13 februari. De regeringsovana partierna är på frammarsch i väljaropinionen. Det visar Ipsos opinionsmonitor för februari. I den senaste väljarbarometer har V, MP och SD tillsammans stöd av 26,4 procent. Detta är en ökning med nästan 6 procentenheter sedan valet 2010. Läs mer >>
Rapporten visar också regeringsfrågan har ungefär samma vikt som frågan om vem som leder partiet när väljarna ska avgöra vilket parti de ska rösta på.
Ipsos opinionsmonitor analyserar opinionen och beskriver trenderna i svensk politik och bygger på de analyser som Ipsos tar fram för Dagens Nyheters räkning.
Ipsos opinionsmonitor bygger på ca 2259 telefonintervjuer genomförda under perioden 9 – 28 januari 2014 med ett riksrepresentativt urval svenska medborgare 18 år och äldre.
Mätningen ger oss information om vilket förtroende väljarna har för partierna och deras politiska förslag och är en indikator för partiernas potential att vinna ökat stöd. Partier som uppfattas ha en attraktiv och relevant politik i de viktiga väljarfrågorna har potential att vinna fler väljare. Omvänt gäller att partier som har svagt eller inget förtroende i de tunga sakfrågorna har små möjligheter att få väljarnas förtroende i kommande val.
Vad behöver partierna göra för att få ökat stöd?
Partier måste framför allt bli bättre på att förklara VARFÖR de vill göra vissa ändringar.
De flesta av väljarna förstår inte vad många ändringar kommer att leda till i det långa loppet, eller vad den politiska strategin i sin helhet är.
ÄRLIGHET! Partiet skulle växa i långsiktig respekt om det skaffade en fast ideologi.
Vara tydligare och retoriska i frågor, vad de har åstadkommit och vad de tänker göra.
DN/Ipsos: Allmänheten om militärt samarbete med Nato och EU, maj 2014Ipsos Sweden
Fler svenskar vill se ett ökat militärt samarbete med Nato, men en majoritet är fortfarande emot ett svenskt Nato-medlemskap. Det visar en undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Dagens Nyheter om allmänhetens inställning i frågan om militärt samarbete med Nato och EU.
Ipsos har på uppdrag av Dagens Nyheter genomfört en undersökning om allmänhetens inställning i aktuella försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om svenskarnas inställning till försvarspolitiska samarbeten inom EU och med försvarsalliansen Nato.
Ipsos kommentar
- Jämfört med våren 2008 när Ipsos senast ställde frågan för Dagens Nyheters räkning så anser idag fler svenskar att Sveriges militära samarbete med Nato bör öka.
- Våren 2008 ansåg 22 procent att samarbetet med Nato bör öka. Andelen har nu ökat till 27 procent och ökningen är statistiskt säkerställd.
- Skillnaden i attityd mellan män och kvinnor är betydande. 36 procent bland män anser att Sveriges militära samarbete med Nato bör öka, jämfört med 18 procent bland kvinnor.
- Vanligaste uppfattningen är fortfarande att samarbetet bör bibehållas på dagens nivå (45 procent). 15 procent anser att det militära samarbetet med Nato bör minska.
- Partisympati betyder mycket för inställningen till Nato. Borgerliga väljare och Sverigedemokrater vill oftare att Sveriges militära samarbete med Nato bör öka.
- Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de enda två partier vars väljare oftare uppger att samarbetet med Nato bör minska istället för att öka.
- En majoritet (56 procent) anser inte att Sverige bör gå med i militäralliansen Nato utan att Sverige bör stanna utanför.
- 28 procent svarar att Sverige bör gå med i Nato medan 15 procent är osäkra.
- Män är tydligt mer positiva till Nato-medlemskap jämfört med kvinnor och stödet för Nato-medlemskap är större bland personer 60 år och äldre.
- Sverigedemokraternas väljare är mest positiva till Nato-medlemskap följda av Moderaternas och Kristdemokraternas väljare. Bland Folkpartiets väljare, det mest uttalat Nato-positiva partiet, svarar 37 procent att Sverige bör gå med i Nato.
- De rödgröna partiernas väljare är överlag mer negativa till ett svenskt Nato-medlemskap. Mest negativa till Nato-medlemskap är Vänsterpartiets väljare (82 procent emot), följda av Miljöpartiets (63 procent emot) och Socialdemokraternas (62 procent emot).
Målgrupp för undersökningen är den svenska allmänheten 18 år och äldre.
Ett representativt slumpmässigt urval av svenskar 18 år och äldre har intervjuats per telefon under perioden 15 – 27 april samt 14 – 25 mars. I mars genomfördes 1163 intervjuer och i april genomfördes 1150 intervjuer.
Frågor om undersökningen besvaras av David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com, 0707-66 80 92 eller av Johanna Laurin Gulled, johanna.laurin.gulled@ipsos.com, 0739-50 30 44
Opinionsmonitorns almedalsnummer innehåller flera nya analyser, bland annat av vad väljarna tycker har blivit bättre respektive sämre under alliansregeringen och i vilken utsträckning väljarna anser att politiken i Sverige bör förändras.
Vad avgör valet? Den politiska spelplanen 2013-2014Kantar Sifo
Vad avgör valet? Den politiska spelplanen 2013-2014.
Professor Sören Holmberg och TNS Sifos opinionschef Toivo Sjörén presenterar en omfattande undersökning av riksdagspartiernas väljarpotential inför valet nästa år. De kommer även att visa en prognosmodell som visar historiska samband mellan valresultat och indikatorer under mandatperioden.
TNS Sifo Vem vinner och vem försvinner i valet 2014?Kantar Sifo
Sifo:s opinionschef Toivo Sjörén tillsammans med professor Sören Holmberg håller i seminariet "Vem vinner och vem försvinner 2014?".
Utifrån en omfattande undersökning presenteras partiernas hälsotillstånd. Partianhängares uppdelning, partisympatisörers identifikation med sina respektive partier och vilka sakfrågor som väljarna anser viktigast avgör de olika partiernas hot och möjligheter inför 2014 års val.
13 februari. De regeringsovana partierna är på frammarsch i väljaropinionen. Det visar Ipsos opinionsmonitor för februari. I den senaste väljarbarometer har V, MP och SD tillsammans stöd av 26,4 procent. Detta är en ökning med nästan 6 procentenheter sedan valet 2010. Läs mer >>
Rapporten visar också regeringsfrågan har ungefär samma vikt som frågan om vem som leder partiet när väljarna ska avgöra vilket parti de ska rösta på.
Ipsos opinionsmonitor analyserar opinionen och beskriver trenderna i svensk politik och bygger på de analyser som Ipsos tar fram för Dagens Nyheters räkning.
Ipsos opinionsmonitor bygger på ca 2259 telefonintervjuer genomförda under perioden 9 – 28 januari 2014 med ett riksrepresentativt urval svenska medborgare 18 år och äldre.
Mätningen ger oss information om vilket förtroende väljarna har för partierna och deras politiska förslag och är en indikator för partiernas potential att vinna ökat stöd. Partier som uppfattas ha en attraktiv och relevant politik i de viktiga väljarfrågorna har potential att vinna fler väljare. Omvänt gäller att partier som har svagt eller inget förtroende i de tunga sakfrågorna har små möjligheter att få väljarnas förtroende i kommande val.
Vad behöver partierna göra för att få ökat stöd?
Partier måste framför allt bli bättre på att förklara VARFÖR de vill göra vissa ändringar.
De flesta av väljarna förstår inte vad många ändringar kommer att leda till i det långa loppet, eller vad den politiska strategin i sin helhet är.
ÄRLIGHET! Partiet skulle växa i långsiktig respekt om det skaffade en fast ideologi.
Vara tydligare och retoriska i frågor, vad de har åstadkommit och vad de tänker göra.
DN/Ipsos: Allmänheten om militärt samarbete med Nato och EU, maj 2014Ipsos Sweden
Fler svenskar vill se ett ökat militärt samarbete med Nato, men en majoritet är fortfarande emot ett svenskt Nato-medlemskap. Det visar en undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Dagens Nyheter om allmänhetens inställning i frågan om militärt samarbete med Nato och EU.
Ipsos har på uppdrag av Dagens Nyheter genomfört en undersökning om allmänhetens inställning i aktuella försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om svenskarnas inställning till försvarspolitiska samarbeten inom EU och med försvarsalliansen Nato.
Ipsos kommentar
- Jämfört med våren 2008 när Ipsos senast ställde frågan för Dagens Nyheters räkning så anser idag fler svenskar att Sveriges militära samarbete med Nato bör öka.
- Våren 2008 ansåg 22 procent att samarbetet med Nato bör öka. Andelen har nu ökat till 27 procent och ökningen är statistiskt säkerställd.
- Skillnaden i attityd mellan män och kvinnor är betydande. 36 procent bland män anser att Sveriges militära samarbete med Nato bör öka, jämfört med 18 procent bland kvinnor.
- Vanligaste uppfattningen är fortfarande att samarbetet bör bibehållas på dagens nivå (45 procent). 15 procent anser att det militära samarbetet med Nato bör minska.
- Partisympati betyder mycket för inställningen till Nato. Borgerliga väljare och Sverigedemokrater vill oftare att Sveriges militära samarbete med Nato bör öka.
- Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de enda två partier vars väljare oftare uppger att samarbetet med Nato bör minska istället för att öka.
- En majoritet (56 procent) anser inte att Sverige bör gå med i militäralliansen Nato utan att Sverige bör stanna utanför.
- 28 procent svarar att Sverige bör gå med i Nato medan 15 procent är osäkra.
- Män är tydligt mer positiva till Nato-medlemskap jämfört med kvinnor och stödet för Nato-medlemskap är större bland personer 60 år och äldre.
- Sverigedemokraternas väljare är mest positiva till Nato-medlemskap följda av Moderaternas och Kristdemokraternas väljare. Bland Folkpartiets väljare, det mest uttalat Nato-positiva partiet, svarar 37 procent att Sverige bör gå med i Nato.
- De rödgröna partiernas väljare är överlag mer negativa till ett svenskt Nato-medlemskap. Mest negativa till Nato-medlemskap är Vänsterpartiets väljare (82 procent emot), följda av Miljöpartiets (63 procent emot) och Socialdemokraternas (62 procent emot).
Målgrupp för undersökningen är den svenska allmänheten 18 år och äldre.
Ett representativt slumpmässigt urval av svenskar 18 år och äldre har intervjuats per telefon under perioden 15 – 27 april samt 14 – 25 mars. I mars genomfördes 1163 intervjuer och i april genomfördes 1150 intervjuer.
Frågor om undersökningen besvaras av David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com, 0707-66 80 92 eller av Johanna Laurin Gulled, johanna.laurin.gulled@ipsos.com, 0739-50 30 44
Opinionsmonitorns almedalsnummer innehåller flera nya analyser, bland annat av vad väljarna tycker har blivit bättre respektive sämre under alliansregeringen och i vilken utsträckning väljarna anser att politiken i Sverige bör förändras.
Vad avgör valet? Den politiska spelplanen 2013-2014Kantar Sifo
Vad avgör valet? Den politiska spelplanen 2013-2014.
Professor Sören Holmberg och TNS Sifos opinionschef Toivo Sjörén presenterar en omfattande undersökning av riksdagspartiernas väljarpotential inför valet nästa år. De kommer även att visa en prognosmodell som visar historiska samband mellan valresultat och indikatorer under mandatperioden.
TNS Sifo Vem vinner och vem försvinner i valet 2014?Kantar Sifo
Sifo:s opinionschef Toivo Sjörén tillsammans med professor Sören Holmberg håller i seminariet "Vem vinner och vem försvinner 2014?".
Utifrån en omfattande undersökning presenteras partiernas hälsotillstånd. Partianhängares uppdelning, partisympatisörers identifikation med sina respektive partier och vilka sakfrågor som väljarna anser viktigast avgör de olika partiernas hot och möjligheter inför 2014 års val.
Vem vinner och vem försvinner i valet 2018?Kantar Sifo
Partianhängares uppdelning, partisympatisörers identification med sina respektiva partier och vilka sakfrågor som väljarna anser viktigast avgör de olika partiernas hot och möjligheter.
Presentation i Almedalen 5 juli 2016
Syfte: Bygga egen kunskap kring vilka drivkrafter som bygger företags anseende i Sverige
- Undersökningen är baserad på 38 företag i fem branscher (bank & finans, detaljhandel, energi, telekom, fordon) samt en grupp med övriga företag. Företagen är valda utifrån att de är hyggligt välkända samt marknadsledare eller uppstickare i sin bransch.
- Vi har använt TNS Sifos internetpanelför intervjuer med ett representativt urval av boende i Sverige, 18-79 år. I undersökningen gjordes totalt 4 500 intervjuer, vilka gav sammanlagt 17 964 utvärderingar av de berörda företagen (en respondent har kunnat utvärdera fler än ett företag).
- Filtrering bland allmänheten för undersökningen, kännedomsnivå 3-5 krävs på en skala mellan 1-5
- Intervjuerna genomfördes 7 mars –23 mars 2016.
- Metod: TRI*M
- Kontakta oss gärna för mer information
DN/Ipsos väljarbarometer 30 oktober 2014: Feministiskt Initiativ tappar stödIpsos Sweden
DN/Ipsos väljarbarometer för oktober visar att det endast skett små rörelser i väljaropinionen sedan valet för en dryg månad sedan. Feministiskt initiativ har stöd av 2,5 procent i mätningen och har tappat stöd jämfört med veckorna innan valet till riksdagen.
1 maj. 27,7 procent av väljarna skulle rösta på Socialdemokraterna om det var val i dag. Det är den näst lägsta siffran för S på 1 maj sedan DN/Ipsos mätningar började för 35 år sedan. DN/Ipsos väljarbarometer visar också att de rödgröna och allianspartierna nu är jämnstora.
DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 150527Ipsos Sweden
Endast hälften av väljarna känner till vad Decemberöverenskommelsen går ut på. Ytterligare 3 av 10 har hört talas om överenskommelsen, men vet inte vad den handlar om. Bland övriga väljare är kännedomen nästan obefintlig. Det visar DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen som genomförts under maj månad.
Riksdagspartiernas väljarpotential inför 2014 - TNS SifoKantar Sifo
Professor Sören Holmberg och TNS SIFO:s opinionschef Toivo Sjörén presenterar en unik undersökning av de svenska riksdagspartiernas väljarpotential inför valet 2014. Vilken potential har respektive parti att vinna över väljare från andra partier?
Toivo Sjörén, TNS Sifo, toivo.sjoren@tns-sifo.se
Vem vinner och vem försvinner i valet 2018?Kantar Sifo
Partianhängares uppdelning, partisympatisörers identification med sina respektiva partier och vilka sakfrågor som väljarna anser viktigast avgör de olika partiernas hot och möjligheter.
Presentation i Almedalen 5 juli 2016
Syfte: Bygga egen kunskap kring vilka drivkrafter som bygger företags anseende i Sverige
- Undersökningen är baserad på 38 företag i fem branscher (bank & finans, detaljhandel, energi, telekom, fordon) samt en grupp med övriga företag. Företagen är valda utifrån att de är hyggligt välkända samt marknadsledare eller uppstickare i sin bransch.
- Vi har använt TNS Sifos internetpanelför intervjuer med ett representativt urval av boende i Sverige, 18-79 år. I undersökningen gjordes totalt 4 500 intervjuer, vilka gav sammanlagt 17 964 utvärderingar av de berörda företagen (en respondent har kunnat utvärdera fler än ett företag).
- Filtrering bland allmänheten för undersökningen, kännedomsnivå 3-5 krävs på en skala mellan 1-5
- Intervjuerna genomfördes 7 mars –23 mars 2016.
- Metod: TRI*M
- Kontakta oss gärna för mer information
DN/Ipsos väljarbarometer 30 oktober 2014: Feministiskt Initiativ tappar stödIpsos Sweden
DN/Ipsos väljarbarometer för oktober visar att det endast skett små rörelser i väljaropinionen sedan valet för en dryg månad sedan. Feministiskt initiativ har stöd av 2,5 procent i mätningen och har tappat stöd jämfört med veckorna innan valet till riksdagen.
1 maj. 27,7 procent av väljarna skulle rösta på Socialdemokraterna om det var val i dag. Det är den näst lägsta siffran för S på 1 maj sedan DN/Ipsos mätningar började för 35 år sedan. DN/Ipsos väljarbarometer visar också att de rödgröna och allianspartierna nu är jämnstora.
DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 150527Ipsos Sweden
Endast hälften av väljarna känner till vad Decemberöverenskommelsen går ut på. Ytterligare 3 av 10 har hört talas om överenskommelsen, men vet inte vad den handlar om. Bland övriga väljare är kännedomen nästan obefintlig. Det visar DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen som genomförts under maj månad.
Riksdagspartiernas väljarpotential inför 2014 - TNS SifoKantar Sifo
Professor Sören Holmberg och TNS SIFO:s opinionschef Toivo Sjörén presenterar en unik undersökning av de svenska riksdagspartiernas väljarpotential inför valet 2014. Vilken potential har respektive parti att vinna över väljare från andra partier?
Toivo Sjörén, TNS Sifo, toivo.sjoren@tns-sifo.se
Relationsbyggnad är en vesentlig del av kommunikationen som partier behöver ha för att skapa interssen och inte minst sympatisörer. Social media är med på att skapa en ny media och kommunikations arena för alla partier. Hur denna arena används och hur mycket partier spänderar på att ge information och skapa relation med folket är olika, och med olika resultat. I dagens samhälle måste företag, organisationer och politiska parti använde verktyg som gör det möjligt att övervaka hur dem syns i det komplexa media cirkus som inkluderar internet.
DN/Ipsos Förtroendet för partiledarna, oktober 2014 - Kraftigt ökat förtroend...Ipsos Sweden
Förtroendet för Annie Lööf ökar kraftigt i DN/Ipsos mätning av förtroendet för partiledarna. Efter att ha legat i princip still sedan 2012 på nivåer strax under 20 % så ökar andelen väljare som uttrycker förtroendet för Annie Lööf till 33 %, en statistiskt säkerställd ökning. Det innebär att förtroendet för Annie Lööf är uppe på samma nivå som gällde under stora delar av Maud Olofssons partiledarskap. Från ett läge i juni där Annie Lööf hade klart svagast förtroendebalans bland alliansledarna har hon nu istället en starkare balans än både Jan Björklund och Göran Hägglund. Ökningen sker i huvudsak bland alliansväljare (från 34 % till 57 %).
Sambandet mellan publicitet och valresultatKantar Sifo
Mediebilden är mycket viktig inför allmänna val och därmed inför höstens riksdagsval. TNS Sifos analys visar ett tydligt samband mediebilden inför och resultatet efter EU-valet.
Jag är inte upptagen av kommunikation i sig själv, men av den förändring kommunikationen skapar, att ha möjlighet att flytta makten.
• Är det nog med god kommunikation, eller behövs det också god politik?
• Kan partier planera och styra en valkamp eller bestämmer media?
• Vad betyder sociala media i denna debatt och valavgörandet?
• Vad betyder negativa kampanjer, spinn och taktikspel?
• Är det bild eller fakta som dra väljare?
Det är viktig att när vi pratar om ämnet kommunikation, strategi och budskap att vi gör det på ett operativt och facklig baserad nivå.
Vi måste se dessa teman i ett samtidigt och framtidigt perspektiv på samma tid som vi ser retroaktivt på dessa, hur utveckling har varit och i vilken följd olika saker kommer som påverkar dessa områden för politiska parti.
DN/Ipsos valvind – fler tror på S-ledd regering Ipsos Sweden
Andelen väljare som tror att Socialdemokraterna leder nästa regering ökar markant, från 67 procent i januari till 75 procent i juni, en statistiskt säkerställd ökning.
Håller det med god kommunikation, eller behövs det bra politik?
Kan partierna planera och hantera ett val, eller är det media som bestämmer?
Kommunikation skapar förändring, och flyttar makten!
Som ni kanske har hört talas om så har unga S-kvinnor Rebella sedan EU-valet arbetat med att tänka kritiskt kring några frågor som vi tror är ödesfrågor för vårt parti. Vi möttes dagarna efter valet med en stor förståelse för alla de unga, inte minst kvinnor, som i så hög utsträckning valt andra partier. Ur den insikten bestämde vi oss för att ta ansvar för att de tankar vi tänkte då inte stannade hos oss. Rädsla för att inte bli lyssnade på eller för att vi hoppas att någon annan ska lösa frågan åt oss håller inte längre som argument. För partiet, det är ju vi.
Vi vill att Socialdemokraterna ska återta initiativet i svensk politik, och det måste ske genom att vi - med hjälp av vår framgångsrika ideologi socialdemokratin – skapar, tydliggör och tror på våra visioner om framtidens samhälle. Vi måste sluta använda de modeller – och det språk - som är skapade för en annan vision än vår och både modernisera och skärpa våra analyser av klass och makt.
I vårt land finns mycket stora resurser för Socialdemokraterna i form av människor. Människor som vill och kan tänka för partiet och för det gemensammas bästa om de får en chans. Människor och kompetens som vi måste ta till vara. Det kan vi göra genom att våga decentralisera makten över partiet till gräsrötterna. Vi måste välkomna, och vara, kärleksfulla kritiker.
I den bifogade framtidsrapporten förklarar vi närmare hur vi har tänkt och hoppas att vår rapport kan inspirera dig att tänka själv, oavsett om du håller med oss eller inte.
Valet och nätet. 10 sätt som sociala medier påverkade supervalåretBrit Stakston
Var kampen om opinionen sker i det nya medielandskapet måste studeras och analyseras ur ett demokratiperspektiv och inte ses som en kamp mellan medieslag. Och absolut inte reduceras till en fråga om vilket parti som hade flest följare på Facebook eller vilket inlägg som retweetats mest.
Det handlar istället om nya möjligheter för väljare att använda sin medborgarmakt och vad det innebär för demokratin. Exakt det som till exempel folkbildningsaktörer som ABF var för den ”politiska och sociala demokratiseringen” av Sverige för 100 år sedan. Nu har vi nätet som arenor för detta demokratiarbete. Om valet 2010 var ett Facebookval så har supervalåret fokuserat på mötet. Oavsett kanal har de politiska samtalen, diskussionerna och debatterna flödat.
Det har varit ett grymt spännande valår. Konstateras kan att trösklar för engagemang ytterligare har sänkts och fler dörrar öppnats till politiken genom de digitala kanalerna.
Forskare drog slutsatsen efter förra valet att de sociala mediernas vikt var överdriven. Trots detta vill jag peka på tio tydliga tecken på digitaliseringens påverkan på valrörelser. Det är möjligt att engagera, informera, mobilisera, organisera och stödja samtal om politik på en mängd sätt som påverkar det beslut väljaren tar på valdagen. Dessa tio perspektiv har alla förstärkts under supervalåret 2014.
Mötet
Medierna älskar sociala medier
Verklighetsberättelser från nätet
Reaktiv proaktivitet
Valhemligheten är inte hemlig längre
Politisk TV-reklam och videos
Bilder
Nätet stärker rasisters världsbild
Stark demonstrationsvåg
Supermedialiserat supervalår
Här kan du ladda ner hela texten. Skicka mig ett mail till brit@stakston.se om du vill hålla dig uppdaterad om när min kommande bok "Tre Tweets är ingen folkstorm" släpps eller om du har något du vill addera till det jag skrivit. I boken kommer dessa resonemang tas ur några andra vinklar. Och beskrivas mer utförligt.