Detta är Borås Stads handbok för medborgardialog. En handbok som både skall inspirera och handleda politiker och tjänstemän i arbetet med medborgardialog. Men givetvis är den även intressant även för våra medborgare som vi vill ha dialog med. ---OBS!--- är orginalet suddigt, ladda ner dokumentet i bättre upplösning via: https://www.dropbox.com/s/sgvxezoik249zyn/Medborgarhandbok.pdf?m

2. Handbok för medborgardialog
Borås Stad har fastställt riktlinjer för medborgardialog, som styr formerna för
dialogen. Denna handbok innehåller råd för hur man planerar och genomför
dialogen, och riktar sig till både förtroendevalda och tjänstemän.
Tryck Kommuntryckeriet Borås augusti 2013
Illustrationer Syskonen Brogren
Layout Annika Sandahl

3. Innehåll
Välja medborgardialog 6
Planera för medborgardialog 9
Genomföra medborgardialog 17
Metoder 18
Verktyg 29
Utvärdering 35
Checklista 37

4. 6 7
Välja medborgardialog
Vad är medborgardialog
Medborgardialog fördjupar demokratin genom medborgarnas synpunkter på aktuella frågor. Dia-
logen låter de förtroendevalda lyssna av opinioner och förslag. Medborgar­dialogen är en möjlighet
till inflytande även mellan valen.
Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen
gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut.
Medborgardialog handlar oftast om saker som kräver politiska beslut. De förtroende­valda är
därför självklara deltagare i dialogen och mottagare av det som sägs. Med­borgar­dialogen skiljer sig
från brukardialogen, som mer eller mindre ständigt pågår i verksamheterna mellan brukare och
tjänstemän.
Medborgardialog innebär inte direktdemokrati. Dialogen är ett komplement till vår representativa
demokrati, där valda politiker fattar besluten. Men genom dialogen får medborgarna möjlighet att
delta och påverka de förtroendevalda mellan valen.
Motiv för medborgardialog
Dialogen skapar ökad tolerans för andras argument, djupare känsla för den egna orten, och bättre
kunskap om den demokratiska beslutsprocessen. Dialog skapar engagemang och en vilja till vidare
samtal.
Medborgardialogen är en bra metod när de förtroendevalda behöver mer kunskap om medborgar-
nas värderingar, prioriteringar och åsikter i en viss fråga. Den kan samtidigt ge medborgarna mer
insikt i kommunens ansvar och behov av att prioritera, och bidra till ökat förtroende för kommu-
nen och de förtroendevalda.
När ska vi ha dialog
En lyckad medborgardialog förutsätter ett klart syfte med dialogen och en tydlig beskrivning av
vad den ska handla om.
Syftet kan till exempel vara att pejla opinionen i en fråga, att låta medborgare delta i utformning-
en av någonting, att få stöd för ett val mellan olika alternativ. Syftet kan också vara att låta grup-
per som annars inte kommer till tals göra sin röst hörd.
Deltagarna i dialogen måste väsentligt kunna påverka eller rent av besluta om det saken gäller. Det
får inte vara något där utgången redan är given. Det måste gå att beskriva de ekonomiska följder-
na av olika val, särskilt om olika alternativ kräver att man försakar något annat.
Lämpliga ämnen för en dialog är ofta konkreta och avgränsade, till exempel hur man ska utforma
ett torg, eller hur en grönyta ska användas. Men dialogen kan också handla om större och långsik-
tiga frågor, till exempel hur man vill att äldreomsorgen ska utvecklas.
Dialogen kan också ha som sekundärt syfte att göra medborgarna mer medvetna om kommunens
ansvar, förutsättningar och resurser, och därmed om behoven att priori­tera. Om det finns ett
sådant syfte med dialogen, planera noga för att ge bakgrund till ämnet.

5. 8 9
Medborgardialog är ett utbyte mellan medborgarna och den politiska ledningen av kommu-
nen. Initiativet till och beslutet om att välja medborgardialog tas alltid av de förtroendevalda.
Checklista
Syftet med dialogen är tydligt
Frågan för dialogen går att påverka
Både möjligheter och fallgropar är
inventerade
Planera för medborgardialog
Vad ska dialogen handla om
Vad dialogen ska handla om måste vara klart definierat. Det finns säkert många angränsande
frågor som också engagerar, men det är svårt att få ett tydligt resultat av dialogen om den svä-
var ut över olika ämnen. Var därför tydlig med vilken fråga dialogen handlar om.
Utöver själva ämnet för dialogen måste det också finnas tydliga ramar. Enklast är det förstås
när den fråga som diskuteras kan ses helt isolerad och inte har några konse­kvenser för någon-
ting annat, men ofta är det inte så enkelt. Ett val kan innebära att man måste försaka något
annat. Klargör vilka ramar ämnet för dialogen har, och var beredd att styra den. Det betyder
samtidigt att du måste vara beredd att hantera andra frågor som dyker upp, till exempel via
klagomålshanteringen.
Var alltså klar över saker som: Hur pass översiktlig eller detaljerad vill vi att dialogen ska vara?
Kan frågan behandlas som ett slutet system, eller har den förgreningar ut i hela verksamheten
– och var går då gränsen för dialogen? Är aktiviteten självklar, eller kan den ställas i motsats
till andra satsningar? Ska diskus­sionen över huvud taget handla om kostnader – och om inte,
hur möter jag penga­frågan om den dyker upp?
Skapa förutsättningar
Medborgarna måste känna att dialo gen är meningsfull, det är grundläggande. Utöver att frå-
gan är viktig nog engagera sig i, måste det finnas utrymme för att påverka saken. Om allt redan
är fastlagt är det heller ingen mening att bjuda in till dialog. Sådant genomskådas – och ingen
är intresserad av att delta ”på låtsas”.
Dialogen måste ske tidigt i ett ärende, så att positionerna inte är låsta. Välj ämnen där de poli-
tiska partierna inte har bundit sig för någon viss lösning, utan att medborgarna känner att det
finns möjlighet att påverka de förtroendevalda. Om det finns delar som inte går att påverka,
måste du vara tydlig med att tala om det

6. 10 11
För en meningsfull dialog måste medborgarnas insats leda till resultat, att de ser att deras åsikt
har betydelse och att den kan påverka utgången. Det kanske inte alltid går att utlova ett synligt
resultat med detsamma. Det gäller att vara tydlig med vad man kan och inte kan lova.
En initierad opinion är en viktig utgångspunkt för en konstruktiv och meningsfull dialog. För
att kunna ge stöd för svåra beslut måste medborgarna känna till förut­sättningarna. Fundera
på om ämnet är tillräckligt känt, eller hur du ska grunda för dialogen med information om
frågan.
Vilken nivå av dialog
Tydlighet är den viktigaste nyckeln till en lyckad medborgardialog. Att bjuda in till medbor-
gardialog skapar förväntningar. Det är därför viktigt att vara tydlig med ämnet och ramarna
för dialogen. Men det är lika viktigt att klargöra vilken nivå dialogen rör sig på.
Kommunikationen med medborgarna kan ske på olika sätt och innebära att dessa blir mer
eller mindre involverade. Grundläggande är att informera medborgarna. Det är envägskom-
munikation, syftar enbart till att ge upplysningar och är alltså inte någon medborgardialog.
Konsultation
Konsultation är det första steget på trappan av medborgardialog. Konsultation innebär att de
förtroendevalda hämtar in synpunkter från medborgarna. Det har också mycket karaktär av
envägskommunikation, fast åt andra hållet. Medborgarna får tycka till i frågan.
Dialog
Dialog innebär att medborgarna och de förtroendevalda utbyter tankar. Samtalet bör ske för-
utsättningslöst med resonemang om olika alternativ och deras följder. För en god dialog får det
inte leda till debatt där man försvarar olika positioner.
Inflytande
Inflytande innebär att medborgarna påverkar genom att vara med och planera och genomföra
aktiviteter, är med i ett samarbete. Det är en praktisk påverkan genom att inom givna ramar
vara med och skapa aktiviteten.
Medbeslutande
Medbeslutande innebär att den ansvariga nämnden lämnar ifrån sig någon del av beslutet till
medborgarna eller en grupp av medborgare, vars beslut inom givna ramar blir bestämmande.

7. 12 13
Vilka vill vi prata med
Medborgardialog omfattar alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. En enskild dialog kan
rikta sig till en eller flera utvalda grupper, eller till alla medborgare. Det är viktigt både för en-
gagemanget från medborgarna och för ett lyckat resultat att hitta rätt målgrupper för dialogen.
Frågor lämpliga för medborgardialog har ofta klara konturer och klara avgränsningar. Därför
kan du ofta hitta givna målgrupper för dialogen. Vissa frågor kan till exempel vara intressanta
för med­borgare i en viss geografisk del av kommunen.
Samtidigt är det viktigt att inte andra känner sig
förbigångna. Till exempel är en ny fritidsgård i
en stadsdel kanske intressant för fler än de bo-
ende just där. Tänk vid riktade dialoger igenom
även möjligheterna för andra grupper att göra
sig hörda.
Tänk också igenom vilka ”dolda” grupper som
kan vara intressanta för dialogen men som kan
kräva särskilda insatser att nå ut till. I exemplet
med fritidsgården kan det vara lätt att få en
dialog med de ungdomar som brukar träffas på
fritidsgården. Men hur når vi de ungdomar som
inte går till fritidsgården, utan vill ha andra akti-
viteter, eller kanske en annorlunda fritidsgård?
Fundera också på om det kan finnas resursstar-
ka eller högljudda påtryckargrupper i frågan,
och hur du i så fall balanserar dem mot övriga
intressenter.

8. 14 15
Våra roller
Förtroendevalda och tjänstemän måste båda medverka i medborgardialogen, men i klart
åtskiljda roller. De förtroendevalda har ansvar för dialogen och bestämmer vad den ska handla
om och vilken nivå av inflytande som gäller.
I mötet med medborgarna agerar de förtroendevalda, gör presenta­tioner och lyssnar av dialo-
gen. Detta till skillnad från brukardialogen, där tjänstemännen möter och lyssnar till brukarna.
Medborgardialogen är öppen för alla politiska partier att delta i - men förtroendevalda måste
skilja på sin roll som partipolitiker och sin roll som kommunal förtroendevald.
Som partipolitiker ska man argumentera för sitt budskap, och i förlängningen värva röster till
partiet och kanske även nya medlemmar. Som deltagare i medborgardialogen är det viktigt att
inte göra den till debatt mellan politiska skiljelinjer.
Bäst är om medborgardialogen handlar om ämnen där de politiska partierna inte låst sig för
någon lösning. Skulle det finnas redan klara politiska ställningstaganden bör de redovisas ti-
digt i dialogen, och därefter i möjligaste mån läggas åt sidan. Redovisningen ska handla om det
egna förslaget, inte kritisera andra förslag.
Som förtroendevald ska man i en medborgardialog koncentrera sig på att lyssna av var med-
borgarnas fokus ligger, vilka behov och värderingar som framförs. Det finns sedan anledning
att ställa frågor, som bör vara öppet formulerade, och lyssna till svaren.
Som insatt i den fråga eller verksamhet det gäller kan den förtroendevalde beskriva de alter-
nativ som finns, det handlingsutrymme som finns, och vad som måste avstås för att nå andra
mål. Detta bör ske på ett objektivt sätt och utan att gå i polemik med det som framförs i dialo-
gen. Naturligtvis måste man kunna uttrycka sina egna åsikter och argument, men utan att mer
ovana deltagare i dialogen känner sig tillplattade.

9. 16 17
Checklista
Ämnet för dialogen är klargjort och
avgränsat
Medborgarna har fått tillräcklig
information om frågan
Målgruppen eller målgrupperna för
dialogen är tydliga
”Dolda” respektive ”högljudda”
intressegrupper är kartlagda
Nivån för dialogen är fastställd och
klargjord för deltagarna
Deltagande förtroendevalda och
tjänstemän är klara över sina roller
Genomföra medborgardialog
En medborgardialog ska ge de förtroendevalda mera kunskap genom att lyssna på medborgar-
na. Medborgardialogen har olika metoder, t.ex. fokusgrupper, medborgar­panel, dialogcafé. En
bra dialog innehåller ofta en blandning av flera olika metoder.
Nedan redogörs för de metoder vi främst ska använda i Borås Stad, men naturligtvis finns det
utrymme för att utveckla nytt. För att medborgarna ska känna igen sig och få rätt förväntning-
ar på dialogen, ska vi i kommunens olika verksamheter använda samma benämningar på de
olika metoderna.
Medborgardialog är inte detsamma som direktdemokrati. Någonstans går en gräns då dialogen
slutar och den vanliga politiska beslutsprocessen tar vid. Var tydlig med den gränsen, så att
deltagarna i dialogen förstår hur beslutet måste gå till.
Borås Stad använder även e-petition. En e-petition är en möjlighet för medborgarna att lämna
ett förslag, liknande fullmäktigeledamöters möjlighet att skriva en motion. E-petition medför
dock inget samtal, och är inte någon metod i medborgardialog.

10. 18 19
Metoder
Enkät
En enkät kan vara ett trubbigt instrument, men de svar den ger är å andra sidan ganska säkra.
För att vara enkel att svara på bör en enkät oftast vara utformad som flervalsfrågor med givna
alternativ. Alternativen innebär en bundenhet för den som svarar. Det är alltså viktigt att formule-
ra frågorna med omsorg.
En ambitiöst upplagd enkät med ett korrekt urval och tillräckligt antal svarande ger ett besked
som är ett säkerställt tvärsnitt av den tillfrågade gruppen. I sin enklaste form kan en enkät vara
en fråga på webben. Svaret blir då bara en fingervisning, eftersom man inte har någon kontroll av
hur de som svarat representerar målgruppen.
Fokusgrupp
En fokusgrupp skapar delaktighet, och kartlägger vad gruppen tycker är viktigt i en viss fråga.
Det ger ett underlag om vad som är mest angeläget att ta tag i. Fokusgrupp används tidigt i en
process för att identifiera viktiga faktorer, och gruppens insikt i ärendet. Det kan vara en kom-
pletterande metod före en enkät, för att ställa rätt frågor.
Styrkor med fokusgrupp är att det är en enkel, snabb och strukturerad metod. Ofta stimulerar
den till givande samtal, och ger många idéer och förslag. Det går snabbt att sammanställa resulta-
ten och redovisa dem. En begränsning är att fokusgruppernas diskussioner inte ger tid att analy-
sera frågan på djupet.
Fokusgruppen ska ha en moderator som är insatt i ämnet, och någon som dokumen­terar. Loka-
len bör vara möblerad så att deltagarna ser tavlan där dokumentationen görs löpande. En lämplig
grupp är 6 till 12 deltagare, för att de ska känna sig fria att uttrycka sina åsikter. Metoden fungerar
bäst i en homogen grupp som kan kopplas till frågan. Det kan vara ett bra sätt att engagera mar-
ginaliserade grupper.
Tidsåtgången är 2-3 timmar. En ”morot” kan behövas för att få medborgarna att delta i fokus-
gruppen. Man bör också planera någon servering under gruppens möte, och underlätta deltagan-
de genom att t.ex. ordna barnomsorg.
Geopanel
Med Geopanelen kan du framför allt ställa frågan ”var?”: Var är det tryggt att gå, eller var ska
vi bygga en lekplats? Medborgare inbjuds att uttrycka sin åsikt eller lämna sitt förslag genom att
sätta en markör på en plats, märka ut en vägsträcka eller markera ett område på kartan. Till mar-
keringen kan man också koppla en skriftlig kommentar.
Bra kartmaterial är en förutsättning för Geopanelen. Alla svaren får en geografisk koppling. An-
vänder man GIS-karta som underlag kan svaren analyseras mot olika kartlager i systemet.
GeoPanelen ger möjlighet för många att lämna synpunkter och förslag när det passar dem. An-
vänd inte för många eller för komplicerade frågor, det bör vara så enkelt att svara att det tar max
15 min.
Medborgarpanel
En medborgarpanel är en grupp som ger förtroendevalda ett bredare underlag till beslut genom
att svara på frågor, lämna synpunkter och komma med förslag och idéer.
En medborgarpanel kan sättas samman på olika sätt, t.ex. en öppen inbjudan där de som anmäler
sig får delta, eller slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret efter olika kriterier. Panelen är
sedan i funktion under en längre tid. Eventuellt kan man successivt byta medlemmarna i panelen.

11. 20 21
En medborgarpanel kan träffas via fysiska möten eller som en e-panel över webben, eller en kom-
bination. En e-panel via webben ger snabbare resultat. Delta utan krav på att komma till fysiska
möten kan locka medborgare som har ont om tid.
Var tydlig med om panelen ska behandla en viss fråga eller användas för alla verksamheter. Pane-
len kan inte få frågor alltför ofta, varannan månad kan vara lagom.
Det tar en hel del tid att hantera en medborgarpanel, från att bjuda in deltagare till att ställa frågor
och få in svar. Någon måste ha ansvaret för att administrera panelen, och för beslut om vilka
frågor som ska ställas.
Dialogcafé
Cafémetoden uppmuntrar människor att delta i diskussioner i en informell och bekväm miljö.
Den lämpar sig särskilt för att få fram idéer och förslag. Det är viktigt att lokalen är inbjudande
och avkopplande. Ämnet måste vara relevant och tydligt.
Mötet leds av en moderator och bör inledas med en kort faktagenomgång av ämnet. Informa-
tionsmaterial bör också finnas till hands. Små samtalsgrupper runt bord undersöker ett tema eller
givna frågor, som skall vara öppna och utmanande. Deltagarna kan byta grupp vid förutbestämda
tidpunkter under mötet.
Målgruppen kan vara alla kommuninvånare, eller representanter för grupper och intressenter.
Målgrupperna kan gärna blandas.
Processen genomförs i princip med tre olika faser; analys, fördjupad analys, utarbeta förslag.
Arbetet vid borden dokumenteras. Idéer och synpunkter delges övriga deltagare både under och i
slutet av mötet.
Styrkor med metoden är att den känns informell, öppen och flexibel. Den uppmuntrar lärande,
och att lyssna och utbyta synpunkter. Metoden skapar ett starkt engagemang hos deltagarna, men
ska inte användas för att fatta beslut eller göra direkta åtaganden.
Dialogcafé kan även genomföras i en mer öppen variant. Man väljer då inte en målgrupp att
bjuda in, utan annonserar en inbjudan öppen för alla intresserade. Även själva mötet kan då vara
friare och behöver inte inledas med någon faktagenomgång, utan kan handla mer om idéer från
de församlade.

12. 22 23
Rådslag
Rådslag kan användas när både mål och handlingsalternativ är öppna. Grundtanken är att
människor diskuterar olika alternativ med för- och nackdelar, och de konsekvenser det skulle
kunna innebära att genomföra vart och ett.
Ett rådslag måste vara väl förberett, organiserat med en tydligt strukturerad dialog med medborg-
are, intressenter, företagare, och andra aktörer t.ex. inom ett geografiskt område. Rådslaget kräver
ett omfattande förarbete av både politiker och tjänstemän.
Inför rådslaget bör man klargöra ett tydligt syfte som avgränsas i tid och rum. Under rådslaget
krävs tydliga spelregler och ramar för vad deltagarna kan påverka. En kunnig processledare har
stor betydelse.
Rådslaget formulerar och prioriterar förslag som sedan lämnas till politikerna för beslut. Efter
rådslaget får deltagarna återkoppling om vad som beslutades och varför, och hur det ska genom-
föras.
Styrkor med rådslaget är att man får en strukturerad process med fokus kring några huvudförslag.
Det är tydligt med vad som ska ske med resultatet, och i allmänhet kort tid till genomförandet.
En begränsning är att huvudförslagen redan är utkristalliserade, och inga nya förslag kan komma
in i processen.
Öppet områdesmöte
Öppet områdesmöte är en mötesplats mellan medborgare, organisationer och politiker för dialog
och svar på invånarnas frågor. Metoden kan vara ett löpande samarbete med lokalsamhället, och
samtalen koncentreras kring frågor av särskilt intresse för området. Antalet möten kan variera,
från två gånger om året till varannan månad.
Metoden kan användas när man vill
- informera lokalbefolkningen om politik och utveckling i det lokala området.
- ta reda på vad invånarna tycker om en fråga inom området.
- ta reda på vilka frågor som är viktigast för lokalbefolkningen.
- att förtroendevalda ska ta emot synpunkter och svara direkt på frågor.
Mötet bör vara på kvällstid. Agendan är klar i inbjudan till mötet. För svar på mötet bör frågor
eller synpunkter anmälas i förväg, men utrymme bör också finnas för korta övriga frågor från
deltagarna. Resultaten rapporteras till deltagarna efter varje möte, och inåt i organisationen.
Öppet områdesmöte främjar öppenhet och insyn. Finns det oro för något i området kan mötet
anpassas till detta. En begränsning är att man ofta bara når de människor som alltid kommer till
olika möten.

13. 24 25
Framtidsverkstad
Framtidsverkstad är en pedagogisk metod för att få fram både konkreta idéer och visioner. Meto-
den har lust och kreativitet som drivkraft, och skapar både frihet och trygghet. Huvudprinciper är
deltagarstyrning, demokrati och struktur. Alla idéer och åsikter blir hörda, diskuterade och inför-
da i ett sammanhang
Metoden bygger på att man vill förändra eller utveckla något. De medverkande ska hitta en platt-
form där de kan förverkliga sina idéer tillsammans. Detta bearbetas i faser från probleminvente-
ringar till beslut om vad som behöver göras, när det ska göras, ibland även hur det ska göras och
av vem. En lyckad framtidsverkstad leder ofta till att arbetsgrupper går vidare med lösningar och
nya utvecklingsprocesser.
Framtidsverkstad är strikt upplagd tidsmässigt och det är noga att hålla tiderna. Verk­staden tar
minst en hel dag. Det behövs moderatorer som är utbildade i tekniken, och en stor lokal med
mycket väggutrymme. Deltagarna måste vara aktiva och vara med hela tiden. Det är en fördel att
ha en blandad grupp med politiker, tjänstemän, medborgare och andra intressenter. Det bör vara
högst ca 25 personer.
En styrka är att metoden är enkel att förstå och genomföra, men den kan kräva en noggrann upp-
följning för att stödja den fortsatta processen.
Samråd
Samråd är en typ av medborgardialog som finns reglerad i plan- och bygglagen för arbete med
översikts- och detaljplaner. Lagen säger att kommunen där ska samråda med sakägare, boende
och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, och ge möjlighet till
insyn och påverkan. Under ett samråd om en detaljplan ska kommunen redovisa planförslaget,
skälen för förslaget och planeringsunderlaget.
Inte minst när samrådet handlar om något så komplicerat som en detaljplan är det viktigt att
göra materialet åskådligt och lätt tillgängligt för allmänheten. Det ska vara lätt att komma med
synpunkter, och tydligt vilka möjligheter man har att påverka.
Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar handlar om hur boende och verksamma i ett område upplever sin när-
miljö. Medverkar gör exempelvis politiker samt förvaltning och bostadsbolag som ansvarar för
den fysiska miljön, och utöver medborgare gärna föreningar eller andra grupper som repre-
senterar viktiga intressen i området. Ofta kan det också vara bra om Polisen medverkar.
Vandringen ska kartlägga området för att analysera otrygga miljöer och öka kunskapen om situ-
ationen i området. Börja med att samla in och analysera material från området. Efter vandringen
eller vandringarna återstår att prioritera åtgärder, och eventuellt göra en åtgärdsplan.

14. 26 27
Medborgarbudget
Medborgarbudget kan användas för att göra budgeten begriplig, och visa hur komplext besluts-
fattandet kan vara både på kort och lång sikt. Genom att bjuda in medborgare och be om deras
synpunkter på prioriteringar, inkomster och utgifter kan man få ökad förståelse och acceptans för
förändringar i verksamheter.
Medborgare kan bjudas in att komma med förslag, t.ex. utifrån en given ekonomisk ram. De kan
också få möjlighet att besluta om satsningar utifrån den ramen.
Det krävs väl förankrade beslut innan man bjuder in till medborgarbudget. Det är också viktigt
att vara mycket tydlig med vad som kan göras och inom vilka ramar medbeslutandet kan ske.
Frågeställningarna måste presenteras lättförståeligt.
Metoden ger ofta stort engagemang från dem som deltar. Medborgarna kommer ofta med bra
och väl genomtänkta förslag och synpunkter. Man bör dock undvika alltför tekniska och kompli-
cerade frågeställningar.
Målgruppen kan vara medborgarna i stort eller i utvalda grupper. Tidplanen följer budgetarbetet
för att medbeslutande ska kunna bli en realitet. I de fall man bjuder in barn och unga att priorite-
ra eller besluta utifrån givna ramar, bör tiden från idé till genomförande kortas så mycket det går.

15. 28 29
Verktyg
Tidplan
Gör en tidplan för hela dialogen. Tidplanen utgår från den tid som dialogen kräver och ut-
mynnar i tidpunkt för beslut, eller från när beslutet behöver fattas och ser vilken tid som finns
för dialogen. För vilket fall kan möten och annat schemaläggas så att inte dialogen faller på
tidsbrist i slutspurten.
I tidplanen anger du också vem som ansvarar för de olika momenten. Var konkret – skriv
aldrig till exempel ”berörd nämnd”, utan försäkra dig om att det finns utpekade personer som
tar ansvar.
Finansiering
Samtidigt som du gör tidplanen bör du försäkra dig om att alla delarna i dialogen är finansie-
rade. Det gäller både pengar till annon­ser och lokaler för själva dialogen, och investering eller
driftspengar för att det som dialogen handlar om ska bli verklighet.
Struktur
Medborgardialog ska vara ett enkelt och informellt samtal. Ofta söker vi grupper som inte är
vana vid möten och mötesteknik. Stöt inte bort dem med formalia, utan ha enkla former för
mötet. Det hindrar inte att till exempel en samtals­ledare kan fördela ordet; tvärtom kan det
hjälpa försiktigare deltagare att göra sig hörda.
Utan att bli formell behöver man ändå ge en viss struktur åt mötet. Var tydlig med vad som
är ämnet, och inom vilka ramar dialogen ska föras. Klargör hur mötet måste hantera aspekter
som är för lång­siktiga eller omfattande för att rymmas i ämnet, eller som kanske bara är ett
klagomål på någon detalj. Om det behövs, gör också tydligt hur långt kommunens kompetens
sträcker sig.

16. 30 31
Tillgänglighet
En väl vald plats kan ha stor betydelse både för hur många deltagare som kommer till dialogen,
och för hur avspända de känner sig. Kommunens sammanträdesrum kan ha för formell prägel.
Bäst är lokaler där målgrupperna ofta vistas, och närhet är ett plus. Tänk fritt – kanske finns
det lokaler som annars inte används för möten, men som passar utmärkt för din dialog.
Tänk även på funktionsnedsatta, till exempel rullstolsburna. Hörslinga underlättar för dem
med nedsatt hörsel. Man kan göra det lättare att delta även genom att välja en tid som passar
målgruppen, och kanske er­bjuda tolkning och barnpassning.
Lockbeten
Mat eller kaffe är självklara möjligheter att stimulera deltagarna. Frukostmöten är exempel på
en tidseffektiv lösning, där det kan locka att samtidigt få frukost. I en medborgarpanel kan det
vara aktuellt att arvodera deltagarna. Ett annat lockbete kan vara att mötet har en intressant
talare som anknyter till dialogen.
Dokumentation
Dialogen måste ovillkorligen dokumen­teras. Det är gott och väl att ha ett öppet sinne och öra,
men resultatet av dialogen måste också tas om hand och användas. Hur dokumentationen ser
ut kan variera med dialogformen, men den måste finnas.
Ibland kan deltagarna själva medverka i dokumentationen. Det får inte ske som en belastning,
utan då det kan bidra till ökat engagemang. Att föra anteckningar synliga under mötet kan öka
delaktigheten. Men gå aldrig till en dialog utan att veta hur dokumentationen ska ske.
All dokumentation från Borås Stads olika medborgardialoger ska sammanställas på en gemen-
sam plats på kommunens webb. Där ska det gå att följa de olika dialogerna.
Massmedia
Det kan bli så att massmedierna refererar dialogen, och kanske även deltar i den med till exem-
pel ledarkommentarer. Det kan också hända att en medborgardialog sker utan att media upp-
märksammar den. Om media rapporterar om dialogen kan det vara positivt genom att skapa
ökat intresse och förmedla kanske både bakgrundsfakta och olika alternativ och argument. Det
kan också kännas negativt om till exempel någon aktör i dialogen får dominera i media.
Om media rapporterar från dialogen eller inte kan vi inte påverka. Däremot kan vi försöka
göra den mediala uppmärksamheten till något positivt för dialogen. Det gör vi genom att vara
öppna och välkomnande för media, ha ett bra fakta­underlag, och bidra till en allsidig presenta-
tion av dialogens resultat - men samtidigt tänka på att det kan finnas personer som vill delta i
dialogen utan att vara med i massmedia.

17. 32 33
Övrigt
Allmänhetens frågestund finns i både Kommunfullmäktige och nämnderna. Det är en form av
dialog, men inte en metod för medborgardialog eftersom den inte öppnar för något inflytande.
Frågestunden ger bara upplysningar i sak om de frågor som ställs.
E-petition låter medborgarna ställa förslag, som kommunen bereder som varje annat ärende.
Borås Stad har beslutat att införa e-petition. Det är ett bra sätt för allmänheten att kunna ta
upp frågor, men inte heller det någon form av medborgardialog. Däremot kan en fråga som
väckts via e-petition vara ett lämpligt ämne för en medborgardialog.
Återkoppling
Återkoppling är självklar och nödvändig för en medborgar­dialog. Deltagarna måste få veta vad
deras insats lett fram till. Det krävs för att de ska känna att den tid de lagt ner varit menings-
full, och för att vårt arbetssätt medborgardialog ska vara trovärdigt.
Återkoppling kan ske på olika sätt. Planera redan från början hur återkopp­lingen ska ske. Tala
om för deltagarna vid dialogtillfällena hur de kommer att få åter­koppling.
Återkopplingen börjar redan medan dialogen pågår. Dialogen kan innehålla ett antal möten
eller andra aktiviteter. Deltagarna måste få återkoppling både under tiden de deltar och efter
avslutad dialog.
I en del fall kan återkopplingen ske genom att resultatet är tydligt för alla. Om det till exempel
gäller att bygga en lekplats, ändra en trafiklösning eller inreda en fritidsgård kan alla se resulta-
tet. Om man kommit överens om det under dialogen kan resultatet vara återkopplingen.
I andra sammanhang leder dialogen kanske inte till någon snar förändring, eller till en åtgärd
som inte är så synlig utåt. Då bör man på andra sätt bekräfta deltagarna och vad deras arbete
lett fram till.
Denna bekräftelse blir mer betydelsefull ju intensivare deltagandet varit. En person som delta-
git i en arbetsgrupp kan exempelvis upp­märksammas med ett avslutande möte under festligare
former, eller ett person­ligt brev. För personer som deltagit mera i ett kollektiv finns kanske inte
den möjligheten. För den skull får bekräftelsen inte utebli, bara finna andra vägar.
Återkopplingen gäller inte bara dem som deltagit i dialogen. Alla boråsare är alltid en mål-
grupp för återkoppling. Även en riktad medborgardialog är känd i en bredare grupp. Sök alltid
höja intresset för medborgardialog genom att berätta vad just denna dialog lett till. Utöver våra
egna kanaler är massmedia en bra väg. I en del fall kan vi nå redaktionell plats, i andra får vi
välja att annonsera. En annons kan ytterligare stärka dem som deltagit i dialogen.
Alla resultat och all dokumentation från medborgardialogerna ska finnas samlade på Borås
Stads webb, så att intresserade kan ta del av dem den vägen.

18. 34 35
Checklista
Metoderna för dialogen är fastställda
Tidplan för dialogen innehåller alla moment
Finansieringen av dialogarbetet är klar
Det finns finansiering för den åtgärd dialogen
handlar om
Alla medverkande förtroendemän och tjänstemän
är vidtalade
Lokalen är naturlig för målgruppen och tillgänglig
även för funktionsnedsatta
Rätt kanaler för inbjudan är valda
Dokumentationen av dialogen är säkrad
Kontakter med massmedia är planerade
Återkoppling sker löpande under processen
Återkoppling av resultatet sker till deltagarna efter
processen
Resultatet av dialogen sprids även till en bredare
grupp
Dialogen är dokumenterad på Borås Stads webbplats
Utvärdering
Liksom medborgardialog är ett sätt för Borås Stad att skapa en bättre verksamhet, kan även
dialogerna bli bättre genom erfarenhet. Summera alltid din dialog, till nytta för både dig själv
och andra som arrangerar medborgardialoger.
Utvärderingen ska beskriva syftet med dialogen, ämnet, målgruppen och vilka metoder som
användes. Den bör svara på frågorna: Var ämnet lämpligt för medborgardialog? Var förtro-
endevalda öppna för dialog och inte låsta partipolitiskt? Nådde vi den målgrupp vi ville? Hur
fungerade metoderna? Vad blev kostnaden för dialogen?
Identifiera vad som varit nycklar till resultatet. Reflektera och ge lärdomar att ta med i fortsatta
arbetet med medborgardialog.
Självfallet är det viktigt att ta reda på hur deltagarna upplevde dialogen. Det sker enklast med
en enkät. Samtidigt får du inte trötta ut deltagarna med sådant. Följ upp med en enkät vid ett
utvalt tillfälle. Välj några få frågor som du har nytta av, inte ett helt fråge­batteri. Ge flervalsfrå-
gor hellre än frågor där respondenten själv måste formu­lera ett svar.
Checklista
Erfarenheterna är summerade i
en utvärdering

19. 36 37
Checklista
- ett kort komihåg med de viktigaste punkterna.
Syfte – bestäm syftet med dialogen.
Nivå – bestäm vilken nivå på dialog och inflytande du
ska ha.
Ramar – bestäm avgränsning för dialogen gäller.
Deltagare – bestäm vilka målgrupper du ska rikta
dialogen till.
Metoder – bestäm vilka former och metoder din dia-
log ska använda.
Tidplan – gör en kalender över dialogen med sikte på
beslutet.
Ansvar – klargör vem eller vilka som har ansvar för
olika aktiviteter.
Aktiviteter – säkerställ att deltagare, presentationer
och material finns på plats.
Dokumentation – ta vara på vad som kommer fram
i dialogen.
Återkoppling – berätta för deltagare och medborga-
re vad dialogen gav.
Utvärdering – använd erfarenheterna för en ännu
bättre dialog nästa gång.