1. Svenskt svar på offentligt samråd rörande KOM(2006) 105 Grönbok om en
europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg
energiförsörjning
Allmänna kommentarer
Energifrågan är av strategisk betydelse för EU:s konkurrenskraft, miljö och
säkerhet. Sverige välkomnar därför grönboken och dess analys av de
energipolitiska utmaningar EU står inför och instämmer i att dessa talar för
ett stärkt samarbete inom energiområdet i EU. Samtidigt betonar Sverige, i
likhet med vad övriga medlemsstater framfört, att nationellt
självbestämmande över nationella resurser och energimix ska bevaras.
Sverige delar vidare synen att energisamarbetet på EU-nivå bör fortsatt
bygga på målen om försörjningstrygghet, ekologisk hållbarhet och
konkurrenskraft.
I ljuset av en rad energipolitiska kriser i omvärlden under året kan Sverige
stödja inriktningen att utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden ges
större tyngd i energipolitiken, såsom ett viktigt medel att långsiktigt trygga
unionens försörjning. Den långsiktiga försörjningstryggheten kommer i allt
högre grad kräva unionens uppmärksamhet och främjas givetvis av de i
grönboken föreslagna åtgärderna, såsom en fördjupad dialog med
producent- och konsumentländer.
Sverige ser dock en potentiell risk i att akuta händelser som de nyligen
inträffade försörjningskriserna i alltför stor utsträckning tillåts styra
inriktningen på den energistrategi som ska vara vägledande för många år.
Klimatförändringarna är fortfarande vår tids största utmaning, och
åtgärderna inom detta område bidrar också till att minska vårt externa
beroende. Samtliga energipolitiska mål – d.v.s. försörjningstrygghet,
miljöskydd och konkurrenskraft - främjas genom minskat beroende av
importerade fossila energikällor.
En risk med ett för starkt fokus på konsekvenserna av fysiska
försörjningsavbrott är att analysen och åtgärdsförslagen koncentreras för
mycket på tillförselfrågor och traditionella energisystem, såsom el- och
gasnätverken. Samtliga energipolitiska mål talar för ökade satsningar på
förnybara, inhemska energislag samt på frågor som berör effektivare
Promemoria
2006-09-14 M2006/1846/E
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Enheten för energifrågor
Generaldirektör Matthias Ruete
DG TREN
Europeiska kommissionen
B-1049 Bryssel

2. 2
användning av energi. Ett ökat inslag av systemtänkande, och ett tydligare
resonemang om det inbördes beroende och den ömsesidigt förstärkande
effekt som kännetecknar energipolitikens tre pelare, hade varit önskvärt.
Likaså hade transportsektorns energianvändning kunnat ges ett starkare
fokus i grönboken.
Sverige menar dock att balansen mellan de tre energipolitiska målen i
grönboken i nuläget är god, och vill i ljuset av det ovan framförda inte att
denna balans förskjuts i den kommande strategiska energiöversynen.
Sverige kan likaså allmänt stödja de sex prioriterade åtgärdsområden som
kommissionen framhåller inom ramen för de energipolitiska målen.
De prioriterade åtgärdsområdena
En inre marknad för el och gas
Sverige välkomnar ansatsen att fullborda genomförandet av den inre
marknaden för el och gas, för att på så sätt öka konkurrensen, effektiviteten
och därmed stärka kundernas ställning på energimarknaderna. Sverige har
dock en restriktiv inställning till ytterligare administration på EU-nivå och
ifrågasätter därför allmänt tillskapandet av ytterligare gemensamma
funktioner. Utökat nätverkande och samarbete mellan nationella
tillsynsmyndigheter och stamnätsoperatörer välkomnas dock. Inriktningen
bör emellertid ligga på utformning och genomförande av den långsiktiga
visionen om en gemensam marknad, och inte på kortsiktig centralstyrning
av näten. Detta för att inte hämma pågående spontan regional integration.
Att i dagsläget gå så långt som att skapa en europeisk tillsynsmyndighet, ser
inte Sverige som vare sig nödvändigt eller önskvärt.
Sverige delar uppfattningen att det, till följd av olika befogenheter och
regler för tillträde till näten i olika medlemsstater, kvarstår skillnader i
möjligheterna för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Sverige välkomnar
också resonemanget om betydelsen av åtskillnad. Sverige är emellertid
tveksamt till införande av nya regler eller funktioner innan nuvarande
lagstiftning genomförts fullt ut och dess effekter utvärderats. Regler för
tillträde till nätet finns redan i nuvarande regelverk. Sverige vill därför
betona betydelsen av ett fullt genomförande av den befintliga el- och
gasmarknadslagstiftningen inom hela EU.
Beträffande ökad överföringskapacitet, ställer sig Sverige positivt till en
ökad integration av nätverken. Sverige förhåller sig dock tveksamt till
eventuella förändringar som innebär att investeringsansvaret i någon mån
centraliseras och att kommissionen ges vidare befogenheter när det gäller
vilka infrastrukturinvesteringar som ska göras. Sverige vill i sammanhanget
också poängtera att en ökad sammankoppling av näten inte fråntar
medlemsstaterna deras ansvar för att skapa förutsättningar för ökad
produktion och minskat externt beroende. En förutsättning för att
sammankopplingarna ska ge önskade positiva effekter för slutkunden är
vidare att åtgärder för att främja konkurrensen på energimarknaderna
samtidigt vidtas. Sverige vill också betona värdet av infrastrukturprojekt

3. 3
som främjar utbyggnaden av förnybar elproduktion och integration av
förnybara elanläggningar i näten.
Försörjningstrygghet och solidaritet på den inre energimarknaden,
Grundläggande för såväl en nationell som europeisk politik för främjande av
investeringar i ny produktion är stabila, transparenta och förutsägbara
regelverk. Sverige har förståelse för den utsatta situation som ett stort antal
medlemsländer befinner sig i med ofta ensidiga beroenden av instabila
energileverantörer, alternativt isolerade från det europeiska nätet, och kan
acceptera ett visst ökat gemenskapsfokus på regelverk som underlättar
infrastrukturutbyggnad och solidaritet mellan medlemsstaterna. Sverige
konstaterar dock att ansvaret för planering och finansiering av
infrastrukturinvesteringar inte vilar på gemenskapsnivå och ser i nuläget
inget behov av att förändra detta i riktning mot ett ökat gemensamt ansvar
utöver vad existerande instrument medger.
Som ovan angetts, vill Sverige vidare betona att främjande av
energieffektivsering och förnybar energi är en strategiskt viktig del av
försörjningstryggheten.
Sverige har inga invändningar mot förslaget att inrätta ett europeiskt
energiförsörjningsobservatorium, inom kommissionens interna organisation.
Det kan finnas behov att analysera marknadsutvecklingen utifrån ett
europeiskt perspektiv, men samtidigt måste tillses att man inte dubblerar
IEA:s arbete.
I fråga om infrastrukturens fysiska säkerhet, anser Sverige att åtgärder och
standarder rörande el- och gasinfrastrukturen förvisso är grundläggande,
men Sverige efterlyser ett bredare resonemang, där andra säkerhetsaspekter
såsom anpassning av infrastrukturens sårbarhet till följd av växthuseffekten,
såsom dammsäkerhet, effekter av stormar och översvämningar m.m. också
inkluderas. Vidare bör man beträffande standarder vara vaksam på
potentiella överlappningar med arbetet som bedrivs på ett bredare plan inom
European Program for Critical Infrastructure Protection (EPCIP).
I fråga om förslagen rörande en möjlig omprövning av
gemenskapslagstiftningen om olje- och gaslager samt förebyggande av
störningar, har Sverige svårt att se behovet av en översyn av det nyligen
beslutade elförsörjningsdirektivet. Beträffande gasförsörjningsdirektivet,
förefaller kommissionen mena att detta behöver utvecklas i fråga om
lagringsbestämmelserna, i syfte att stå bättre rustat vid eventuella avbrott i
tillförseln. Sverige förutsätter att en sådan revidering fortsatt ger utrymme
för undantag för nationer som saknar förutsättningar för sådan lagerhållning.
Sveriges inställning till en eventuell omprövning av tidigare direktivförslag
på oljesidan, beror helt på vad de reviderade förslagen innehåller. För
svenskt vidkommande är det av avgörande betydelse att system där
industrin håller beredskapslagren fortsatt tillåts. Frågan om utökade krav på
rapportering av statistik m.m. är inte heller okomplicerad, då en ökad
frekvens inte nödvändigtvis leder till ökad kvalitet och transparens, utan i
värsta fall även kan underblåsa spekulationer på marknaden. Det är även

4. 4
viktigt att sådan rapportering är samordnad med rapporteringen till andra
organ, såsom IEA.
En mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix
Sverige delar kommissionens analys att en fortsatt diversifiering av
energitillförseln är avgörande för unionens framtida energiförsörjning. I
detta sammanhang välkomnar Sverige särskilt de ambitiösa målsättningar
och åtgärder som unionen beslutat om för främjande av
energieffektivisering och förnybara bränslen.
Sverige står samtidigt fast vid uppfattningen att beslut om lämplig
energimix måste fattas nationellt, med hänsyn till nationella och regionala
förutsättningar. Då valet av energimix är en fråga för subsidiariteten och
detta förhållande inte ändras av intensifierat EU-samarbete och en
gemensam strategi, ser Sverige inga hinder för en förutsättningslös
diskussion om för- respektive nackdelar med olika energislag. En sådan
diskussion får emellertid inte i förlängningen leda till att mål formuleras för
gemenskapen som inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Eventuella
övergripande strategiska målsättningar bör därför vara väl avgränsade och
precisa. Kommissionens idé om att fastställa en miniminivå för hur stor del
av EU:s totala energiproduktion som skall utvinnas ur säkra energikällor
med låg kolförbrukning menar Sverige är tveksam utifrån ett sådant synsätt.
Sverige skulle i stället förorda en övergripande målsättning om att minska
EU:s beroende av externa fossila energikällor.
En samstämmig strategi för att hantera klimatförändringarna.
I fråga om förslagen som syftar till ökad användning av förnybara
energikällor kan Sverige allmänt stödja förslagen som de presenteras i
grönboken.
När det gäller de preliminära förslagen angående energieffektivisering, har
Sverige inget att invända, men menar att man också borde inrikta sig på att
utveckla de direktiv som antagits på senare år, där man t.ex. skulle kunna gå
längre i fråga om energimärkning av energianvändande utrustning, aktivt
utnyttja möjligheterna till genomförandeåtgärder under ekodesigndirektivet
och vidareutveckla kraftvärmedirektivet. Ett europeiskt system för handel
med vita certifikat skulle kunna vara intressant, men den europeiska
dimensionen ställer krav på att administrativa och praktiska konsekvenser
av förslaget noga analyseras, eftersom förutsättningarna vad gäller
energianvändning, struktur m.m. varierar så starkt mellan medlemsländerna.
Ett internationellt avtal om energieffektivisering välkomnas varmt.
Uppmuntra innovation genom en strategisk plan för energiteknik
Sverige är preliminärt positivt till resonemangen som framförs.
Kommissionen gör kopplingar mellan energiteknikplanen och andra
pågående initiativ, såsom teknologiplattformar och ramprogrammet
Intelligent Energi för Europa. Sverige anser emellertid förslagen i detta

5. 5
avsnitt vara alltför outvecklade för att kunna kommenteras, och ger liten
vägledning om hur de allmänt vällovliga ambitionerna skall kunna
genomföras. Sverige skulle gärna ha sett tydligare resonemang om den
föreslagna energiteknikplanens kopplingar till Environment Technology
Action Plan (ETAP) och Competitiveness and innovation Technology
Programme (CIP).
Mot en sammanhållen extern energipolitik
De externa relationerna är strategiskt viktiga och Sverige stödjer allmänt
inriktningen under denna prioritering. Det är utmärkt att grönboken betonat
vikten av att EU fördjupar sin dialog med betydande producent- och
konsumentregioner. Majoriteten av det som omnämns under denna rubrik är
förvisso områden som EU redan verkar inom, men där man hittills kanske
har saknat en sammanhållen ansats till de olika delarna av de externa
energipolitiska aspekterna.
Beträffande prioriterade infrastrukturinvesteringar, görs redan sådana
prioriteringar i viss utsträckning, t.ex inom ramen för TEN-riktlinjerna. Det
är dock oklart på vilket sätt det föreslagna angreppssättet skiljer sig från det
etablerade. Likaså är det som föreslås om externa krismekanismer mycket
allmänt hållet, varför Sverige inte kan ta slutgiltig ställning förrän det står
klart vad konkreta förslag på området skulle innebära.
Sverige välkomnar vidare utvecklingen avseende de utrikes- och
säkerhetspolitiska aspekterna sedan grönboken lades, d.v.s. Europeiska
rådets slutsatser i mars och juni och det faktum att kommissionen och
ministerrådet nu nära samverkar i utformningen av den externa
energisäkerhetsstrategin, vilken kommer att utgöra ett bidrag till den
strategiska energiöversynen. I detta sammanhang vill Sverige påpeka att det
är av vikt att de utrikes- och säkerhetspolitiska aspekterna av EU:s externa
energipolitik tas upp även inom GUSP, för att säkerställa närmare
samordning mellan energipolitiken och GUSP.