Så funkar det...att skicka mail Teknik i Media BITS Peter Antman 2004
Så funkar det...att skicka mail Internet - när allt blir ihopkopplat!
Så funkar det...att skicka mail Numera kanske det mest grundläggande när man håller på med sin dator. Funkar inte mailen funkar inte något annat. Borta är fax, disketter, personliga brev mm.
Så funkar det...att skicka mail Vi vill alltså skicka vårt dokument vi skrivit.
Så funkar det...att skicka mail
Så funkar det...att skicka mail För 10 år sedan, och i många fall fortfarande för 5 år sedan, kunde det rått viss tvekan vad som egentligen menades med att skicka mail. På den tiden fanns en massa olika lösningar, som privatpersoner och företag använde sig av. I dag finns i grunden bara en en: att skicka mail med hjälp av Internet och de standarder som finns runt mail för internet.
Så funkar det...att skicka mail Låt oss göra som i förra delen. Börja med grunden först. Då fokuserade vi på beräkna och lagra. Fokus på tredje benet: transportera.
Så funkar det...att skicka mail Internet
nätverk
kopplar ihop
kommunikation
Så funkar det...att skicka mail Timesharing
Så funkar det...att skicka mail Använda datorerna effektivare.  Från linjärt till parallellt arbete.
Få datorer  - stå i kö till datoroperatören som matade in programmet.
Dela på datorns resurser
Så funkar det...att skicka mail Ännu effektivare: koppla ihop många datorer.  Timesharing:  koppla terminaler till en dator.
Som en sol.
Terminalen via en telefonledning.  Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare.
Så funkar det...att skicka mail Paketbaserat Genom att bryta upp informationen i små paket kunde man dela på ledningarna, ja skicka det med radio eller satellit om man så ville.
Så funkar det...att skicka mail
Så funkar det...att skicka mail Paul Baran (1962) USA
Atomvapen
Distribuerade, decentraliserade nät
Spindelväv
Hitta fram själv.
Så funkar det...att skicka mail Donald Watts Davis (1965) England
Offentligt kommunikationsnätverk
Timesharing: dela upp i små delar, många kan vara på samma ledning, precis som många kan använda samma CPU.
Så funkar det...att skicka mail
Så funkar det...att skicka mail På varje paket en adresslapp.
Varje dator en brevsorteringscentral
vilka vägar informationspaketet kunde skickas (rutt för uttdelning - routing)
På varje paket också ett ordningnummer så att de kan sättas ihop korrekt.
Så funkar det...att skicka mail En morgon 2 september 1969 första lilla nätverket
tio meter lång kabel mellan två datorer på universitetet UCLA.
Genom ett oscilloskop kunde man uppfatta hur det första paketetöverfördes från den ena till den andra datorn.  ARPANET var fött.
Så funkar det...att skicka mail Redan i slutet av året var fyra universitet ihopkopplade med varandra.
Året efter kopplades Harvard och MIT in.
1971 var 30 datorer ihopkopplade med varandra.
1972 slog metoden igenom internationellt genom en stor konferens med deltagare från hela världen.
Så funkar det...att skicka mail Under nästan 10 år höll man på och arbetade ut detaljerna runt den grundläggande arkitekturen och protokollen runt detta. 1973 Bob Kahn och Vint Cerf TCP, Host to Host
1978 Cerf, Jon Postel, Danny Cohen TCP/IP
Så funkar det...att skicka mail IP (Internet Protokoll) routa paketeten (kollar bara adressen).
Så funkar det...att skicka mail TCP (Transport Controll Protocoll) Bryta upp meddelandet
Plocka ihop
Kontrollera fel
Skicka om
Så funkar det...att skicka mail Lager Viktig del av framgången.
Nätverket är ett lager, som andra lager kanutnyttja, ta för givet.
Så funkar det...att skicka mail Nu kunde alltså maskiner kommunicera med varandra Men hur skulle användarna kommunicera.
Så funkar det...att skicka mail För att göra något vettigt med nätverket krävdes applikationsspecifika protokoll.
Så funkar det...att skicka mail 1969, Steve Crocker, RFC (Request For Comment)
Så funkar det...att skicka mail Network Working Group  Steve Crocker Request for Comments: 1  UCLA 7 April 1969 Title:  Host Software Author:  Steve Crocker Installation:  UCLA Date:  7 April 1969 Network Working Group Request for Comment:  1 CONTENTS INTRODUCTION I. A Summary of the IMP Software Messages Links IMP Transmission and Error Checking Open Questions on the IMP Software II. Some Requirements Upon the Host-to-Host Software Simple Use Deep Use Error Checking
Så funkar det...att skicka mail Telnet 1971
FTP (File Transport Protocol) 1972
Mail
Så funkar det...att skicka mail Mail Timesharing system - tidigt 60 tal.
MAILBOX - kommunicera med varandra på samma system.
Ray Tomlinson 1972. Första mailet på "Internet".
Måste ha något som avskilde namnet från maskinen.
Valde @.
I början användes FTP för att skicka mailen.
Så funkar det...att skicka mail Roligare att arbeta och kommunicera med andra människor än med en maskin
Så funkar det...att skicka mail 1973: 3/4 av trafiken på nätet bestod av epost. 1975: RFC 680 Message Transmission Protocoll Allt sedan dess är det explosionen av kommunikation på nätverket som drivit på dess utveckling och utbyggnad
Så funkar det...att skicka mail Under denna tid och långt in på 80-talet var nätet mer eller mindre helt öppet. Varje maskin på nätet hade samma privilegier som andra, var en peer among peers. Man kunde inte bara skicka mail till varandra. Eller distribuerafiler. Det gick också att hålla kod på varandra och kommunicera med varandra i "realtid".
Så funkar det...att skicka mail who Var man inloggad på en maskin kunde man alltid kolla vilka andra som var inloggade med who. [pra@hemlin1 pra]$ who pra  ttyp0  Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root  ttyp1  Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
Så funkar det...att skicka mail finger Det gick också att hålla koll på folk på andra maskiner med hjälp av finger: finger @hemlin1.annons.dn.se [hemlin1.mint.se] Login  Name  Tty  Idle  Login Time  Office  Office Phone pra  Peter Antman  p0  Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root  root  *p1  1  Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
Så funkar det...att skicka mail finger finger pra@hemlin1.annons.dn.se hemlin1.mint.se] Login: pra  Name: Peter Antman Directory: /home/pra  Shell: /bin/bash On since Mon Jan 26 10:30 (CET) on ttyp0 from timbits-fw.tim.se Mail last read Mond Jan 26 11:08 2004 (CEST) Plan: Malmo 5/2 and 19/2 Vacation 8/3 - 12/3
Så funkar det...att skicka mail Talk Därmed kunde man hålla koll på sina vänner. Hade man skickat ett mail kunde man tom kolla om personen i fråga läst mailet och med hjälp av talk kunde man kommunicera direkt.
Så funkar det...att skicka mail Talk
Så funkar det...att skicka mail Hur funkar internet lite mer i detalj? Beskrivs också bäst i termer av lager och gränssnitt.
Så funkar det...att skicka mail Telnet, FTP, Mail, HTTP TCP IP Ethernet, PPP, Wireless
Så funkar det...att skicka mail
Så funkar det...att skicka mail Gränssnitt Header
Body Gränssnittet är definierat i termer av header (huvuden) som varje lager lägger på data.
Så funkar det...att skicka mail Från: kalle Till: Nisse Nummer: 1 Data...
Så funkar det...att skicka mail Överkurs OSI (Open Systems Interconnect Reference Model (7 lager)
Så funkar det...att skicka mail Så ser det ut på mjukvarusidan. Hur ser den fysiska sidan ut? Ett nätverk kopplar samman datorer.
Så funkar det...att skicka mail I botten finns således något som kopplar ihop datorerna. Den kan vara fysiskt: ethernet (70-tal)
modem/ppp
ADSL
Så funkar det...att skicka mail Eller wireless: radio
WLAN 802.11b,802.11g
GPRS
Så funkar det...att skicka mail Alla datorer kan inte sitta på samma fysiska nät.  Måste koppla ihop näten. Principiellt finns bara:  Hosts
Gateways
Så funkar det...att skicka mail

Så funkar det (del 2) - mail

  • 1.
    Så funkar det...attskicka mail Teknik i Media BITS Peter Antman 2004
  • 2.
    Så funkar det...attskicka mail Internet - när allt blir ihopkopplat!
  • 3.
    Så funkar det...attskicka mail Numera kanske det mest grundläggande när man håller på med sin dator. Funkar inte mailen funkar inte något annat. Borta är fax, disketter, personliga brev mm.
  • 4.
    Så funkar det...attskicka mail Vi vill alltså skicka vårt dokument vi skrivit.
  • 5.
  • 6.
    Så funkar det...attskicka mail För 10 år sedan, och i många fall fortfarande för 5 år sedan, kunde det rått viss tvekan vad som egentligen menades med att skicka mail. På den tiden fanns en massa olika lösningar, som privatpersoner och företag använde sig av. I dag finns i grunden bara en en: att skicka mail med hjälp av Internet och de standarder som finns runt mail för internet.
  • 7.
    Så funkar det...attskicka mail Låt oss göra som i förra delen. Börja med grunden först. Då fokuserade vi på beräkna och lagra. Fokus på tredje benet: transportera.
  • 8.
    Så funkar det...attskicka mail Internet
  • 9.
  • 10.
  • 11.
  • 12.
    Så funkar det...attskicka mail Timesharing
  • 13.
    Så funkar det...attskicka mail Använda datorerna effektivare. Från linjärt till parallellt arbete.
  • 14.
    Få datorer - stå i kö till datoroperatören som matade in programmet.
  • 15.
  • 16.
    Så funkar det...attskicka mail Ännu effektivare: koppla ihop många datorer. Timesharing: koppla terminaler till en dator.
  • 17.
  • 18.
    Terminalen via entelefonledning. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare.
  • 19.
    Så funkar det...attskicka mail Paketbaserat Genom att bryta upp informationen i små paket kunde man dela på ledningarna, ja skicka det med radio eller satellit om man så ville.
  • 20.
  • 21.
    Så funkar det...attskicka mail Paul Baran (1962) USA
  • 22.
  • 23.
  • 24.
  • 25.
  • 26.
    Så funkar det...attskicka mail Donald Watts Davis (1965) England
  • 27.
  • 28.
    Timesharing: dela uppi små delar, många kan vara på samma ledning, precis som många kan använda samma CPU.
  • 29.
  • 30.
    Så funkar det...attskicka mail På varje paket en adresslapp.
  • 31.
    Varje dator enbrevsorteringscentral
  • 32.
    vilka vägar informationspaketetkunde skickas (rutt för uttdelning - routing)
  • 33.
    På varje paketockså ett ordningnummer så att de kan sättas ihop korrekt.
  • 34.
    Så funkar det...attskicka mail En morgon 2 september 1969 första lilla nätverket
  • 35.
    tio meter långkabel mellan två datorer på universitetet UCLA.
  • 36.
    Genom ett oscilloskopkunde man uppfatta hur det första paketetöverfördes från den ena till den andra datorn. ARPANET var fött.
  • 37.
    Så funkar det...attskicka mail Redan i slutet av året var fyra universitet ihopkopplade med varandra.
  • 38.
    Året efter koppladesHarvard och MIT in.
  • 39.
    1971 var 30datorer ihopkopplade med varandra.
  • 40.
    1972 slog metodenigenom internationellt genom en stor konferens med deltagare från hela världen.
  • 41.
    Så funkar det...attskicka mail Under nästan 10 år höll man på och arbetade ut detaljerna runt den grundläggande arkitekturen och protokollen runt detta. 1973 Bob Kahn och Vint Cerf TCP, Host to Host
  • 42.
    1978 Cerf, JonPostel, Danny Cohen TCP/IP
  • 43.
    Så funkar det...attskicka mail IP (Internet Protokoll) routa paketeten (kollar bara adressen).
  • 44.
    Så funkar det...attskicka mail TCP (Transport Controll Protocoll) Bryta upp meddelandet
  • 45.
  • 46.
  • 47.
  • 48.
    Så funkar det...attskicka mail Lager Viktig del av framgången.
  • 49.
    Nätverket är ettlager, som andra lager kanutnyttja, ta för givet.
  • 50.
    Så funkar det...attskicka mail Nu kunde alltså maskiner kommunicera med varandra Men hur skulle användarna kommunicera.
  • 51.
    Så funkar det...attskicka mail För att göra något vettigt med nätverket krävdes applikationsspecifika protokoll.
  • 52.
    Så funkar det...attskicka mail 1969, Steve Crocker, RFC (Request For Comment)
  • 53.
    Så funkar det...attskicka mail Network Working Group Steve Crocker Request for Comments: 1 UCLA 7 April 1969 Title: Host Software Author: Steve Crocker Installation: UCLA Date: 7 April 1969 Network Working Group Request for Comment: 1 CONTENTS INTRODUCTION I. A Summary of the IMP Software Messages Links IMP Transmission and Error Checking Open Questions on the IMP Software II. Some Requirements Upon the Host-to-Host Software Simple Use Deep Use Error Checking
  • 54.
    Så funkar det...attskicka mail Telnet 1971
  • 55.
    FTP (File TransportProtocol) 1972
  • 56.
  • 57.
    Så funkar det...attskicka mail Mail Timesharing system - tidigt 60 tal.
  • 58.
    MAILBOX - kommuniceramed varandra på samma system.
  • 59.
    Ray Tomlinson 1972.Första mailet på "Internet".
  • 60.
    Måste ha någotsom avskilde namnet från maskinen.
  • 61.
  • 62.
    I början användesFTP för att skicka mailen.
  • 63.
    Så funkar det...attskicka mail Roligare att arbeta och kommunicera med andra människor än med en maskin
  • 64.
    Så funkar det...attskicka mail 1973: 3/4 av trafiken på nätet bestod av epost. 1975: RFC 680 Message Transmission Protocoll Allt sedan dess är det explosionen av kommunikation på nätverket som drivit på dess utveckling och utbyggnad
  • 65.
    Så funkar det...attskicka mail Under denna tid och långt in på 80-talet var nätet mer eller mindre helt öppet. Varje maskin på nätet hade samma privilegier som andra, var en peer among peers. Man kunde inte bara skicka mail till varandra. Eller distribuerafiler. Det gick också att hålla kod på varandra och kommunicera med varandra i "realtid".
  • 66.
    Så funkar det...attskicka mail who Var man inloggad på en maskin kunde man alltid kolla vilka andra som var inloggade med who. [pra@hemlin1 pra]$ who pra ttyp0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root ttyp1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
  • 67.
    Så funkar det...attskicka mail finger Det gick också att hålla koll på folk på andra maskiner med hjälp av finger: finger @hemlin1.annons.dn.se [hemlin1.mint.se] Login Name Tty Idle Login Time Office Office Phone pra Peter Antman p0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root root *p1 1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
  • 68.
    Så funkar det...attskicka mail finger finger pra@hemlin1.annons.dn.se hemlin1.mint.se] Login: pra Name: Peter Antman Directory: /home/pra Shell: /bin/bash On since Mon Jan 26 10:30 (CET) on ttyp0 from timbits-fw.tim.se Mail last read Mond Jan 26 11:08 2004 (CEST) Plan: Malmo 5/2 and 19/2 Vacation 8/3 - 12/3
  • 69.
    Så funkar det...attskicka mail Talk Därmed kunde man hålla koll på sina vänner. Hade man skickat ett mail kunde man tom kolla om personen i fråga läst mailet och med hjälp av talk kunde man kommunicera direkt.
  • 70.
    Så funkar det...attskicka mail Talk
  • 71.
    Så funkar det...attskicka mail Hur funkar internet lite mer i detalj? Beskrivs också bäst i termer av lager och gränssnitt.
  • 72.
    Så funkar det...attskicka mail Telnet, FTP, Mail, HTTP TCP IP Ethernet, PPP, Wireless
  • 73.
  • 74.
    Så funkar det...attskicka mail Gränssnitt Header
  • 75.
    Body Gränssnittet ärdefinierat i termer av header (huvuden) som varje lager lägger på data.
  • 76.
    Så funkar det...attskicka mail Från: kalle Till: Nisse Nummer: 1 Data...
  • 77.
    Så funkar det...attskicka mail Överkurs OSI (Open Systems Interconnect Reference Model (7 lager)
  • 78.
    Så funkar det...attskicka mail Så ser det ut på mjukvarusidan. Hur ser den fysiska sidan ut? Ett nätverk kopplar samman datorer.
  • 79.
    Så funkar det...attskicka mail I botten finns således något som kopplar ihop datorerna. Den kan vara fysiskt: ethernet (70-tal)
  • 80.
  • 81.
  • 82.
    Så funkar det...attskicka mail Eller wireless: radio
  • 83.
  • 84.
  • 85.
    Så funkar det...attskicka mail Alla datorer kan inte sitta på samma fysiska nät. Måste koppla ihop näten. Principiellt finns bara: Hosts
  • 86.
  • 87.

Editor's Notes

  • #11 Enkelt uttryckt handlade det om att använda datorerna effektivare. Eller för att ta det på ett annat sätt: att övergå från linjärt till parallellt arbete. Och då menar jag bokstavligen. På den här tiden fanns det relativt få datorer och för att få tillgång till dem fick man snällt ställa sig med sitt program i en kö till datoroperatören som matade in programmet. Genom att koppla många skärmar och tangentbord till en och samma dator och lära den att leva med flera samtida användare kunde man dela på datorns resurser. Men om man nu delade tid med varandra genom att koppla upp många till en dator borde det inte vara ännu effektivare om man dessutom kunde koppla ihop många datorer. Samtidigt som en dator arbetade för full maskin kanske någon annan dator, någon annan stans i landet stod ledig. Med time-sharing hade man lärt sig hur man genom att koppla terminaler till en dator kunde dela på dess processorkraft: som en sol alltså. På sin höjd kunde man koppla terminalen via en telefonledning. Här fanns alltså även en teknisk vinst att göra. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare. Gick datorn för fullt på ett ställe kunde kraften någon annan stans utnyttjas.
  • #18 Rita bilderna M2 och M3 för hand.
  • #31 För vad hände när ARPA-net väl satts igång? Människor med tillgång till nätet började skicka elektronisk post till varandra. ARPA-net var konstruerat för att dela på datorkraft och underlätta programmering och eposten var skapat för att underlätta administration av nätverket. Det var till för att stödja avancerad forskning om datorteknologi. Men människorna på nätet använde det till helt andra saker: de konverserade med varandra om ditten och datten. Epost har en egenskap som underlättar för masskommunikation. Det är lika enkelt att skicka ett elektroniskt meddelande till en person som till hundra. Därigenom kan så kallade brevlistor fungera som en sorts offentliga fora. Man anmäler sig till en brevlista och allt man skickar till den kan läsas av samtliga som är anmälda. Och det som ARPA-forskarna allra helst ville diskutera med varandra var inte programmering utan Science fiction.
  • #41 Bärvåg
  • #42 För nätverkslagret är t.ex allt som de övriga lagren har i sina protokoll enbar data. Varje lager har således ett sätt att använda det underliggande lagret och att kommunicera med sitt eget motsvarande lager i andra änden.
  • #50 Denna modell var alltför rigid och gjorde att IP-numren höll på att ta slut i förtid. Därför infördes klasslöst vägval eller Classless Inter-Domain Routing (CIDR), där nätmasken kan vara exempelvis 255.255.192.0 eller 255.255.255.252.
  • #76 MTA (Mail Transport Agent)
  • #77 MUA (Mail User Agent)
  • #78 MUA (Mail User Agent)
  • #79 MUA (Mail User Agent)
  • #80 MUA (Mail User Agent)
  • #81 MUA (Mail User Agent)
  • #82 MUA (Mail User Agent)
  • #83 MUA (Mail User Agent)
  • #84 MUA (Mail User Agent)
  • #85 MUA (Mail User Agent)
  • #86 MUA (Mail User Agent)
  • #87 MUA (Mail User Agent)