FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin

1,013 views

Published on

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,013
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
26
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin

  1. 1. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin Mars 2011
  2. 2. Mars 2011 Tilläggsinformation: Beställningar: Erkki Laukkanen FFC erkki.laukkanen@sak.fi tfn 020 774 000 tfn 020 774 0164
  3. 3. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 1FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonominInnehållINLEDNING ....................................................................................... 3 LIKA VILLKOR FÖR INHEMSK OCH UTLÄNDSKFÖRETAGSVERKSAMHET .............................................................. 5 Bestämmelser gällande utländska företag, som tillfälligt verkar iFinland, och deras anställda .............................................................. 5 Bestämmelserna om utländska företag i praktiken ............................ 7 Finländska och utländska företag i lika konkurrensläge .................... 7 ETT VERKLIGT BESTÄLLARANSVAR............................................. 8 KRAFTIGARE TAG MOT MISSBRUK AV ARBETSKRAFT ........... 10 SKATTEÖVERVAKNINGEN AV KAPITALINKOMSTER PÅSAMMA NIVÅ SOM FÖR ANDRA INKOMSTER............................. 11 DESSA LAGÄNDRINGAR ÄR NÖDVÄNDIGA ................................ 13 RESURSERING OCH UTVECKLING AVMYNDIGHETSVERKSAMHETEN ................................................... 17 BILAGA: BEGREPP OCH DEFINITIONER ..................................... 19 
  4. 4. 2 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin
  5. 5. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 3INLEDNINGFFC har med oro följt med hur den grå ekonomin ökar, liksom också denegativa fenomenen i dess spår. Det handlar inte bara om förlusten avskatteintäkter och avgifter utan också om de negativa följder den grå eko-nomin har för näringslivets konkurrensvillkor, arbetstagarnas ställning, denallmänna skattemoralen och trovärdigheten i hela beskattningsfunktionen.De initiativ som presenteras här bygger på samarbete med forskarsamfun-det och mellan experterna på FFC och i dess medlemsförbund. Den grå ekonomin har blivit ett seriöst samhällsproblemEnligt en undersökning som riksdagens revisionsutskott beställde och sompublicerades i juni 2010 uppgick den grå ekonomin år 2008 till mellan 10och 14 miljarder euro. Kalkylmässigt skulle detta motsvara 5,5–7,5 procentav 2008 års bruttonationalprodukt. Det missbruk av arbetskraft som ofta föl-jer med den grå ekonomin – dumpade löner och andra arbetsvillkor – gerför sin del staten mindre pengar i form av skatter och socialförsäkringsav-gifter, kränker arbetarnas rättigheter och ger oförtjänta konkurrensfördelartill dessa arbetsgivare.Av de företag inom byggnadsbranschen och hotell- och restaurangbran-schen som besvarade enkäten i samband med undersökningen uppskatta-de över hälften att svartjobbet hade ökat i deras bransch i åtminstone nå-gon utsträckning under de senaste fem åren. I enkäten svarade drygt trefjärdedelar att svartjobbet hade ökat en aning eller helt markant under desenaste åren.Svartjobbets negativa effekter på konkurrenskraften upplevde 53 procentav företagen inom hotell- och restaurangbranschen som betydande. Avbyggföretagen upplevde 37 procent och av transportföretagen 31 procenten betydande snedvridning av konkurrensen. Nästan 70 procent av bygg-nads- och transportföretagens och nära 90 procent av hotell- och restau-rangbranschens företag upplevde en åtminstone relativ snedvridning i kon-kurrensen. Den grå ekonomin äventyrar välfärdssamhället ochfinansieringen av den offentliga servicenDen ovan nämnda undersökningen visar att arbetena inom den ekonomis-ka gråzonen kostar Finland en årlig skatteförlust på 4,5–5,5 miljarder eurooch hundratals miljoner euro i uteblivna socialskyddsavgifter. Det här harinte samhället råd med, i synnerhet inte under perioder av skärpta ekono-miska villkor. Utan klara och målmedvetna åtgärder kommer förlusten avskatter och avgifter att ytterligare öka kraftigt, som en följd av utvecklingen isamhället och internationellt.
  6. 6. 4 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonominDet handlar om samhällelig rättvisa och samhällsmoralFFC kan inte godkänna att arbetstagarna och de ärliga företagarna tvingasbekosta mer av samhällets tjänster i en allt svårare ekonomisk situation pågrund av dem som agerar inom ekonomins gråzon. De kryphål skatteöver-vakningen av kapitalinkomster tillåter, är lätta att utnyttja för samhälletshöginkomsttagare och understryker kapitalinkomstens privilegierade ställ-ning i förhållande till löne-, pensions och företagarinkomsterna. Det krävsåtgärder för att synliggöra problemet, bland annat kampanjer och informa-tionsinslag i olika medier.Inhemska och utländska företag borde konkurrera på sammavillkor i FinlandUtländska företag som verkar i vårt land utan en fast adress i landet omfat-tas inte av samma förpliktelser i lagen som de finländska företagen, och ipraktiken kan myndigheterna inte ens övervaka att de förpliktelser somgäller utländska företag tillämpas. Merparten av de fall som rör utländskaföretag som saknar fast adress i Finland betalar ingen skatt, och de somarbetar för dem betalar varken skatt eller får avtalsenliga löner. FFC:s med-lemsförbund har fått uppgifter om finländska företag som har tvingats lägganer verksamheten för att de inte kan konkurrera med de utländska företa-gen, vars offerter är 20–25 procent billigare.Arbetarna bör bemötas likvärdigt oberoende av nationalitetDe som arbetar för utländska företag som verkar i Finland är ytterst oftaunderbetalade och de tjänar inte in något socialskydd i sitt eget land i defall där arbetsgivarföretaget underlåter att uppge deras löner eller uppgerlöner som är mindre än i verkligheten. Det här återspeglas också på de fin-ländska löntagarnas ställning eftersom ett konkurrerande utländskt företagmed sina lägre lönekostnader slår ut sina finländska konkurrenter ellertvingar in också dem i ekonomins gråzoner.De som drar nytta av den grå ekonomin borde ocksåbära ansvarUppdragsgivare som utnyttjar företag inom den grå ekonomin är i dagensläge befriade från såväl ett brottsrättsligt som ett skatteansvar, trots att defår direkt nytta av de billigare priserna hos de underentreprenörer och un-derleverantörer de anlitar. Den lag som har varit i kraft några år, om bestäl-larens utredningsansvar och ansvar för bruket av utomstående arbetskraft(den s.k. beställarlagen) är inte tillräckligt effektiv i kampen mot den gråekonomin. De försummelseavgifter som kan ådömas beställaren på basenav lagen är minimala, jämfört med den nytta användarentreprenören får avde billiga priser som är möjliga på grund av att skatter och avgifter lämnasobetalda. Försummelsen att göra de utredningar lagen förutsätter bör leda
  7. 7. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 5till kännbara påföljder då de anlitar entreprenörer som ignorerar sina förplik-telser. Också i övrigt bör beställarlagen ses över och kryphålen täppas till.Finland borde bära sitt ansvar i det globala samarbetet i kampenmot skattebedrägerier och annan brottslighetOmständigheten att finländska aktier och masskuldbrev kan registrerasanonymt, gör Finland till ett skatteparadis som inte uppfyller förpliktelserna idet internationella myndighetssamarbetet. Varje år betalas flera miljardereuro ut som dividend- och ränteinkomst till anonyma utländska investerare,vilkas egna nationella myndigheter inte får någon som helst information omvare sig investeringar eller avkastning.Samhället har rätt att förvänta sig effektivamyndighetsingripanden mot den grå ekonominAtt säkerställa tillräckliga myndighetsresurser måste ses som en samhälle-lig investering som betalar sig tusenfalt tillbaka i form av skatteintäkter, ensundare konkurrenskraft för näringslivet och ett ökat rättsskydd. Myndig-hetsagerandet borde vara inflytelserikt och bruket av resurser effektivt. Detförutsätter tillräckliga befogenheter, ett effektivt myndighetssamarbete ochkorrigering av de bestämmelser som möjliggör skenbara tillsynsåtgärder.LIKA VILLKOR FÖR INHEMSK OCH UTLÄNDSKFÖRETAGSVERKSAMHETBestämmelser gällande utländska företag, som tillfälligt verkar iFinland, och deras anställdaEU:s grundrättigheter garanterar företagen etableringsfrihet och fri rörlighetför tjänster inom unionen. Lagen om utstationerad arbetskraft definierar deminimiarbetsvillkor och arbetsförhållanden som skall tillämpas på arbetsta-gare hos utländska företag som tillfälligt verkar i Finland eller från utlandetinhyrda arbetstagare hos finländska uppdragsgivare. Enligt lagen skall dearbetsvillkor som bestäms i Finlands arbetstidslag, semesterlag, arbetsav-talslag och lagen om allmänbindande kollektivavtal tillämpas på dessa.En utstationerad arbetstagare kan vistas tillfälligt här exempelvis hos ett ut-ländskt företag på underentreprenad eller inhyrd hos en finländsk upp-dragsgivare. Om den utstationerade arbetstagarens arbetsgivare inte haren verksamhetsplats i Finland bör han ha en finländsk representant medmandat att företräda det utstationerade företaget i domstol och för dennesräkning motta stämningar och andra myndighetsdokument.Utländska företags och utländska arbetstagares beskattning i Finland base-rar sig på intern finländsk lagstiftning och på finländska skatteavtal. Huvud-regeln i internationell beskattning är att löneinkomst beskattas i det land därarbetet utförs. Undantag utgör skatteavtalens så kallade mekanikerregel,enligt vilken löneinkomsten i det land där arbetet utförs beskattas endast i
  8. 8. 6 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonominarbetstagarens hemland i de fall att arbetet utförs för en arbetsgivare i detland där arbetstagaren är skriven, lönen inte påverkar resultatet för arbets-givarens fasta verksamhetsställe i arbetstagarlandet och arbetstagaren vis-tas i arbetslandet sammanlagt i högst 183 dagar på ett år. I flera skatteavtalfinns ett undantag om mekanikerregeln gällande inhyrda arbetstagare, sommöjliggör att de betalar skatt i arbetslandet från och med vistelsens början.I huvudsak beror beskattningen av utländska företag i Finland på om före-taget får en fast verksamhetsplats i Finland. Inom byggnads-, monterings-eller installationsverksamheterna uppstår en fast verksamhetsplats i detskede då verksamheten överskrider den tidsgräns som är fastställd i skat-teavtalet. I de flesta skatteavtal Finland har ingått är tidsgränsen tolv må-nader. Skatteavtal kan också slå fast kortare och längre tidsgränser. I ex-empelvis skatteavtalen med de baltiska länderna är tidsgränsen sex måna-der.En utländsk löntagare är i Finland begränsat skattskyldig om han vistas härhögst sex månader. En begränsat skattskyldig kan beskattas endast för in-komst som han får i Finland. För löneinkomstens del förutsätter det att ar-betet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller i huvudsak utförs i Finlandför en arbets- eller uppdragsgivare i Finland. Som arbetsgivare i Finlandbetraktas en utländsk arbetsgivare med fast verksamhetsplats i Finland.Om den utländska arbetsgivaren inte har en fast verksamhetspunkt i Fin-land blir arbetstagarna i hans tjänst skattskyldiga i Finland först efter fullasex månaders vistelse.En lagändring som trädde i kraft i början av år 2007 ökade Finlands be-skattningsrätt så, att den omfattar arbete som utförs av utländska arbetsgi-vares till Finland uthyrda arbetstagare från början, i de fall att det i skatteav-talet finns en bestämmelse som möjliggör beskattning av hyrd arbetskraft.Sådana skatteavtal har vi med bland annat de baltiska och de nordiskaländerna. För Polens vidkommande ändras skatteavtalet för hyrarbetarnasdel från början av 2011.En utländsk arbetsgivare är skyldig att teckna pensionsförsäkring för sinaarbetstagare i Finland med undantag för situationer där en arbetstagarefrån ett annat EU-land eller EES-land kan uppvisa ett s.k. A1-intyg (tidigareE101), som visar att han omfattas av socialskyddet i sitt eget hemland. Inteheller för personer som tillfälligt sänds till Finland från ett land utanför EUbehöver arbetspensionsförsäkring tecknas om det kan påvisas att arbets-tagaren är pensionsförsäkrad i det land han kommer ifrån.En utländsk arbetsgivare är förskottsinnehållningsskyldig och källskatteplik-tig i Finland för arbetstagarnas löner endast då han har fast verksamhets-plats i vårt land eller lönerna i övrigt betalas i Finland. I övriga fall skall ar-betstagaren själv söka skatteintyg om förskottsuppbörd från skatteverket.Den utländska arbetsgivaren bör ändå ge skatteförvaltningen en årsrapportom de löner som har betalats till löntagare som är skattskyldiga i Finland.Dessutom skall hyrarbetstagares arbetsgivare ge ett meddelande om vilkahyrarbetare som inleder sitt arbete i Finland.
  9. 9. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 7Bestämmelserna om utländska företag i praktikenDen av revisionsutskottet beställda undersökningen, som nämns ovan, vi-sar att det i Finland, trots lågkonjunkturen, arbetade åtminstone 25 000 ut-länningar i byggnadsbranschen år 2009. Endast en liten del av dem arbe-tade direkt för en finländsk arbetsgivare, eller med andra ord, största delenav dem var utstationerade arbetstagare. För utstationerade arbetstagare ialla branscher kom det in löneinformation för endast 2 000–3 000 arbetsta-gare till skatteförvaltningen år 2009 och antalet personer som självmantsökte förskottsskatteintyg var endast 82.I Finland verkar hundratals utländska företag permanent som underentre-prenörer eller underleverantörer inom i synnerhet byggnads-, metall- ochstädbranscherna, som åtminstone formellt saknar fast verksamhetsplats iFinland och därmed inte betalar skatt i vårt land och heller inte bär uppskatt för sina arbetstagare. Dessa företag sysselsätter år efter år tiotusen-tals löntagare, vilkas inkomster i praktiken aldrig redovisas för skattemyn-digheterna i vårt land.Konkurrensläget är orimligt för de finländska företagen i samma branscher,i synnerhet som de löner de utländska företagen betalar ofta ligger kraftigtunder de avtalsenliga löner som gäller i Finland. De finländska myndighe-terna har knappt med resurser att övervaka de utländska företagen ellerderas arbetstagares arbets- och vistelsetider i Finland för att få reda på för-utsättningarna för fast verksamhetsplats och skatteskyldighet. Inom bygg-nads-, monterings- och installationsverksamheten är det exempelvis lätt atthindra att villkoren för fast verksamhetsplats uppfylls genom att med sexmånaders mellanrum grunda ett nytt företag för att fortsätta samma arbete.De lagändringar som möjliggör beskattning av inhyrd arbetskraft som träd-de i kraft 2007, och den därmed följande skyldigheten att meddela om bru-ket av utländsk arbetsgivare och hyrarbetskraft, förefaller alltså inte ha varitsärskilt verksamma. Inte heller tanken på att arbetstagarna självmant sökerförskottsskatteintyg, som ett sätt att hantera förskottsuppbörden av hyrar-betares skatter, har fallit i god jord.Effekten av lagändringarna gällande hyrarbetare har uppenbarligen minskatavsevärt på grund av att man i synnerhet i byggnadsbranschen har börjatersätta hyrarbetarna med formellt självständiga underentreprenörer sominte omfattas av ovan nämnda bestämmelser. Inom till exempel byggnads-branschen påminner uppdragen som formuleras som underleverantörsavtalmycket om inhyrning av arbetskraft eller så uppfyller de kännetecknen förett arbetsavtal.Finländska och utländska företag i lika konkurrenslägeBestämmelserna om beskattning och arbetsgivarförpliktelser bör vara likaför alla, tydliga och lätta att följa och övervaka. Det är inte ändamålsenligteller i samklang med principerna för internationell beskattning att vidga be-skattningsrätten endast till en grupp begränsat skattskyldiga löntagare somverkar för sin utländska arbetsgivare i tillfälliga expert- eller installations-uppdrag. Däremot kan inte avsikten med landets egen skattelagstiftning
  10. 10. 8 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonominoch de finländska skatteavtalen vara att tillåta en situation, där tiotusentalsarbetstagare verkar mer eller mindre permanent i landet utan att betalaskatt och där hundratals företag verkar med väsentligt mindre arbetsgivar-förpliktelser än de finländska företagen som konkurrerar i samma bransch.De utländska företag som ger anbud på underentreprenader i Finland mås-te ställas på samma linje som de finländska konkurrenterna vad lönekost-nader beträffar. Delvis handlar det om hur man tolkar begreppet inhyrd ar-betskraft i inkomstskattelagen och i skatteavtalen. Också utan några lag-ändringar vore det i princip möjligt att tolka sådana underentreprenadersom hyrning av arbetskraft där det i huvudsak handlar om en arbetsinsatsutan betydande kapitalinvesteringar. För skatteövervakningen är det ändåbesvärligt att utreda de faktiska omständigheterna och att överhuvudtagetbedöma olika fall i efterhand.En tydligare lösning får man om man i skatteavtalen förkortar tidsgränsenför när förutsättningarna för en fast verksamhetsplats uppstår inom bygg-nads-, monterings- och installationsverksamheten, exempelvis till två må-nader. En fast verksamhetsplats skulle ge företagen i dessa branschersamma arbetsgivar- och informationsskyldigheter som de finländska före-tagen har. Om man breddar beskattningsrätten till byggnads-, monterings-och installationsverksamheten skulle man nå just de branscher där den ut-ländska företagsverksamheten orsakar mest störningar i konkurrensen.Dessutom bör man skapa sådana övervakningsmekanismer där man påriktigt kunde kontrollera förutsättningarna för beskattningsrätt i Finland ochsäkerställa betalningen av skatter genom skyldigheten att bära upp käll-skatt och representantens och uppdragsgivarens skatteansvar.ETT VERKLIGT BESTÄLLARANSVARI samband med den undersökning som riksdagens revisionsutskott lät görautfördes också en enkät bland olika myndighetsrepresentanter, där merpar-ten betraktade lagen om beställarens ansvar som den viktigaste lagänd-ringsåtgärden mot den grå ekonomin. Samtidigt ansåg en majoritet ändå attlagen knappast alls har fått bukt på svartjobben. I svaren presenterades ettstort antal förslag om hur beställarlagen kunde göras mera verksam.Den nuvarande beställarlagen har visat sig tandlös i många avseenden: 1. De utredningar beställarlagen förutsätter blir ofta ogjorda. År 2009 gjorde arbetarskyddsförvaltningens inspektörer 789 kontroller på olika håll i landet av hur beställarlagen har tillämpats. I sextio pro- cent av fallen fann man brister i utredningsskyldigheten. De straff- summor som döms för försummelse mot utredningsskyldigheten är så små i förhållande till den ekonomiska nyttan av att anlita billiga underleverantörer som underlåter att betala skatter och avgifter och dumpar lönerna, att de inte har någon som helst förebyggande be- tydelse. Åren 2007–2009 dömdes 225 företag att betala försummel- seavgifter för sammanlagt 1,2 miljoner euro. Den genomsnittliga försummelseboten per företag var alltså 4 000–5 000 euro.
  11. 11. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 9 2. Beställarlagens möjlighet att i vissa fall få avstå från att begära ut- redning möjliggör missbruk. Det här gäller i synnerhet situationer där man hänvisar till att avtalspartens verksamhet är etablerad eller att beställarens och avtalspartens avtalsrelation kan betraktas som etablerad. De här omständigheterna ställer i dagens läge en stor del av avtalsrelationerna utanför lagens tillämpning. 3. De utredningar beställarlagen förutsätter säkerställer inte i tillräcklig grad att underleverantören uppfyller sina skyldigheter. Det är lätt att kringgå lagen genom att använda sig av nygrundade företag i hem- landet eller utlandet, som givetvis inte är befläckade med några tidi- gare försummelser. En utredning från september 2010, som gjordes som en del av projektet med att utveckla myndighetssamarbetet, vi- sar att vartannat av de 12 000 aktiebolag som grundades i vårt land år 2009 grundades för att i en eller annan form fortsätta den verk- samhet ett gammalt företag hade drivit. Av de nygrundade företa- gen i exempelvis byggnadsbranschen hade vart fjärde föregångar- företag skatteskulder.Det är lätt att grunda nya bolag i utlandet. I exempelvis det estniska han-delsregistret kan man registrera ett aktiebolag via webben utan att överhu-vudtaget besöka Estland. Det är också svårt att få myndigheterna i vissaländer att ge sådan företagsinformation som beställarlagen förutsätter.Utredningar över vilket kollektivavtal som tillämpas i arbetet eller vilka decentrala arbetsvillkoren är bygger endast på avtalspartens meddelande ochbehöver inte ha något alls att göra med hur förhållandena ser ut i verklighe-ten.Enligt den nuvarande beställarlagen kan beställaren dömas att betala för-summelseavgift även efter att oombedd ha gett en utredning, i fall där un-derleverantören sköter sina förpliktelser prickfritt. Om å andra sidan utred-ningarna har inbegärts har varken beställaren eller huvudentreprenörennågot som helst ansvar, trots att underleverantören försummar alla sinalagenliga förpliktelser.Om man med hjälp av beställarlagen på riktigt vill åt den växande grå eko-nomin förutsätter det följande åtgärder: 1. Lagen stadgar att beställaren och entreprenören solidariskt ansva- rar för försummelser längre ner i entreprenörskedjan - om den utredning som lagen kräver inte har skaffats eller - förhållandena i övrigt visar att underentreprenören inte kom- mer att uppfylla sina förpliktelser (exempelvis ett anbudspris som på intet sätt kan täcka betalningen av avtalsenliga löner).Beställaren bör ansvara för att de utredningar lagen kräver, begärs in förhela underleverantörskedjan. 2. Slopa möjligheten att frias från skyldigheten att inkräva utredning med motiveringen att avtalspartnerns verksamhet eller avtalsförhål-
  12. 12. 10 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin landet är etablerade. Den utredningsskyldighet som gäller självstän- diga yrkesutövare breddas för att omfatta också andra branscher än byggnadsbranschen.Oavsett är det betydligt lättare att skaffa fram utredningarna i framtiden ef-tersom den information utredningsplikten omfattas samlas i ett offentligt re-gister. 3. Till de frågor som skall utredas läggs, utöver information om obetal- da skatter och pensionsavgifter uppgifter om hur mycket skatt och avgifter som har betalats i praktiken. Dessutom måste utredningen gälla tecknandet av lagstadgad olycksfallsförsäkring och betalning av försäkringsavgifterna eller utredning över godkänd betalnings- plan.För nya och i utlandet registrerade företag krävs ovan nämnda utredningarpå nytt tre månader efter att arbetet har inletts. För att systemet skall funge-ra krävs det att förslagen om de tidigare nämnda utländska företagensskatteskyldighet, informationsplikt och skatteansvar har förverkligats.Till de ärenden som skall utredas läggs ett moment, enligt vilket beställarennär han uppgör ett avtal bör utvärdera, exempelvis på basen av priset, hu-ruvida avtalspartnern har för avsikt att fullgöra sina lagstadgade plikter.Om ovan nämnda metoder visar sig otillräckliga bör vi i Finland utreda möj-ligheten att ta i bruk den holländska modellen med ansvar för hela leveran-törskedjan eller det svenska förslaget om ackordavdrag.KRAFTIGARE TAG MOT MISSBRUK AVARBETSKRAFTI synnerhet de utländska löntagare som arbetar i Finland drabbas nästansystematiskt av lönediskriminering, trots att de har rätt till den lön de all-mänbindande kollektivavtalen och arbetstids- och semesterlagarna förut-sätter. Arbetstagarna kanske själva accepterar situationen eftersom den lönde får i Finland ändå är högre än för motsvarande arbete i deras hemland. Ibakgrunden finns också det faktum att arbetstagarna är beroende av sinarbetsgivare eller arbetsförmedlare och inte vill gå till strid om sina tillgodo-havanden. I värsta fall kan arbetstagare som kräver att få sina tillgodoha-vanden bli direkt hotade.I brottslagen skrevs år 2004 in en bestämmelse om ockerliknande arbets-diskriminering. Vid ockerliknande arbetsdiskriminering utnyttjar man med-vetet den utländska arbetstagarens svagare ställning, som beror på dennesokunskap. Straff för ockerliknande arbetsdiskriminering är böter eller högsttvå års fängelse.Stadgandet om ockerliknande arbetsdiskriminering har ytterst sällan prö-vats i domstol och de straff som har utdömts har varit lindriga. En utredningfrån augusti 2010, som gjordes som en del av projektet med att utvecklamyndighetssamarbetet, visar att polisen under åren 2004-2009 har fått
  13. 13. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 11kännedom om 89 fall av ockerliknande arbetsdiskriminering och de har be-handlats i domstol åren 2005–2009 i totalt 18 fall. Fyra gånger har åtaletförkastats, i tolv fall har domstolen dömt till bötesstraff och två gånger hardomen varit villkorligt fängelsestraff. Lagpunkten har uppenbarligen intehaft förväntad effekt på arbetsdiskrimineringen.Vid fall av underbetalning har det ofta handlat om direkt exploatering av enarbetstagare i sårbar ställning. Också kännetecknen för tvångsarbete kanskönjas. Av de här orsakerna finns det skäl att ompröva kännetecknen förockerliknande arbetsdiskriminering och människohandel och vid behovskrida till nya lagstiftningsåtgärder eller börja döma de grövsta fallen sommänniskohandel.Statens produktivitetsprogram har minskat arbetarskyddsmyndigheternasmöjligheter att göra kontroller på arbetsplatserna. Därför är det endast möj-ligt att granska i synnerhet de utländska arbetstagarnas minimiarbetsvillkorom man ökar fackförbundens fullmakter i arbetsvillkorstillsynen. Finländskariksomfattande arbetstagarorganisationer måste få lagstadgad rätt att föraen arbetstagares talan i domstol också utan dennes uttryckliga fullmakt.SKATTEÖVERVAKNINGEN AV KAPITAL-INKOMSTER PÅ SAMMA NIVÅ SOM FÖRANDRA INKOMSTERDen undersökning riksdagens revisionsutskott lät göra visar att högst varåttonde euro som naturliga personer får vid internationell investeringsverk-samhet uppges för beskattaren, eller med andra ord att den grå ekonominsandel är nästan 90 procent. Den grå ekonomin i samband med internatio-nell investeringsverksamhet var år 2008 värd åtminstone 700 miljoner euro.Den kalkylerade skatteförlusten av dessa oanmälda inkomster var omkring195 miljoner euro. Dessutom drabbas finska staten årligen av skatteförlus-ter på mellan 300 och 600 miljoner euro för dividend som betalas till okän-da utländska personer.Lättheten i att undvika skatt och skatteförlusterna beror delvis på globalise-ringen av investeringsverksamheten och på de därav beroende svårighe-terna att utöva kontroll. Den grå ekonomin i anslutning till internationell in-vesteringsverksamhet är ändå delvis hemgjord, i den meningen att man ifinländsk lagstiftning har velat upprätthålla och främja anonymiteten i inne-havregistren för aktier, masskuldbrev och investeringsfondernas fondande-lar. Ägandets anonymitet, som i teorin omfattar bara utlänningar, möjliggör ipraktiken också för finländare att lämna överlåtningsvinsterna för finländskavärdepapper utanför beskattningen, eftersom överlåtningsvinsternas mot-tagare inte identifieras.Genom att tillåta anonymt ägande fungerar Finland i praktiken som ettslags skatteparadis som erbjuder medborgare i andra länder möjlighetenatt kringgå beskattningen i sina egna länder. Skattesmitningen hindrar Fin-land från att delta i det internationella myndighetssamarbetet om uppgivan-de av inkomstinformation. Man kan inte ens betrakta de skatteförluster somorsakas andra länder av den anonymitet det finländska förvaltningsregis-
  14. 14. 12 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomintersystemet erbjuder som obetydliga. Storleksordningen är att ränteinkoms-ter för en miljard euro försvinner bortom informationsutbytet med de ländervi har skatteavtal med.Lättheten i skattesmitning inom den internationella investeringsverksamhe-ten bidrar till att öka snedvridningen i samhällets inkomstfördelning. I prak-tiken är det i synnerhet storinvesterarna som kan utnyttja systemet. De hartillräckligt med kapital och sakkunskap eller råd att köpa sakkunskapen omhur man kan kringgå skatterna. Ägandets anonymitet möjliggör ocksåmissbruk av insiderinformation med hjälp av utländska bulvaner.De skatteförluster den internationella investeringsmarknaden för med sig ärredan i dag nationalekonomiskt betydande. Den aviserade förhöjningen avskatteprocenten för kapitalinkomster ökar frestelsen att organisera inneha-vet av värdepapper eller cirkulera inkomsten från dem via utländska mel-lanhänder. Skattehöjningens inverkan på skatteintäkterna kan lätt urvattnasom inte statsmakten vidtar åtgärder för att täppa till hålen i systemet.Om myndigheterna fick kännedom om ägandet av förvaltningsregistreradevärdepapper skulle möjligheterna minska att i skydd av anonymiteten idkaskattebrott och penningtvätt. Det skulle dessutom ge landet möjligheten attbyta roll i det internationella informationsbytet från skatteparadisstat till enaktiv medaktör.FFC understöder regeringens förslag, som redan finns med i budgetlagar-na, om att göra det möjligt för skatteförvaltningen att jämföra sin informationmed kreditinrättningarna. Jämförande informationsgranskning innebär atten skatteinspektör kan gå in i bankens databaser och samla information omexempelvis penningtransaktioner mellan Liechtenstein och Finland. För attförbättra myndigheternas verksamhetsförutsättningar måste man göra detmöjligt att använda uppgifter man har fått om penningtvätt i skatteövervak-ningen. För att börsens distansmäklare skall få sin verksamhetslicens mås-te man i likhet med praxis i Sverige kräva en förbindelse om att de ger överinformation om finländska kunder till skatteförvaltningen.Från lagändringen 2005 bör man slopa det förfarande som ger begränsademöjligheter att kräva in en 15 procents källskatt av dividendmottagare vilkasspecifika data saknas. Istället bör man införa en modell där avvikelser frånden lagstadgade källskatteprocenten förutsätter identifiering av dividend-mottagarens person. Det förfarande som infördes 2005 har ytterligare för-svårat skatteövervakningen och det internationella samarbetet och inte hel-ler rent tekniskt har det haft avsedd verkan. Finland bör också kritisktgranska de nollskattesituationer som gäller skatteavtalens dividender ochvid behov vidta åtgärder för att slopa dessa.Skatteförvaltningen bör i betydligt större utsträckning satsa på övervakningav den globala investeringsverksamheten på grund av de stora skattein-tressen som finns i verksamheten. För att kunna överblicka de gigantiskapenningströmmarna från dividender och räntor som betalas till utlandet ochfrån värdepappersmäklarnas årsrapporter – det rör sig om hundratals mil-joner euro – räcker inte den nuvarande kapaciteten på några få deltidsan-ställda eller tillfälligt anlitad personal. För att kunna granska penningström-marna och avslöja eventuellt skattefiffel måste man ha tillgång till personalmed långt utvecklad yrkeskunskap och sakkunskap eftersom man har att
  15. 15. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 13göra med finanssektorns enorma produktutvecklings- och skatteplanerings-kapacitet.Skatteförvaltningen i Sverige har nyligen tillsatt en enhet för finanssektornmed över åttio bank- och försäkringsexperter. En motsvarande enhet somär specialiserad på skattegranskning av den globala investeringsverksam-heten är nödvändig också i Finland. Förutsättningarna för enhetens verk-samhetsmöjligheter är ett fungerande myndighetssamarbete och rätt till in-formationsutbyte.DESSA LAGÄNDRINGAR ÄR NÖDVÄNDIGA Inhemsk och utländsk företagsverksamhet på lika villkor 1. Förkorta den tid som krävs för att utländska företag inom byggnads-, monterings- och installationsverksamheten skall etablera en fast verksamhetspunkt i Finland. Förhandla fram en betydligt kortare tid i skatteavtalen, exempelvis två månader. 2. Stadga om skyldighet för företag inom byggnads- och andra motsvarande branscher som anlitar underentreprenörer att varje kvartal rapportera till skatteförvaltningen om de under- entreprenörer och arbetstagare de engagerar och vilka inbe- talningar de har gjort till dessa. Rapporterna gör det möjligt för skatteförvaltningen att korskontrollera med rapporterna från samt- liga företag i entreprenörskedjan och ger också möjlighet att be- tydligt snabbare gripa in vid försummelser. Dessutom ger rappor- terna skatteförvaltningen möjlighet att följa med de utländska före- tagens och arbetstagarnas verksamhets- och arbetsperioder i Fin- land. 3. Stadga om lika rapporteringsskyldigheter till skattemyndig- heterna för utländska och inhemska företag. De företag som verkar i Finland utan fast adress bör ge årsredovisningar och kvartalsrapporter över de löner de har betalat och de underentre- prenörer de har anlitat, precis som de finländska företagen gör. 4. Stadga om solidariskt ansvar för utstationerade arbetstaga- res lokala representant och uppdragsgivare för de skatter den utstationerade arbetstagaren skall betala i Finland. De fö- retag som enligt skatteavtalen etablerar fast verksamhet i Finland är skyldiga att driva in källskatt eller redovisa förskottsinnehållning för de löner som betalas för arbete som utförs i Finland. 5. Tillför ett nummer på de fotografiförsedda personkort som används på byggarbetsplatserna, med vars hjälp myndighe- terna kan granska de utländska arbetarnas skattestatus. Ut- red möjligheten att ge arbetarskyddsmyndigheterna rätt att skriva ut försummelseavgift då personkort saknas eller andra
  16. 16. 14 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin motsvarande övervakningsskyldigheter försummas. I nuläget betraktas försummelsen att använda personkort som brott mot ar- betarskyddet. Polis- och åklagarmyndigheterna har ändå ofta be- traktat dessa försummelser som så ringa, att de inte har lett till åtal. Möjligheten till en administrativ sanktion skulle effektivera bruket av personkort. Försummelser är vanliga i dag. Motsvaran- de sanktioner kunde gälla där man har underlåtit att tillsätta en ut- ländsk representant för utstationerade arbetstagare. 6. Stadga om skyldigheten att använda typgodkända kassaap- parater i restaurangbranschen och andra branscher med stor trafik med kontanta medel. På så sätt kan man avsevärt minska försäljning förbi bokföringen. Det certifierade kassasystemet är ett så kallat fiskalminne som registrerar totalförsäljningen. Dessa för- säljningssiffror kommer inte företagaren åt att manipulera, så be- skattaren kan efter exempelvis tre år komma och granska om de motsvarar de försäljningssiffror som har meddelats till myndighe- terna. I Sverige har motsvarande krav varit i kraft sedan början av 2010. Det bör också vara möjligt att utreda den sålda varans mot- svarighet i inköpsverifikaten, vilket försvårar försäljningen att skat- tefri alkohol från utlandet. 7. Handelsregisterinformationen blir offentlig genom att öka den information som företagsinformationssystemet erbjuder (www.ytj.fi). Parterna på marknaden borde ha möjlighet att utan extra utgifter på ett flexibelt sätt få information via företagsinforma- tionssystemet åtminstone om den andra partens ansvarspersoner och bokslut. Denna informations offentlighet är skenbar i dagens läge och försvårar därmed parternas möjligheter att analysera den andra partens samhällsansvar och förmåga att svara mot sina förpliktelser. 8. Utveckla konkurrenslagstiftningen så, att den tillåter anbuds- samarbete mellan små transportföretag. Ett centralt problem inom godstransporterna i landsvägstrafiken har varit att den in- hemska transportens efterfrågan har koncentrerats till ett fåtal av industrins storkunder, i förhållande till vilka de små transportfir- morna har en relativt svag förhandlingsposition. Osymmetrin i för- handlingssituationen och det kärva konkurrensläget har ofta lett till orimligt nedpressade transporttaxor, som för sin del tvingar de små transportföretagen att spara på arbetskraftskostnaderna, också med helt olagliga medel. 9. I den offentliga sektorns serviceupphandling måste man mera omfattande ta i bruk de sociala kriterier som redan nu är lagstadgade, för att kunna garantera att konkurrensen inte sker på bekostnad av arbetstagarnas arbetsvillkor. Vid bolagi- sering, utläggning och privatisering av offentliga tjänster bör man trygga anställningsvillkoren för personalen.
  17. 17. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 15Inför ett verkligt beställaransvar 10. Slopa möjligheten i lagen om beställarens ansvar att avstå från att kräva utredning då verksamheten har etablerats el- ler avtalspartnerskapet anses etablerat. Dessa omständighe- ter utesluter en stor del av avtalsrelationerna från lagens till- lämpningsområde. 11. Den utredningsskyldighet som gäller självständiga yrkes- utövare breddas till flera områden än byggnadsbranschen. De uppgifter som krävs bör kunna hämtas ur offentliga register. 12. Till de frågor som skall utredas läggs, utöver informationen om skulder som rör skatter och pensionsförsäkringsavgif- ter, också information om hur mycket av dessa avgifter som de facto har betalats liksom uppgiften om tecknande av lagstadgad olycksfallsförsäkring samt huruvida försäk- ringsavgifterna har betalats eller en utredning över eventu- ell betalningsplan. De nuvarande intygen över skatteskulder och obetalda pensionsförsäkringsavgifter ger ingen information om huruvida företaget överhuvudtaget har haft någon tidigare verksamhet. Försummelser i betalningen av olycksfallsförsäk- ringsavgifter är allmänna, i synnerhet när det gäller utländska fö- retag. 13. För nya och utländskregistrerade företag bör beställarla- gens utredningar krävas in tre månader efter att arbetet har påbörjats. För att systemet skall fungera krävs det att förslagen om de tidigare nämna utländska företagens skattskyldighet, meddelandeskyldighet och skatteansvar har genomförts. 14. När beställaren uppgör sina avtal bör han avgöra huruvida avtalspartnern ämnar uppfylla sina lagstadgade skyldighe- ter. I synnerhet i arbetskraftsdominerade arbetsackord är det lätt för beställaren att uppskatta om det aktuella anbudet kommer att täcka utbetalningen av avtalsenliga löner, skatter och socialav- gifter. 15. Stifta lag om solidariskt ansvar mellan beställaren och ent- reprenören om försummelser i entreprenörskedjans lägre nivåer beträffande löner, skatter och socialförsäkringar, om de lagstadgade utredningarna saknas eller omständighe- terna i övrigt vittnar om att underentreprenören inte har för avsikt att uppfylla sina förpliktelser (exempelvis ett så lågt anbudspris att det inte kan täcka avtalsenliga löner). Beställaren bör ansvara för att rapporter begärs in från varje led i kedjan. Li- kaså bör försummelseavgifterna höjas.
  18. 18. 16 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 16. Stifta lag för hela EU om beställarens ansvar. Ett effektivt beställaransvar förutsätter åtgärder också på unionsnivån. En god grund för detta arbete ger Europaparlamentets resolution per den 26 mars 2009 som förutsätter EU-lagstiftning om bestäl- laransvaret för löner. För skatternas och socialskyddsavgifter- nas del hänvisade resolutionen till myndighetssamarbetet.Hindra oegentligheter i behandlingen av arbetstagare 17. Stifta lag om rätt för riksomfattande finländska arbetsta- garorganisationer att väcka talan för en arbetstagare i domstol även utan dennes uttryckliga fullmakt. Organisa- tionernas rätt att väcka talan skulle ha en betydande förebyg- gande effekt i synnerhet när det gäller lönediskriminering av ut- ländska arbetstagare. 18. Identifiera kännetecknen på ockerliknande arbetsdiskrimi- nering och människohandel; ändra vid behov lagstiftningen härvidlag eller döm grova oegentligheter som människo- handel. Landets rättspraxis vid ockerliknande arbetsdiskrimine- ring har varit lindrig. Oftast utdöms endast böter, trots att det i ett flertal fall har rört sig om arbetare i sårbar ställning eller tvångsarbete. Avsiktlig och tydlig underbetalning, av andra skäl än betalningssvårigheter, bör omfattas av brottsrättsligt ansvar. Lagändring och ändrad rättspraxis skulle uttrycka ett klart för- dömande av dylik verksamhet och i större grad motsvara lan- dets skyldighet visavis internationella avtal.Effektivare övervakning av kapitalinkomsten 19. Säkra skatteförvaltningens rätt till information om ägare till innehavsregistrerade värdepapper. Den nuvarande möjlighe- ten att dölja värdepappersinnehav erbjuder en massiv möjlighet till skattefusk för både finländska och utländska investerare och hindrar Finland från att uppfylla sina förpliktelser i det internatio- nella informationsutbytet. Även om man inte skulle överlåta in- nehavsregistret finns det ingen grund för att hemlighålla ägarin- formationen för skattemyndigheterna. 20. Möjliggör rätten att i skatteövervakningen använda informa- tion som gäller övervakningen av penningtvätt. Till central- kriminalpolisens avdelning för utredning av penningtvätt kommer en stor mängd meddelanden om misstänkt affärsverksamhet, som kan röra exempelvis utbetalning av svarta löner eller skat- tebedrägeri i internationell investeringsverksamhet. Vårt samhäl- le borde inte ha råd att lämna denna information obrukad. Till exempel i Sverige överlåter motsvarande Finanspolisen infor- mation till skatteförvaltningen i fall, som kan vara till nytta för myndigheterna.
  19. 19. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 17 21. Avstå från det förenklade förfarandet från en lagändring 2005 gällande källskatten på dividender och övergå till en praxis där avvikanden från den lagstadgade källskattepro- centen förutsätter identifiering (individualisering) av divi- dendmottagaren. Enligt en bred utredning som skattestyrelsen har gjort förorsakar nuvarande källskattepraxis finska staten skatteförluster på mellan 300 och 600 miljoner euro per år. 22. Förutsätt för beviljande av licens till börsens distansmäkla- re en förbindelse om att de meddelar skatteförvaltningen sina uppgifter om finländska börshandlare. Motsvarande praxis gäller i Sverige. Enligt en utredning från riksdagens revi- sionsutskott lämnas överlåtningsvinster för flera hundra miljoner euro från finländska privatpersoners värdepappershandel med hjälp av distansmäklare utanför skatteövervakningen.Utveckla påföljdsmetoderna 23. Höj maximistraffen för grova skatte- och andra ekonomiska brott från fyra till sex år. Den nuvarande straffskalan och där- med straffpraxis kan betraktas som ytterst lindriga i internationell jämförelse, och saknar därmed tillräcklig förebyggande effekt. 24. Utred hur man beträffande arbetstagare som får svarta lö- ner kunde införa en lättare metod istället för fullgången brottsprocess – exempelvis enkel straffpåföljd. I synnerhet i fall med omfattande svartjobb blir svartjobbarna ofta utan några straffrättsliga påföljder, eftersom polis och åklagarmyndigheter tvingas fokusera sitt arbete på huvudaktörerna för att överhu- vudtaget få sina fall behandlade i domstol inom rimlig tid. 25. Påskynda behandlingsprocessen vid ekonomiska brott, i synnerhet på hovrättsnivån. I dagens läge tar det 6,5 år från att rättsprocessen vid ekonomiska brott inleds, till domslut. För alla inblandade parter är detta en orimligt lång tid.RESURSERING OCH UTVECKLING AVMYNDIGHETSVERKSAMHETENDet är statsmaktens sak att se till att skatte- och arbetarskyddsmyndighe-terna har tillräckliga resurser för en trovärdig och effektiv övervakning ochför att lättare åstadkomma avslöjanden. Också förundersöknings- och åkla-garmyndigheternas resurser kräver tillskott. På så vis kan man garanteraatt avslöjade fall förs effektivt och snabbt till rättsligt avgörande. Staten börockså sörja för rättsväsendets förmåga att behandla allt mer komplicerad
  20. 20. 18 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonominekonomisk brottslighet. Det behövs mera personal, ökad utbildning och vidbehov möjligheter att specialisera sig på grå ekonomi.En tillräcklig och kunnig personalstyrka är inte en utgiftspost utan en sam-hällelig investering, en satsning som betalar sig mångfaldigt tillbaka i formav skatteinkomster, sundare konkurrensmöjligheter för näringslivet och ettökat rättsskydd.Många svårkontrollerade fenomen inom den grå ekonomin kräver speciali-sering och ett effektivare myndighetssamarbete. FFC understöder reger-ingens förslag om att grunda en utredningsenhet för den grå ekonomin föratt fortsätta projektet med att förbättra samarbetet mellan myndigheterna. Isamband med reformen är det skäl att sörja för att också de myndighetersom handlar arbetarskydds- och utlänningstillsynen har möjlighet att utnytt-ja enhetens tjänster.Den grå ekonomins former inom transportbranschen är bland annat försälj-ning av svarta transporttjänster till bilar som är registrerade för privat trafikoch utländska trafikanters olagliga verksamhet på den finländska trans-portmarknaden. Den sistnämnda kan också hänföra sig till oegentligheterinom Finlands utrikeshandel. En enhet bör grundas inom Rörliga polisensom är specialiserad på övervakning av den tunga trafiken. Enheten börsamarbeta med arbetarskydds-, skatte- och tullmyndigheterna.Såväl den finländska lagstiftningen som myndigheterna har satsat ytterstlite på skatteövervakning av den globala investeringsverksamheten. Inomskatteförvaltningen bör det grundas en särskild enhet för internationell skat-teövervakning med tillräcklig yrkeskunskap och en sakkunnig personal. Detinternationella myndighetssamarbetet är i en central position när det gällerskatteövervakningen av arbetstagare, tjänster, varor och kapital. Målet böralltså vara att de skatteavtal Finland ingår ger tillräckligt med spelrum förutbyte av s.k. massinformation och för analytiskt samarbete myndigheternaemellan för att avslöja den grå ekonomin
  21. 21. FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonomin 19BILAGA: BEGREPP OCH DEFINITIONER 1Utstationerad arbetstagareMed utstationerad arbetstagare avses en arbetstagare som normalt arbetari en annan stat än Finland och vars arbetsgivarföretag, etablerat i annanstat, med anställningsförhållandet intakt sänder ut arbetstagare till Finlandför en begränsad tid, erbjudande gränsöverskridande service, då1) arbetstagaren sänds ut för att arbeta under företagets ledning och för fö-retagets uppdrag enligt dess avtal med tjänstens mottagare i Finland,2) arbetstagaren sänds ut till en arbetsplats eller ett företag inom sammaföretagskoncern, eller3) arbetstagaren sänds ut att arbeta i ett annat företag och arbetsgivaren ären förmedlare av tillfällig arbetskraft eller ägnar sig åt uthyrning av arbets-kraft.Hyrarbetskraft enligt skatteavtalen 2En arbetstagare bosatt i avtalsstaten betraktas som uthyrd då någon (uthy-raren) erbjuder honom eller henne att användas av en annan persons(uppdragsgivaren) affärsverksamhet i ett annat avtalsland, förutsatt attuppdragsgivaren är bosatt i den andra staten eller att han där har en fastverksamhetsplats och att uthyraren inte ansvarar för arbetets resultat ellerbär risker i anslutning till det.När man avgör huruvida en arbetstagare skall betraktas som uthyrd måsteen helhetsutvärdering göras, där man särskilt beaktar:a) om arbetets högsta ledning och styrning hör till uppdragsgivaren,b) om arbetet utförs på en arbetsplats som uppdragsgivaren besluter överoch ansvarar för,c) om den kompensation som betalas räknas på basen av den tid som hargått åt eller på basen av annat samband mellan den lön arbetstagaren fåroch kompensationen,d) om uppdragsgivaren ställer största delen av arbetsredskap och materialtill förfogade, oche) om uthyraren inte ensidigt bestämmer arbetstagarnas antal och lämplig-het.1 Lag om utstationerade arbetstagare 1 § (1146/1999)2 Som exempelvis skatteavtalet med Estland (96/1993)
  22. 22. 20 FFC:s initiativ för att stoppa den grå ekonominUtredningar enligt beställarlagen 3Innan beställaren ingår avtal om bruk av hyrarbetare eller om arbete sombygger på underleverantörsavtal skall beställaren be avtalsparten om, ochdenna ge till beställaren:1) en utredning som visar om företaget är registrerat i förskottsuppbördsre-gistret och arbetsgivarregistret enligt lagen om förskottsuppbörd(1118/1996) och i registret över mervärdesskatteskyldiga enligt lagen ommervärdesskatt (1501/1993);2) utdrag ur handelsregistret;3) intyg över erlagda skatter eller intyg över skatteskuld eller utredning somvisar att plan för betalning av skatteskulden föreligger;4) intyg över tecknade pensionsförsäkringar och betalning av pensionsför-säkringsavgifter eller utredning över giltigt betalningsavtal för pensionsför-säkringsavgifter som har förfallit till betalning; samt5) utredning om vilket kollektivavtal som tillämpas på arbetet eller över decentrala arbetsvillkoren.Om ett utländskt företag fungerar som hyrarbetstagarens arbetsgivare ellerär avtalspart i en underentreprenad skall företaget lämna ut informationmotsvarande den som nämns i första stycket i form av ett registerutdragsom är lagenligt i företagets etableringsland eller ett motsvarande intyg el-ler på annat allmänt godtagbart sätt.Beställaren kan också själva införskaffa den information som avses i 1momentets första och andra stycke och i 2 momentet. Beställaren har rättatt godkänna annan än av myndigheter utfärdad utredning eller bevisning,sådan den avses i moment 1 och 2, om den ges av en bedömare eller in-formationsansvarig som betraktas som allmänt tillförlitlig.Möjlighet att avstå från de utredningar beställarlagenförutsätter 4Beställaren behöver inte inbegära de utredningar och intyg som avses imomenten 1,2 och 5 om han har välgrundad orsak att förlita sig på att av-talsparten uppfyller sina lagstadgade förpliktelser, på den grund att1) avtalsparten är stat, kommun, samkommun, Landskapet Åland, åländskkommun eller samkommun, församling, kyrklig samfällighet, Folkpensions-anstalten eller Finlands Bank, offentligträttsligt aktiebolag enligt aktiebo-lagslagen (624/2006), statligt affärsverk eller ett helt statsägt bolag, privat-rättsligt samfund eller bolag som helt ägs av kommun eller samkommun el-ler motsvarande utländska samfund eller företag:2) avtalspartens verksamhet är etablerad;3) beställarens och avtalspartens avtalsrelation kan betraktas som etable-rad, på basen av tidigare avtalsrelationer; eller4) det för förtroendet finns grund som motsvarar orsakerna i punkterna 1–3.3 Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid bruk av utomstående arbetskraft § 5.4 Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid bruk av utomstående arbetskraft § 5.
  23. 23. Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFCHagnäskajen 1 A, PB 157FI–00531 Helsingforstel +358 20 774 000fax +358 20 774 0225www.sak.fi

×