Hur ser en regional vattenförsörjningsplan ut? Sven Andersson från Kalmars länsstyrelse berättar om hur den är utformad i Kalmar län. Hur jobbar man i Kalmar för att trygga tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i Kalmar län i ett flergenerationsperspektiv m.m.
Hur ser en regional vattenförsörjningsplan ut? Sven Andersson från Kalmars länsstyrelse berättar om hur den är utformad i Kalmar län. Hur jobbar man i Kalmar för att trygga tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i Kalmar län i ett flergenerationsperspektiv m.m.
Hur många enskilda avlopp och brunnar finns i Sverige och håller de måtten? Vad kan man göra för att skydda miljön och människors hälsa när det kommer till dessa små avlopp? Om detta talar Maria Hübinette.
The Baltic Sea is heavily polluted with persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated-pdibenzodioxins and dibenzofurans (“dioxins”) and PCBs. The pollution impacts the levels in biota, e.g. it is well-known that the concentrations of dioxins and dioxin-like PCBs in fatty fish from the Baltic Sea are high and occasionally exceed the
EU quality standard for food and feed. Recent studies have demonstrated declining dioxin levels in coastal and offshore sediments during the last decades1, but corresponding declines are not seen in Baltic herring2. The current understanding
of POPs accumulation in pelagic fish is that the concentrations in fish are positively correlated to the dissolved POPs concentrations in the water, which in turn may be linked to sediment pore water levels. We investigated these relationships in a coastal sediment-water-biota system of Gulf of Bothnia and found linear relationships3. Here, we
synthesize the results from this study3 and a number of other Baltic Sea research projects1-2,4-5 to better understand the links between sediments, bottom water and pelagic biota. The results are discussed in relation to spatial and temporal
trends of the Baltic Sea environment, current dioxin sources, and suggestions for monitoring strategies for the Baltic Sea dioxin pollution.
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåSIANI
Hanna Wetterstrand beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor . 60% av jordens städer som kommer finnas 2050 har ännu inte utvecklats och den snabba urbanisering förväntas sprida ut sig på den bästa jordbruksmarken – en jordbruksmark som behövs för att föda den växande stadsbefolkningen. Hanna avslutade med att lyfta fram ekosystemtjänsternas betydelse och vilket värde dessa har genom att illustrera effekterna den pågående bi-döden (som förorsakats av bekämpningsmedel). Mer än 2/3 av den mat vi konsumerar idag är beroende av pollinering och med den omfattande bi-döden måste man nu i flera länder pollinera manuellt.
Hur många enskilda avlopp och brunnar finns i Sverige och håller de måtten? Vad kan man göra för att skydda miljön och människors hälsa när det kommer till dessa små avlopp? Om detta talar Maria Hübinette.
The Baltic Sea is heavily polluted with persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated-pdibenzodioxins and dibenzofurans (“dioxins”) and PCBs. The pollution impacts the levels in biota, e.g. it is well-known that the concentrations of dioxins and dioxin-like PCBs in fatty fish from the Baltic Sea are high and occasionally exceed the
EU quality standard for food and feed. Recent studies have demonstrated declining dioxin levels in coastal and offshore sediments during the last decades1, but corresponding declines are not seen in Baltic herring2. The current understanding
of POPs accumulation in pelagic fish is that the concentrations in fish are positively correlated to the dissolved POPs concentrations in the water, which in turn may be linked to sediment pore water levels. We investigated these relationships in a coastal sediment-water-biota system of Gulf of Bothnia and found linear relationships3. Here, we
synthesize the results from this study3 and a number of other Baltic Sea research projects1-2,4-5 to better understand the links between sediments, bottom water and pelagic biota. The results are discussed in relation to spatial and temporal
trends of the Baltic Sea environment, current dioxin sources, and suggestions for monitoring strategies for the Baltic Sea dioxin pollution.
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåSIANI
Hanna Wetterstrand beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor . 60% av jordens städer som kommer finnas 2050 har ännu inte utvecklats och den snabba urbanisering förväntas sprida ut sig på den bästa jordbruksmarken – en jordbruksmark som behövs för att föda den växande stadsbefolkningen. Hanna avslutade med att lyfta fram ekosystemtjänsternas betydelse och vilket värde dessa har genom att illustrera effekterna den pågående bi-döden (som förorsakats av bekämpningsmedel). Mer än 2/3 av den mat vi konsumerar idag är beroende av pollinering och med den omfattande bi-döden måste man nu i flera länder pollinera manuellt.
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenfedt och Eva Jirner
1. Bevarande och skydd av källmiljöer
Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken
Eva Jirner, SGU
Grundvattendagarna
Uppsala
2017-11-07
2. Gemensam åtgärd - Miljömålsrådet
Genomförs under 2016–2018.
Syftet är att få till stånd en varaktig samverkan mellan
myndigheter kring källor och skyddet av dessa.
SGU drivansvarig myndighet. Medverkande: Havs- och
vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Länsstyrelserna,
Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen samt Artdatabanken vid SLU.
Miljömålsrådet: Gd för 16 myndigheter + en landshövding. Inrättat för att skapa fler
åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges
miljömål.
Ansvariga på SGU: Lars-Ove Lång, Eva Jirner
3. Källor är ofta stabila
när det gäller:
- Vattenflöde
- Vattentemperatur 6-8 ⁰C
- Vattenkemi
- Fryser inte igen – tillgång
till vatten året om
-Välbuffrade, klart vatten
Vad kännetecknar en källa?
5. Natur
- Ofta artrikare och frodigare än
omgivningen
- Speciella växter och djur trivs
- 30-tal arter är hotade (rödlistade)
Förekomst av ett tjugotal arter som är knut
till källor (data från Artportalen)
Gullpudra, av Kristian Peters
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=917552
6. Indikationer på många påverkade
källor!
I samband med
fältundersökningar 2016 av
källor som naturtyp
upptäcktes att många källor
skadats eller förstörts under
senare tid.
Detta föranledde en
uppföljande studie för att ta
reda på hur läget ser ut.
Av ca 1000 källor i
mellersta/södra Sverige
slumpades 82 ut för fältbesök.
7. Oskadad och naturlig 24 (29%)
Stark påverkan 25 (31%)
Svag påverkan 5 (6%)
Förstörd som naturmiljö 15 (18%)
Ej påträffad 13 (16%)
82 (100%)
13. Källor SGU:
Källarkivet, 2 203 st blå
Jordartskartan, 1 316 st grön
Jordartskartan N, 1 547 st gul
RAÄ (gammal fil), 1 986 st röd
ca 7000, olika positioner
samma källa finns flera ggr
Inte ens hälften ligger inom
någon form av skyddad natur