Hur många enskilda avlopp och brunnar finns i Sverige och håller de måtten? Vad kan man göra för att skydda miljön och människors hälsa när det kommer till dessa små avlopp? Om detta talar Maria Hübinette.
Björn Sundkvist talar om vad Trafikverket har för åtaganden och vad grundvattnet har för roll i urban miljö. Hur skyddar man sig mot inläckande grundvatten vid tunnelbyggen till exempel?
Björn Sundkvist talar om vad Trafikverket har för åtaganden och vad grundvattnet har för roll i urban miljö. Hur skyddar man sig mot inläckande grundvatten vid tunnelbyggen till exempel?
The Baltic Sea is heavily polluted with persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated-pdibenzodioxins and dibenzofurans (“dioxins”) and PCBs. The pollution impacts the levels in biota, e.g. it is well-known that the concentrations of dioxins and dioxin-like PCBs in fatty fish from the Baltic Sea are high and occasionally exceed the
EU quality standard for food and feed. Recent studies have demonstrated declining dioxin levels in coastal and offshore sediments during the last decades1, but corresponding declines are not seen in Baltic herring2. The current understanding
of POPs accumulation in pelagic fish is that the concentrations in fish are positively correlated to the dissolved POPs concentrations in the water, which in turn may be linked to sediment pore water levels. We investigated these relationships in a coastal sediment-water-biota system of Gulf of Bothnia and found linear relationships3. Here, we
synthesize the results from this study3 and a number of other Baltic Sea research projects1-2,4-5 to better understand the links between sediments, bottom water and pelagic biota. The results are discussed in relation to spatial and temporal
trends of the Baltic Sea environment, current dioxin sources, and suggestions for monitoring strategies for the Baltic Sea dioxin pollution.
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Hur påverkas vattenmiljön vid mineralutvinning? Bengt Fjällborg från HaV går igenom vilka ämnen som kan vara av relevans vid bedömning av gruvornas miljöeffekter under olika faser av verksamheten. Björn Holgersson från SGU presenterar gruvrelaterade grundvattenfrågor och visar exempel på stödmaterial som myndigheterna tillhandahåller inför gruvnäringens miljöriskbedömningar.
The Baltic Sea is heavily polluted with persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated-pdibenzodioxins and dibenzofurans (“dioxins”) and PCBs. The pollution impacts the levels in biota, e.g. it is well-known that the concentrations of dioxins and dioxin-like PCBs in fatty fish from the Baltic Sea are high and occasionally exceed the
EU quality standard for food and feed. Recent studies have demonstrated declining dioxin levels in coastal and offshore sediments during the last decades1, but corresponding declines are not seen in Baltic herring2. The current understanding
of POPs accumulation in pelagic fish is that the concentrations in fish are positively correlated to the dissolved POPs concentrations in the water, which in turn may be linked to sediment pore water levels. We investigated these relationships in a coastal sediment-water-biota system of Gulf of Bothnia and found linear relationships3. Here, we
synthesize the results from this study3 and a number of other Baltic Sea research projects1-2,4-5 to better understand the links between sediments, bottom water and pelagic biota. The results are discussed in relation to spatial and temporal
trends of the Baltic Sea environment, current dioxin sources, and suggestions for monitoring strategies for the Baltic Sea dioxin pollution.
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Hur påverkas vattenmiljön vid mineralutvinning? Bengt Fjällborg från HaV går igenom vilka ämnen som kan vara av relevans vid bedömning av gruvornas miljöeffekter under olika faser av verksamheten. Björn Holgersson från SGU presenterar gruvrelaterade grundvattenfrågor och visar exempel på stödmaterial som myndigheterna tillhandahåller inför gruvnäringens miljöriskbedömningar.
Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet. Maria Hübinette, Havs- och Vattenmyndigheten
1. Enskilda avlopps påverkan på
grundvattnet
• Maria Hübinette
• Utredare
• Enheten för tillsynsutveckling
• maria.hubinette@havochvatten.se
• 010-698 61 48
Bild: Tobias Flygar
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 1
2. 2007 genomförde Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning
(SGU) och 113 miljöförvaltningar ett tillsynsprojekt om dricksvatten
från enskilda brunnar.
• Ca 20 % var tjänliga
• Ca 20 % var otjänliga
• Ca 60 % var tjänliga med anmärkning
Den vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten i både grävda och bergborrade brunnar var
mikrobiologisk tillväxt. När det gäller grävda brunnar var det relativt vanligt med höga halter
av uran och nitrat.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 2
3. ~750 000 hushåll med enskilt avlopp i
Sverige (SMED).
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 3
4. (SMED 2011)
Små avlopp i Sverige
Infiltrationsbädd 278 800
Sluten tank eller urinseparering* 143 800
Enbart slamavskiljare 133 100
Markbädd 114 400
Minireningsverk 13 700
Markbädd med P-filter 800
* ca 85 % är sluten tank
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 4
7. • Infiltrationer har grundvattnet som recipient
• Markbäddar har ytvatten som recipient
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 7
8. De flesta markbaserade små avloppsanläggningar i
Sverige är utförda som förstärkta infiltrationer, dvs.
som markbäddar med öppen botten, eller som
infiltrationer.
Där projektering och lokalisering utförts på ett
sakkunnigt sätt tycks dessa system överlag ha
fungerat väl och bidragit till ett gott grundskydd för
miljön och människors hälsa.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 8
9. Under början av 1990-talet ifrågasattes teknikerna
med infiltration och markbädd för enskilda avlopp.
Man såg risker med mikrobiell påverkan på
grundvatten och att teknikerna saknade potential för
näringsåterföring. Många ansåg även att regelverk
och praxis var konserverande och hämmande för
teknikutveckling.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 9
10. Vertikalt skyddsavstånd
vid avloppsinfiltration
För att den mikrobiella avdödningen ska bli
tillfredsställande bör avståndet mellan
infiltrationsytan och högsta grundvattenyta ligga
mellan 1-2 meter och inte understiga 1 meter.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 10
11. Horisontellt skyddsavstånd
vid avloppsinfiltration
Huvudkravet för horisontellt skyddsavstånd, med
avseende på smittskydd, är att detta ska motsvara
grundvattnets transportsträcka under 2-3
månader.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 11
12. Organiskt material
Reduktion av organiskt material sker
huvudsakligen genom oxidation i den omättade
zonen.
Transport av organiskt material till den mättade
zonen kan verka som energikälla för mikrobiell
aktivitet.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 12
13. ”Grundvattnet representerar idealiska förhållanden för organismernas
överlevnad, med låg temperatur, inga fluktuationer i vattenhalt och endast
små fluktuationer i pH och joninnehåll. Den biologiska aktiviteten är låg
med få bakteriepredatorer (t.ex. protozoer), samt låg mikrobiell produktion
av bakteriostatiska ämnen.
Om en avloppsförorening nått ner till grundvattnet kommer organismerna
att överleva under längre tid. Den omättade zonen är därför av stor
betydelse som skydd mot föroreningsspridning, varför den tekniska
utformningen av markbäddar och infiltrationsanläggningar bör inriktas på
rening i marklagren över grundvattenytan.”
ur Infiltration i mark – Mikroorganismers transport och överlevnad, Thor Axel Stenström, snv pm 3051, 1985
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 13
14. ”Minireningsverk”
Lokaliseringen av utsläpp
från alla typer av små avlopp
är viktig för att minimera
olägenheter.
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 14
15. Är BDT-avlopp verkligen
så oförargliga?
Bad-, Disk-, Tvätt-
~ 10 % av N och P i BDT-avloppet
~ 60 % av BOD i BDT-avloppet
PFOS, PAH, hushållskemikalier…
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 15
16. • Miljömålskonflikt? Naturgrus och
avloppssanering…
• Pågående projekt för jämförelse mellan
krossmaterial och naturgrus….
2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 16
17. 2012-10-17 Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet 17