Konferens Grundvattenövervakning 2016, 12-13 april

1. Åtgärder
Årlig uppföljning inom miljömålsarbetet (ÅU16)
Åtgärder inlämnade till Miljömålsrådet
SGUs remissvar Åtgärdsprogrammen – åtgärder
Åtgärder grundvatten i VISS

2. 1. Årlig Uppföljning
(ÅU 16) 160331
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Grundvattentäkt utan
vattenskyddsområde
Grundvattentäkt med
vattenskyddsområde
Antal
Bedömning ÅU 16
NEJ → Miljökvalitetsmålet
är inte uppnått och kommer inte
kunna nås med befintliga och
beslutade styrmedel och åtgärder.
Det går inte att se en tydlig riktning
för utvecklingen i miljön.

3. Viktigaste resultaten och aspekterna i analysen
,
1) Genomslaget för grundvattnets betydelse i
samhällsplanering är alltför svagt. Därför krävs riktade
utbildningsinsatser. Fler och bättre vattenskyddsområden och
vattenförsörjningsplaner behövs.
2) Utökad grundvattenövervakning är en förutsättning för veta
var problemen finns så att rätt åtgärder kan sättas in i tid.
3) Insatser som kommer att föreslås i Vattenförvaltningens
åtgärdsprogram måste bli verkningsfulla.

4. Viktigaste resultaten och aspekterna i analysen
4) Samverkan behöver utvidgas kring grundvattnets
påverkan på ytvatten och akvatiska livsmiljöer så att
negativa effekter kan förebyggas.
5) Striktare tillämpning behövs av miljöbalken
i täktärenden och krav behöver ställas
i upphandlingar på att naturgrus inte
ska användas.

5. 2. Åtgärder inlämnade till Miljömålsrådet
Gemensamma åtgärdsförslag med andra myndigheter
SGU ansvar:
- Materialförsörjningsplanering
- Bevarande och skydd av källmiljöer
- Storstadsutveckling - behov av undermarksplanering
SGU deltar bland annat i följande gemensamma åtgärder (Mark och
Grundvatten)
- Nationell myndighetssamverkan om PFAS-föroreningar
- Kostnadseffektivt vattenskydd
- Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark - sektorsövergripande
samarbete för att gynna biologisk mångfald, landskapets gröna
infrastruktur och ekosystemtjänster

6. SGUs egna åtgärdslista
Bland förslagen:
Kunskapsinhämtning och metodik för bedömning av
grundvattenberoende ekosystem
Metodik för kartläggning av föroreningsproblem i grundvatten
Insamling och utvärdering av vattenanalyser från enskilda brunnar
Gruvavfall – efterbehandling och resurs
Data om gruvnäringens miljöpåverkan

7. 3. SGUs remissvar Åtgärdsprogrammen -
åtgärder
Fråga: Vilka fysiska åtgärder anser myndigheten vara mest angelägna och är
berörda styrmedelsåtgärder väl utformade för att stödja genomförande av dessa
fysiska åtgärder?
Ytvattenåtgärder
Fysiska åtgärdsförslag för ytvatten som berör de areella näringarna (främst
jordbruk) som gäller minskad spridning och läckage av fosfor, nitrat och
bekämpningsmedel, etc. – också för grundvatten.
Utströmning och ekosystem
Fysiska åtgärder för att skydda utläckande grundvatten kan även påverka
ytvattnets kemiska och ekologiska status. Källor och källhorisonter. Avgänsas
med stängsel eller liknande. Information till verksamhetsutövare om var
värdefulla utströmningsområden för ekosystemen finns.

8. Inströmning och grundvattenbildning
Grundvattenbildning där jordlagren och de lokala höjdförhållandena tillåter
inströmning av nederbördsvatten genom marken.
Vid anläggningsarbeten kan fysiska skydd behöva användas, ex. tätande
plast vid vägbyggnation.
Planeringsunderlag som innehåller jordarts- och grundvatteninformation bör
standardmässigt användas i översikts- och detaljplanering för att kunna
bedöma var fysiskt skydd behövs för att minimera risken för läckage till
grundvattnet.
Vid schaktning, markavvattningsföretag, etc. kan bristfällig kunskap om
jordlagrens uppbyggnad medföra genombrott av finkorninga lager med
tätande effekt för vatten, varvid marknära föroreningar kan riskeras spridas
till underliggande grundvattenmagasin.

9. Dagvatten - dränering
Vid fysiska åtgärder för dagvattenhantering – var sker grundvattenbildningen?
Dikning i svavelhaltiga jordar leder till ökad oxidation av svavel, vilket ger en
avrinning med lågt pH och höga metallhalter. Enskilda avlopp åtgärdas.
Skydd - kunskap
Skyddsområden finns vid vattentäkter samt att skyddsföreskrifterna tydligt är
anpassade efter de lokala förhållandena. Utökad tillsyn behövs.
Tillgång till relevanta tydliga data/kartunderlag till räddningstjänst behövs för
att kunna hantera punktutsläpp så det inte påverkar grundvattnets kvalitet.
I områden med stort behov av grundvattenuttag behövs kunskap om alla
vattenuttag och en övergripande vattenplanering. Tidsbegränsade tillstånd för
vattenuttag.

10. Punktkällor
Provtagning krävs för att avgränsa en förorenings spridning och bedöma
omfattningen av problemet och risk för fortsatt spridning. Vid behov kan
infiltration av vatten (skyddsinfiltration) för utspädning av föroreningen ske
eller skyddspumpning utföras. Avlänkning av förorenat grundvattenflöde och
in situ behandling av förorenat grundvatten är också tänkbara åtgärder. De
platsspecifika förhållandena, kostnadseffektivitet mm. avgör val av åtgärd
eller om inga åtgärder sätts in.
Naturgrus
Naturgrusuttag ur isälvsavlagringar där grundvattenförekomster finns kan
påtagligt påverka dess användning som dricksvattenresurs idag eller i
framtiden. Därför bör vid grusutvinning en så mäktig omättad zon som
möjligt ovan grundvattenytan bevaras (minst 3 m).

11. 4. Åtgärder grundvatten i VISS

12. Grundvatten-
magasinet
Hakestad
Falkenberg Sälla
Sälla 2
Källehall
HakestadPostglacial sand
Lera
Isälvssediment
Berg

13. Provtagning 2013-09-14
Parameter Sälla Hakestad Källehall Sälla 2
pH 7,4 6,7 7,7 7,4
Alkalinitet (mg/l) 36 31 49 42
Klorid (mg/l) 12 10 16 12
Sulfat (mg/l) 12 12 21 19
Kalcium (mg/l) 9,6 9,5 14 12
Magnesium (mg/l) 4,2 3,9 5,5 5,5
Natrium (mg/l) 9,2 8,8 12 9,9
Kalium (mg/l) <2,5 <2,5 <2,5 <2,5
Järn (mg/l) <0,02 <0,02 0,10 <0,02
Mangan (mg/l) 0,00084 <0,0001 0,10 0,0039
Aluminium (mg/l) 0,0078 <0,001 0,0028 <0,001
Kisel (mg/l) 8,9 9,5 7,7 7,8
Nitratkväve (mg/l) 0,77 2,0 0,01 0,68
Fosfatfosfor (mg/l) 0,012 <0,01 <0,01 <0,01
Konduktivitet (mS/m) 14,2 13,6 19,2 16,7

14. Provtagning Sälla
pH
Kond_25
mS/m
HCO3
mg/l
SO4
mg/l
Cl
mg/l
NO2+NO3
-N mg/l
Na
mg/l K mg/l Ca mg/l
Mg
mg/l Fe mg/l Mn mg/l Al mg/l
2008-07-16 7.5 14.1 34 12 12 0.68 9.4 < 2 9.9 4.4 < 0.05 < 0.02 < 0.1
2008-10-02 7.4 14.1 35 12 13 0.9 9.5 < 2 10 4.4 < 0.05 < 0.02 < 0.1
2009-01-27 7.5 14 36 12 12 0.68 9.7 < 2 10 4.5 < 0.05 < 0.02 < 0.1
2009-10-22 7.2 14.1 36 13 13 0.95 9.2 <2 4.2 <0.05 <0.02 <0.005
2010-11-18 7.4 13.8 37 14 13 9.2 <2 10 4.6 <0.05
2011-05-24 7.6 15 37 13 14 9 1.3 10 4.7 0.0046 <1
2011-11-02 7.8 14 32 13 13 9.7 1.3 10 4.4 < 0.0020 0.00053 <0.0010
2012-05-29 7.2 14 34 13 14 9.8 1.3 9.8 4.2 0.0037 0.0031 < 0.0010