Skånes kustkommuner står inför ett stort problem. Den havsnivåhöjning som klimatförändringen medför kommer att drabba redan utsatta kustavsnitt på ett sätt som är svårt att föreställa sig. Vad kan man då göra åt saken? Det finns fyra kustskyddsstrategier att luta sig mot:
1) gör inget, 2) planerad reträtt, 3) säkerställa kustlinjen, 4) utöka strandområdet och 5) begränsad påverkan.
Samtliga dessa strategier kommer att bli nödvändiga och vilken av strategierna som används beror på vilka områden som avses skyddas.
I Ystad är det framförallt två områden som är drabbade av erosion. I Ystad Sandskog har kustlinjen varit förhållandevis stabil under de senaste 50 åren och det är under vattenytan den huvudsakliga erosionen sker. I Löderups Strandbad har däremot erosionen orsakat stora skador på enskilda fastigheter och i naturreservatet.
Historiskt har den vanligaste kustskyddsmetoden varit att säkerställa kustlinjen genom att bygga bort problemet och stoppa erosionen på en särskild plats. Dessa hårda skydd har emellertid visat sig medföra större problem genom att ”flytta” erosionen nedströms.
I Ystads kommuns Policy för förvaltning och skydd av kusten anges att kommunen ska arbeta proaktivt och att de åtgärder som genomförs syftar till att arbeta med de naturliga processerna istället för att arbeta mot dem. Som en del av detta arbete har en handlingsplan tagits fram för att identifiera de utmaningar som kommunen står inför i ett förändrat klimat.
Presentation av SGUs nypublicerade lägesrapport i arbetet med att ta fram en vägledning för ett konceptuellt synsätt för kartläggning av föreoreningsproblem i grundvatten
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Hur påverkas vattenmiljön vid mineralutvinning? Bengt Fjällborg från HaV går igenom vilka ämnen som kan vara av relevans vid bedömning av gruvornas miljöeffekter under olika faser av verksamheten. Björn Holgersson från SGU presenterar gruvrelaterade grundvattenfrågor och visar exempel på stödmaterial som myndigheterna tillhandahåller inför gruvnäringens miljöriskbedömningar.
Skånes kustkommuner står inför ett stort problem. Den havsnivåhöjning som klimatförändringen medför kommer att drabba redan utsatta kustavsnitt på ett sätt som är svårt att föreställa sig. Vad kan man då göra åt saken? Det finns fyra kustskyddsstrategier att luta sig mot:
1) gör inget, 2) planerad reträtt, 3) säkerställa kustlinjen, 4) utöka strandområdet och 5) begränsad påverkan.
Samtliga dessa strategier kommer att bli nödvändiga och vilken av strategierna som används beror på vilka områden som avses skyddas.
I Ystad är det framförallt två områden som är drabbade av erosion. I Ystad Sandskog har kustlinjen varit förhållandevis stabil under de senaste 50 åren och det är under vattenytan den huvudsakliga erosionen sker. I Löderups Strandbad har däremot erosionen orsakat stora skador på enskilda fastigheter och i naturreservatet.
Historiskt har den vanligaste kustskyddsmetoden varit att säkerställa kustlinjen genom att bygga bort problemet och stoppa erosionen på en särskild plats. Dessa hårda skydd har emellertid visat sig medföra större problem genom att ”flytta” erosionen nedströms.
I Ystads kommuns Policy för förvaltning och skydd av kusten anges att kommunen ska arbeta proaktivt och att de åtgärder som genomförs syftar till att arbeta med de naturliga processerna istället för att arbeta mot dem. Som en del av detta arbete har en handlingsplan tagits fram för att identifiera de utmaningar som kommunen står inför i ett förändrat klimat.
Presentation av SGUs nypublicerade lägesrapport i arbetet med att ta fram en vägledning för ett konceptuellt synsätt för kartläggning av föreoreningsproblem i grundvatten
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Hur påverkas vattenmiljön vid mineralutvinning? Bengt Fjällborg från HaV går igenom vilka ämnen som kan vara av relevans vid bedömning av gruvornas miljöeffekter under olika faser av verksamheten. Björn Holgersson från SGU presenterar gruvrelaterade grundvattenfrågor och visar exempel på stödmaterial som myndigheterna tillhandahåller inför gruvnäringens miljöriskbedömningar.
This thesis presents a design proposal for a recreational landscape by the Western quarry in Slite, an 89 hectare wide and 45 meters deep quarry on the northern part of Gotland where limestone is being extracted for the production of cement.
By participating in the Quarry Life Award 2014, a competition to raise the knowledge about biodiversity in quarries, the project was given a thematic focus on biodiversity and how knowledge about it can be spread.
In this thesis handling a quarry and how it can be restored is breaking new ground. The new knowledge has being weaved together with a natural environment just as complex and through the design the public gets access to this new natural and cultural landscape with new aesthetic values and experiences.
Read more: http://www.quarrylifeaward.com/project/concrete-biodiversity
5. SGUs roll i grundvattenfrågor
•som expertmyndighet svara på grundvattenfrågor
•tillhandahålla och aktivt kommunicera ett hydrogeologiskt planeringsunderlag
•arbeta strategiskt med hydrogeologiska frågor, t ex inom Miljömålsarbetet och vid genomförandet av EU:s ramdirektiv.
6. Grundvattenverksamhet på SGU
Expertutlåtanden
Grundvattendokumentation
Grundvattenkartering
Miljökvalitetsmålet för grundvatten
Miljöövervakning
Ramdirektivet för vatten – vattenförvaltning
Brunnsarkiv
Grundvattennätet
Kemiarkiv
Källarkiv
Vattentäktsarkiv
7. Grundvattendokumentation -Brunnsarkivet
•>500 000 brunnar, kommer in ca 25 000 per år
•Teknisk information (dimension, djup, fodring etc.)
•Jord- och berglagerföljd
•Läge och fastighetsbeteckning
•Grundvattennivå samt Provpumpningsdata Svarar på ca 3000 frågor/år
8. Start: sent 1960-tal 330 observationsrör i ”opåverkade” områden Referensmaterial 2 ggr per månad Olika geologiska typmiljöer, främst i jord
Grundvattendokumentation -Grundvattennätet
10. Vattentäktsarkivet
Information om
vattentäkter och
vattenverk från
kommuner
Information om
vattenkvalitet från
analyslaboratorium
Databas
vid SGU
Användare
Vattenmyndigheter (EU-rapp)
Länsstyrelser (VF-arb,
planering, mm)
Kommuner (Planering)
Livsmedelsverket (EU-rapp)
Trafikverket (Sårbarhet)
SGU (EU-rapp)
12. SGU – en miljömålsmyndighet
Vi ska verka för att Sveriges miljömål uppnås. SGU har ett särskilt ansvar för miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”. Där ingår också att bevara naturgrusavlagringar