs befolkning hade PFOS i blodet.  2000 slutade 3M och DuPont frivilligt att tillverka PFOS i USA.  2009 upptogs PFOS i Stockholmskonventionen och ska fasas ut.
  • 6. Risk för däggdjur  PFOS är i första hand skadligt för däggdjur  PFOS orsakar skador på barns utveckling (lägre födelsevikt, lägre hjärnvikt etc.)  PFOS orsakar skador på levern hos däggdjur.  Vid höga exponeringshalter ökar risken för levercancer.  PFOS försvinner väldigt långsamt ur människokroppen jämfört med andra däggdjur (år i stället för veckor).  PFOS passerar livmodern vilket gör att dagens barn är exponerade av PFOS i hela livet.  PFOS lämnar kroppen genom bröstmjölk.
  • 7. Lokalt Exempel  Malmö airport – Swedavia  Brandövningsplatsen  Tidigare användning av AFFF (brandskum innehållandes PFOS)  Användes vid övningar cirka 3 – 10 gånger per år. Användningen upphörde 2008.
  • 9. Lokalt Exempel 180 160 140 120 Björkesåkrasjön Yddingen (referenssjö) 100 Fjällfotasjön Börringesjön 80 Segeå Brännemölla Sege å, Lilla Svedala 60 40 20 0 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012
  • 10. Fisk och vilt  I samband med de inledande vattenprovtagningarna provtogs även fisk (abborre) i Fjällfota- och Börringesjön.  Då halterna i fisk var höga bestämdes att ingen fisk från området fick säljas och att man inte ska äta fisk från Fjällfotasjön.  Vattnet ska ej användas som dricksvatten  Viltet (hjort och vildsvin) uppvisade förhöjda halter i lever men inte i andra vävnader. Abborre (ng/g vv) Ål (ng/g vv) Fjällfotasjön 150 – 200 400 Börringesjön 45 150
  • 11. Dricksvattenfråga En möjlig spridning av PFOS från Fjällfotasjön till grävda brunnar beräknades 2012. Resultatet visade att en närliggande brunn med ett kontinuerligt uttag skulle kunna ’dra åt sig’ PFOS från sjön.
  • 12. Spridning i grundvattnet till brunnar  I april 2012 utfördes en beräkning av möjlig spridning av PFOS till brunnar runt Fjällfotasjön. Beräknad inblandning av sjövatten 40% 30% 20% 10% 0% 0 200 300 Sträcka från Fjällfotasjön [m] 400 500 100 200 300 Sträcka från Fjällfotasjön [m] 400 500 16 12 PFOS [ng/l]  Tre brunnar identifierades i området och provtogs för PFOS halt. 100 8 4 0 0
  • 13. Rening 2011  Pilottest utfört av WSP för att sanera vatten från brandövningsplatsen. 2012  Fullskalig anläggning togs i drift i januari. Anläggningen byggdes av WSP remediation I Storbritannien.  Brandövningsplatsen har byggts om. Dränering har lagts runt hela brandövningsplatsen. 2013  Anläggning har flyttats in till den nybyggda brandövningsplatsen och renar allt vatten innan det går vidare.
  • 14. Reningsanläggningen  Anläggningen har en buffertank som ser till att flödet genom de olika filtren fungerar på bästa sätt.  Vattnet filtreras dels genom mekaniska filter för att ta bort eventuella partiklar i vattnet och dels igenom kolfilter där omhändertagande av PFOS sker.
  • 15. Resultat av reningen  Vid Svedala ARV avvattnas slammet och läggs ut på vassbäddar. Slammet var tänkt att säljas som jordförbättring.  Efter att reningsanläggningen varit igång under en längre tid provtogs nytt slam. Halterna var markant lägre än för det äldre slammet. 180 160 140 PFOS [ng/g TS]  Halter av PFOS i slammet stoppade möjligheten för försäljning. 200 120 100 80 60 40 20 0 Vassbäddar Slam
  • 16. Vad händer nu  Fortsatt provtagning av vatten och av fisk är planerad.  Saneringsanläggningen fortsätter att behandla vattnet.  Möjligheter att destruera PFOS ifrån Svedala ARVs avloppsslam är tekniskt möjligt.
  • 17. Sammanfattning  Förorening påvisad  Behandling inledd  Brandövningsplatsen ombyggd  Halterna har sjunkit i slammet från Svedala ARV  Fortsättning följer