Så funkar det...attskicka mail Numera kanske det mest grundläggande när man håller på med sin dator. Funkar inte mailen funkar inte något annat. Borta är fax, disketter, personliga brev mm.
4.
Så funkar det...attskicka mail Vi vill alltså skicka vårt dokument vi skrivit.
Så funkar det...attskicka mail För 10 år sedan, och i många fall fortfarande för 5 år sedan, kunde det rått viss tvekan vad som egentligen menades med att skicka mail. På den tiden fanns en massa olika lösningar, som privatpersoner och företag använde sig av. I dag finns i grunden bara en en: att skicka mail med hjälp av Internet och de standarder som finns runt mail för internet.
7.
Så funkar det...attskicka mail Låt oss göra som i förra delen. Börja med grunden först. Då fokuserade vi på beräkna och lagra. Fokus på tredje benet: transportera.
Terminalen via entelefonledning. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare.
19.
Så funkar det...attskicka mail Paketbaserat Genom att bryta upp informationen i små paket kunde man dela på ledningarna, ja skicka det med radio eller satellit om man så ville.
1972 slog metodenigenom internationellt genom en stor konferens med deltagare från hela världen.
41.
Så funkar det...attskicka mail Under nästan 10 år höll man på och arbetade ut detaljerna runt den grundläggande arkitekturen och protokollen runt detta. 1973 Bob Kahn och Vint Cerf TCP, Host to Host
Nätverket är ettlager, som andra lager kanutnyttja, ta för givet.
50.
Så funkar det...attskicka mail Nu kunde alltså maskiner kommunicera med varandra Men hur skulle användarna kommunicera.
51.
Så funkar det...attskicka mail För att göra något vettigt med nätverket krävdes applikationsspecifika protokoll.
52.
Så funkar det...attskicka mail 1969, Steve Crocker, RFC (Request For Comment)
53.
Så funkar det...attskicka mail Network Working Group Steve Crocker Request for Comments: 1 UCLA 7 April 1969 Title: Host Software Author: Steve Crocker Installation: UCLA Date: 7 April 1969 Network Working Group Request for Comment: 1 CONTENTS INTRODUCTION I. A Summary of the IMP Software Messages Links IMP Transmission and Error Checking Open Questions on the IMP Software II. Some Requirements Upon the Host-to-Host Software Simple Use Deep Use Error Checking
Så funkar det...attskicka mail Roligare att arbeta och kommunicera med andra människor än med en maskin
64.
Så funkar det...attskicka mail 1973: 3/4 av trafiken på nätet bestod av epost. 1975: RFC 680 Message Transmission Protocoll Allt sedan dess är det explosionen av kommunikation på nätverket som drivit på dess utveckling och utbyggnad
65.
Så funkar det...attskicka mail Under denna tid och långt in på 80-talet var nätet mer eller mindre helt öppet. Varje maskin på nätet hade samma privilegier som andra, var en peer among peers. Man kunde inte bara skicka mail till varandra. Eller distribuerafiler. Det gick också att hålla kod på varandra och kommunicera med varandra i "realtid".
66.
Så funkar det...attskicka mail who Var man inloggad på en maskin kunde man alltid kolla vilka andra som var inloggade med who. [pra@hemlin1 pra]$ who pra ttyp0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root ttyp1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
67.
Så funkar det...attskicka mail finger Det gick också att hålla koll på folk på andra maskiner med hjälp av finger: finger @hemlin1.annons.dn.se [hemlin1.mint.se] Login Name Tty Idle Login Time Office Office Phone pra Peter Antman p0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root root *p1 1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
68.
Så funkar det...attskicka mail finger finger pra@hemlin1.annons.dn.se hemlin1.mint.se] Login: pra Name: Peter Antman Directory: /home/pra Shell: /bin/bash On since Mon Jan 26 10:30 (CET) on ttyp0 from timbits-fw.tim.se Mail last read Mond Jan 26 11:08 2004 (CEST) Plan: Malmo 5/2 and 19/2 Vacation 8/3 - 12/3
69.
Så funkar det...attskicka mail Talk Därmed kunde man hålla koll på sina vänner. Hade man skickat ett mail kunde man tom kolla om personen i fråga läst mailet och med hjälp av talk kunde man kommunicera direkt.
#11 Enkelt uttryckt handlade det om att använda datorerna effektivare. Eller för att ta det på ett annat sätt: att övergå från linjärt till parallellt arbete. Och då menar jag bokstavligen. På den här tiden fanns det relativt få datorer och för att få tillgång till dem fick man snällt ställa sig med sitt program i en kö till datoroperatören som matade in programmet. Genom att koppla många skärmar och tangentbord till en och samma dator och lära den att leva med flera samtida användare kunde man dela på datorns resurser. Men om man nu delade tid med varandra genom att koppla upp många till en dator borde det inte vara ännu effektivare om man dessutom kunde koppla ihop många datorer. Samtidigt som en dator arbetade för full maskin kanske någon annan dator, någon annan stans i landet stod ledig. Med time-sharing hade man lärt sig hur man genom att koppla terminaler till en dator kunde dela på dess processorkraft: som en sol alltså. På sin höjd kunde man koppla terminalen via en telefonledning. Här fanns alltså även en teknisk vinst att göra. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare. Gick datorn för fullt på ett ställe kunde kraften någon annan stans utnyttjas.
#31 För vad hände när ARPA-net väl satts igång? Människor med tillgång till nätet började skicka elektronisk post till varandra. ARPA-net var konstruerat för att dela på datorkraft och underlätta programmering och eposten var skapat för att underlätta administration av nätverket. Det var till för att stödja avancerad forskning om datorteknologi. Men människorna på nätet använde det till helt andra saker: de konverserade med varandra om ditten och datten. Epost har en egenskap som underlättar för masskommunikation. Det är lika enkelt att skicka ett elektroniskt meddelande till en person som till hundra. Därigenom kan så kallade brevlistor fungera som en sorts offentliga fora. Man anmäler sig till en brevlista och allt man skickar till den kan läsas av samtliga som är anmälda. Och det som ARPA-forskarna allra helst ville diskutera med varandra var inte programmering utan Science fiction.
#42 För nätverkslagret är t.ex allt som de övriga lagren har i sina protokoll enbar data. Varje lager har således ett sätt att använda det underliggande lagret och att kommunicera med sitt eget motsvarande lager i andra änden.
#50 Denna modell var alltför rigid och gjorde att IP-numren höll på att ta slut i förtid. Därför infördes klasslöst vägval eller Classless Inter-Domain Routing (CIDR), där nätmasken kan vara exempelvis 255.255.192.0 eller 255.255.255.252.