Hur säkerställer vi rätt kompetensförsörjning

1. Hur säkerställer vi rätt
kompetensförsörjning
Transportforum 13 januari 2012
ANDERS LINDAHL
Avd Trafik och logistik
KTH Järnvägsgruppen
1

2. Standard och kvalité på svensk järnväg?
Källa: www.sjk.se
Källa: www.svd.se
2

3. Sveriges investeringar i järnvägen
• Drift och underhåll i förhållande till BNP
Sverige femma från slutet (Källa Eurostat)
• Reinvesteringar i förhållande till BNP
Sverige sämst
• Drift, underhåll och reinvesteringar i
förhållande till banlängd
Sverige sämst
• Drift, underhåll och reinvesteringar i
förhållande till transportarbetet
Sverige fyra från slutet
• Investeringar i förhållande till BNP
Sverige på sjätte plats
Vilken kompetens behövs för att utnyttja
denna ekonomi optimalt ?
3

4. Järnvägssystemet
Järnvägssystemet
Marknadsbehov TRAFIK Politik, organisation
Transportprognoser
& avreglering
Godstransporter
Persontransporter
Kapacitet
Trafikplanering
Trafikhuvudmän Ombord-
Trafikstyrning personal
och operatörer
Resenärers och gods- Lagstiftning
kunders perspektiv och regelverk
Signalsystem
Planprocess Riskanalys och Finansiering
hantering
Företags- och Bromsteknik
samhällsekonomi Miljö och adhesion
MKB
Tele/radio/info-system Fordonsutformning
Spårutformning
Banbyggnad Intermodalitet Analys och
uppföljning Traktion
Konstbyggnader Stationer och
terminaler
Underhåll Underhåll
BANA bana
Kraftförsörjning
fordon
FORDON
Kontakt hjul/räl
4

5. Tidigare organisationssystem
inom transportområdet
Väg Järnväg Flyg Sjöfart
5

6. Nuvarande organisationssystem
inom transportområdet
Transporter
Landtransporter Flyg
Väg Järnväg
Sjöfart
6

7. Hur specifika är våra teknikområden?
Transporter Landtransporter Järnvägen
Transportprognoser Ban/vägbyggnad Fordonsbyggnad
Trafikplanering
Godstransporter Trafikhuvudmän Kapacitet
och operatörer
Persontransporter Fordonsutformning
Företags- och Konstbyggnader Underhåll
Finansiering Trafikstyrning bana
samhällsekonomi
Info-system
Spårbyggnad
Riskanalys och
Analys och Bromsteknik Signalsystem
hantering
uppföljning och adhesion
Spårutformning
Politik och organisation Stationer och Miljö
Intermodalitet terminaler Ombord-
Traktion
personal
Miljökonsekvensbeskrivning Lagstiftning
och regelverk Tele/radio-system
Planeringsprocess Resenärers och gods- Underhåll Kraftförsörjning
kunders perspektiv fordon
7

8. Järnvägsutbildning historiskt
• Fram till 1988 skedde stora delar av järnvägs-
utbildning som internutbildning i Statens Järnvägar
och ASEA tågdivision
• 1988 delades Statens Järnvägar i SJ och Banverket
• 2000 delades SJ i sex delar: SJ AB, Green Cargo,
Järnhusen, TraffiCare, Euromaint samt fd SJ Data
• Därefter har avregleringen och privatiseringen
fortsatt
• Genom detta försvann i stort sett all utbildnings-
verksamhet inom företagen
• Branschen upptäcker nu att det behövs ca 1 500
nyanställningar per år för att täcka behovet – vem
utbildar dessa ?
8

9. KIS; Kompetensen i Järnvägssektorn
Vi jobbar tillsammans för en
fungerande kompetensförsörjning
Men vad händer framåt nu när Trafikverket
tagit över?
9

10. Lägesbeskrivning
• Järnvägsbranschen - Vi behöver 1 500 nya kollegor,
varje år, under de närmaste 10 åren
• 100 000 ingenjörer går i pension fram till 2015
• Det kommer att finnas att underskott på 57 000
civilingenjörer 2015
• Stabil i konjunkturer. Lågkonjunktur i samhället,
högkonjunktur i järnvägsbranschen historiskt sett
• Teknikutbildningar har tappat i popularitet
• Företagen inom järnvägssektorn har svaga varumärken
10

11. Järnvägen som akademiskt ämne
• År 1987 inrättades en professur vid KTH inom ämnet
Järnvägsteknik (Evert Andersson), starten för akademisk
järnvägsforskning i Sverige ?
• Forskning har huvudsakligen bedrivits inom Fordons-
utveckling, till viss del inom Banbyggnad
• Järnvägen är till viss del fortfarande ett skrå-väsende,
Dvs den är komplex men ännu inte helt akademisk
11

12. Förändring inom akademisk
utbildning/forskning
Dr Dr
2 år 2 år
Dr
Lic Lic
4 år
2 år 2 år
Master
Civ- 2 år
Civ- ing
ing 4½
HSI HSI Kand
4 år -5
3 år 3 år
3 år år
4 år T
Gymnasie Gymnasie Gymnasie
Från början Tidigare Framåt
12

13. Förändringar i utbildningsystemet?
• Anpassning till EU och Bolognasystemet
Civilingenjör delas i en kandidatdel och en Masterdel
På KTH tre transportrelaterade master-program
(som blir mer och mer forskarfokuserade)
• Internationella studerande vid svenska tekniska högskolor
Antal sökande utbytes/linjestuderande – Kursavgifter; troligen
kraftigt minskande deltagarantal
• Fort- och vidareutbildning ?
För yrkesverksamma i branschen och de som vill byta bransch
• Nya undervisningsformer ?
Uppdragsutbildningar, distansutbildning, etc
• Samverkan mellan Utbildare och Anställare ?
Kompetens – pedagogik, Praktik – Ex-jobb - Trainee
• Större samverkan inom utbildning och forskning mellan våra
tekniska högskolor ?
13

14. Mål – att skapa ett fungerande utbildningsystem
• Utreda sektorns behov och efterfrågan av järnvägs-
utbildning – idag och i framtiden
• Initiera och marknadsföra järnvägsinriktad utbildning
Post-doc För att få alla parter att veta
Forskare vilken kompetens som behövs för
vilken arbetsuppgift
Master Post-grad
år 4-5
• Vilka utbildningsinstitut finns i
Sverige ?
Kandidat
Högskoleing.
år 1-3
• Vem utbildar vad ?
Yrkesutbildningar
• Var ska jag studera ?
Gymnasieutbildningar • Vilka företag behöver vilken kompetens?
• Var ska företagen rekrytera från ?
14

15. Vilka områden behöver hanteras ?
Post-doc Post-doc Post-doc Post-doc Post-doc
Forskare Forskare Forskare Forskare Forskare
Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad
år 4-5 år 4-5 år 4-5 år 4-5 år 4-5
Kandidat Kandidat Kandidat Kandidat Kandidat
Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing.
år 1-3 år 1-3 år 1-3 år 1-3 år 1-3
Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar
Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar
Signalsystem Elkraft Kommunikation Tågtrafik o planering Miljö
Signalprojektering Elektrisk traktion Teleteknik Tågplaner och trafikplanering MiljöKonsBeskr
ETCS-utveckling Kontaktledningsteknik Radio Trafikstyrning Samhällspåverkan
Signalutbyggnad Driftledning Information Kapacitetsanalys Minimera effekter
Signalunderhåll Datasystem Linjeutformning o trafiknätverk
Post-doc Post-doc Post-doc Post-doc Post-doc
Forskare Forskare Forskare Forskare Forskare
Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad
år 4-5 år 4-5 år 4-5 år 4-5 år 4-5
Kandidat Kandidat Kandidat Kandidat Kandidat
Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing.
år 1-3 år 1-3 år 1-3 år 1-3 år 1-3
Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar
Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar
Fordon Banbyggnad Persontransporter Godstransporter Underhåll o bana
Fordonsutformning Banutformn/proj Persontrafiksystem Godstrafiksystem Banunderhåll
Drivsystem o broms Spårprojektering Marknadsbehov, värdering Marknadsbehov, värdering Miljöpåverkan o effekter
Akustik o vibrationer Banbyggnad Prognoser Prognoser Finansiering o LCC
Underhåll Mark, Geo, Konstbyggn Stationsutformningar Terminaler o rangering Vinterunderhåll
Post-doc Post-doc Post-doc Post-doc Post-doc
Forskare Forskare Forskare Forskare Forskare
Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad Master Post-grad
år 4-5 år 4-5 år 4-5 år 4-5 år 4-5
Kandidat Kandidat Kandidat Kandidat Kandidat
Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing. Högskoleing.
år 1-3 år 1-3 år 1-3 år 1-3 år 1-3
Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar Yrkesutbildningar
Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar Gymnasieutbildningar
Plan o utredn Politik o organisation Riskhantering Lokal spårtrafik XXX
Planeringsprocessen Järnvägshistoria Olyckshantering o analys Tunnelbana
Lagar o regelverk Offentlig utveckling Risker o sårbarhet Spårvagn
Ekonomisk analys Organisationsutveckling Tillförlitlighet Övriga spårfordon
Ekonomisk analys
15

16. Kunskapshantering
Universitet och högskolor
Forskning Specialiserade företag
Mindre konsultföretag
Metodutveckling Utvecklingsavdelningar
Verksamma företag och
Tillämpning myndigheter
16

17. Kunskapshantering
Forskning Doktorander och disputerade
Metodutveckling Civilingenjörer och doktorer
Gymnasie- och yrkesutbildade,
Företag högskole- och civilingenjörer
samt doktorer
Myndigheter Högskole- och civilingenjörer
samt doktorer
17

18. Civilingenjör och Forskarutbildning
• På KTH finns det järnvägsinriktning vid fyra olika avdelningar:
Banbyggnad; avd för Väg och banbyggnad (Björn Birgisson)
Tågtrafik; avd för Trafik och logistik (Bo-Lennart Nelldal)
Fordonsutveckling; avd för Spårfordon (Mats Berg)
Drivsystem; avdelningen för Elektriska maskiner och
kraftelektronik (Stefan Östlund)
• Chalmers; Charmec
• Uppsala; forskning Människa – datorinteraktion
• Lund; Kollektivtrafik och Säkerhetsforskning
• Linköping; Kommunikations- och transportsystem
• Luleå; Drift och underhåll, JvtC
• Nystartad järnvägsutbildning på Köpenhamns och
Oslo universitet / Trondheims Tekniska Högskola, Helsingfors ?
18

19. Det internationella perspektivet
Job opportunities for the railway community
of tomorrow
Education and Training Actions for high skilled
job opportunities in the railway sector
Att skapa ett Europeiskt virtuellt järnvägsuniversitet genom
ett nära samarbete med EURNEX (European Rail Research
Network of Excellence) som samlar ett 50-tal universitet med
järnvägsbaserad forskning.
19

20. Förändringar i förutsättningarna
• Hur påverkar sammanslagningen till det nya
Trafikverket stödet till utbildningsutveckling för
järnvägen?
• Internationell och företagsmässig centrering – hur
påverkar det förutsättningarna för svensk
Järnvägskompetens?
• Politiska direktiv och en fortsatt avreglering
• En rörligare arbetsmarknad – har alla tillräcklig
kompetens?
• Har vi resurser för alla nationella och internationella
projekt och direktiv, t ex ETCS, höghastighetsbanor,
ökat underhåll etc ?
20

21. Ett tänkbart förslag till struktur
Vision - Utbildning transportsektorn
Nationell styrgrupp utbildning Rektorer Universitet/Högskola
Transport Branschföreträdare
Järnväg, Väg, Flyg- & Sjöfart ITS Intelligenta Transport System
Expert nivå
Operativt nätverk
Järnväg – Trafikstyrning
Järnväg
Facknivå – jvg, väg, flyg. sjö
Tågtrafik Bana El Teknikområde
Fordon Signal Tele Utbildning och mål per
teknikområde
Utbildningsanordnare
Utbildningslinjer & kurser
21

22. Framtida resurser för ökad
kompetensförsörjning
Ett förslag till resursutveckling
Gymnasie, Yrkes o Trafikverket Järnvägs-
Universitet (myndigheten) branschen
(skola och akademi)
Ekonomi X X X
Lärare X X X
Studerande X X X
22

23. Men, vem tar ansvar för detta ?
• Trafikverket ?
• Järnvägsbranschen ?
• Utbildningsväsendet / Akademin ?
23

24. Fortsatt diskussion ...
• Kompetens- och Utbildningsforum för
Järnvägsbranschen
• Seminarium på Kungliga Tekniska Högskolan
• 13 januari 2012
24

25. Slut – frågor ?
Anders Lindahl
Avd Trafik och logistik
KTH Järnvägsgruppen
08-790 80 95
anders.lindahl@abe.kth.se
25