You Don't Have To Be Einstein To Measure Social Media - #SeriouslyLDNCharlie Southwell
50% of CMOs believe that social media has a below average impact on profitability. I posit that is because these CMOs have not set good business objectives and aligned their digital strategy or social media tactics to meet them.
Here's a different way of looking at going about measuring social media activity.
Service Design para o Setor de Investimentos FinanceirosKarla Cruz
Case apresentado no maior congresso de design de interação da América Latina - Interactoin South America - 2015 - Córdoba - Argentina.
Resumo:
Este artigo tem o objetivo de relatar o processo do projeto de consultoria em design de serviços para a corretora Rico Investimentos.
A consultoria foi iniciada com o intuito de criar novos formatos de serviços financeiros ao potencial investidor com pouco conhecimento em produtos financeiros. Usando a abordagem de Service Design Thinking, foi possível identificar perfis de investidores e criar uma estratégia específica para a maioria dos clientes, que eram responsáveis por pequena parte das transações e, consequentemente, dos lucros.
Começamos com a fase de descobertas, onde visitamos 20 clientes em 3 diferentes cidades do Brasil, selecionadas por questões estratégicas de mercado da empresa. Enquanto, em paralelo, um questionário era respondido por 3000 cadastrados, cerca de 10% da base de clientes.
Os workshops de cocriação vieram na sequência, nos quais levamos os resultados de pesquisa para um grupo de colaboradores da Rico Investimentos. Os colaboradores foram incentivados a criar serviços de investimento a partir de user boards e de user journeys - ferramentas de Service Design.
As sessões seguiram mais algumas rodadas, onde problemas e direcionamentos de interesse da corretora eram dados pelos colaboradores e o projeto dos novos serviços eram evoluídos por toda a equipe.
Após a etapa de cocriação, demos início à construção dos protótipos, onde alguns canais digitais responsáveis pelos pontos de contato foram selecionados e desenhados de forma colaborativa.
O resultado foi o desenho de serviços e novas experiências para o investidor, posicionando a marca e seus serviços como substitutos dos tradicionais bancos. O trabalho continua em andamento, de forma iterativa, e ainda com muitas possibilidades de serviço que foram identificadas e serão implementadas.
Ainda que mantendo em sigilo informações estratégicas de propriedade do cliente, nos propomos, neste trabalho, a apresentar todas as etapas do processo de design e suas descobertas.
New on the Job: Your First 90 Days in a Design Leadership RoleAndrea Mignolo
Congratulations on your new role! It’s an exciting time to be a designer - not only is design everywhere, it also has a seat at the table. Wherever you are in your career, transitioning to a new role is exciting, challenging, and scary. It’s also a critical time to lay the foundation for your future success. This is especially true for design leaders, who face not only the challenge of organisational change, but of establishing design as a strategic partner at every level. This talk will provide design leaders with actionable ideas and best practices for the first 90 days in a design leadership role.
You Don't Have To Be Einstein To Measure Social Media - #SeriouslyLDNCharlie Southwell
50% of CMOs believe that social media has a below average impact on profitability. I posit that is because these CMOs have not set good business objectives and aligned their digital strategy or social media tactics to meet them.
Here's a different way of looking at going about measuring social media activity.
Service Design para o Setor de Investimentos FinanceirosKarla Cruz
Case apresentado no maior congresso de design de interação da América Latina - Interactoin South America - 2015 - Córdoba - Argentina.
Resumo:
Este artigo tem o objetivo de relatar o processo do projeto de consultoria em design de serviços para a corretora Rico Investimentos.
A consultoria foi iniciada com o intuito de criar novos formatos de serviços financeiros ao potencial investidor com pouco conhecimento em produtos financeiros. Usando a abordagem de Service Design Thinking, foi possível identificar perfis de investidores e criar uma estratégia específica para a maioria dos clientes, que eram responsáveis por pequena parte das transações e, consequentemente, dos lucros.
Começamos com a fase de descobertas, onde visitamos 20 clientes em 3 diferentes cidades do Brasil, selecionadas por questões estratégicas de mercado da empresa. Enquanto, em paralelo, um questionário era respondido por 3000 cadastrados, cerca de 10% da base de clientes.
Os workshops de cocriação vieram na sequência, nos quais levamos os resultados de pesquisa para um grupo de colaboradores da Rico Investimentos. Os colaboradores foram incentivados a criar serviços de investimento a partir de user boards e de user journeys - ferramentas de Service Design.
As sessões seguiram mais algumas rodadas, onde problemas e direcionamentos de interesse da corretora eram dados pelos colaboradores e o projeto dos novos serviços eram evoluídos por toda a equipe.
Após a etapa de cocriação, demos início à construção dos protótipos, onde alguns canais digitais responsáveis pelos pontos de contato foram selecionados e desenhados de forma colaborativa.
O resultado foi o desenho de serviços e novas experiências para o investidor, posicionando a marca e seus serviços como substitutos dos tradicionais bancos. O trabalho continua em andamento, de forma iterativa, e ainda com muitas possibilidades de serviço que foram identificadas e serão implementadas.
Ainda que mantendo em sigilo informações estratégicas de propriedade do cliente, nos propomos, neste trabalho, a apresentar todas as etapas do processo de design e suas descobertas.
New on the Job: Your First 90 Days in a Design Leadership RoleAndrea Mignolo
Congratulations on your new role! It’s an exciting time to be a designer - not only is design everywhere, it also has a seat at the table. Wherever you are in your career, transitioning to a new role is exciting, challenging, and scary. It’s also a critical time to lay the foundation for your future success. This is especially true for design leaders, who face not only the challenge of organisational change, but of establishing design as a strategic partner at every level. This talk will provide design leaders with actionable ideas and best practices for the first 90 days in a design leadership role.
The core protocols are a set of attitudes and simple behavioral rules that help teams work better together. It's especially suited to help foster great meeting. This is a 1 hour workshop you can run with a team to familiarize them with the concept and start a discussion if you want to adapt any of the protocols. The workshop was developed at Spotify.
Growing up with agile - how the Spotify 'model' has evolved Peter Antman
Spotify is known for its agile organization. But how did we end up with it, what are the founding principles and how has it evolved? Speech held at the Bay Area Agile Leadership Network 3/15 2016.
Strong decisions with consensus, Agila Sverige 2014Peter Antman
Decisions made with consenus are often better for the groups, have better quality and are much more easy to actually implement. These slides present the process needed to make good consensus decisions.
Tear Down the Pyramid Again - Agile Management from the trenchesPeter Antman
From self-organization to self-management. How manaement and HR changed when we made our agile transformation. This is from the Swedish book "Riv pyramiderna igen". Speach held at Agile People 3/12 2013 Gothenburg.
Sorry for the broken fonts. Powerpoint on mac does not allow embedding.
Blixtföredrag från Agila Sverige 2011 om varför agila organisationer bör lägga ner de traditionella utvecklingssamtalen. Video finns här: http://web22.abiliteam.com/ability/show/khcichp/agilasverige2011b/mainshow.asp?STARTTIME=1940
3. Så funkar det...att skicka mail Numera kanske det mest grundläggande när man håller på med sin dator. Funkar inte mailen funkar inte något annat. Borta är fax, disketter, personliga brev mm.
4. Så funkar det...att skicka mail Vi vill alltså skicka vårt dokument vi skrivit.
6. Så funkar det...att skicka mail För 10 år sedan, och i många fall fortfarande för 5 år sedan, kunde det rått viss tvekan vad som egentligen menades med att skicka mail. På den tiden fanns en massa olika lösningar, som privatpersoner och företag använde sig av. I dag finns i grunden bara en en: att skicka mail med hjälp av Internet och de standarder som finns runt mail för internet.
7. Så funkar det...att skicka mail Låt oss göra som i förra delen. Börja med grunden först. Då fokuserade vi på beräkna och lagra. Fokus på tredje benet: transportera.
18. Terminalen via en telefonledning. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare.
19. Så funkar det...att skicka mail Paketbaserat Genom att bryta upp informationen i små paket kunde man dela på ledningarna, ja skicka det med radio eller satellit om man så ville.
49. Nätverket är ett lager, som andra lager kanutnyttja, ta för givet.
50. Så funkar det...att skicka mail Nu kunde alltså maskiner kommunicera med varandra Men hur skulle användarna kommunicera.
51. Så funkar det...att skicka mail För att göra något vettigt med nätverket krävdes applikationsspecifika protokoll.
52. Så funkar det...att skicka mail 1969, Steve Crocker, RFC (Request For Comment)
53. Så funkar det...att skicka mail Network Working Group Steve Crocker Request for Comments: 1 UCLA 7 April 1969 Title: Host Software Author: Steve Crocker Installation: UCLA Date: 7 April 1969 Network Working Group Request for Comment: 1 CONTENTS INTRODUCTION I. A Summary of the IMP Software Messages Links IMP Transmission and Error Checking Open Questions on the IMP Software II. Some Requirements Upon the Host-to-Host Software Simple Use Deep Use Error Checking
63. Så funkar det...att skicka mail Roligare att arbeta och kommunicera med andra människor än med en maskin
64. Så funkar det...att skicka mail 1973: 3/4 av trafiken på nätet bestod av epost. 1975: RFC 680 Message Transmission Protocoll Allt sedan dess är det explosionen av kommunikation på nätverket som drivit på dess utveckling och utbyggnad
65. Så funkar det...att skicka mail Under denna tid och långt in på 80-talet var nätet mer eller mindre helt öppet. Varje maskin på nätet hade samma privilegier som andra, var en peer among peers. Man kunde inte bara skicka mail till varandra. Eller distribuerafiler. Det gick också att hålla kod på varandra och kommunicera med varandra i "realtid".
66. Så funkar det...att skicka mail who Var man inloggad på en maskin kunde man alltid kolla vilka andra som var inloggade med who. [pra@hemlin1 pra]$ who pra ttyp0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root ttyp1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
67. Så funkar det...att skicka mail finger Det gick också att hålla koll på folk på andra maskiner med hjälp av finger: finger @hemlin1.annons.dn.se [hemlin1.mint.se] Login Name Tty Idle Login Time Office Office Phone pra Peter Antman p0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root root *p1 1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
68. Så funkar det...att skicka mail finger finger pra@hemlin1.annons.dn.se hemlin1.mint.se] Login: pra Name: Peter Antman Directory: /home/pra Shell: /bin/bash On since Mon Jan 26 10:30 (CET) on ttyp0 from timbits-fw.tim.se Mail last read Mond Jan 26 11:08 2004 (CEST) Plan: Malmo 5/2 and 19/2 Vacation 8/3 - 12/3
69. Så funkar det...att skicka mail Talk Därmed kunde man hålla koll på sina vänner. Hade man skickat ett mail kunde man tom kolla om personen i fråga läst mailet och med hjälp av talk kunde man kommunicera direkt.
100. På resten av Internet har dock den förmodade bristen på IPv4-adresser delvis kunnat lösas genom klasslöst vägval (CIDR) och nätadressöversättning (NAT).
101. Så funkar det...att skicka mail Routing Att med hjälp av adressinformationen hitta först rätt nät och sedan rätt host. (Router/Gateway) Hitta rätt rutt.
109. Så funkar det...att skicka mail Hur fungerar förbindelser mellan program? Internet är ju “connectionless”
110. Så funkar det...att skicka mail När program/processer kommunicerar med varandra skapar de en kanal som "ser ut" som om den innebär en fast förbindelse. Också en process på internet har en adress. För att få något vettigt utfört räcker det inte med att hitta fram till en viss maskin: man måste också hitta var på maskinen man kan kliva in för att få den tjänst man vill ha; om det nu är ftp, telnet, web eller liknande.
114. Så funkar det...att skicka mail Finns en rad standardiserade portnummer ftp-data 20/tcp ftp 21/tcp ssh 22/tcp telnet 23/tcp smtp 25/tcp mail http 80/tcp www www-http # WorldWideWeb HTTP pop3 110/tcp pop-3 # POP version 3 https 443/tcp # MCom
123. Så funkar det...att skicka mail Svårt att hitta en riktigt bra liknelse. Telefonväxel. Växelnummer = ip-address Anknytning = portnummer Socket = den konkreta telefon där samtalet tas emot Server/Program = person som svarar
128. Nätdel / Hostdel (jmf routing) Ansvaret för namn på ett nät delegerat till en namnserver. Landdomäner.
129. Så funkar det...att skicka mail sydsvenskan.se. 19908 IN NS dns2.telia.com. sydsvenskan.se. 19908 IN NS ns.sydsvenskan.se. direkt.sydsvenskan.se. 86400 IN A 80.72.10.66
130. Så funkar det...att skicka mail DNS ytterst viktig för mail. [email_address] kalle är namnet. sydsvenskan.se är nätet Mailet måste skickas någonstans, var är hosten?
131. Så funkar det...att skicka mail Det tar man reda på via DNS: MX record: sydsvenskan.se. 6828 IN MX 10 mail.sydsvenskan.se. När mailet skall skickas slår sändaren upp MX recordet för domänen och tar kontakt med den server som anges där.
132. Så funkar det...att skicka mail Mail arkitektur Dags för en överblick. Hur skickar vi mailet egentligen? Att skicka mail är faktiskt en ganska avancerad uppgift.
133. Så funkar det...att skicka mail Mail arkitektur +----------+ +----------+ +------+ | | | | | User |<-->| | SMTP | | +------+ | Sender- |Commands/Replies| Receiver-| +------+ | SMTP |<-------------->| SMTP | +------+ | File |<-->| | and Mail | |<-->| File | |System| | | | | |System| +------+ +----------+ +----------+ +------+ Sender-SMTP Receiver-SMTP
151. Så funkar det...att skicka mail [pra@pra pra]$ /usr/sbin/sendmail -v pra@antman.org From: pra@timbits.se Subject: Demo of mailsendning Mailsending body. .
152. Så funkar det...att skicka mail pra@antman.org... Connecting to mail.antman.org. via esmtp...220 mail.antman.org ESMTP Sendmail 8.11.6/8.11.6; Sun, 28 Dec 2003 13:56:14+0100 >>> EHLO pra.tim.se 250-mail.antman.org Hello gyta.tim.se [80.72.0.5], pleased to meet you >>> MAIL From:<pra@pra.tim.se> SIZE=70 250 2.1.0 <pra@pra.tim.se>... Sender ok >>> RCPT To:<pra@antman.org> 250 2.1.5 <pra@antman.org>... Recipient ok >>> DATA 354 Enter mail, end with "." on a line by itself >>> . 250 2.0.0 hBSCuEM15368 Message accepted for delivery pra@antman.org... Sent (hBSCuEM15368 Message accepted for delivery) Closing connection to mail.antman.org. >>> QUIT 221 2.0.0 mail.antman.org closing connection
154. Så funkar det...att skicka mail [pra@pra pra]$ telnet pumba.tim.se 110 Trying 80.72.4.34... Connected to pumba.tim.se (80.72.4.34). Escape character is '^]'. +OK POP3 pumba.tim.se v2000.70rh server ready USER pra +OK User name accepted, password please PASS XXXXXXX +OK Mailbox open, 193 messages LIST +OK Mailbox scan listing follows 190 2981 191 4206 192 1381 193 3734
155. Så funkar det...att skicka mail RETR 193 +OK 3734 octets Return-Path: <tw@synapsetech.biz> Received: from mail-gw2.dn.se (mail-gw2.dn.se [151.177.119.46]) by annons.dn.se (8.11.6/8.11.6) with ESMTP id g699ZDg01070 for <pra@mint.se>; Tue, 9 Jul 2002 11:35:13 +0200 Received: from mail.easynet.no (www1.easynet.no [217.77.32.213]) by mail-gw2.dn.se (8.9.3/8.9.3) with ESMTP id LAA86513 for <pra@mint.se>; Tue, 9 Jul 2002 11:35:13 +0200 (CEST) (envelope-from tw@synapsetech.biz) From: "Tomas Wangen" <tw@synapsetech.biz> To: "Peter Antman" <pra@mint.se>, Subject: Bytte av gateway Date: Tue, 9 Jul 2002 11:35:05 +0200 MIME-Version: 1.0 Content-Type: multipart/alternative; boundary="----=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0" X-MSMail-Priority: Normal X-Mailer: Microsoft Outlook Express 6.00.2600.0000 Status: RO This is a multi-part message in MIME format.
156. Så funkar det...att skicka mail ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0 Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1" Content-Transfer-Encoding: quoted-printable Det har idag desverre blitt innf=F8rt interconnect-fees i sverige (og en = rekke andre land). Dette betyr at rimelige leverand=F8rer av sms tilknytning ikke lenger er = rimelige mot svenske operat=F8rer. Vi har derfor m=E5tte bytte til operat=F8renes egne gatewayer p=E5 = v=E5rt 72172 prefiks, noe som gir en litt men ikke veldig h=F8yere kostnad enn v=E5r tidligere goyada tJeg kommer tilbake med ytterligere informasjon senere. mvh. Tomas Wangen Synapse Technologies as Forskningsparken Gaustadall=E9en 21 N-0349 Oslo +47 92 44 44 55
157. Så funkar det...att skicka mail ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0 Content-Type: text/html; charset="iso-8859-1" Content-Transfer-Encoding: quoted-printable <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"> <HTML><HEAD> <META http-equiv=3DContent-Type content=3D"text/html; = charset=3Diso-8859-1"> <META content=3D"MSHTML 6.00.2600.0" name=3DGENERATOR> <STYLE></STYLE> </HEAD> <BODY bgColor=3D#ffffff> <DIV><FONT face=3DArial size=3D2>Det har idag desverre blitt innf=F8rt=20 interconnect-fees i sverige (og en rekke andre land).</FONT></DIV> <DIV><FONT face=3DArial size=3D2>Dette betyr at </FONT><FONT = face=3DArial=20 size=3D2>rimelige leverand=F8rer av sms tilknytning ikke lenger er=20 rimelige mot</FONT></DIV> [...] ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0-- .
Enkelt uttryckt handlade det om att använda datorerna effektivare. Eller för att ta det på ett annat sätt: att övergå från linjärt till parallellt arbete. Och då menar jag bokstavligen. På den här tiden fanns det relativt få datorer och för att få tillgång till dem fick man snällt ställa sig med sitt program i en kö till datoroperatören som matade in programmet. Genom att koppla många skärmar och tangentbord till en och samma dator och lära den att leva med flera samtida användare kunde man dela på datorns resurser. Men om man nu delade tid med varandra genom att koppla upp många till en dator borde det inte vara ännu effektivare om man dessutom kunde koppla ihop många datorer. Samtidigt som en dator arbetade för full maskin kanske någon annan dator, någon annan stans i landet stod ledig. Med time-sharing hade man lärt sig hur man genom att koppla terminaler till en dator kunde dela på dess processorkraft: som en sol alltså. På sin höjd kunde man koppla terminalen via en telefonledning. Här fanns alltså även en teknisk vinst att göra. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare. Gick datorn för fullt på ett ställe kunde kraften någon annan stans utnyttjas.
Rita bilderna M2 och M3 för hand.
För vad hände när ARPA-net väl satts igång? Människor med tillgång till nätet började skicka elektronisk post till varandra. ARPA-net var konstruerat för att dela på datorkraft och underlätta programmering och eposten var skapat för att underlätta administration av nätverket. Det var till för att stödja avancerad forskning om datorteknologi. Men människorna på nätet använde det till helt andra saker: de konverserade med varandra om ditten och datten. Epost har en egenskap som underlättar för masskommunikation. Det är lika enkelt att skicka ett elektroniskt meddelande till en person som till hundra. Därigenom kan så kallade brevlistor fungera som en sorts offentliga fora. Man anmäler sig till en brevlista och allt man skickar till den kan läsas av samtliga som är anmälda. Och det som ARPA-forskarna allra helst ville diskutera med varandra var inte programmering utan Science fiction.
Bärvåg
För nätverkslagret är t.ex allt som de övriga lagren har i sina protokoll enbar data. Varje lager har således ett sätt att använda det underliggande lagret och att kommunicera med sitt eget motsvarande lager i andra änden.
Denna modell var alltför rigid och gjorde att IP-numren höll på att ta slut i förtid. Därför infördes klasslöst vägval eller Classless Inter-Domain Routing (CIDR), där nätmasken kan vara exempelvis 255.255.192.0 eller 255.255.255.252.