Swedbanks delårsrapport för kvartal 2 2014

Swedbank – Delårsrapport januari-juni 2014 Sidan 1 av 60
Andra kvartalet 2014
Jämfört med första kvartalet 2014
 Resultat för kvarvarande verksamhet uppgick till 4 369 mkr (3 980)
1)
 Resultat per aktie för kvarvarande verksamhet före utspädning uppgick
till 3,96 kronor (3,62) och efter utspädning till 3,94 kronor (3,59)
 Räntabilitet på eget kapital för kvarvarande verksamhet var 16,6
procent (14,6)
 K/I-talet uppgick till 0,47 (0,45), exklusive Sparbanken Öresund 0,43
 Räntenettot uppgick till 5 521 mkr (5 483), och exklusive Sparbanken
Öresund till 5 473 mkr
 Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 9 procent
till 5 536 mkr (5 094). Exklusive Sparbanken Öresund uppgick det till
5 698 mkr
 Swedbank redovisade kreditförluster om 30 mkr (återvinningar 100)
 Kärnprimärkapitalrelationen var 20,9 procent (18,3 procent 31
december 2013), inklusive användandet av avancerad intern
riskklassificeringsmetod för företagsexponeringar
3)
Januari-juni 2014
Jämfört med januari-juni 2013
 Periodens resultat för kvarvarande verksamhet uppgick till 8 349 mkr
(7 394)
1)
 Resultat per aktie för kvarvarande verksamhet före utspädning uppgick
till 7,58 kronor (6,73) och efter utspädning 7,53 kronor (6,69)
2)
 Räntabilitet på eget kapital för kvarvarande verksamhet var 15,5
procent (14,7)
 K/I-talet uppgick till 0,46 (0,45), exklusive Sparbanken Öresund 0,44
 Räntenettot ökade med 2 procent till 11 004 mkr (10 762), exklusive
Sparbanken Öresund till 10 956 mkr
 Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 7 procent
till 10 630 mkr (9 892), exklusive Sparbanken Öresund till 10 792 mkr
 Swedbanks återvinningar var 70 mkr (kreditförluster 148)
1)
Ryssland och Ukraina redovisas som avvecklade verksamheter. Den ukrainska
verksamheten avvecklades under andra kvartalet 2013
2)
Inklusive avdrag för utdelning till preferensaktier var resultat per aktie för jan-jun 2013
3,07 kronor för total verksamhet efter utspädning. Beräkningarna specificeras på sidan
53.
3)
Kärnprimärkapitalrelationerna för 2013 baseras på Swedbanks dåvarande beräkning
enligt det nya regelverket.
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
4 500
5 000
Kv2-
2013
Kv3-
2013
Kv4-
2013
Kv1-
2014
Kv2-
2014
mkr
Kvartalets resultat,
kvarvarande verksamhet
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Kv2-
2013
Kv3-
2013
Kv4-
2013
Kv1-
2014
Kv2-
2014
kr
Resultat per aktie efter utspädning,
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
18,0
20,0
Kv2-
2013
Kv3-
2013
Kv4-
2013
Kv1-
2014
Kv2-
2014
%
Räntabilitet på eget kapital,
14,0
15,0
16,0
17,0
18,0
19,0
20,0
21,0
22,0
Kv2-
2013
Kv3-
2013
Kv4-
2013
Kv1-
2014
Kv2-
2014
%
Kärnprimärkapitalrelation, %,
Basel 3

VD-kommentar
Återhämtningen i den globala ekonomin fortsätter om än
i långsam takt. USA:s ekonomi växer stadigt medan
utvecklingen i Europa är mer splittrad. Aktiviteten i den
svenska ekonomin fortsatte att öka under andra
kvartalet, och utöver en stark inhemsk efterfrågan, såg
vi för första gången på länge tecken på en ökad
kreditefterfrågan i företagssektorn.
Stärkt resultat och stark volymtillväxt
Swedbanks resultat för andra kvartalet var starkt. Lägre
marknadsräntor påverkade räntenettot negativt, medan
ökade ut- och inlåningsvolymer bidrog positivt. Speciellt
utmärkande under kvartalet var den ökade aktiviteten
bland våra företagskunder och volymtillväxten i
storstadsregionerna. Utlåningsvolymerna ökade med
närmare 50 mdkr under kvartalet där Sparbanken
Öresund står för drygt 16 mdkr. Samtidigt stärkte ökat
sparande i kombination med ett gynnsamt börsklimat
resultatet.
Swedbanks förvärv av Sparbanken Öresund slutfördes i
maj och integrationsarbetet har påbörjats. Närmast
fokuserar vi på våra nya kunder och på att ta tillvara
kostnadssynergierna.
Bankens låga risk ger lägre upplåningskostnader
Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick i slutet av
kvartalet till 20,9 procent. I maj publicerade
Finansinspektionen sitt förslag för kommande
kapitalkrav, men vi behöver ytterligare förtydliganden
innan vi kan fastslå ett nytt kapitalmål. Det framstår
dock som ologiskt att Swedbank – som enligt
Finansinspektionens och Riksbankens egna stresstester
har lägst sammantagna risker av de svenska bankerna
– ska ha det högsta kapitalkravet.
Bankens låga risk och solida kapitalisering
uppmärksammades under kvartalet av
kreditvärderingsinstituten Fitch och S&P. Fitch höjde
utsikterna för Swedbanks kreditbetyg till positiva och
S&P höjde bankens individuella kreditbetyg ett steg till A
samtidigt som det slutgiltiga kreditbetyget A+
bekräftades. Bankens låga risk har gjort att våra
upplåningskostnader fortsatt att sjunka under kvartalet.
Nytt huvudkontor ska öka kundvärdet
I början av juni flyttade vi in i vårt nya huvudkontor i
Sundbyberg. Flytten stödjer vår ambition att vara den
mest kostnadseffektiva banken och ger möjlighet till ett
nytt arbetssätt. De nya öppna lokalerna skapar
förutsättningar för och inbjuder till ökat samarbete och
samtal mellan medarbetare – vilket i förlängningen
kommer att öka kundvärdet.
Under kvartalet har vi introducerat nya lösningar som
förenklar vardagen för våra kunder – mobila
kortbetalningar via smarttelefon (Babs Micro), Swish
Företag för mobilbetalningar mellan privatpersoner och
företag samt Utgiftskollen för en bra överblick över
privatekonomin där 150 000 anslöt sig redan under
första månaden. Swishandet mellan privatpersoner
fortsätter att öka, med 144 000 nyanslutna kunder i
kvartalet och en ökning av antal transaktioner med 90
procent. Under kvartalet beslöt vi att även fortsätt-
ningsvis låta Swish vara gratis för privatpersoner.
Den svenska bostadsbristen – mer att göra
Den politiska debatten kring bostadsfrågan i Sverige har
intensifierats inför höstens val. Riksbankens
räntesänkning sätter tydligt fokus på lagstiftare och
reglerare att agera för att dämpa ytterligare uppbyggnad
av hushållens skuldsättning, och att bygga bostäder.
Byggandet liksom större förutsättningar för ökad
rörlighet på bostadsmarknaden är centrala frågor för
Sverige eftersom en lösning på den akuta
bostadsbristen är avgörande för Sveriges långsiktiga
tillväxtmöjligheter.
Införandet av exempelvis amorteringskrav, som även
det varit uppe på agendan, kommer också att få
hållbara effekter som tryggar våra kunders ekonomi och
gynnar Sverige på lång sikt.
Omvärldsförändringar ställer krav på ökad
kostnadseffektivitet
Även om vi visar ett starkt resultat befinner sig
banksektorn i ett omvälvande skede där lågräntemiljö,
regelverksförändringar, teknologisk utveckling och ökad
konkurrens gör det nödvändigt att snabbt anpassa vår
verksamhet – särskilt inom svensk privatmarknad. Att
minska kostnaderna genom effektiviseringar vid
framtagandet av våra erbjudanden och se till att de
bakomliggande processerna när våra kunder använder
våra tjänster är så automatiserade som möjligt, är
avgörande för att kunna skapa långsiktigt och hållbart
värde för såväl våra kunder som aktieägare. Vårt
kostnadsmål för 2014 kvarstår. Kostnaderna ska hållas
på samma nivå som 2013 exklusive tillkommande
kostnader för förvärvet av Sparbanken Öresund.
Michael Wolf
Verkställande direktör och koncernchef

Innehållsförteckning
Sida
Finansiell översikt 4
Översikt 6
Marknad 6
Viktiga händelser under kvartalet 6
Andra kvartalet 2014 jämfört med första kvartalet 2014 6
Resultat 6
Januari-juni 2014 jämfört med januari-juni 2013 8
Resultat 8
Kredit- och tillgångskvalité 9
Stresstest- intern kapitalutvärdering 2014 10
Upplåning och likviditet 10
Kreditbetyg 10
Kapital och kapitaltäckning 11
Marknadsrisk 12
Operativa risker 12
Övriga händelser 13
Händelser efter 30 juni 2014 13
Affärssegment
Svensk bankverksamhet 14
Stora företag & Institutioner 16
Baltisk bankverksamhet 18
Koncernfunktioner & Övrigt 20
Elimineringar 22
Produktområden 23
Finansiell information
Koncern
Resultaträkning i sammandrag 28
Rapport över totalresultat i sammandrag 29
Nyckeltal 30
Balansräkning i sammandrag 31
Förändringar i eget kapital i sammandrag 32
Kassaflödesanalys i sammandrag 33
Noter 33
Moderbolag 55
Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 59
Revisorsgranskning 59
Kontaktuppgifter 60
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och
publikationer.

Finansiell översikt
Resultaträkning 2014 2014 2013 2014 2013
mkr Kv2 Kv1 % Kv2 % Jan-jun Jan-jun %
Räntenetto 5 521 5 483 1 5 409 2 11 004 10 762 2
Provisionsnetto 2 813 2 693 4 2 525 11 5 506 4 913 12
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 773 345 296 1 118 853 31
Övriga intäkter 1 348 799 69 749 80 2 147 1 533 40
Summa intäkter 10 455 9 320 12 8 979 16 19 775 18 061 9
Personalkostnader 2 901 2 437 19 2 391 21 5 338 4 749 12
Övriga kostnader 2 018 1 789 13 1 735 16 3 807 3 420 11
Summa kostnader 4 919 4 226 16 4 126 19 9 145 8 169 12
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 5 536 5 094 9 4 853 14 10 630 9 892 7
Nedskrivning av immateriella tillgångar 1 0 170 -99 1 170 -99
Nedskrivning av materiella tillgångar 69 135 -49 202 -66 204 287 -29
Kreditförluster, netto 30 -100 88 -66 -70 148
Rörelseresultat 5 436 5 059 7 4 393 24 10 495 9 287 13
Skatt 1 063 1 074 -1 913 16 2 137 1 889 13
Periodens resultat från kvarvarande verksamheter 4 373 3 985 10 3 480 26 8 358 7 398 13
Periodens resultat från avvecklade verksamheter,
efter skatt -230 -27 -1 887 -88 -257 -2 277 -89
Periodens resultat 4 143 3 958 5 1 593 8 101 5 121 58
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i
Swedbank AB 4 139 3 953 5 1 592 8 092 5 117 58
Resultaträkning för koncernen exklusive Sparbanken
Öresund 2014 2014 2013 2014 2013
Räntenetto 5 473 5 483 0 5 409 1 10 956 10 762 2
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 775 345 296 1 120 853 31
Övriga intäkter 872 799 9 749 16 1 671 1 533 9
Summa intäkter 9 915 9 320 6 8 979 10 19 235 18 061 7
Personalkostnader 2 461 2 437 1 2 391 3 4 898 4 749 3
Övriga kostnader 1 757 1 789 -2 1 735 1 3 546 3 420 4
Summa kostnader 4 218 4 226 0 4 126 2 8 444 8 169 3
Nedskrivning av immateriella tillgångar 1 0 170 -99 1 170 -99
Skatt 1 200 1 074 12 913 31 2 274 1 889 20
Periodens resultat från kvarvarande verksamheter 4 401 3 985 10 3 480 26 8 386 7 398 13
Periodens resultat från avvecklade verksamheter,
efter skatt -230 -27 -1 887 -88 -257 -2 277 -89
Periodens resultat 4 171 3 958 5 1 593 8 129 5 121 59
Swedbank AB 4 167 3 953 5 1 592 8 120 5 117 59
K/I-tal 0,43 0,45 0,46 0,44 0,45

Nyckeltal och data per aktie inklusive 2014 2014 2013 2014 2013
Sparbanken Öresund Kv2 Kv1 Kv2 Jan-jun Jan-jun
Räntabilitet på eget kapital, kvarvarande verksamhet, % 16,6 14,6 14,1 15,5 14,7
Räntabilitet på eget kapital, total verksamhet, % 15,8 14,5 6,5 15,1 10,1
Resultat per aktie före utspädning,
kvarvarande verksamhet, kronor 1)
3,96 3,62 3,16 7,58 6,73
Resultat per aktie efter utspädning,
kvarvarande verksamhet, kronor 1)
3,94 3,59 3,15 7,53 6,69
K/I-tal 0,47 0,45 0,46 0,46 0,45
Utlåning/inlåning, % 189 195 186 189 186
Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 3 2)
20,9 18,3 17,2 20,9 17,2
Primärkapitalrelation, %, Basel 3 2)
22,1 19,4 18,6 22,1 18,6
Total kapitalrelation, %, Basel 3 2)
25,3 22,0 19,6 25,3 19,6
Kreditförlustnivå, % 0,01 -0,03 0,03 -0,01 0,02
Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,44 0,45 0,76 0,44 0,76
Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 56 60 54 56 54
Balansräkningsdata inklusive Sparbanken Öresund 2014 2013 2013
mdkr 30 jun 31 dec % 30 jun %
Utlåning till allmänheten 1 323 1 265 5 1 246 6
Inlåning från allmänheten 697 621 12 673 4
Aktieägarnas eget kapital 108 110 -2 101 6
Balansomslutning 2 052 1 824 12 1 886 9
Riskexponeringsbelopp, Basel 3 2)
407 441 -8 459 -11
1)
Inklusive avdrag för utdelning till preferensaktier var resultat per aktie för jan-jun 2013 3,07 kronor för total verksamhet efter utspädning. Beräkningarna
specificeras på sidan 53.
2)
Kapitalrelationerna för 2013 baseras på Swedbanks dåvarande beräkning enligt det nya regelverket.
Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank.

Översikt
Marknad
Återhämtningen i den globala ekonomin fortsätter, om
än i långsam takt. Nordamerika och Europa utgör drag-
lok medan tillväxten har tappat fart i flertalet av de stora
tillväxtländerna. Tillväxten i Kina har dock stabiliserats
och oron för en kraftig inbromsning minskat. I Euro-
zonen fortsätter den långsamma återhämtningen, men
med betydande skillnader mellan länderna.
Svensk ekonomi uppvisar god tillväxt. Drivkraften utgörs
av inhemsk efterfrågan, främst privat konsumtion och
bygginvesteringar. Exporten hålls tillbaka av svag extern
efterfrågan. Under första kvartalet uppgick BNP-
tillväxten till 1,9 procent. Samtidigt tyder den senaste
tidens konjunkturindikatorer på en fortsatt återhämtning i
svensk ekonomi.
Som en följd av svag internationell tillväxt med lågt
resursutnyttjande är den globala inflationstakten mycket
låg. För att möta risken för deflation är penningpolitiken i
både Europa och Nordamerika mycket expansiv och
såväl Riksbanken som den europeiska centralbanken,
ECB, har nyligen sänkt styrräntorna och ytterligare
stimulanser från ECB kan inte uteslutas. Den högre
tillväxten i USA gör att den amerikanska centralbanken,
Fed, fortsätter att minska obligationsköpen – vilka
väntas upphöra helt under hösten.
De långa obligationsräntorna sjönk, främst i Europa men
även i USA, trots Feds minskade obligationsköp. Låg
global inflation, osäker geopolitisk utveckling i bland
annat Ukraina och Mellanöstern samt förväntningar om
fortsatt låga styrräntor pressar tillbaka obligations-
räntorna. I USA har dock räntorna på obligationer med
kortare löptid stigit svagt på senare tid.
Den ekonomiska tillväxten i de baltiska länderna
saktade in under första kvartalet, i Litauen till 3,2
procent, i Lettland till 2,8 procent och i Estland var
tillväxten negativ på -1,4 procent. Efterfrågan ifrån de
viktigaste exportmarknaderna var svag och tillväxten
drevs av den inhemska efterfrågan – om än i olika grad.
Investeringarna var störst i Litauen, och måttliga i
Estland och Lettland. Även tillväxten i hushållens
konsumtion var något snabbare i Litauen, även om den
saktat in i alla tre länder. Exporten började återhämta
sig i Estland och Lettland, men föll i Litauen på grund av
problem inom vissa sektorer. Ett hot mot tillväxten i de
baltiska länderna är svagare ekonomisk utveckling på
viktiga exportmarknader – särskilt i Finland och
Ryssland. Den största inhemska risken härrör från
arbetsmarknaden. Produktivitetstillväxten i Baltikum har
varit lägre än löneutvecklingen, särskilt i Estland och
Lettland, vilket indikerar ökad arbetskraftskostnad. Den
snabba lönetillväxten har dock ännu inte drivit på
prisutvecklingen.
Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg med 6 procent under
första halvåret. Tallinnbörsen (OMXTGI) sjönk med 1,9
procent och Rigabörsen (OMXRGI) med 2,6 procent,
medan Vilniusbörsen (OMXVGI) steg med 11,9 procent.
Viktiga händelser under kvartalet
Under första kvartalet förvärvade Swedbank Spar-
banken Öresund som ett led i att stärka marknadsposi-
tionen på sina hemmamarknader. Finansinspektionen
godkände förvärvet den 16 maj och med samtliga
tillstånd erhållna slutfördes förvärvet den 20 maj och
integrationsarbetet påbörjades. Sparbanken Öresund
påverkar Swedbanks resultat från 21 maj till 30 juni,
vilket framgår av tabellen nedan och löpande i
rapporten. De finansiella effekterna är i nivå med
analysen som gjordes vid förvärvstillfället, dock med
justeringar mellan olika poster. Integrationskostnaderna,
i form av omstruktureringskostnader, har visat sig bli
något högre än vad som tidigare uppskattats. Samtidigt
har större övervärden identifierats i den övertagna
verksamheten och kreditkvalitén visat sig vara bättre.
Från tredje kvartalet och framåt kommer förvärvet av
Sparbanken Öresund inte att kunna följas specifikt i
Swedbanks finansiella rapportering. Kostnaderna för
förvärvet är något högre än tidigare bedömning och
koncernens kostnadsmål för 2014 justeras till 17,7
mdkr. Kostnaderna exklusive Sparbanken Öresund ska
vara oförändrade jämfört med 2013, i enlighet med
tidigare guidning.
Sparbanken Öresunds påverkan på kvartalet
mkr
Ordinarie
verksamhet
Engångs
effekter Totalt
Räntenetto 48 48
Provisionsnetto 18 18
Nettoresultat
finansiella poster till
verkligt värde -2 -2
Övriga intäkter 15 461 476
Summa intäkter 79 461 540
Personalkostnader 47 393 440
Övriga kostnader 39 222 261
Summa kostnader 86 615 701
Kreditförluster, netto 4 4
Skatt -2 -135 -137
Periodens resultat
hänförligt till
aktieägarna i
Swedbank AB -9 -19 -28
Den 13 juni fick Swedbank godkänt av Finansinspek-
tionen att använda avancerad intern riskklassificerings-
metod (A-IRK) för företagsexponeringar i Sverige och
Norge. Detta minskade riskexponeringsbeloppet med
72,9 mdkr, något mer än tidigare uppskattat.
I början av juni flyttade Swedbanks huvudkontor till nya
lokaler i Sundbyberg. Flytten innebär framtida kostnads-
besparingar och de nya öppna lokalerna ger också nya
förutsättningar för ökat internt samarbete. Det ska leda
till effektivitet i framtagandet av nya och bättre
kunderbjudanden.
Andra kvartalet 2014
Jämfört med första kvartalet 2014
Resultat
Kvartalets resultat ökade med 5 procent till 4 139 mkr
(3 953). Såväl intäkter som kostnader ökade.
Kostnaderna exklusive förvärvet av Sparbanken
Öresund var stabila. Under kvartalet redovisades
kreditförluster att jämföra med nettoåtervinningar under
första kvartalet. Resultatet för kvarvarande verksamhet
uppgick till 4 369 mkr (3 980). Resultatet från
avvecklade verksamheter var -230 (-27), varav 223 mkr
är en ackumulerad negativ omräkningsdifferens som
omklassificerats till resultaträkningen ifrån övrigt
totalresultat och avser avvecklingen av den ryska
verksamheten. Detta påverkar inte eget kapital eller

2014 års utdelning. Kvarstående eget kapital i den ryska
verksamheten uppgår till 212 mkr och kvarvarande
negativa omräkningsdifferenser för den ryska
verksamheten uppgick per sista juni till -11 mkr.
Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade
med 9 procent till 5 536 mkr (5 094). Sparbanken
Öresunds resultat före kreditförluster och nedskrivningar
var -162 mkr, exklusive detta ökade Swedbanks resultat
med 12 procent. Group Treasury inom Koncernfunk-
tioner & Övrigt samt Svensk och Baltisk bankverk-
samhet bidrog till ökningen medan resultatet inom Stora
företag & Institutioner minskade från en hög nivå.
Resultat före kreditförluster
och nedskrivningar
per affärssegment 2014 2014 2013
mkr Kv2 Kv1 Kv2
Svensk bankverksamhet
exkl Sparbanken Öresund 3 198 2 979 2 924
Sparbanken Öresund -161
Stora företag & Institutioner 1 141 1 277 1 091
Baltisk bankverksamhet 975 885 838
Koncernfunktioner & Övrigt 383 -5 55
Summa exkl
valutakurseffekter 5 536 5 136 4 908
Valutakurseffekter 0 -42 -55
Summa 5 536 5 094 4 853
Kreditförlusterna uppgick till 30 mkr (nettoåtervinningar
100). Svensk bankverksamhet samt Stora företag &
Institutioner redovisade låga kreditförluster medan
Baltisk bankverksamhet visade fortsatta nettoåtervin-
ningar, om än lägre än föregående kvartal.
Nedskrivning av materiella tillgångar var lägre och
uppgick till 69 mkr (135) och avser i huvudsak en
nedskrivning av fastighetsvärdet i Ektornet, där
merparten är hänförlig till USA.
Räntabiliteten på eget kapital för kvarvarande verksam-
het uppgick till 16,6 procent (14,6). K/I-talet var 0,47
(0,45), exklusive Sparbanken Öresund var K/I-talet 0,43.
Intäkterna ökade med 12 procent till 10 455 mkr (9 320),
exklusive Sparbanken Öresund ökade intäkterna med
6 procent. Sparbanken Öresund bidrog med 540 mkr.
Såväl nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
som provisionsnettot och övriga intäkter ökade medan
räntenettot var stabilt.
Räntenettot var stabilt inom samtliga affärssegment och
uppgick till 5 521 mkr (5 483). Sparbanken Öresund
bidrog med 48 mkr. Lägre marknadsräntor påverkade
räntenettot inom Svensk bankverksamhet negativt
medan högre utlåningsvolymer inom såväl Svensk
bankverksamhet som Stora företag & Institutioner
bidrog positivt. Marginalen på företagsutlåningen inom
Stora företag & Institutioner var stabil, medan den
ökade något inom Baltisk bankverksamhet. Bolåne-
marginalerna för den svenska portföljen som helhet var
stabila, men ökade något i slutet av kvartalet.
Provisionsnettot stärktes och uppgick till 2 813 mkr
(2 693). Sparbanken Öresund bidrog med 18 mkr.
Utvecklingen inom Svensk och Baltisk bankverksamhet
var positiv medan provisionsnettot minskade inom Stora
företag & Institutioner. Ökningen av provisionsnettot
beror främst på högre intäkter ifrån kort och kapital-
förvaltning. Betalningsprovisioner ökade som en effekt
av en återföring av tidigare reservering i Litauen på
35 mkr. Intäkterna ifrån Corporate Finance var fortsatt
starka, och i nivå med föregående kvartal.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade
och uppgick till 773 mkr (345). Group Treasury stod för
den största ökningen, och gynnades av positiva effekter
från fallande marknadsräntor, men även av lägre
återköpsvolymer av säkerställda obligationer och en
värdeförändring om 80 mkr avseende ett strategiskt
aktieinnehav. Nettoresultat finansiella poster till verkligt
värde inom Stora företag & Institutioner var fortsatt
starkt och i nivå med första kvartalet. Under första
kvartalet redovisades en negativ valutakurseffekt på
74 mkr i Ektornet inom Koncernfunktioner & Övrigt
relaterad till försvagningen av den ukrainska valutan
hryvnia.
Övriga intäkter ökade med 69 procent till 1 348 mkr
(799). Vid förvärvet av Sparbanken Öresund
redovisades en vinst vid förvärv till lågt pris på 461 mkr.
Under andra kvartalet redovisades en engångsintäkt på
230 mkr i andel av intresseföretags resultat, avseende
Entercard (läs mer på sidan 24).
Kostnaderna ökade med 16 procent till 4 919 mkr
(4 226). Kostnaderna hänförliga till Sparbanken
Öresund uppgick till 701 mkr, varav 615 mkr avser
engångskostnader i samband med förvärvet. Exklusive
Sparbanken Öresund var kostnaderna stabila, med
något högre personal- och marknadsföringskostnader.
Under andra kvartalet redovisades kostnader på 57 mkr
(79) relaterade till flytten av bankens huvudkontor till
Sundbyberg.
Kostnadsanalys
Koncernen 2014 2014 2013
mkr Kv2 Kv1 Kv2
exkl Sparbanken Öresund 2 491 2 443 2 392
Sparbanken Öresund 701
Stora företag & Institutioner 804 834 834
Baltisk bankverksamhet 621 623 628
Koncernfunktioner & Övrigt
samt elimineringar 302 343 309
Summa exkl
valutakurseffekter 4 919 4 243 4 163
Valutakurseffekter 0 -17 -37
Summa kostnader 4 919 4 226 4 126
Antalet heltidstjänster ökade under kvartalet som en
följd av förvärvet av Sparbanken Öresund. Exklusive
Sparbanken Öresund minskade antalet heltidstjänster
med 36.
Skattekostnaden uppgick till 1 063 mkr (1 074), vilket
motsvarar en effektiv skattesats på 19,6 procent (21,2).
Första kvartalets skattesats påverkades negativt av icke
avdragsgilla nedskrivningar på fastigheter i USA och
Ukraina. Andra kvartalet påverkades positivt av för-
värvet av Sparbanken Öresund. Den redovisade vinsten
till följd av förvärv till lågt pris är inte skattepliktig.

Januari-Juni 2014
Jämfört med januari-juni 2013
Resultat
Periodens resultat ökade med 58 procent till 8 092 mkr
(5 117). Såväl intäkter som kostnader ökade, och
kreditförluster och nedskrivningar minskade. Valutakurs-
förändringar, framförallt den svenska kronans försvag-
ning mot euron och den litauiska Litas ökade resultatet
med 79 mkr. Resultatet för kvarvarande verksamhet var
8 349 mkr (7 394) och det för avvecklade verksamheter
-257 mkr (-2 277). Under första halvåret 2013 gjordes
omklassificering till resultaträkningen från övrigt
totalresultat relaterad till försäljningen av den ukrainska
verksamheten på -1 875 mkr, att jämföra med en
motsvarande omklassificering på -223 mkr under första
halvåret i år avseende avvecklingen av den ryska
verksamheten.
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar ökade
med 7 procent till 10 630 mkr (9 892). Resultatet ökade
inom samtliga affärsegment som en följd av högre
intäkter. Resultatet inom Baltisk bankverksamhet ökade
mest. Kostnaderna exklusive Sparbanken Öresund
ökade något jämfört med föregående år.
Första halvåret 2014 redovisas nettoåtervinningar på
70 mkr att jämföra med kreditförluster på 148 mkr första
halvåret 2013. Baltisk bankverksamhet redovisade
återvinningar och Svensk bankverksamhet redovisade
låga kreditförluster. Nedskrivning av materiella tillgångar
var 204 mkr (287), en minskning hänförlig till Ektornet.
Nedskrivning av immateriella tillgångar minskade till
1 mkr (170). Under första halvåret 2013 skrevs en
internt utvecklad programvara ned med 170 mkr.
Resultat före kreditförluster
och nedskrivningar
per affärssegment 2014 2013 ∆
mkr Jan-jun Jan-jun mkr
exkl Sparbanken Öresund 6 177 5 903 113
Sparbanken Öresund -161
Stora företag & Institutioner 2 406 2 165 241
Baltisk bankverksamhet 1 833 1 565 268
Koncernfunktioner & Övrigt 375 345 30
Summa exkl
valutakurseffekter 10 630 9 978 652
Valutakurseffekter 0 -86 86
Summa 10 630 9 892 738
Räntabiliteten på eget kapital för kvarvarande verksam-
het uppgick till 15,5 procent (14,7). K/I-talet var 0,46
(0,45), exklusive Sparbanken Öresund var K/I-talet 0,44.
Intäkterna ökade med 9 procent till 19 775 mkr (18 061).
Intäkterna inom Sparbanken Öresund uppgick till
540 mkr. Samtliga affärssegment bidrog till ökade
intäkter. Starkare provisionsintäkter bidrog mest medan
övriga intäkter exklusive engångseffekter minskade.
Valutakursförändringar ökade intäkterna med 136 mkr.
Räntenettot ökade med 2 procent till 11 004 mkr
(10 762). Inom Baltisk bankverksamhet bidrog såväl
ökade inlåningsvolymer, högre marknadsräntor som
omprissättning av företagsutlåningen positivt. Inom
Stora företag & Institutioner förbättrades marginalerna
för utlåningsportföljen något och ökade volymer bidrog
positivt. Inom Svensk bankverksamhet var räntenettot
stabilt, positiva effekter ifrån ökade utlåningsvolymer
motverkades av marginalpress på inlåningen. Valuta-
kursförändringar ökade räntenettot med 72 mkr.
Provisionsnettot ökade med 12 procent och uppgick till
5 506 mkr (4 913). Högre provisionsintäkter från kapital-
förvaltning till följd av positiv börsutveckling samt netto-
inflöde bidrog mest till ökningen. Härtill kommer också
ökade intäkter ifrån corporate finance samt lånerela-
terade intäkter inom Stora företag & Institutioner.
med 31 procent till 1 118 mkr (853). Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde inom Group Treasury
i Koncernfunktioner & Övrigt förbättrades, under första
halvåret 2014 påverkade en värdeförändring av ett
strategiskt aktieinnehav positivt med 80 mkr. Under
2013 påverkade återköpserbjudandet av statsgaran-
terade obligationer nettoresultatet negativt. Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde inom Stora företag &
Institutioner förbättrades något.
Övriga intäkter ökade med 40 procent till 2 147 mkr
(1 533). Vid förvärvet av Sparbanken Öresund under
andra kvartalet 2014 redovisades en vinst vid förvärv till
lågt pris på 461 mkr. I andel av intresseföretags resultat
redovisades en engångsintäkt på 230 mkr avseende
Entercard (läs mer på sidan 24). Försäljningsaktiviteten
inom Ektornet var lägre under första halvåret jämfört
med föregående år då beståndet nu är betydligt mindre.
Detta påverkade övriga intäkter negativt.
Kostnaderna ökade med 12 procent och uppgick till
9 145 mkr (8 169). Exklusive Sparbanken Öresund
ökade kostnaderna med 3 procent. Kostnaderna ökade
mest inom Stora företag & Institutioner. Personalkost-
naderna inom koncernen ökade som en följd av ökat
antal rådgivare och IT-relaterad personal, samt
lönejusteringar. Även kostnaderna för IT-utveckling
ökade. Minskad kontanthantering samt outsourcing av
insättnings- och uttagsautomater har lett till lägre
kostnader för transport och bevakning. Inom
Koncernfunktioner & Övrigt redovisas under första
halvåret 2014 en kostnad på 136 mkr relaterad till flytten
av huvudkontoret, samtidigt fortsatte kostnaderna för
Ektornet att minska. Valutakursförändringar ökade
kostnaderna med 51 mkr.
Kostnadsanalys
Koncernen 2014 2013 ∆
mkr Jan-jun Jan-jun mkr
exkl Sparbanken Öresund 4 934 4 791 844
Sparbanken Öresund 701
Stora företag & Institutioner 1 638 1 557 81
Baltisk bankverksamhet 1 228 1 241 -13
samt elimineringar 644 631 13
Summa exkl
valutakurseffekter 9 145 8 220 925
Valutakurseffekter 0 -51 51
Summa kostnader 9 145 8 169 976
Antalet heltidstjänster ökade jämfört med motsvarande
period föregående år med 331. Exklusive förvärvet av
Sparbanken Öresund minskade antalet heltidstjänster
med 117. Baltisk bankverksamhet minskade med 417

heltidstjänster. Även inom Ektornet minskade antalet
tjänster (Koncernfunktioner & Övrigt). IT-relaterad
personal inom Koncernfunktioner & Övrigt samt antalet
heltidstjänster inom Svensk bankverksamhet och Stora
företag & Institutioner ökade.
Skattekostnaden uppgick till 2 137 mkr (1 889),
motsvarande en effektiv skattesats på 20,4 procent
(20,3). Första halvåret 2014 påverkades negativt av den
nya utdelningspolicyn för vinstöverföringar ifrån den
baltiska verksamheten. Denna innebär att cirka
60 procent av vinsterna som genereras i de baltiska
dotterbolagen från 2014 och framöver ska delas ut till
moderbolaget Swedbank AB. Vinst i Estland beskattas
först vid utdelning. Detta innebär att uppskjuten skatt
redovisas på beräknad utdelning från Estland nu, även
om den betalas ut först under första kvartalet 2015.
Samtidigt påverkades skattekostnaden positivt med
ungefär motsvarande belopp på grund av förvärvet av
Sparbanken Öresund. Den redovisade vinsten till följd
av förvärv till lågt pris är inte skattepliktig.
Kredit- och tillgångskvalité
Kvalitén i koncernens kreditportfölj är fortsatt stabil.
Utlåningen ökade under kvartalet, främst avseende
bolån till privatpersoner och utlåning till företag i
Sverige. Marknadsförutsättningarna på bankens
hemmamarknader var goda med fortsatt minskade
osäkra fordringar och låga kreditförluster. De fortsatta
politiska oroligheterna i Ryssland och Ukraina
påverkade inte kreditportföljen. Banken följer utveck-
lingen noga och arbetar i förebyggande syfte nära de
kunder som har affärskopplingar till regionen.
Koncernens direkta kreditexponeringar mot Ryssland
minskade under året och uppgick vid halvårsskiftet till
0,9 mdkr. Banken har inga direkta kreditexponeringar
mot Ukraina.
Swedbanks utlåning ökade med 51,3 mdkr eller 4,2
procent under första halvåret till 1 266 mdkr, varav
4,7 mdkr är hänförligt till valutakurseffekter. Av ökningen
var 47 mdkr relaterat till andra kvartalet. I Sverige ökade
utlåningen till bolånekunder med 16,7 mdkr. Företags-
utlåningen inom Svensk bankverksamhet och Stora
företag & Institutioner ökade med sammanlagt 28,8
mdkr. Den högsta aktiviteten sågs inom fastighets-
förvaltning och telekom. Förvärvet av Sparbanken
Öresund ökade utlåningen med 16,5 mdkr, varav
5,0 mdkr avser privatpersoner och 11,5 mdkr företag.
I Baltisk bankverksamhet ökade utlåningsportföljen
något i Estland och Litauen, räknat i lokal valuta, medan
den minskade något i Lettland.
Den genomsnittliga belåningsgraden för Swedbanks
bolån i Sverige var 62,0 procent (62,2 per 31
december), beräknad på fastighetsnivå per 30 juni.
Andelen hushåll med belåningsgrad över 75 procent
uppgår till 16,1 procent (16,3) av portföljen. Den
genomsnittliga belåningsgraden för nya bolån i Sverige
var 70,8 procent under 2014 (69,9). Av nyutbetalda
bolån i Sverige under de senaste 12 månaderna har
56,4 procent en belåningsgrad över 70 procent.
Avseende nyutlåningen i Sverige under den senaste 12-
månadersperioden amorterar 92 procent av de hushåll
som har en belåningsgrad över 75 procent. Totalt i den
svenska portföljen amorterar 74 procent (74) av
hushållen som har en belåningsgrad överstigande
75 procent av fastighetens värde. Räknat på den totala
bolåneportföljen amorterar 59 procent (60) av hushållen.
Den genomsnittliga belåningsgraden i Baltisk bankverk-
samhet var 79,8 procent (84,9), medan den för
nyutlåningen var 53,8 procent för 2014.
Osäkra fordringar minskade under året med 1,2 mdkr
till 6,3 mdkr och uppgår till 0,50 procent (0,55) av den
totala utlåningen. Reserveringsgraden för osäkra
fordringar var 37,1 procent. Härutöver finns portfölj-
reserveringar för ännu inte identifierade osäkra
fordringar som en extra säkerhetsmarginal. Detta ger en
total reserveringsgrad på 56,3 procent (54). Förvärvet
av Sparbanken Öresund ökade osäkra fordringar med
0,3 mdkr. I Baltisk bankverksamhet minskade osäkra
fordringar med 0,2 mdkr till 4,5 mdkr, framförallt på
grund av avveckling av problemengagemang från åren
2008 - 2009 samt förbättrad kvalitet i låneportföljen. I
Svensk bankverksamhet var de osäkra fordringarna
oförändrade under första halvåret.
Andelen bolån i Sverige förfallna mer än 60 dagar var
fortsatt låg och uppgick till 0,08 procent av portföljen
(0,09). I Baltisk bankverksamhet minskade andelen
förfallna bolån. Andelen bolån förfallna mer än 60 dagar
uppgick till 0,6 procent i Estland (0,7), 6,8 procent i
Lettland (7,4) och 4,0 procent i Litauen (4,4).
Osäkra fordringar
mkr Kv2 Kv1 Kv2
Svensk bankverksamhet 1 522 1 389 1 667
Stora företag & Institutioner 279 159 1 167
Baltisk bankverksamhet 4 511 4 700 7 277
Estland 1 297 1 322 1 835
Lettland 1 837 1 929 3 586
Litauen 1 377 1 449 1 856
Summa 6 312 6 248 10 111
Nettoåtervinningarna under första halvåret uppgick till
70 mkr (kreditförluster om 148 mkr). Återvinningarna är
främst hänförliga till den baltiska bolåneportföljen samt
att flera engagemang inte längre klassas som osäkra till
följd av den fortsatt positiva makroutvecklingen. Kredit-
förlusterna i Sverige var fortsatt låga. För andra
kvartalet redovisades kreditförluster på 30 mkr, vilket
främst avser nya reserveringar för befarade kredit-
förluster inom Svensk bankverksamhet. Baltisk
bankverksamhet redovisade fortsatta återvinningar om
än på en lägre nivå.
Kreditförluster, netto
mkr Kv2 Kv1 Kv2
Svensk bankverksamhet 25 31 36
Stora företag & Institutioner 21 -30 94
Baltisk bankverksamhet -16 -101 -43
Estland -25 -9 -36
Lettland 13 -65 18
Litauen -4 -27 -25
Koncernfunktioner & Övrigt 0 0 1
Summa 30 -100 88
Övertagna tillgångar uppgick till 1 558 mkr vid
halvårsskiftet, en minskning med 556 mkr sedan 31
december 2013. Av de övertagna tillgångarna avsåg
1 382 mkr Ektornet, varav 17 mkr aktier och andelar.
Fastighetsvärdet i Ektornet skrevs ned med 204 mkr
under första halvåret, främst avseende Ukraina och
USA, varav 66 mkr avsåg andra kvartalet. Kvarvarande
övertagen egendom i Ukraina uppgick till 122 mkr per

sista juni. Antalet fastigheter, inklusive ägarlägenheter
och liknande, uppgick vid halvårsskiftet till 1 140
(1 366), varav 626 i Lettland (783). Mer information om
övertagna tillgångar finns i faktaboken på sidan 35.
Stresstest – intern kapitalutvärdering 2014
Den positiva ekonomiska utvecklingen på Swedbanks
hemmamarknader under 2013 förbättrade ingångs-
värdena för scenarioanalysen inom Swedbanks interna
kapitalutvärderingsprocess (IKU) för 2014. Som en
konsekvens av detta, och det interna arbetet med att
fortsätta förbättra kreditkvalitén, visar resultatet av
scenarioanalysen att Swedbanks motståndskraft har
stärkts ytterligare mot potentiellt kraftigt negativa
förändringar i omvärlden jämfört med 2013 års IKU.
Det valda recessionsscenariot sträcker sig över fem år,
där de tre första åren visar negativ tillväxt och hög
arbetslöshet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.
Det som utlöser scenariot är en fördjupad kris i den
europeiska banksektorn som skapar en osäkerhet över
de stora finansiella institutens betalningsförmåga.
Sverige drabbas extra hårt på grund av sitt export-
beroende och den svenska kronan stärks mot euron.
I de baltiska länderna påverkar minskad utländsk
efterfrågan investeringsviljan samtidigt som
konsumtionen minskar.
I scenariot faller räntenettot med 7,5 procent under 2014
framförallt på grund av lägre marknadsräntor. De
ackumulerade kreditförlusterna under den 5-åriga
scenarioperioden uppgår till 25 mdkr, med störst
förluster 2015 på 9 mdkr.
Swedbanks kapitalisering stärks genom hela scenario-
perioden, ett resultat av fortsatta vinster och att
riskexponeringsbeloppet är i nivå med eller lägre än vid
startpunkten. Förbättringen sker utan hänsyn till
eventuella åtgärder ifrån Swedbanks ledning – vilka
skulle förbättrat kapitaliseringen ytterligare.
Swedbanks motståndskraft vid ett stressat scenario
bekräftas av såväl Finansinspektionens egna
stresstester som i Riksbankens senaste stabilitets-
rapport. I denna är Swedbank den bank vars
kapitalrelationer påverkas minst och som är starkast
kapitaliserad sett till både kärnprimärkapitalrelation och
bruttosoliditet vid slutet av scenarioperioden.
Mer information om Swedbanks scenariosimulering
samt dess utfall finns i faktaboken sid 63.
Upplåning och likviditet
Under första halvåret 2014 emitterade Swedbank totalt
69 mdkr i långfristiga skuldinstrument, varav 49 mdkr
avsåg säkerställda och 20 mdkr icke säkerställda
obligationer. Emissionerna under andra kvartalet
uppgick till totalt 32 mdkr i långfristiga skuldinstrument,
varav 28 mdkr avsåg säkerställda och 4 mdkr icke
säkerställda obligationer. Av de säkerställda obliga-
tionerna emitterades 20 mdkr i svenska kronor under
kvartalet. Efterfrågan på private placements var fortsatt
hög. För helåret 2014 planerar Swedbank att emittera
totalt cirka 120 mdkr, för att möta förfall om nominellt
103 mdkr av långfristig upplåning. Likviditet utöver
refinansieringsbehovet används i samband med den
löpande hanteringen av återköp av säkerställda
obligationer.
Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknads-
upplåning inom bankens korta och långa program var
29 månader per 30 juni 2014 (29 per 31 december
2013). Den genomsnittliga löptiden för emissioner av
långfristig upplåning under första halvåret var 61
månader. Bankens kortfristiga upplåning används
främst som ett cash management-verktyg, inte för att
finansiera bankens utlåning till allmänheten. Efterfrågan
på Swedbanks kortfristiga skuldinstrument var fortsatt
hög och utestående volym av kortfristig upplåning ökade
med 83 mdkr under första halvåret till 184 mdkr.
Swedbank lämnade det statliga garantiprogrammet i
april 2010 och i maj 2014 förföll de sista statligt
garanterade obligationerna, vilka emitterades 2009.
Swedbanks likviditetsreserv, som redovisas i enlighet
med Bankföreningens definition för likviditetsrapporte-
ring och hanteras av Group Treasury, uppgick till 281
mdkr per 30 juni 2014 (243 per 31 mars). I tillägg till
likviditetsreserven finns likvida värdepapper inom andra
delar av koncernen som uppgick till 52 mdkr (59 per 31
mars). Likviditetsreserv och likviditetstäckningsgrad
(LCR) kommer att fluktuera över tiden, bland annat
beroende på hur förfallostrukturen för bankens
emitterade värdepapper ser ut. Koncernens LCR
uppgick till 123 procent per 30 juni (144 per 31 mars).
Fördelat på USD och EUR var LCR 195 (312 per 31
mars) respektive 293 procent (586 per 31 mars).
Baselkommittén publicerade i början av 2013 en ny
definition på LCR-måttet. Enligt Swedbanks tolkning av
denna skulle LCR per den 30 juni uppgå till 132 procent
(163 per 31 december).
Koncernens NSFR (Net Stable Funding Ratio) uppgick,
enligt Swedbanks tolkning av Baselkommitténs senaste
förslag till förändringar i definitionen från januari 2014,
till 102 procent (102 per 31 mars). Styrelsens och
ledningens främsta styrmått för likviditeten är den så
kallade överlevnadshorisonten. Den visar hur länge
banken klarar sig då tillgången till ny finansiering är
begränsad. För närvarande skulle banken klara helt
stängda kapitalmarknader i mer än 12 månader. Detta
gäller såväl koncernens totala likviditet, som likviditeten i
USD och EUR.
För mer information om ovanstående se faktaboken sid
67.
Kreditbetyg
Den 29 april reviderade Standard & Poor's (S&P)
utsikterna för Swedbanks och 50 europeiska bankers
kreditbetyg till negativa. Förändringen var en
konsekvens av EU-parlamentets godkännande av EU:s
krishanteringsdirektiv. S&P’s bedömning var att
direktivet ökar risken för att investerare i seniora icke
säkerställda skuldinstrument kommer att tvingas ta
förluster om en bank får finansiella problem. Samtidigt
höjde S&P Swedbanks individuella kreditbetyg,
framförallt mot bakgrund av bankens solida
kapitalisering. Som en direkt följd av detta höjdes även
kreditbetyget på Swedbanks efterställda skuld.
Den 29 maj reviderade även Moody’s utsikterna för
kreditbetyget på Swedbank och ett stort antal
europeiska banker till negativa, till följd av
krishanteringsdirektivet från EU.
Fitch reviderade den 24 juni upp utsikterna för
Swedbanks kreditbetyg till positiva. Revideringen var en

direkt följd av bankens kreditkvalité, stabila intjäning och
starka kapitalisering.
Kapital och kapitaltäckning
Den 13 juni fick Swedbank godkänt av Finansinspek-
tionen (FI) att använda avancerad intern riskklassifi-
ceringsmetod (A-IRK) för företagsexponeringar i Sverige
och Norge. Detta påverkade kärnprimärkapitalrelationen
positivt med 3,8 procentenheter beräknat per 30 juni.
Under kvartalet slutfördes också förvärvet av
Sparbanken Öresund, vilket minskade kärnprimär-
kapitalrelationen med 0,8 procentenheter. Inklusive
dessa effekter ökade kärnprimärkapitalrelationen till
20,9 procent vid kvartalets slut (18,3 procent 31 mars
2014 och 31 december 2013).
Kärnprimärkapitalet ökade under andra kvartalet med
2,8 mdkr till 84,9 mdkr. Förändringen förklaras främst av
bankens resultat, efter avdrag för förväntad utdelning.
Den förändrade redovisningen av pensioner (IAS 19)
som trädde ikraft 2013, skapar volatilitet i den
beräknade pensionsskulden, vilket även påverkar eget
kapital via övrigt totalresultat. Under andra kvartalet
ökade omvärderingen av den beräknade pensions-
skulden kärnprimärkapitalet med cirka 0,3 mdkr, ett
netto där sjunkande diskonteringsränta ökade skulden
medan ändrat inflationsantagande minskade
densamma, se noten Rapport över totalresultat för
närmare information. Bland övriga ökningar av
kärnprimärkapitalet var cirka 0,5 mdkr en följd av
godkännandet
av A-IRK.
Förändring av kärnprimärkapital Basel 3, andra kvartalet
2014, Swedbank konsoliderad situation
80,8 82,1
84,9
0,3
1,0
4,6
-3,1
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
mdkr
Ökning Minskning
Riskexponeringsbeloppet (REA) minskade under andra
kvartalet med 42,1 mdkr till 406,7 mdkr per 30 juni
(448,8 mdkr per 31 mars). Riskexponeringsbeloppet för
kreditrisker minskade med 43,5 mdkr. Finansinspek-
tionens godkännande för Swedbank att använda A-IRK
för företagsexponeringar minskade riskexponerings-
beloppet med 72,9 mdkr, medan förvärvet av
Sparbanken Öresund och investeringar i Sparbanken
Skåne ökade riskexponeringsbeloppet för kreditrisker
med 14,9 mdkr. Ökade exponeringar, främst mot
företagskunder i Svensk bankverksamhet samt Stora
företag & Institutioner, ökade riskexponeringsbeloppet
med 12,3 mdkr. Positiva ratingmigrationer, främst bland
företag i Svensk bankverksamhet minskade
riskexponeringsbeloppet med 1,6 mdkr.
Valutakursförändringar, främst hänförliga till den baltiska
kreditportföljen, ökade riskexponeringsbeloppet för
kreditrisker med 0,7 mdkr genom den svenska kronans
försvagning mot euron. Bland övriga ökningar av
riskexponeringsbeloppet för kreditrisker ingår
omklassificeringar av exponeringar och korrigeringar
från Basel 3-implementeringen.
Riskexponeringsbeloppet för kreditvärdighetsjustering
(CVA-risk) som tillkommit i och med införandet av Basel
3 minskade med 0,3 mdkr under andra kvartalet.
Riskexponeringsbeloppet för marknadsrisker var i
princip oförändrat under kvartalet. Riskexponerings-
beloppet för valutakursrisker minskade med drygt
1 mdkr medan marknadsriskerna inom Stora företag &
Institutioner ökade med motsvarande belopp.
Riskexponeringsbeloppet för operativa risker ökade
med 1,6 mdkr, främst beroende på förvärvet av
Sparbanken Öresund.
Förändring av riskexponeringsbelopp Basel 3, andra
kvartalet 2014, Swedbank konsoliderad situation
-72,9
16,3
12,3
-1,6 -1,4
0,7
4,7
-0,3
0,1 0,2
440,6
448,8
406,7
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
460
mdkr
Ökning Minskning
Det nya kapitaltäckningsregelverket (baserat på Basel
3) infördes inom EU 1 januari 2014, där vissa delar
kräver nationellt införande. Den nya svenska lagstift-
ningen träder ikraft i augusti 2014. Från denna tidpunkt
ges Finansinspektionen (FI) bemyndigande att besluta
om de slutgiltiga svenska kapitalkraven.
Den 8 maj 2014 publicerade FI en promemoria över de
framtida kapitalkraven för svenska banker. Prome-
morian berörde kapitalkraven för systemrisker för de
fyra stora bankerna, överväganden om den kontra-
cykliska kapitalbufferten och höjningen av riskviktsgolvet
för svenska bolån. Vidare klargjordes processen för
pelare 2. I en separat promemoria i juni föreslog FI ett
kontracykliskt buffertvärde på 1,0 procent för svenska
exponeringar, vilket ska tillämpas från och med
september 2015. FI väntas fatta beslut om framtida
kapitalkrav och aktivering av den kontracykliska
bufferten under hösten. I de baltiska länderna finns
ännu inga beslut om aktivering av kontracyklisk buffert.
Den sammanvägda kontracykliska bufferten för

Swedbank bedöms, baserat på bankens geografiska
fördelning av exponeringar, hamna på drygt 0,7 procent.
Först när FI har klargjort detaljerna kring sin syn på de
framtida kapitalkraven, inklusive schabloniserade
modeller och kapitalkrav för Pelare 2, kan styrelsen
bedöma nivån för ett kapitalmål.
Av FI:s föreskrifter från juni framgår bland annat att
företag ska offentliggöra sin egen bedömning av
kapitalbehovet. I och med förslaget om schabloniserade
modeller för Pelare 2-risker införs detta dock först den
1 januari 2015, vilket innebär krav på offentliggörande
från och med första kvartalet 2015.
Tidigare beslutade riskviktsgolv på 15 procent för den
svenska bolåneportföljen inom Pelare 2 påverkar inte de
redovisade kapitalrelationerna. Baserat på 4,2 procent
genomsnittlig riskvikt enligt pelare 1 i Swedbanks
svenska bolåneportfölj per 30 juni och det svenska
kärnprimärkapitalkravet på 12 procent (från och med
2015), behöver Swedbank dock hålla ett extra
kärnprimärkapital på 9,6 mdkr för svenska bolån,
motsvarande 2,4 procentenheter kärnprimärkapital-
relation enligt Pelare 1. I den interna styrningen
allokerar Swedbank kapital till bolåneaffären
motsvarande riskviktsgolvet. FI:s avsikt att höja
riskviktsgolvet ytterligare, till 25 procent och där den
kontracykliska bufferten föreslås ingå i beräkningen,
innebär att Swedbank behöver hålla ett extra
kärnprimärkapital på totalt 20 mdkr för svenska bolån,
motsvarande 4,9 procentenheter kärnprimärkapital-
relation enligt pelare 1.
Swedbanks bruttosoliditet (leverage ratio) var
4,3 procent per den 30 juni (4,5 procent per 31 mars
2014 och 4,6 procent per 31 december 2013).
Minskningen beror på förvärvet av Sparbanken Öresund
samt volymökningar. Måttet ska enligt EU-regelverket
utvärderas av tillsynsmyndigheterna inför ett eventuellt
införande av ett minimikrav 2018.
I början av juli presenterades hur EU:s direktiv för
finanskrishantering (Bank Recovery and Resolution
Directive, ”BRRD”) ska genomföras i svensk lagstiftning
från januari 2015. Det nya regelverket är dock
komplicerat och omfattande, varför det inte är troligt att
svensk lagstiftning kan träda i kraft redan från 1 januari
2015. De delar som rör kapital- och skuldnedskrivning,
så kallad ”bail-in”, ska införas först 2016. Syftet med
regelverket är att förebygga krissituationer, förbättra
möjligheterna att hantera eventuella kriser samt minska
risken för att skattebetalarna ska behöva stå för
kostnaden om en bankkris skulle uppstå.
Marknadsrisk
Merparten av koncernens marknadsrisker är av
strukturell eller strategisk natur och hanteras av Group
Treasury. Strukturella ränterisker uppstår då löptiden
mellan koncernens tillgångar och skulder, såsom in- och
utlåning, skiljer sig åt. Riskerna hanteras inom givna
mandat genom att löptiderna matchas, direkt eller via
olika derivat som exempelvis ränteswappar. Räntenetto-
känsligheten påverkas också av strukturella risker inom
bankens inlåningsverksamhet, där olika produkter är
olika känsliga för förändringar i marknadsräntor.
Strategiska valutarisker uppstår i huvudsak genom
risker i innehav i de utländska dotterbolagen och deras
finansiering.
Marknadsrisker uppstår även i tradingverksamheten
inom Stora företag & Institutioner, i anslutning till
kundaffärer och genom upprätthållande av en
andrahandsmarknad för olika värdepapperstyper.
Swedbank mäter marknadsrisker bland annat genom en
Value-at-Risk-modell (VaR
1)
).
VaR per riskkategori
2014 2013
mkr Max Min Medel 30 jun 31 dec
Ränterisk 87 (97) 66 (65) 78(80) 78 66
Valutakursrisk 16 (17) 3 (2) 9 (7) 6 10
Aktiekursrisk 12 (9) 1 (2) 4 (5) 3 3
Diversifiering -13 (-16) -10 -13
Summa 87 (89) 67 (59) 78 (76) 77 66
Jan-jun 2014 (2013)
1)
VaR-modellen har under 2013 kompletterats med nya riskfaktorer
varför siffrorna för 2014 inte är direkt jämförbara med dem för 2013.
För enskilda risktyper kompletteras VaR med olika
riskmått som baseras på känslighet för förändringar av
marknadspriser. Risktagandet följs även upp genom
stresstester. En höjning av samtliga marknadsräntor
med en procentenhet skulle per den 30 juni 2014 ha
ökat värdet av koncernens tillgångar och skulder,
inklusive derivat, med 286 mkr (75 per 31 december
2013). I denna beräkning ingår delar av bankens
inlåning som har en duration på två till tre år. Påverkan
på positioner i svenska kronor skulle ha varit 337 mkr
(250) och positioner i utländsk valuta skulle ha minskat
med 51 mkr (-175). Koncernens nettoresultat av
finansiella poster till verkligt värde per den 30 juni 2014,
skulle ha minskat med 630 mkr (-608), där de stora
bidragen kommer från koncernens likviditetsportfölj
samt tradingverksamheten inom affärsområdet Stora
företag & Institutioner.
Operativa risker
Antalet incidenter gällande IT-drift har minskat jämfört
med samma period föregående år. Bankens kunder
drabbades dock under andra kvartalet av två större
avbrott i internet- och telefonbanken. Härutöver har
kortare avbrott skett i de bankgemensamma
bankomaterna vid fem olika tillfällen, vilket drabbat
bankernas svenska kortkunder. Samtliga avbrott
bedöms som väsentliga och har rapporterats till
Finansinspektionen. Swedbank har initierat
stabilitetsförbättrande aktiviteter för att undvika att
Swedbanks kunder drabbas igen. Bankens direkta
förluster hänförliga till operativa risker var fortsatt låga.

Övriga händelser
Under kvartalet nominerades Swedbank i tidskriftens IR
Magazine Awards årliga utvärdering av europeiska
bolag i tre kategorier: bästa Investor Relations (IR) i
norra Europa, Bäst IR av en VD (stora bolag) samt
bästa bolagsstyrning och "disclosure policy".
Swedbanks VD Michael Wolf vann förstapris för bästa
IR av en VD. Swedbank vann också pris för bäst IR i
Sverige.
Konkurrensverket lämnade den 17 juni in en stämning
mot dotterbolaget Swedbank Franchise avseende dess
förvärv av Svensk Fastighetsförmedling. Konkurrens-
verket menar att förvärvet hämmar konkurrensen.
Swedbank delar inte Konkurrensverkets syn på de
påstådda effekterna av förvärvet, och menar att
Konkurrensverket också felaktigt betraktar självständiga
franchisetagare som dotterbolag till Swedbank
Franchise. Swedbank välkomnar därför en opartisk
prövning i domstol. Den juridiska processen i tingsrätten
beräknas vara avslutad senast den 17 december.
Händelser efter 30 juni 2014
Den svenska riksbanken sänkte styrräntan med 0,50
räntepunkter till 0,25 procent den 9 juli.

 Ökade företags- och bolånevolymer
 Positiv börsutveckling och ökat fondsparande stärker provisionsintäkterna
 Förvärvet av Sparbanken Öresund stärker marknadspositionen i södra Sverige
Resultaträkning
2014 2014 2013 2014 2013
Räntenetto 3 362 3 314 1 3 368 0 6 676 6 699 0
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 54 50 8 33 64 104 67 55
Andel av intresseföretags resultat 410 256 60 197 666 401 66
Övriga intäkter 613 153 170 766 389 97
Summa intäkter 6 229 5 422 15 5 316 17 11 651 10 694 9
Personalkostnader 1 360 919 48 871 56 2 279 1 732 32
Rörliga personalkostnader 52 51 2 67 -22 103 115 -10
Övriga kostnader 1 746 1 442 21 1 424 23 3 188 2 884 11
Avskrivningar 34 31 10 30 13 65 60 8
Summa kostnader 3 192 2 443 31 2 392 33 5 635 4 791 18
Kreditförluster, netto 25 31 -19 36 -31 56 91 -38
Skatt 563 640 -12 623 -10 1 203 1 254 -4
Periodens resultat 2 449 2 308 6 2 265 8 4 757 4 558 4
Swedbank AB 2 445 2 304 6 2 264 8 4 749 4 555 4
Minoriteten 4 4 0 1 8 3
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,7 28,3 27,8 29,0 27,9
Kreditförlustnivå, % 0,01 0,01 0,02 0,01 0,02
K/I-tal 0,51 0,45 0,45 0,48 0,45
Utlåning, mdkr 987 949 4 919 7 987 919 7
Inlåning, mdkr 401 379 6 378 6 401 378 6
Heltidstjänster 5 446 4 996 9 4 921 11 5 446 4 921 11
Utvecklingen januari - juni
Periodens resultat uppgick till 4 749 mkr (4 555 mkr).
Sparbanken Öresund ingår från den 21 maj i
Swedbanks räkenskaper, läs mer på sidan 6. Såväl
intäkter som kostnader ökade medan kreditförlusterna
var stabila.
Sparbanken Öresunds påverkan på kvartalet
mkr
Ordinarie
verksamhet
Engångs
effekter Totalt
Räntenetto 48 48
Provisionsnetto 18 18
Nettoresultat
finansiella poster till
verkligt värde -2 -2
Övriga intäkter 15 461 476
Summa intäkter 79 461 540
Personalkostnader 47 393 440
Övriga kostnader 39 222 261
Summa kostnader 86 615 701
Kreditförluster, netto 4 4
Skatt -2 -135 -137
Periodens resultat
hänförligt till
aktieägarna i
Swedbank AB -9 -19 -28
Räntenettot var stabilt jämfört med föregående år.
Högre volymer på både in- och utlåningssidan
motverkade till stor del de lägre inlåningsmarginalerna,
som påverkats negativt av fortsatt sjunkande
marknadsräntor. Även jämfört med första kvartalet var
räntenettot stabilt. Ökade utlåningsvolymer och något
förbättrade bolånemarginaler i slutet av kvartalet
motverkade de lägre inlåningsmarginalerna.
Hushållens inlåningsvolym ökade med 11 mdkr sedan
årsskiftet varav volymer från förvärvet av Sparbanken
Öresund stod för 8 mdkr. Swedbanks andel av
inlåningen från hushåll uppgick vid periodens slut till
21 procent (21 procent per 31 december 2013).
Företagsinlåningen inom Svensk bankverksamhet
ökade med 5 mdkr sedan årsskiftet, motsvarande
5 procent. Sparbanken Öresund bidrog med 4 mdkr.
Swedbanks marknadsandel, inklusive företags-
inlåningen inom Stora företag & Institutioner, uppgick till
19 procent per sista maj (18 procent per 31 december
2013).
Swedbanks bolånevolym till hushåll ökade med 17 mdkr
sedan årsskiftet varav 12 mdkr under andra kvartalet.
Swedbanks andel av nyförsäljningen fortsatte att
förbättras under andra kvartalet och andelen av nettotill-
växten, exklusive Sparbanken Öresund, uppgick till
22 procent jämfört med 18 procent i första kvartalet.

Swedbanks andel av den totala marknaden var
25 procent (25 procent per 31 december 2013).
Utlåningsvolymen till företag ökade med 26 mdkr sedan
årsskiftet, där Sparbanken Öresund stod för 11 mdkr.
Marknadsandelen, inklusive företagsinlåningen inom
Stora företag & Institutioner, var stabil på 18 procent
(17 procent per 31 december 2013).
Provisionsnettot ökade med 10 procent jämfört med
motsvarande period föregående år. Ökningen beror
främst på ökade fondvolymer i spåren av positiv
börsutveckling och ökat nettoinflöde. Marknadsandelen
mätt som förvaltat kapital var 23 procent (24 procent per
31 december 2013). Ökade intäkter från utlånings- och
garantiprovisioner samt intäkter från fastighetsför-
medling och aktiehandel bidrog också positivt. Jämfört
med första kvartalet ökade provisionsnettot med
9 procent främst på grund av högre intäkter ifrån
kapitalförvaltning.
Andel av intresseföretags resultat ökade till följd av en
engångsintäkt på 230 mkr från kreditkortsföretaget
Entercard, i samband med att en distributionspartner
avslutade sitt samarbete och återlöste sina utestående
kreditkort.
Övriga intäkter påverkades positivt av förvärvet av
Sparbanken Öresund. Under andra kvartalet 2014
redovisades en vinst vid förvärv till lågt pris på 461 mkr.
Kostnaderna för första halvåret ökade främst på grund
av förvärvet av Sparbanken Öresund. Exklusive
Sparbanken Öresund ökade kostnaderna med 3 procent
jämfört med föregående år. Personalkostnaderna var
högre på grund av ökat antal anställda rådgivare och
ökade lönekostnader. Kostnaderna för kontanthantering
minskade. Kostnaderna för andra kvartalet var stabila
exklusive Sparbanken Öresund. I samband med
förvärvet redovisades en engångskostnad på 615 mkr
varav 591 mkr avsåg en omstruktureringsreserv, för
bland annat systemlösningar och avveckling av kontor.
Kreditkvalitetén var fortsatt god. Kreditförlusterna
minskade jämfört med föregående år och ligger på
samma nivå som under första kvartalet. Andelen osäkra
fordringar var 0,15 procent (0,16 procent).
Riskexponeringsbeloppet uppgick till 179 mdkr, en
minskning med 10 mdkr under kvartalet.
Finansinspektionens godkännande av A-IRK för
företagsexponeringar innebar en minskning av
riskexponeringsbeloppet med 34 mdkr. Förvärvet av
Sparbanken Öresund och investeringar i Sparbanken
Skåne ökade riskexponeringsbeloppet med 16 mdkr.
Exklusive dessa engångseffekter ökade
riskexponeringsbeloppet med 7 mdkr, främst som ett
resultat av ökad utlåning till företag.
I bankens digitala kanaler lanserades ett antal tjänster
med ny eller förbättrad funktionalitet under kvartalet.
Exempelvis Swish för företag, som möjliggör för mindre
företag, organisationer och föreningar att hantera
betalningsflöden mellan konsument och företag. För de
allra minsta handelsföretagen lanserades en ny
betalningsterminal, Babs Micro. Den gör det möjligt för
exempelvis småföretag och föreningar att ta emot
kortbetalningar utan att behöva tillgång till fast terminal.
Den mobila terminalen kopplas trådlöst upp via
företagarens mobiltelefon. Vidare har ytterligare
funktioner lagts till i mobilbanken, exempelvis
utgiftskollen som gör det lättare för privatkunder att
överblicka sina utgifter.
Antalet användare av Swedbanks digitala kanaler
fortsätter att öka. Internetbanken hade 3,6 miljoner
användare vid halvårsslutet, en ökning med 44 000
under året. Mobilbankens användare uppgick till 1,8
miljoner (+204 000) och iPad-bankens till 466 000
(+81 000).
Antalet användare av Swish inom alla banker uppgick
vid halvårsskiftet till 1,4 miljoner, en ökning med
641 000 användare under 2014. Swedbanks och
sparbankernas andel var 41,3 procent.
Kortanvändningen fortsätter att öka. Fram till juni 2014
ökade det totala antalet kortköp i butik med 10 procent,
och det samlade värdet med 8 procent, jämfört med
samma period förra året.
Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och över en kvarts miljon företagskunder.
Det gör Swedbank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom våra digitala kanaler (telefonbank,
internetbank och mobilbank) och kontor, samt med stöd av samarbetet med sparbankerna och franchisetagare är vi alltid
tillgängliga. Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala
samhällen. Bankens närvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet ”Unga Jobb” – som skapat flera tusen
praktikplatser åt unga – har varit en viktig del under senare år. Swedbank har 320 kontor i Sverige. Beskrivning av de
olika produktområdena finns på sidan 23.

Stora företag & Institutioner
 Hög aktivitet på lånesidan bland stora företag
 Fortsatt stark intjäning från börsintroduktioner
 God aktivitet inom obligationsemissioner
Resultaträkning
2014 2014 2013 2014 2013
Räntenetto 846 867 -2 851 -1 1 713 1 634 5
Provisionsnetto 496 630 -21 522 -5 1 126 942 20
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 575 565 2 503 14 1 140 1 082 5
Övriga intäkter 28 37 -24 49 -43 65 80 -19
Summa intäkter 1 945 2 099 -7 1 925 1 4 044 3 738 8
Personalkostnader 323 322 0 293 10 645 581 11
Rörliga personalkostnader 75 75 0 104 -28 150 192 -22
Övriga kostnader 392 415 -6 427 -8 807 771 5
Avskrivningar 14 22 -36 12 17 36 25 44
Summa kostnader 804 834 -4 836 -4 1 638 1 569 4
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 1 141 1 265 -10 1 089 5 2 406 2 169 11
Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 0 56 0 56
Rörelseresultat 1 120 1 295 -14 939 19 2 415 1 945 24
Skatt 225 292 -23 257 -12 517 473 9
Periodens resultat 895 1 003 -11 682 31 1 898 1 472 29
Swedbank AB 895 1 003 -11 682 31 1 898 1 472 29
Kreditförlustnivå, % 0,04 -0,06 0,17 -0,01 0,14
K/I-tal 0,41 0,40 0,43 0,41 0,42
Utlåning, mdkr 157 152 3 151 4 157 151 4
Inlåning, mdkr 98 99 -1 69 42 98 69 42
Heltidstjänster 1 120 1 094 2 1 032 9 1 120 1 032 9
Resultatet för perioden uppgick till 1 898 mkr, en ökning
med 29 procent jämfört med samma period föregående
år. Resultatet påverkades positivt av ökade utlånings-
relaterade provisioner samt provisionsintäkter från
börsintroduktioner och obligationsemissioner. Den
långsiktiga strategin att stärka kompetensen inom
specifika industrisektorer och fördjupa kundrelationerna
inom dessa områden har gett resultat i form av utökade
affärer och nya kunder under året.
Räntenettot ökade med 5 procent under första halvåret
jämfört med samma period 2013. Högre genomsnittliga
utlåningsvolymer och uppläggningsavgifter bidrog till
förbättringen. Marginalerna i utlåningsportföljen
förbättrades något. Utlåningsvolymen var 4 procent
högre jämfört med motsvarande period 2013, en ökning
med 6 mdkr. Under andra kvartalet minskade ränte-
nettot med 2 procent till 846 mkr främst på grund av
lägre uppläggningsavgifter på kapitalmarknadssidan
jämfört med första kvartalet. Utlåningsvolymerna ökade
med 5 mdkr under kvartalet som en effekt av högre
nyttjandegrad och nya volymer främst inom sektorerna
Fastighet och Telekom. Aktiviteten på lånemarknaden
för stora företag var hög med refinansiering av förfallna
lån. Utlåningsmarginalen på lånestocken var stabil
jämfört med första kvartalet, men med fortsatt press på
nyutlåningsmarginalerna. Inlåningsvolymen var högre
jämfört med motsvarande period föregående år och
stabil mot föregående kvartal. Ökningen jämfört med
föregående år är ett resultat av utökade affärer med
befintliga kunder samt tillfälliga insättningsökningar från
enstaka större kunder.
Provisionsnettot ökade med 20 procent till 1 126 mkr
jämfört med första halvåret föregående år. Rådande
lågräntemiljö och höga börskurser har lett till ökad
aktivitet hos bankens företagskunder, vilket ökade
intäkterna relaterade till corporate finance och
lånerelaterade provisioner. Swedbank deltog i fem av
nio börsintroduktioner i Sverige under första halvåret,
vilket gjorde banken till en av de två ledande aktörerna
på den svenska marknaden. Under andra kvartalet
minskade provisionsnettot med 21 procent till 496 mkr,
bland annat som en följd av låneintäkter av
engångskaraktär samt höga obligationsintäkter i Norge
under första kvartalet. Aktiviteten för obligations-
emissioner och börsintroduktioner var hög även under
andra kvartalet med fortsatt god intjäning. Swedbank
var under andra kvartalet bland annat rådgivare i de
svenska börsintroduktionerna för Recipharm och
Akelius. Inom obligationsemissioner genomfördes flera
stora affärer, bland annat för Hemfosa i Sverige och
Harkand i Norge. Swedbanks marknadsandel för
svenska emissioner uppgick till 18,4 procent 2014 (19,4)
och i Norge till 17,6 procent (16,6). Detta gjorde
Swedbank till tredje största aktör i Sverige och näst
största aktör i Norge.

jämfört med första halvåret föregående år med
5 procent till 1 140 mkr. Största bidraget till ökningen
kommer från obligations- och räntehandeln där
kundaktiviteten var högre jämfört med motsvarande
period föregående år. I jämförelse med första kvartalet
var nettoresultat finansiella poster stabilt, trots att de
finansiella marknaderna uppvisade låg volatilitet och
därmed något lägre kundaktivitet.
Totala kostnader ökade med 4 procent till 1 638 mkr
jämfört med samma period föregående år. Personal-
kostnaderna ökade både som ett resultat av löne-
ökningar och medvetna satsningar inom rådgivning för
obligationsemissioner och Corporate Finance.
Utveckling av nya produkter men också IT-investeringar
i spåren av ökade regulatoriska krav ökade kostnaderna
för IT och IT-relaterad personal. Jämfört med före-
gående kvartal minskade kostnaderna med 4 procent.
Kreditkvalitén i låneportföljen var fortsatt god och under
första halvåret 2014 redovisades nettoåtervinningar om
9 mkr att jämföra med kreditförluster på 168 mkr under
samma period föregående år. Andelen osäkra fordringar
var 0,11 procent (0,49).
Riskexponeringsbeloppet minskade med 32 mdkr under
kvartalet och uppgick till 117 mdkr. Riskexponerings-
beloppet för kreditrisk minskade med 33 mdkr. Över-
gången till A-IRK för företagsexponeringar bidrog till en
minskning med 39 mdkr. Exklusive A-IRK ökade
riskexponeringsbeloppet med 6 mdkr, vilket främst var
ett resultat av ökad utlåning.
Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbjudande till kunder med en omsättning på över två miljarder
kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som följd av verksamhet i flera länder eller behov av avancerade
finansieringslösningar. Affärssegmentet ansvarar också för framtagning av företags- och kapitalmarknadsprodukter till
övriga delar av banken och de svenska sparbankerna. Stora företag & Institutioner arbetar nära kunderna, rådgivningen
syftar till att skapa långsiktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Affärssegmentet har omkring 1 100 medarbetare fördelade på
kontor i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Luxemburg, Kina och USA.

Baltisk bankverksamhet
 Starkt resultat och god affärsaktivitet
 Hög kostnadseffektivitet
 Ingen påverkan ifrån konflikten mellan Ryssland och Ukraina
Resultaträkning
2014 2014 2013 2014 2013
Räntenetto 894 874 2 763 17 1 768 1 505 17
Provisionsnetto 522 429 22 445 17 951 833 14
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 62 53 17 72 -14 115 134 -14
Övriga intäkter 118 109 8 98 20 227 188 21
Summa intäkter 1 596 1 465 9 1 378 16 3 061 2 660 15
Personalkostnader 193 187 3 197 -2 380 394 -4
Rörliga personalkostnader 19 20 -5 9 39 27 44
Övriga kostnader 374 364 3 355 5 738 696 6
Avskrivningar 35 36 -3 33 6 71 66 8
Summa kostnader 621 607 2 594 5 1 228 1 183 4
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 975 858 14 784 24 1 833 1 477 24
Nedskrivning av materiella tillgångar 3 -5 2 50 -2 6
Kreditförluster, netto -16 -101 -84 -43 -63 -117 -113 4
Rörelseresultat 987 964 2 825 20 1 951 1 584 23
Skatt 158 137 15 67 295 127
Periodens resultat 829 827 0 758 9 1 656 1 457 14
Swedbank AB 829 827 0 758 9 1 656 1 457 14
Kreditförlustnivå, % -0,06 -0,34 -0,15 -0,20 -0,20
K/I-tal 0,39 0,41 0,43 0,40 0,44
Utlåning, mdkr 122 118 3 119 3 122 119 3
Inlåning, mdkr 122 117 4 110 11 122 110 11
Heltidstjänster 3 822 3 853 -1 4 239 -10 3 822 4 239 -10
Resultatet för första halvåret uppgick till 1 656 mkr
(1 457) och räntabiliteten på eget kapital till 15,3 procent
(12,7). Ökningen beror främst på högre intäkter, medan
kostnader och återvinningar var på ungefär samma nivå
som första halvåret 2013. Den pågående konflikten
mellan Ryssland och Ukraina har inte haft någon
påverkan på resultatet.
Räntenettot ökade med 12 procent i lokal valuta jämfört
med första halvåret 2013. Högre inlåningsvolymer samt
högre euriborränta och omprissättning påverkade
räntenettot positivt. Omprissättningen av företagslån, för
att reflektera bankens ökade kostnader för kapital och
reglering, väntas fortsätta under 2014. Valutakurs-
förändringar ökade räntenettot med 84 mkr. Räntenettot
i lokal valuta var i princip oförändrat vid en jämförelse
mellan första och andra kvartalet.
Utlåningsvolymen minskade med 1 procent i lokal valuta
jämfört med 31 december 2013. Minskningen beror i
första hand på amorteringar och lägre nyutlåning under
första kvartalet. Minskningen hänför sig till företags-
utlåning och privata bolån, medan konsumtionslånen
ökade. Utlåningsportföljen minskade i Estland och
Lettland, men ökade i Litauen. Under andra kvartalet
ökade den baltiska utlåningsportföljen något.
Swedbanks marknadsandel för utlåning var 29 procent
per 31 mars (28 procent per 31 december 2013).
Inlåningsvolymen i lokal valuta var stabil under första
halvåret. Inlåningsvolymen i Estland och Litauen ökade,
medan den minskade i Lettland efter det att mer
kontanter än vanligt satts in inför euroövergången
1 januari 2014. Swedbanks marknadsandel avseende
inlåning var 29 procent 31 mars (28 procent 31
december 2013).
Utlånings-/inlåningskvoten var 99 procent (100 procent
31 december 2013).
Provisionsnettot ökade med 9 procent i lokal valuta
jämfört med första halvåret 2013. Ökningen beror främst
på ökad kundaktivitet, vilket syns i större kortrelaterade
intäkter, samt högre volym förvaltat kapital på grund av
positiv börsutveckling. Antalet aktiva kunder har ökat
med 40 000 sedan 30 juni 2013 och uppgår nu till
2,6 miljoner. Under andra kvartalet redovisas en
engångsintäkt på 35 mkr hänförlig till en tidigare
reservering av en straffavgift som den litauiska
verksamheten belades med under fjärde kvartalet 2012.
Beslutet ändrades till Swedbanks fördel. Provisions-
nettot påverkades negativt med cirka 40 mkr på grund
av euroövergången i Lettland, vilken resulterat i färre
internationella betalningar. Jämfört med första kvartalet
ökade provisionsnettot med 19 procent i lokal valuta,
främst på grund av engångsintäkten i Litauen samt

säsongsmässigt högre provisioner för kort och
betalningar.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
minskade med 19 procent i lokal valuta jämfört med
första halvåret 2013. Minskningen förklaras främst av
lägre intäkter från valutahandeln i Lettland om 36 mkr –
ett resultat av euroövergången.
Övriga intäkter för första halvåret ökade med 16 procent
i lokal valuta jämfört med motsvarande period 2013. Ett
resultat av högre försäkringsrelaterade intäkter och en
återföring av moms avseende koncernintern fakturering
i Lettland.
Totala kostnader under första halvåret minskade med
1 procent i lokal valuta jämfört med första halvåret 2013,
främst ett resultat av lägre kostnader för personal,
lokaler och marknadsföring. Antalet heltidstjänster var i
slutet av juni 10 procent lägre än motsvarande period
2013. Samtidigt har antalet kontor minskat med 11 till
174 under de senaste 12 månaderna. Av antalet kontor
är 36 kontantsmarta med fokus på rådgivningstjänster.
K/I-talet förbättrades under första halvåret till 0,40
(0,44).
Nettoåtervinningarna uppgick till 117 mkr jämfört med
113 mkr de första sex månaderna 2013. Samtliga tre
länder redovisade återvinningar. Swedbank arbetar i
förebyggande syfte nära de kunder som kan drabbas av
den rådande geopolitiska situationen. Ännu har dock
inga effekter av denna synts varken i affärsaktivitet eller
avseende kundernas finansiella situation.
Osäkra fordringar fortsatte att minska i alla tre länderna
under första halvåret, och uppgick till 4,5 mdkr (5,0 mdkr
31 december 2013). Kreditkvalitén har förbättrats till en
sådan nivå att minskningen av osäkra fordringar väntas
ske i en måttligare takt 2014, jämfört med de två
senaste åren.
Riskexponeringsbeloppet ökade med 2 mdkr till 83 mdkr
under kvartalet. Ökningen är i sin helhet relaterad till
kreditrisk där ökade exponeringar mot företag och
valutakursförändringar står för den största delen.
Samtidigt bidrog Finansinspektionens godkännande, att
uppdatera riskklassificeringsmodellerna för privat-
personer och små företag, till en minskning av
riskexponeringsbeloppet.
Litauen förbereder sig inför konverteringen till euron från
1 januari 2015. Det formella beslutet kommer att tas i
slutet av juli 2014. Sannolikheten för ett godkännande är
hög då de ansvariga EU-institutionerna redan uttalat sitt
stöd för övergången. Bankens kostnader relaterade till
euroövergången i Lettland och Litauen uppskattas till
84 mkr under 2014. Under första halvåret har
kostnaderna uppgått till 27 mkr.
Under 2014 har Swedbank antagit en ny utdelnings-
policy för vinstöverföringar ifrån den baltiska
verksamheten. Denna innebär att cirka 60 procent av
vinsterna som genereras i de baltiska dotterbolagen från
2014 och framöver ska delas ut till moderbolaget,
Swedbank AB. Vinst i Estland beskattas först vid
utdelning. Det innebär att uppskjuten skatt redovisas på
beräknad utdelning från Estland nu, även om den först
betalas ut under första kvartalet 2015. För första
halvåret 2014 redovisas uppskjuten skatt på kommande
utdelning på 102 mkr.
Under andra kvartalet rankades Swedbank högst i
Estland och Lettland bland finansiella institutioner och
som nummer två bland samtliga bolag i en utvärdering
avseende bolag med bäst rykte i länderna.
Swedbank är största banken, med omkring 4 miljoner privatkunder och över en kvarts miljon företagskunder, sett till
antalet kunder i Estland, Lettland och Litauen. Enligt mätningar är Swedbank även det mest respekterade företaget inom
finanssektorn. Genom digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor är banken alltid tillgänglig.
Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala samhällsengagemanget tar många uttryck, med initiativ för att främja
utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swedbank har 50 kontor i Estland, 54 i Lettland och 70 i Litauen.
Beskrivning av de olika produktområdena finns på sidan 23.

Resultaträkning
2014 2014 2013 2014 2013
Räntenetto 419 424 -1 425 -1 843 921 -8
Provisionsnetto -14 -31 -55 -10 40 -45 -37 22
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 82 -323 -312 -241 -430 -44
Andel av intresseföretags resultat 0 0 0 0 2
Övriga intäkter 249 322 -23 321 -22 571 621 -8
Summa intäkter 736 392 88 424 74 1 128 1 077 5
Personalkostnader 819 810 1 798 3 1 629 1 585 3
Rörliga personalkostnader 60 53 13 52 15 113 123 -8
Övriga kostnader -615 -553 11 -575 7 -1 168 -1 162 -1
Avskrivningar 89 90 -1 93 -4 179 188 -5
Summa kostnader 353 400 -12 368 -4 753 734 3
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 383 -8 56 375 343 9
Kreditförluster, netto 0 0 1 0 2
Rörelseresultat 317 -148 -259 169 -54
Skatt 117 5 -34 122 35
Periodens resultat från kvarvarande verksamheter 200 -153 -225 47 -89
Periodens resultat från avvecklade verksamheter, efter skatt -230 -27 -1 887 -88 -257 -2 277 -89
Periodens resultat -30 -180 -83 -2 112 -99 -210 -2 366 -91
Swedbank AB -30 -181 -83 -2 112 -99 -211 -2 367 -91
Minoriteten 0 1 0 1 1 0
Heltidstjänster 4 294 4 327 -1 4 159 3 4 294 4 159 3
Intäkterna för Koncernfunktioner & Övrigt utgörs av
räntenetto och nettoresultat finansiella poster, som
främst härrör från Group Treasury. Övriga intäkter
utgörs i första hand av intäkter från sparbankerna samt
försäljningsintäkter och driftsintäkter från Ektornet.
Intäkterna uppgick till 1 128 mkr (1 077). Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde inom Group Treasury
förbättrades på grund av en värdeförändring av ett
strategiskt aktieinnehav med 80 mkr. Under 2013
påverkade återköpserbjudandet av statsgaranterade
obligationer nettoresultatet negativt. Under första
kvartalet 2014 redovisades en negativ valutakurseffekt
på 74 mkr i Ektornet, relaterat till försvagningen av den
ukrainska valutan hryvnia. Övriga intäkter inkluderade
en försäljning av en fastighet i Ryssland under första
kvartalet i år, vilken påverkade övriga intäkter positivt
med 83 mkr. Försäljningsaktiviteten inom Ektornet har
avtagit då fastighetsbeståndet till stor del redan sålts av,
vilket minskade övriga intäkter.
Kostnaderna för Koncernfunktioner & Övrigt ökade med
3 procent till 753 mkr jämfört med motsvarande period
föregående år (734). Exklusive nettot av internt köpta
och sålda tjänster, ökade kostnaderna med 5 procent till
3 508 mkr (3 340). Ökningen förklaras framförallt av
engångskostnader på 136 mkr i samband med flytten av
huvudkontoret samt ökade IT-utvecklingskostnader och
personalkostnader. Detta motverkades delvis av lägre
kostnader i Ektornet, där kostnaderna för driften av
fastigheter minskar i takt med att fastighetsbeståndet
avyttras.
Fastighetsvärdet i Ektornet skrevs ned med 204 mkr
(281) under första halvåret. Nedskrivningarna är
hänförliga till Ukraina och USA.
Group Products
Swedbanks produktverksamhet, Group Products (GP),
är centraliserad till koncernnivå för att skapa snabbare
kunddriven anpassning av produktutbudet och en
effektiv produktorganisation. GP består av cirka 1 800
anställda i Sverige, Estland, Lettland och Litauen och
ansvarar för större delen av Swedbanks produkt-
områden. De har också uppdraget att stödja
affärsområdena genom att minska komplexiteten i
produktutbudet och förenkla försäljningen i de olika
distributionskanalerna. De produktområden som GP
ansvarar för är utlåning och inlåning, betalningar, kort,
kapitalförvaltning samt försäkringar. Dessa produkt-
områden beskrivs mer i detalj från sidan 23. Till GP hör
också dotterkoncernen Swedbank Franchise AB som
omfattar Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling,
Juristbyrån och Företagsförmedling.
Intäkts- och kostnadsmodellen för GP innebär att
intäkter från Swedbanks kunder redovisas i respektive
affärssegment och att GP får täckning för sina
kostnader från dem. De externa intäkterna för GP består
i huvudsak av intäkter från sparbankerna.
Kostnaderna, exklusive nettot av internt köpta och sålda
tjänster, uppgick till 1 682 mkr för första halvåret
(1 603). Kostnadsökningen berodde främst på ökade
kostnader för IT-drift och IT-utveckling, marknadsföring
och avskrivningar.

Group Treasury
Group Treasury ansvarar för bankens upplåning,
likviditet och kapitalplanering. Koncernens eget kapital
allokeras till respektive affärssegment med hänsyn till
kapitaltäckningsregler och bedömning av hur mycket
kapital som fordras baserat på bankens interna
kapitalutvärdering. Group Treasury prissätter alla
interna in- och utlåningsflöden i koncernen genom
internräntor, där de viktigaste parametrarna är löptid,
räntebindningstid, valuta och behov av
likviditetsreserver.
Group Treasurys resultat ska över tiden vara nära noll,
med undantag för eventuell intjäning som kan uppstå i
skuld- och likviditetsförvaltningen inom givna
riskmandat. Den riskavtäckning som görs inom Group
Treasury sker i regel genom säkring i finansiella
instrument. Volatilitet i resultatet över tiden förklaras till
stor del av redovisningsmässiga fluktuationer i denna
riskavtäckning.
Räntenettot första halvåret 2014 minskade till 904 mkr
(990). De positiva effekterna från återköp var större
2013. Räntenettot under andra kvartalet var stabilt.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde för
första halvåret 2014 var -166 mkr, jämfört med -462 mkr
under motsvarande period föregående år. Huvud-
orsaken till det negativa nettoresultatet för finansiella
poster till verkligt värde är effekter från återköp av
säkerställda obligationer, vilka återspeglas av
motsvarande positiva effekter i räntenettot över tiden.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde för
andra kvartalet 2014 var 81 mkr, jämfört med -247 mkr
för första kvartalet. En värdeförändring relaterad till ett
strategiskt aktieinnehav påverkade nettoresultat
finansiella poster positivt med 80 mkr i andra kvartalet.
Andra kvartalet gynnades även av positiva effekter från
fallande marknadsräntor och lägre negativa effekter till
följd av lägre återköpsvolymer i jämförelse med första
kvartalet.
Ryssland
Den ryska verksamheten redovisas sedan 2013 som
avvecklad verksamhet. Resultatet för avvecklade
verksamheter för första halvåret var -257 mkr (-2 277
mkr). Under första halvåret 2013 ingick det ukrainska
dotterbolaget i avvecklade verksamheter och påverkade
resultatet med -2 236 mkr. I samband med att den
ukrainska verksamheten såldes under andra kvartalet
2013, gjordes en omklassificering till resultaträkningen
på -1 875 mkr från övrigt totalresultat. Under andra
kvartalet 2014 gjordes en motsvarande omklassificering
på -223 mkr avseende avvecklingen av den ryska
verksamheten. Kvarstående eget kapital i den ryska
verksamheten uppgår till 212 mkr och kvarvarande
negativa omräkningsdifferenser för den ryska
verksamheten uppgick per siste juni till -11 mkr.
Swedbanks nettoutlåning i Ryssland (inklusive leasing)
uppgick till 0,9 mdkr vid utgången av juni. Utlånings-
portföljen i Ryssland, som huvudsakligen består av
företagslån av god kvalitet, kommer att minska i takt
med att kunderna amorterar sina lån.
Koncernfunktioner & Övrigt består av affärsstödjande centrala enheter: produktorganisationen Group Products,
koncerngemensamma staber och rester av tidigare verksamhet i Ryssland. Staberna omfattar Ekonomi & Finans
(inklusive Treasury och Kommunikation), Risk, IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Staberna verkar tvärs över
affärsområdena och fungerar som strategiskt och administrativt stöd.

Elimineringar
Resultaträkning
2014 2014 2013 2014 2013
Räntenetto 0 4 2 4 3 33
Provisionsnetto 19 16 19 20 -5 35 37 -5
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 0 0 0 0 0
Övriga intäkter -70 -78 10 -86 19 -148 -148 0
Summa intäkter -51 -58 12 -64 -20 -109 -108 -1
Personalkostnader 0 0 0 0 0
Rörliga personalkostnader 0 0 0 0 0
Övriga kostnader -51 -58 12 -64 -20 -109 -108 -1
Avskrivningar 0 0 0 0 0
Summa kostnader -51 -58 12 -64 -20 -109 -108 -1
Koncernelimineringar består i allt väsentligt av elimineringar av interna transaktioner mellan Koncernfunktioner och övriga
affärssegment.

Produktområden
Swedbank är ledande inom flertalet av sina produktområden – kapitalförvaltning, kort och betalningar samt hypoteks-
utlåning. Ansvaret för produktenheterna finns inom Group Products (Koncernfunktioner & Övrigt) men resultatet redovisas
i flera legala enheter och i de tre affärssegmenten.
Utlåning/inlåning
Låneprodukterna står för cirka 62 procent av
Swedbanks tillgångar i balansräkningen. Swedbank
bedriver framförallt låneverksamhet i Sverige, Estland,
Lettland och Litauen samt i Norge.
Swedbanks totala utlåning till privatpersoner och företag
uppgår till 1 266 mdkr (1 215 per 31 december 2013).
Största delen är utlåning till hushåll, där bolån till privat-
personer och bostadsrättsföreningar i Sverige står för
cirka 57 procent. Swedbanks marknadsandel avseende
bolån i Sverige är 25 procent. Över en miljon kunder har
sina bostadslån i Swedbank Hypotek och utlåningen är
geografiskt spridd över hela landet.
Swedbank är även en av de större aktörerna vad gäller
utlåning till företag i Sverige, med en utlåning på 359
mdkr och en marknadsandel på 18 procent per 30 juni
(17 procent per 31 december 2013). Större sektorer i
Sverige är exempelvis fastighetsrelaterad utlåning med
186 mdkr samt skog och lantbruk med 71 mdkr, där
Swedbank har en dominerande ställning. I de baltiska
länderna är Swedbank den största utlåningsaktören,
med marknadsandelar på 17-34 procent. Estland står
för knappt hälften av Swedbanks baltiska
utlåningsportfölj och här har Swedbank en marknads-
andel på drygt 34 procent av utlåningen. Den totala
utlåningen i Baltikum uppgår till 122 mdkr, varav ungefär
hälften är till hushåll och hälften till företag. Exempel på
större sektorer för företagsutlåning i Baltikum är
kommersiella fastigheter och tillverkningsindustri.
Swedbank är också en stor aktör på hemmamark-
naderna när det gäller inlåning. Den totala inlånings-
volymen uppgick till 669 mdkr per 30 juni (599) varav
357 mdkr (341) till privatkunder och 312 mdkr till
företagskunder (258). Drygt 73 procent av Swedbanks
totala inlåningsvolym finns i Sverige.
Läs mer om utvecklingen för Swedbanks utlåning och
inlåning under respektive affärssegment.
Betalningsverksamheten
Swedbank är ledande på betalnings- och cash
managementprodukter på bankens fyra hemma-
marknader. Tillväxten inom betalningsområdet bygger
på ekonomisk tillväxt, men också på att kunderna i allt
större utsträckning använder andra betalningsmedel än
kontanter.
Betalningsområdet påverkas starkt av förändringar i
omvärlden. Den snabba tekniska utvecklingen innebär
utmaningar i form av ökad konkurrens från framför allt e-
handelsföretag. Här står Swedbank väl rustat i termer
av infrastruktur, stordriftsfördelar och med en lång
historia av starkt konsumentskydd – en viktig faktor när
e-handeln ökar. Över tid kommer ändrade regleringar
att öka konkurrensen inom valda delar av betalnings-
området, vilket främst kommer att behöva mötas med
kostnadseffektivitet.
Allt större andel av kundernas betalningar utförs digitalt.
Idag har över 3,0 miljoner av bankens kunder i Sverige
och 2,2 miljoner kunder i de baltiska länderna tillgång till
betaltjänster via internet- och mobilbanken. Antalet
transaktioner via dessa kanaler var 14,9 procent fler
under första halvåret 2014 jämfört med motsvarande
period föregående år. Antalet användare av mobilt
BankID, som underlättar betalningar via internet och
mobil, ökar stadigt och överstiger nu 1 070 000, att
jämföra med 460 000 vid halvårsskiftet 2013.
Även antalet användare av den svenska bankgemen-
samma lösningen Swish, för betalningar via mobil-
numret, ökar och uppgick vid halvårsskiftet till
1,4 miljoner kunder. Tjänsten kommer att fortsatt att
vara kostnadsfri för Swedbanks privatkunder. I juni 2014
lanserades tjänsten Swish Företag, som möjliggör för
mindre företag, föreningar och organisationer att ta
emot betalningar av privatpersoner.
Betalningar 2014 2013
Intäkter, mkr Jan-jun Jan-jun %
Provisionsnetto 491 512 -4
varav Norden 206 271 -24
varav Baltikum 286 241 19
Provisionsnettot för första halvåret var 4 procent lägre
jämfört med första halvåret 2013. Outsourcingen av
uttagsautomaterna till Bankomat AB minskade nettot
med 56 mkr och en återbetalning på 35 mkr från det
litauiska Konkurrensverket ökade detsamma. Exklusive
dessa poster var provisionsnettot stabilt. I Norden
minskade nettot med 3 procent medan det i Baltikum
ökade med 4 procent.
Provisionsintäkterna ökar som en följd av högre volymer
inom nationella betalningar både i Norden (12 procent)
och de baltiska länderna (10 procent), medan
provisionskostnaderna är oförändrade eller minskande
som ett resultat av proaktivt arbete med att reducera
dessa. Provisionsintäkterna inom internationella
betalningar i Norden ökar med 5 procent, medan de i
Baltikum minskar med 19 procent som en effekt av
eurointroduktionen i Lettland.
Internationella betalningar
(miljoner) 2014 2013
varav Sverige Jan-jun Jan-jun %varav Baltikum 2,8 2,7 3,7
Internationella betalningar (miljoner) 5,1 4,9 4
varav Sverige 2,3 2,2 5
varav Baltikum 2,8 2,7 4
Nationella betalningar (miljoner)1)
442,1 421,5 5
E-betalningar (miljoner)2)
150,8 89,5 68
Factoringportfölj, mkr 4 301 4 446 -3
varav Sverige 2 255 2 238 1
varav Baltikum 2 046 2 208 -7
1)
Nationella betalningar inkluderar lönebetalningar, massbetalningar,
girobetalningar, direktbetalningar och betalningar via Internet.
2)
E-betalningar inkluderar E-faktura, betalningar via Bank Link,
Kontantkortspåfyllningar till mobiltelefon, antal signerade transaktioner
och ID-transaktioner via E-ID och BankID.

Kortverksamheten
Swedbank ger ut kort till allmänheten (kortutgivning) och
löser in kortköp från handeln via kortterminaler
(kortinlösen) på samtliga hemmamarknader samt i
Norge och Danmark. När ett av Swedbank utgivet kort
används för betalning i butik får Swedbank i egenskap
av kortutgivare en ersättning för köpet från butikens
kortinlösare. Omvänt betalar Swedbank ersättning till
kortutgivare när Swedbank är inlösare för butiker som
tar emot kort. Nyligen expanderade inlösenverksam-
heten till Finland. Kreditkortsverksamheten i Sverige,
Danmark och Norge hanteras av Entercard AB, ett joint
venture med Barclays Bank. Swedbanks andel av
Entercard är 50 procent. Övrig kortverksamhet sker i
egen regi. Den sammanvägda marknadsandelen för
kortaffären på bankens hemmamarknader är cirka
50 procent.
Swedbank är Europas femte största kortinlösare mätt i
antal inlösta kortköp. Som inlösare möjliggör Swedbank
för handlare att ta emot kort som betalmedel i
kortterminaler och vid e-handel. De huvudsakliga
intäkterna kommer från de avgifter handlarna betalar för
tillgången till infrastruktur, administration, risktäckning
och betalningsgaranti. Som inlösare har Swedbank
kostnader för ovan nämnda ersättningar till kortutgivare,
men också för drift- och service. Den snabbt växande e-
handeln är ett viktigt tillväxtområde för Swedbank. För
handlarna erbjuder Swedbank e-handelsbetalningar
som komplement till andra betalningslösningar.
Swedbanks inlösen via e-handel har ökat med över
100 procent sedan första halvåret 2013.
I april lanserade Swedbank Babs Micro, en mobil-
baserad betalningsterminal för mindre företag. Den gör
det möjligt för exempelvis småföretag och föreningar att
enkelt börja ta emot kortbetalningar med sin
mobiltelefon utan att behöva tillgång till en fast terminal.
Swedbank är den 11:e största bankkortutgivaren i
Europa, mätt i antal transaktioner. Sverige tillhör de
länder i världen med högst kortanvändning, cirka 80
procent av alla köp i butiker görs med kort samtidigt
som antalet kontantuttag i uttagsautomater minskar.
Som kortutgivare får Swedbank intäkter från
kortinnehavare i form av årsavgifter, valutaväxlings-
avgifter samt ränteintäkter när krediter utnyttjas.
Transaktionstillväxten på Swedbanks kort i Sverige
under det senaste året var över 10 procent. Även i
Estland är andelen korttransaktioner hög (55 procent)
och den årliga transaktionstillväxten cirka 9 procent. I
Lettland och Litauen är kortanvändningen lägre, men
här väntas tillväxttakten bli högre än i Sverige. Inom
kortutgivning på bankens hemmamarknader finns de
största tillväxtmöjligheterna inom kort för
företagskunder, där Swedbank traditionellt varit svagare
samtidigt som antalet mindre företagskunder i banken
utgör en god potential till att öka denna affär.
Kortintäkter 2014 2013
mkr Jan-jun Jan-jun %
Totala intäkter, mkr 1 746 1 437 22
varav Norden 845 829 2
varav Entercard1)
510 261 95
1)
Avser Swedbanks kapitalandel avseende Entercard.
De totala kortintäkterna ökade med 22 procent jämfört
med samma period föregående år. Entercard
redovisade en engångsintäkt under andra kvartalet i
samband med att en distributionspartner i Norge
avslutade sitt samarbete, vilket påverkade Swedbanks
intäkter positivt med cirka 230 mkr. Entercards
kreditvolymer minskade i och med detta med cirka 25
procent.
I Norden var intäkterna stabila. Transaktionsvolymen för
inlösen ökade med 9 procent och motsvarande ökning
för bankkortstransaktioner var 11 procent. De ökade
transaktionsvolymerna gav högre intäkter på utgivnings-
sidan, medan marginalerna i inlösenaffären är under
press.
I Baltikum ökar intäkterna från kortutgivning på grund av
marginalförbättring och ökad kortanvändning, framförallt
i Lettland och Litauen.
2014 2013
Nyckeltal, kort Jan-jun Jan-jun %
Antal inlösta transaktioner, miljoner 935 850 10
Transaktionsvolym, inlösen, mdkr 227 208 9
Antal utgivna kort, miljoner 7,7 7,8 -1
varav Baltikum 3,9 3,9 -2
Antal kortköp, miljoner 634 570 11
Kapitalförvaltningsverksamheten
Kapitalförvaltning bedrivs genom Swedbank
Roburkoncernen på Swedbanks fyra hemmamarknader
samt i Norge. Totalt erbjuder Swedbank Robur cirka 140
fonder samt diskretionär kapitalförvaltning. Det
förvaltade fondkapitalet uppgick vid halvårsskiftet till
666 mdkr (561), varav 640 mdkr hänförs till den svenska
verksamheten. Marknadsandelen var 23,1 procent i
Sverige mätt som förvaltat fondkapital. Förvaltat kapital i
den diskretionära förvaltningen uppgick till 297 mdkr
(257).
Av det totala nettoinflödet på den svenska fond-
marknaden gick merparten under första halvåret till
räntefonder (48 mdkr) och blandfonder (25 mdkr).
Aktiefonder visade ett positivt flöde vid halvårsskiftet
(5 mdkr), efter ett negativt flöde första kvartalet. Det
totala nettoinflödet till Swedbank Roburs fonder i
Sverige var 13 mdkr, varav 10,7 mdkr under andra
kvartalet. Inflödet avsåg räntefonder (13,5 mdkr) och
blandfonder (3,4 mdkr) medan aktiefonder (-3,7 mdkr)
visade ett fortsatt utflöde. Swedbanks marknadsandel
av nettoinflödet uppgick till 15,5 procent under första
halvåret. Inflödet till den diskretionära förvaltningen
uppgick till 7,4 mdkr under första halvåret.

Swedbanks delårsrapport för kvartal 2 2014

Swedbanks delårsrapport för kvartal 2 2014

Recommended

Recommended

More Related Content

What's hot

What's hot (10)

Viewers also liked

Viewers also liked (8)

Similar to Swedbanks delårsrapport för kvartal 2 2014

Similar to Swedbanks delårsrapport för kvartal 2 2014 (20)

More from Swedbank

More from Swedbank (20)

Swedbanks delårsrapport för kvartal 2 2014