Kvalitetsredovisning Stockholm Spine Center 2012

Kvalitetsredovisning 20Kvalitetsredovisning 20Kvalitetsredovisning 20Kvalitetsredovisning 2012121212

2
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING
BESKRIVNING AV VERKSBESKRIVNING AV VERKSBESKRIVNING AV VERKSBESKRIVNING AV VERKSAMHETENAMHETENAMHETENAMHETEN ................................................................................................................................................................................................................................................................ 3333
FörutFörutFörutFörutsättningarsättningarsättningarsättningar ............................................................................................................................................ 3
SamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartners ...................................................................................................................................... 3
Vision och värdegrundVision och värdegrundVision och värdegrundVision och värdegrund................................................................................................................................ 3
PATIENTPATIENTPATIENTPATIENTSÄKERHET OCH KVALITESÄKERHET OCH KVALITESÄKERHET OCH KVALITESÄKERHET OCH KVALITETTTT................................................................................................................................................................................................................................................................ 4444
KvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregister........................................................................................................................................... 4
BenchmarkBenchmarkBenchmarkBenchmark.................................................................................................................................................... 4
NationeNationeNationeNationell patientenkätll patientenkätll patientenkätll patientenkät................................................................................................................................ 4
PunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätning.............................................................................................................................. 4
PatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhet ............................................................................................................................................ 4
PatiPatiPatiPatientsäkerhetsberättelseentsäkerhetsberättelseentsäkerhetsberättelseentsäkerhetsberättelse ........................................................................................................................ 4
InformationssäkerhetInformationssäkerhetInformationssäkerhetInformationssäkerhet .................................................................................................................................. 4
HygienreglerHygienreglerHygienreglerHygienregler ................................................................................................................................................ 4
AAAAvvikelsehantering och händelseanalysvvikelsehantering och händelseanalysvvikelsehantering och händelseanalysvvikelsehantering och händelseanalys .................................................................................................. 5
AnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärenden .................................................................................................................................... 5
MiljöMiljöMiljöMiljö............................................................................................................................................................... 5
LEANLEANLEANLEAN.............................................................................................................................................................. 6
KVALITETSPARAMETRARKVALITETSPARAMETRARKVALITETSPARAMETRARKVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKIRURGIKIRURGIKIRURGI ........................................................................................................................................................................................................................................................................ 7777
Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) .................................................................................... 7
Remissflöde ..................................................................................................................................................... 7
Patientbeskrivning.......................................................................................................................................... 7
Diagnostyp ...................................................................................................................................................... 9
Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)................................................................................................... 10
Mottagningen ............................................................................................................................................... 10
Anestesi.......................................................................................................................................................... 12
Postoperationsavdelningen ........................................................................................................................ 14
Avdelning 72 ................................................................................................................................................. 18
Administration............................................................................................................................................... 21
ResultatmåttResultatmåttResultatmåttResultatmått ............................................................................................................................................... 22
Resultat........................................................................................................................................................... 22
Resultatdiskussion ........................................................................................................................................ 31
Komplikationer.............................................................................................................................................. 32
Reoperationer ............................................................................................................................................... 35
MOTTAGNINGEN I CITYMOTTAGNINGEN I CITYMOTTAGNINGEN I CITYMOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIEFÖR FÖRSÄKRINGSPATIEFÖR FÖRSÄKRINGSPATIEFÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERNTERNTERNTER .................................................................................................................... 39393939
PÅGÅENDE FORSKNING VPÅGÅENDE FORSKNING VPÅGÅENDE FORSKNING VPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCID SSCID SSCID SSC ................................................................................................................................................................................................................................................................ 43434343
PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................ 45454545

3
KvalitetsKvalitetsKvalitetsKvalitetsredovisningredovisningredovisningredovisning
Stockholm Spine Center AB (SSC) 20Stockholm Spine Center AB (SSC) 20Stockholm Spine Center AB (SSC) 20Stockholm Spine Center AB (SSC) 2011112222
BESKRIVNING AV VERKSAMHETENBESKRIVNING AV VERKSAMHETENBESKRIVNING AV VERKSAMHETENBESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Vi samlar alla yrkeskategorier som arbetar med patienter med ryggbesvär på en klinik och har således
resurser både för kirurgi och för rehabilitering. Vi är en högspecialiserad klinik med stor produktion
och vi ligger i frontlinjen när det gäller att införa/utvärdera nya metoder inom
ryggkirurgi/ryggrehabilitering.
Vi har spetskompetens inom ryggkirurgi från både ortopedi och neurokirurgi. Vår personal har stor
kunskap och erfarenhet av ryggpatienter. Vi bedriver utbildning inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering
för olika personalgrupper. Våra resultat ska vara minst lika bra som vad andra kliniker har på
jämförbara patientgrupper och vi ska erbjuda bästa möjliga vård för patienterna och samtidigt korta
de långa vårdköerna till adekvat ryggbehandling.
FörutsäFörutsäFörutsäFörutsättningarttningarttningarttningar
SSC har en mottagning, fyra operationssalar, sju postoperativa platser samt en avdelning med 27
vårdplatser som är öppen hela veckan på Löwenströmska Sjukhuset. En del av vår mottagning är
inriktad mot patienter som ej kan opereras eller patienter som har utökat vårdbehov före eller efter
kirurgi. Detta team består av smärtläkare, psykiater, sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog.
Vi har även en mottagningsverksamhet på Karlavägen/Garnisonen där vi har läkare, sjukgymnast,
naprapat och psykolog. Denna mottagning vänder sig i första hand till försäkringspatienter.
Vi hade 2012 82 anställda och konsulter varav:
• 10 kirurger
• 3 ryggläkare
• 2 anestesiläkare
• 30 sjuksköterskor
• 14 undersköterskor
• 10 sjukgymnaster
• 6 läkarsekreterare
• 1 psykolog
• 1 naprapat
• 5 administration
Vi utförde:
• 6 700 mottagningsbesök till kirurg
• 6 000 mottagningsbesök till övriga
vårdgivare såsom ryggläkare,
sjukgymnast, naprapat och psykolog
• 1 419 operationer
• varav 259 dagkirurgiska
SamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartners
SSC ägs av Global Health Partner (GHP). Inom GHP är vi en del av Service Line Spine tillsammans
med andra ryggkirurgikliniker ägda av GHP. I Service Line Spine har vi ett nära och utvecklande
samarbete med framförallt Spine Center Göteborg. Om det finns stor risk för postoperativ
intensivvård har vi möjlighet att utföra operationer på St Görans Sjukhus. Om intensivvård skulle
behövas akut kontaktar vi i första hand St Görans Sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
(KS). Vi samarbetar med OrthoCenter Stockholm. Närakuten Löwenströmska Sjukhuset bistår vid
behov med medicinska konsultationer. KS laboratorier anlitas för våra prover och Aleris ger oss
snabb service med t.ex. magnetröntgen, slätröntgen och datortomografi. Vid medicinska utredningar
anlitar vi företrädesvis Aleris Fysiologlab.
VisionVisionVisionVision och värdegrundoch värdegrundoch värdegrundoch värdegrund
”SSC skapar förebilden för multiprofessionell behandling av rygg- och nackbesvär.”
Vår värdegrund bygger på fyra värdeord: respekt, tydlighet, utvecklingrespekt, tydlighet, utvecklingrespekt, tydlighet, utvecklingrespekt, tydlighet, utveckling och trovärdighettrovärdighettrovärdighettrovärdighet.
Vi menar att med respekt och tydlighet läggs grunden för ett gott samarbete där alla kan känna
glädje och engagemang i att utveckla kliniken så att resultaten på ett trovärdigt sätt talar för att vi
arbetar mot vår vision.

4
PATIENTSÄKERHET OCH KVALITETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITET
Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process och vi arbetar med att kontinuerligt förbättra vår
dagliga verksamhet. Utgångspunkt för vårt arbete är patientens behov och förväntningar.
KvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregister
Vi deltar aktivt i ett rikstäckande kvalitetsregister, Svenska ryggregistret (Swespine). SSC är
representerat i registergruppen som arbetar för att utveckla registret.
BenchmarkBenchmarkBenchmarkBenchmark
Vi rapporterar och analyserar specifika nyckeltal (KPI) för att månadsvis mäta och jämföra effektivitet
och kvalitet mellan samtliga kliniker i Service Line Spine.
Vi är också aktiva i ett kvalitetssamarbete med vårdbolaget Schön Klinik i Tyskland. Resultaten dröjer
något men arbetet fortskrider och resultat kommer att presenteras
Nationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkät
2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk öppen- och slutenvård. Detta ger oss goda
möjligheter till öppna jämförelser. Resultat redovisas under ”Avdelningen” respektive
”Mottagningen”.
PunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätning
Via Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi deltagit i mätning av vårdrelaterade infektioner
(VRI). I SSCs vårmätning rapporterades ingen VRI och under hösten rapporterades 1 st (1,9 %).
Motsvarande siffra för ortopedisk kirurgi i Stockholm ligger på 8.2 %.
PatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhet
Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 1010:659) trädde i kraft 2011-01-01. I den framgår att vi har en
skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och
kontrollera verksamheten.
Vi har under många år bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en god och
säker vård med minsta risk för vårdskada. Arbetet bygger på delaktighet från alla medarbetare.
Kvalitetsmått enligt en genomarbetad standard har följts upp kontinuerligt. Förändringar har
analyserats och lett till förbättrade rutiner.
Patienten ska i alla led mötas av kompetent personal och ett handläggande som identifierar risker.
Andra viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet är avvikelserapportering,
komplikationsuppföljning, resultatuppföljning och analys av anmälningsärenden.
PatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelse
Skrivs i ett eget dokument efter mall ifrån SKL.
IIIInformationssäkerhetnformationssäkerhetnformationssäkerhetnformationssäkerhet
Vi har under 2012 påbörjat ett arbete i samarbete med GHP med att sätta ihop en standard för
informationssäkerhet, en Informationssäkerhetspolicy som ska tas i bruk under 2013.
HygienreglerHygienreglerHygienreglerHygienregler
Under 2012 har vi arbetat fram nya hygien- och klädregler för hela kliniken. Vi kommer under 2013
att följa upp arbetet med mätningar av följsamhet till reglerna.

5
Avvikelsehantering och händelseanalysAvvikelsehantering och händelseanalysAvvikelsehantering och händelseanalysAvvikelsehantering och händelseanalys
Avvikelserapportering är en hörnpelare i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Avvikelserna hanteras
numera i enheternas LEAN-arbete.
Allvarliga medicinska avvikelser hanteras av händelseanalysteamet. Vårt händelseanalysteam består
av två personer. Händelsanalyser görs på initiativ av verksamhetschefen och vi har genomfört två
stycken under året.
AnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärenden
Patientnämnden, PaN
Anmälningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal 2 5 13 8 8
Anmälningarna till PaN gäller framförallt patienter som upplever att de inte blivit så bra som de
förväntat sig efter besök eller behandling samt att de fått utlåtanden och svar som de ej varit nöjda
med. Dessa anmälningar behandlas av verksamhetschefen och kvalitetsansvarig sjuksköterska. I riket
ser man en ökning av ärenden till Patientnämnden med 9 %. Vår andel sjunker något.
Socialstyrelsen
Vi har under året gjort två Lex Maria anmälningar och utredning pågår. Vi har även mottagit ett
enskilt klagomål som handläggs av socialstyrelsen.
Personskaderegleringen (PSR)
Generellt gäller att 1/3 av anmälningarna kommer inom ett år, 1/3 kommer inom andra året och 1/3
upp till tio år efter skadan.
Då eftersläpningen är stor både när det gäller anmälningar och beslut har vi valt att redovisa
anmälningarna efter anmälningsår.
AnmälningsårAnmälningsårAnmälningsårAnmälningsår AntalAntalAntalAntal AvslagAvslagAvslagAvslag TillstyrktTillstyrktTillstyrktTillstyrkt AndelAndelAndelAndel
tillstyrktatillstyrktatillstyrktatillstyrkta
Ej avgjortEj avgjortEj avgjortEj avgjort
2008 18 6 12 1,00% 0
2009 19 4 15 1,27% 0
2010 24 11 13 1,04% 0
2011 22 10 12 0,89% 0
2012 23 3 7 0,49% 13
MiljöMiljöMiljöMiljö
Vi arbetar efter ett miljöledningssystem som finns tillgängligt för all personal på vårt intranät.
SSC är sedan 2007 miljöcertifierat enligt ISO 14 001:2004 och arbetet med att förbättra vår miljö
fortgår kontinuerligt.
En grupp på sex anställda arbetar aktivt med att försöka minska SSCs miljöpåverkan, uppdatera
handlingsplaner, utforma miljöpolicy och mål för att upprätthålla vår miljöcertifiering.
Miljöledningssystemet revideras årligen. Förutom det sedvanliga miljöarbetet med avvikelse- och
förbättringsrapportering, intern revision etc. så har ett internt utbildningsarbete startats inom
miljögruppen.

6
LEANLEANLEANLEAN
Vi har fortsatt arbetet i våra LEAN-grupper. Varje organisatorisk enhet har en egen LEAN-grupp som
arbetar med att ständigt förbättra både vården och organisationen för att minska på icke
värdeskapande tid för patienten.
Frågor som behandlas i grupperna kommer dels från enhetens egna utvecklingsidéer, dels från
ledningen och från avvikelsearbetet. Enhetsövergripande ärenden tas i ledningsgruppen som
tillsätter fokusgrupper för enskilda ärenden. Vi har jobbat i fokusgrupper över hela kliniken för att
möta utmaningen att öka produktionen och öppna en fjärde operationssal.
Här följer exempel på ärenden, och dess effekter på verksamheten, som utvecklats genom LEAN från
de olika enheterna:
Ärende i LEAN från samtliga enheterÄrende i LEAN från samtliga enheterÄrende i LEAN från samtliga enheterÄrende i LEAN från samtliga enheter
Kvalitet /Kvalitet /Kvalitet /Kvalitet /
PatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhet ArbetsmiljöArbetsmiljöArbetsmiljöArbetsmiljö MiljöMiljöMiljöMiljö EkonomiEkonomiEkonomiEkonomi
CityCityCityCity
Förbättrat remissflöde för SLLbedömningar Patienten kommer till rätt
bedömning fortare, kortare
väntetider.
Effektiv mottagning ger
möjlighet att klara
vårdgarantitiden.
Ändrat knappval i telefonväxeln Patienten har lättare att
välja rätt mottagning
Mindre frustration då
patienterna hamnar rätt
från början
Mejlgrupp för Citysekrerterare Snabbare svar till patienter
och försäkringsbolag
Lugnare Effektiv mottagning ger
möjlighet att klara
vårdgarantitiden.
AvdelningenAvdelningenAvdelningenAvdelningen
Nya rutiner för överlämning och
rapportering till operation
Säkrare rapportering,
sjuksköterskan kan stanna
på avdelningen för rond av
inneligganede patienter
Tydlig arbetsfördelning
ger lugnare arbetsmiljö
Duschinformation i skriftlig form till alla
patienter
Bättre följsamhet till
duschregler, tydlig enhetlig
information
Mindre dubbelarbete
Mixade salar gällande kvinnor och män Färre ommöbleringar
borde innebära minskad
infektionsrisk
Färre omflyttningar på
avdelningen
Ökade möjligheter till
resursutnyttjande,
beläggningsgrad
MottagningenMottagningenMottagningenMottagningen
Patientenkät på hemsidan Möjlighet att ge snabbare
vård till patienterna när
patientenkäten redan är
ifylld vid remissens
ankomst.
Färre dokument att
hantera för den
administrativa
personalen.
Färre antal
pappersutskrifter och
brevutskick.
Lägre pappers- och
portokostnader.
Mottagande av röntgensvar enbart i digital
form, ej pappersutskrift via fax.
Färre dokument att
hantera för den
administrativa
personalen.
Färre antal
pappersutskrifter.
Lägre papperskostnad.
Rutin för kirurgimottagning och avdelning
vid stängning inför jul och sommar
Bättre och tydligare
information för
patienterna.
Mindre risk för stress i
samband med
stängningen.
OperationOperationOperationOperation
Nya anestesiapparater Ökad Patientsäkerhet Minskad miljöutsläpp
av anestesigaser
Ny akutvagn Ökad Patientsäkerhet Ökad trygghet
Inventering inför ombyggnation Förbättrad kvalitet Ökad medvetenhet och
delaktighet

7
KVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKVALITETSPARAMETRAR KIRURGI
Vi redovisar våra kvalitetsmått efter den mall som tagits fram för Service Line Spine, GHP.
Den är uppdelad på strukturmått, processmått och resultat.
Resultat redovisas ofta i åtta olika resultatgrupper. Definitioner finns beskrivna på sidan 23.
Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)
RemissflödeRemissflödeRemissflödeRemissflöde
PatientbeskrivningPatientbeskrivningPatientbeskrivningPatientbeskrivning
ÅlderÅlderÅlderÅlder
Definition: Åldersfördelning av totala antalet opererade. Redovisat per åldersdecennium samt
medelvärde.

8
KönKönKönKön
Definition: Fördelning män/kvinnor av totala antalet operationer.
Kvinnor 46 %
Män 54 %
Allmänt hälsotillståndAllmänt hälsotillståndAllmänt hälsotillståndAllmänt hälsotillstånd
Definition: Medelvärdet av EQ 5D (0-1) preoperativt av totala antalet opererade patienter.
Ländrygg 0,39
Halsrygg 0,43
ASAASAASAASA----grupperinggrupperinggrupperinggruppering
Definition: Fördelning i % mellan ASA-grupp 1, 2 och 3. Totalt av alla operationer.
Andel förstagångskirurgiAndel förstagångskirurgiAndel förstagångskirurgiAndel förstagångskirurgi
Definition: Svarat nej på fråga 3 respektive 2 i basformuläret i Swespine: Har du tidigare
genomgått någon rygg/nackoperation?
69 %

9
DiagnostypDiagnostypDiagnostypDiagnostyp
Definition: Antal och % av klinikens totala antal operationer.
Definition: Antal och % av antalet lumbala operationer.
Definition: Antal och % av antalet cervikala operationer.
Myelopathi Ritzopathi
13%
87%
Fördelningav halsryggskirurgin
n=138

10
Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)
MottagningenMottagningenMottagningenMottagningen
TelefontillgängliTelefontillgängliTelefontillgängliTelefontillgänglighetghetghetghet Inkomna samtal till växeln 40 803 samtal
32 % har kommit in när växeln varit stängd.
Av de samtal som kommit när växeln varit öppen så har 92 % besvarats. Mål för 2012 var > 85 %.
Målet för 2013 är > 90 %.
Väntetid mellan remissens ankomstdatum ocVäntetid mellan remissens ankomstdatum ocVäntetid mellan remissens ankomstdatum ocVäntetid mellan remissens ankomstdatum och ett första besök.h ett första besök.h ett första besök.h ett första besök.
Medelväntetiden gäller endast de patienter som opererats under 2012.
Resultatgrupp: 1 26 dagar
2 61dagar
3 71 dagar
4 64 dagar
5 70 dagar
6 57dagar
7 42 dagar
8 35 dagar
Målet för 2013 är < 60 dagar och målet för 2014 är < 30 dagar = vårdgarantin.
Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från: SLL 33%
ULP 42 %
Privat 23 %
Väntetid beslutVäntetid beslutVäntetid beslutVäntetid beslut –––– operationoperationoperationoperation
Medelväntetid från det att man är uppsatt på väntelistan till operation till operationsdag.
Resultatgrupp: 1 19 dagar
2 96 dagar
3 117 dagar
4 135 dagar
5 96 dagar
6 99 dagar
7 36 dagar
8 89 dagar
Målet för 2013 är < 90 dagar för samtliga grupper = vårdgarantin.
Antal egna operationer på annat sjukhusAntal egna operationer på annat sjukhusAntal egna operationer på annat sjukhusAntal egna operationer på annat sjukhus
Definition: Antal / % patienter som av medicinska skäl blivit opererade på annat sjukhus av
klinikens egna läkare.
16 operationer ca 1 %
Strukna patienter från operation av administrativa skälStrukna patienter från operation av administrativa skälStrukna patienter från operation av administrativa skälStrukna patienter från operation av administrativa skäl
Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga läkarbrist eller
brist på operationsutrymme.
6 st
Strukna patiStrukna patiStrukna patiStrukna patienter från operation av medicinska skälenter från operation av medicinska skälenter från operation av medicinska skälenter från operation av medicinska skäl
Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga medicinska
skäl såsom nyupptäckt högt blodtryck.
35 st

11
35 patienter blev strukna från sin planerade operationstid pga medicinska orsaker. De flesta av dessa
har fått ny operationstid men några ville avstå operation. Några patienter har flyttats till St Görans
sjukhus och opererats där av våra egna kirurger.
Totalt ströks/ombokades 2,9 % av våra planerade operationer.
Mål 2013: Vi har som mål att få ner andelen strykningar till 2 %.
RRRRemissbedömningemissbedömningemissbedömningemissbedömning
När en remiss anländer till SSC, så får patienten omgående ett brev med kompletterande frågor
gällande sjukskrivning, tidigare behandlingar, besvärsgrad och genomgångna utredningar.
Dessutom ställs frågan om man kan acceptera att initialt få komma till specialutbildad
ryggsjukgymnast istället för till ortoped/neurokirurg. Vi ser att detta ger patienten möjlighet att
direkt komma till rätt vårdinstans utan onödiga väntetider och kirurgbesök. Detta innebär också att
väntetiderna till kirurgen blir kortare. Vår erfarenhet är att det sannolikt borde vara fler nybesök till
sjukgymnast. Vi arbetar ständigt med att förbättra remisshanteringen för att nå målet att 40 % av
nybesöken till ryggkirurg ska gå till kirurgi samt att hålla korta väntetider till första besök.
Antalet patienter på väntelistan till mottagningen från SLL håller sig under 500.
Mål 2013: < 60 dagar till första besök.

12
2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk öppenvård. Vi ser att vi ligger nära genomsnittet
eller strax under genomsnitt på det flesta frågor. Frågor med störst förbättringspotential rör
möjlighet att påverka tiden, förseningar på mottagningen, information om varningssignaler och
biverkningar.
Vi jobbar kontinuerligt med förbättringsarbete in ramen för LEAN där vi för närvarande tittar mycket
på remissflöden för att korta väntetider till mottagningen. Vi arbetar även med ett IT-system för
patientinformation i väntrummet för att informera om bl.a. förseningar.
När det gäller respektfullt bemötande och om patienten skulle rekommendera mottagningen till
andra så har vi hög patientupplevd kvalitet 89 % resp 85 %.
För översikt se bilaga 11 och 12
AnestesiAnestesiAnestesiAnestesi
Vi registrerar och följer löpande våra anestesikomplikationer enl. SFAI´s definition.
Exempel på rapporterade komplikationer är svår intubering och blodtrycksfall. Alla rapporterade
anestesikomplikationer åtgärdades utan vidare konsekvens för patienten.
Mål 2013: Vi har som mål att hålla anestesikomplikationerna fortsatt under 2 %.
CellsaverCellsaverCellsaverCellsaveranvändandeanvändandeanvändandeanvändande
Vi kopplar cellsaver till patienter som bedöms ha ökad risk för stor blödning. Vi kopplar alltid upp
cellsaver till diskprotesoperationer oberoende övriga eventuella riskfaktorer.

13
Vår ambition är att ge så lite ickeautologt blod som möjligt. Dock ges blod efter individuella
bedömningar när hälsotillståndet så kräver.

14
PostoperationsavdelningenPostoperationsavdelningenPostoperationsavdelningenPostoperationsavdelningen
Postoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (poPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (poPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (poPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (postop)stop)stop)stop)
Definition: Skattat av personal på postop. 0 Ingen eller mindre smärta
1 Måttlig smärta men lättbehandlad
2 Mycket smärta, aktiv smärtlindring
Målsättning för år 2012 har varit:
Att antalet patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %.
Resultat 2012:
Mål 2013: Patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %.

15
Postoperativt illamående (PONV)Postoperativt illamående (PONV)Postoperativt illamående (PONV)Postoperativt illamående (PONV)
Definition: Skattat av personal på postop. 0. Inget illamående/kräkning
1. Illamående/kräkning vid något
enstaka tillfälle
2. Besvärande illamående
Målsättning för år 2012 har varit:
Att antalet patienter med ”Besvärande illamående” ska vara < 5 %.
Resultat 2012:
94 % har inte haft något illamående alls postoperativt. De förebyggande antiemetiska läkemedel
som ges vid induktionen fungerar mycket väl. Problemet med PONV är ett fortsatt ”litet” problem.
Mål 2013: Patienter med ”Besvärande illamående” ska bibehållas < 5 %.

16
Årlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenÅrlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenÅrlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenÅrlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningen
Syftet är att ta reda på patienternas upplevelse av vården på uppvakningsavdelningen vad gäller
smärtlindring, integritet samt information och därmed kvalitetssäkra vården.
Alla patienter som passerade uppvakningsavdelningen oavsett vårdtid under februari månad fick en
enkät. Patienterna fick fylla i enkäten direkt efter att de lämnade uppvaket. Enkäten hade fasta
svarsalternativ med möjlighet att ge kommentar.
Totalt opererades 136 patienter, insamlade enkäter var 125 st (92 %).
Resultat:

17
Patienterna är, liksom tidigare år, mycket nöjda med vården på uppvakningsavdelningen. Kanske har
vår förbättrade patientinformation givit att fler upplever den postoperativa smärtan som förväntat då
andelen som tycker att smärtlindringen varit tillfredställande är fortsatt lika hög som tidigare.
Mål 2013: Vi har som mål att bibehålla det goda resultatet.

18
Avdelning 72Avdelning 72Avdelning 72Avdelning 72
TelefontillgänglighetTelefontillgänglighetTelefontillgänglighetTelefontillgänglighet
Antal samtal direkt till avdelningen samt via växeln: 3 732
Varav besvarade 3 479 93 %
Andelen besvarade har ökat från 83 % till 93 % och målet för 2013 är > 90 %.
HemgångsstatusHemgångsstatusHemgångsstatusHemgångsstatus
Vi fortsätter att följa hudstatus och tidiga tecken på urinvägsinfektion samt sårinfektion för att snabbt
kunna upptäcka effekter av nya rutiner, nytt material och nya metoder. Resultatet sammanställs
månatligen. Vi har dock sedan 2011 en ny komplikationsuppföljning som täcker in urinvägsinfektion
och sårinfektion vid 30 dagar postop och vi redovisar dessa under ”Komplikationer”.
VårdtidVårdtidVårdtidVårdtid
Medelvårdtid i dygn per resultatgrupp
Resultatgrupp: 1 1,5 dygn
2 2,8 dygn
3 5,8 dygn
4 5,1 dygn
5 5,2 dygn
6 4,0 dygn
7 4,3 dygn
8 2,8 dygn
Utskriven till akutsjukhusUtskriven till akutsjukhusUtskriven till akutsjukhusUtskriven till akutsjukhus
Definition: Alla som blev tvungna att åka till akutsjukhus pga medicinsk komplikation och oavsett om
de kommit tillbaka till SSC eller ej.
10 patienter
Utskriven till externUtskriven till externUtskriven till externUtskriven till extern rehabiliteringsenhetrehabiliteringsenhetrehabiliteringsenhetrehabiliteringsenhet
Definition: Alla som av ålder eller sänkt allmäntillstånd inte kunnat skrivas ut till hemmet utan till en
rehabiliteringsenhet.
30 patienter
PatientnöjdhetPatientnöjdhetPatientnöjdhetPatientnöjdhet
Vi har sedan 2012 gemensamma uppföljningsfrågor inom GHP när det gäller patientnöjdhet.
Det skickas frågor till samtliga opererade patienter 30-dagar postoperativt via e-post eller om e-post
saknas via brev.

19
Resultat av patientnöjdhetsfrågor 2012:

20
Vi ser att det i likhet med många andra undersökningar är oerhört svårt med information. Vi jobbar
kontinuerligt med att förbättra och förtydliga all information.
När det gäller övriga frågor om respekt, behandling av smärta och helhetsintryck är vi mycket glada
för de fina resultaten.

21
2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk slutenvård. 100 enkäter skickades ut, svarsfrekvens
76 %. Jämfört med föregående år (2010, 82 %, 2009, 93 %) har svarsfrekvensen minskat. En
förklaring till minskningen kan vara att patienterna får många olika enkäter från oss efter operationen.
Vi har tittat närmare på de frågor där den patientupplevda kvaliteten (PUK) ligger på 80 eller under.
Det rör sig om 9 av 51 frågor som ligger i detta intervall. Samma frågor fanns med vid förr mätningen
2010, men då var de fler till antalet, det var då 13 av 51 frågor.
3 frågor berör tiden innan inläggning på avdelningen.
1 fråga berör maten.
2 frågor berör doktorerna, varav 1 fråga lyder; Berättade någon läkare för dig om eventuella
biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma? Denna fråga kommer att lyftas till
läkargruppen.
De resterande 3 frågorna är samma frågor som återkommer från år till år, vi anser att vi inte har några
ytterligare förbättringar att tillföra utan fortsätter på det vi redan gör för att förbättra information och
delaktighet. Frågorna gäller om personalen berättade om eventuella varningssignaler man ska
uppmärksamma, om de som ger (nästa vårdgivare t.ex. distriktssköterska) fortsatt behandling fått
information om din sjukdom/behandling och om du känner dig delaktig i planeringen om din
fortsatta vård.
Vi väljer i år att lyfta en del av de frågor där vi har fått bra resultat, PUK 90 eller över:
Bemötandet från personalen vid ankomsten till avdelningen (98).
Kände du förtroende för de läkare som du träffade (98).
När du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod (99).
Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du då möjlighet att prata
med en sköterska om det (98).
När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet till det (98).
När du behövde hjälp för att besöka toalett eller bäcken, fick du då hjälp (96).
När du tryckte på signalknappen fick du då hjälp inom rimlig tid (98).
Upplevde du att personalen gjorde det de kunde för att lindra din smärta (93).
På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick (90).
Anser du att avdelningen var tillräckligt ren (97).
Fick du vid utskrivning veta vart du kunde vända dig om du hade frågor om din sjukdom eller
behandling (95).
Skulle du rekommendera denna avdelning till andra (98)
Det är färre antal frågor (jämfört med föregående mätning) som PUK ligger på 80 eller under. I
jämförelse med riket ligger vi över genomsnittet på de flesta frågor förutom väntetider till
behandling och att patient upplever att de får gå hem för tidigt efter operation. Detta tror vi kan
bero på att vi tidigare inte har haft klara hemgångsdatum, vilket vi numera har. Vi kommer att
fortsätta arbeta för att bibehålla vår goda kvalité och vårt professionella bemötande till våra
patienter.
För översikt se bilaga 9 och 10
AdministrationAdministrationAdministrationAdministration
UppföljningsfrekvensUppföljningsfrekvensUppföljningsfrekvensUppföljningsfrekvens – andel registrerade i Swespine
2012 registrerades 1 304 operationer i ryggregistret vilket motsvarar 100 % av primäroperationerna.
Preoperativa formulär registrerades till 90,6 %.
1-års uppföljningar registrerades till 79 %.
5-års uppföljningar registrerades till 67 %.

22
ResultatmåttResultatmåttResultatmåttResultatmått
ResultatResultatResultatResultat
Resultatet redovisas i jämförelse med riket dvs. alla kliniker utomutomutomutom SSC.
Resultaten redovisas utifrån följande resultatgrupper:
1. Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av diskectomi.
2. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av dekompression, ej sådana med
samtidig fusion.
3. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av fusioner.
4. Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.
5. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusioner.
6. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av diskproteser.
7. Myelopathi kombinerat med alla typer av operation.
8. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation.
Alla resultat hämtas från Svenska Ryggregistret, SRR.
För samtliga diagnoser redovisas 1- och 5-årsresultat för:
• EuroQolEuroQolEuroQolEuroQol 0-1 där 0 = död och 1 = fullt frisk
• ODIODIODIODI (Oswestry) 0-100
• NDINDINDINDI (neck disability index) 0-100
0 = frisk 100 = svårt nedsatt funktion
• NöjdhetNöjdhetNöjdhetNöjdhet ”Hur är Din inställning till resultatet av Din genomgångna operation?”
”Jag är nöjd”, ”Jag är tveksam”, ”Jag är missnöjd”
• Smärta enl. VASVASVASVAS 0-100
0 = ingen smärta och 100 = värsta tänkbara smärta.
• Global asseGlobal asseGlobal asseGlobal assesssssmsmsmsment (GA)ent (GA)ent (GA)ent (GA)
”Hur är Din rygg-, ben- eller armsmärta idag jämfört med före
operation?”
”Mycket bättre”, ”Något bättre”, ”Oförändrad” och ”Försämrad”.
”Mycket bättre” är en sammanslagning av ”Helt försvunnen ” och
”Mycket bättre”.
• För Myelopathigruppen redovisas även 1-årsresultat för Europeiska MyelopatEuropeiska MyelopatEuropeiska MyelopatEuropeiska Myelopathhhhiskalaniskalaniskalaniskalan
(EMS)(EMS)(EMS)(EMS), 5-18 5=tetraplegi, 18=normal neurologi.
I de fall där antalet patienter som besvarat GA inte når 100 % beror det på att de uppgivit att de inte
haft någon smärta preoperativt.
• VAS och GAVAS och GAVAS och GAVAS och GA- ben för diskbråck och stenoser
• VAS och GAVAS och GAVAS och GAVAS och GA- rygg för spondylolisthes och SRS
• VAS och GAVAS och GAVAS och GAVAS och GA- arm för ritzopathi

23
Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/diskectomidiskectomidiskectomidiskectomi
För detaljerad information över tid se Bilaga 1

24
Resultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompression

25
Resultatgrupp 3Resultatgrupp 3Resultatgrupp 3Resultatgrupp 3,Lumbal spinal,Lumbal spinal,Lumbal spinal,Lumbal spinal stenos/fusionstenos/fusionstenos/fusionstenos/fusion

26
Resultatgrupp 4, spondylolisthesResultatgrupp 4, spondylolisthesResultatgrupp 4, spondylolisthesResultatgrupp 4, spondylolisthes/fusion/fusion/fusion/fusion

27
Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5 och 6och 6och 6och 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/fusion/fusion/fusion/fusion ellerellerellereller
pppprotesrotesrotesrotes

28
Resultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitetResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitetResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitetResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/diskprotes/diskprotes/diskprotes/diskprotes

29
ResultatgruppResultatgruppResultatgruppResultatgrupp 7777,myelopathi,myelopathi,myelopathi,myelopathi

30
ResultatgruppResultatgruppResultatgruppResultatgrupp 8888,ritzopathi,ritzopathi,ritzopathi,ritzopathi

31
ResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussion
Antalet registrerade degenerativa ryggoperationer i Swespine 2012 var i stort oförändrat jämfört
med 2011, 7 376 respektive 7 250. SSC står för ca 16 % av det totala antalet utförda operationer i
Sverige.
När man jämför resultat i SRR måste man beakta skillnaderna i inregistreringsfrekvens och
svarsfrekvens. SSC har vid 1 år ett bortfall på mellan 10-20 % och riket har ett bortfall på 20-30 %,
beroende på diagnosgrupp. Vid 5 år har SSC ett bortfall på 30-40 % medan riket har ett bortfall på
40-50 %.
Resultatdiskussion ländryggResultatdiskussion ländryggResultatdiskussion ländryggResultatdiskussion ländrygg
Resultatet visar i stort samma mönster i alla resultatgrupper. SSC opererar något mindre sjuka
patienter än riket. Detta beror sannolikt på en kombination av högre tillgänglighet och en något
liberalare indikation för kirurgi. I nästan samliga parametrar når SSC ett bättre slutresultat än riket.
I vår huvudparameter, Global Assessment, är det 10-15 % fler som blir mycket bättre eller helt bra
jämfört med riket. Störst skillnad visar sig gällande lumbala diskproteser, 86 % mycket bättre för SSC
jämfört med 64 % för riket. Jämförelsen är dock ej helt rättvis då man gör väldigt få operationer
utanför SSC som står för 84 % av alla diskproteser. De patienter som opereras med diskprotes är
visserligen en något friskare subgrupp av SRS, men det är anmärkningsvärt hur bra resultaten är.
Resultaten ligger nästan i paritet med diskectomierna.
ResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussion halsrygghalsrygghalsrygghalsrygg
Även här påtagligt bättre resultat än riket när det gäller ritzopathipatienterna, 11 % fler som är helt
bra eller mycket bättre jämfört med riket. Det är förvånansvärt bra resultat jämfört med litteraturen.
Resultaten ligger väl i paritet med resultaten för ländryggkirurgi.
Resultaten vid myelopathi är som förväntat något sämre än vid ritzopathi, men fortfarande visar de
en förbättring (trots att huvudmålsättningen är att förhindra en försämring). SSC visar även här
påtagligt nöjdare patienter än riket. Vi har vad gäller myelopathier infört en ny resultatparameter –
Europeiska Myelopathiskalan (EMS). Även med detta mått uppnår vi ett bättre slutresultat än riket.

32
KomplikationerKomplikationerKomplikationerKomplikationer
När det gäller komplikationer har vi följt dessa regelbundet sedan starten år 2000. De senaste fem
åren redovisas i efterföljande tabell.
Vi har valt att registrera de allvarligaste medicinska komplikationerna som leder till medicinska
behandlingar, inläggningar eller till förnyade ingrepp.
Vi har en relativt låg komplikationsfrekvens. Internationella jämförelser är svåra då motsvarande
redovisning inte finns från andra kliniker. Man redovisar där komplikationer från enskilda studier
medan vi redovisar alla våra resultat över tiden.
Vår målsättning för 2012 har varit 0 % mortalitet vilket vi uppnått. Andra mål har varit < 1 % trombo-
emboliska komplikationer vilket vi har uppnått och < 1 % djupa infektioner, vilket vi nu har uppnått.
Från och med 2011 har vi skickat ut en enkät till samtliga patienter 30 dagar efter operation.
Vi efterfrågar där bland annat komplikationer. Vi har en svarsfrekvens på 86 % 2012 och anser oss
därmed ha god kontroll på våra komplikationer inom 30 dagar.
Vissa av dessa komplikationer är även registrerade i vår Komplikationsregistrering och vissa är
lindrigare och finns enbart med i denna redovisning.
3,64%
1,82%
0,30% 0,30% 0,08% 0,08% 0,08%
3,74%
1,55%
0,14% 0,07% 0,07% 0,00%
0,21%
0%
1%
2%
3%
4%
5%
30 dagars komplikationer2011-2012
2011 2012

33
Operationsår 2008 2009 2010 2011 2012
Antal operationer 1210 1178 1246 1329 1419
Avlidna inom 30 dagar 1 0 0 1 0
Medicinska komplikationer
Tromboemboliska 2 4 1 1 0
-stroke/tia 2 0 0 0 0
-lungemboli 0 3 0 1 0
-djup ventrombos 0 1 1 0 0
Cirkulation/Respiration 8 8 4 4 3
-hjärtinfarkt,svikt,elektolytrubbn eller arytmi 4 4 3 3 2
-hjärtsvikt 0 2 0 0 0
-arytmi 4 2 0 1 1
-pneumoni 0 0 1 0 0
Urologiska komplikationer 1 1 1 1 1
Övrigt 0 2 2 1 5
-varav skickade till akutsjukhus för medicinsk komplikation 7 8 6 6 3
Totalt antal medicinska komplikationer 11 15 8 7 9
Andel medicinska komplikationer 0,91% 1,27% 0,64% 0,53% 0,63%
Djupa infektioner
Discit/Spondylit 4 7 5 6 6
varav opererade 4 5 1 1 2
Inlagda för antibiotikabehandling (ej disciter) 1 6 9 2 3
Reopererade pga djup sårinfektion 2 3 5 8 5
Totalt reop pga infektion 6 8 6 9 7
Totalt antal djupa infektioner 7 14 14 15 14
Andel djupa infektioner 0,58% 1,19% 1,12% 1,13% 0,99%
Mekanisk komplikation
Felplacerad skruv 3 1 4 7 4
Diskinlägg/protes 1 0 0 1 2
Annan osteosyntesproblematik 6 1 5 2 0
Totalt antal reop pga mek kompl 10 2 9 10 6
Andel mekaniska komplikationer 0,83% 0,17% 0,72% 0,75% 0,42%
Icke-mekanisk komplikation
Uretärskada 2
Nervsmärta/nervpåverkan 1 5 2 0 0
Durarift 7 2 3 2 5
Blödning 4 0 3 7 7
Fel nivå 1 0 1 1 0
Ärrbråck 1 1 2 3 0
Totalt antal icke-mek. kompl. 14 8 11 13 14
Andel icke-mekanisk komplikation 1,16% 0,68% 0,88% 0,98% 1,06%
Antal komplikationer som reopererats 30 18 26 32 27
Andel reop pga komplikation 2,48% 1,53% 2,09% 2,41% 1,90%
Varav op vid samma vårdtillfälle 0,80% 0,51% 0,80% 0,75% 0,78%
Varav op på annat sjukhus 1 2 0 2 4
Antal komplikationer som ej reopererats 12 21 21 17 16

34
Vi har under 2012 haft som övergripande mål att minska våra postoperativa infektioner.
Vi har då valt att titta på både sårinfektioner som upptäckts på vårdavdelningen eller via 30-
dagarsuppföljningen (ytliga) och patienter som varit inneliggande för antibiotikabehandling av
sårinfektion, disciter samt de som reopererats för djup infektion. Detta betyder att nedanstående
andel är en sammanslagning av ytliga och djupa infektioner i operationsområdet.
Målet är att minska dessa med 25 % till 2013. Vi är på god väg med en minskning från
5,2 % - 4,7 %.

35
ReoperationerReoperationerReoperationerReoperationer
Reoperation kallar vi alla operationer som har föregåtts av en ryggoperation. Det vill säga att en
primär cervikal operation kallas reoperation om patienten redan blivit opererad i ländryggen. Detta
för att vi inte ska missa någon form av repetitiv kirurgi i ryggen.
Vi rapporterar både antal reoperationer på egna primära operationer och antal reoperationer där
primäroperationen är gjord på annat sjukhus (AS).
Att studera nya ryggoperationer på andra nivåer är för att försöka se om vissa operationsmetoder
kan ge framtida besvär från andra delar av ryggen. Vi vill kunna redovisa tidiga komplikationer men
också försöka se över tid vilka operationer som behöver kompletteras på samma nivå vilket skulle
antyda att man eventuellt valt fel operationsmetod initialt. Alla reoperationer är inte komplikationer.
Det finns många olika definitioner på både komplikationer och reoperationer, varför det är svårt att
göra någon jämförelse med andra kliniker.
Vi har valt att redovisa:
Reoperationer inom samma vårdtillfälle (VTF).
Reoperation på samma nivå < 1 år och > 1 år efter primäroperationen.
Reoperation rygg på annan nivå än primär operation, också det < 1 år och > 1 år efter op.
KomplikationerKomplikationerKomplikationerKomplikationer
Postoperativ blödning, likvorläckage, infektion, omsättning av felsatt skruv eller protes samt ärrbråck.
Inadekvat kirurgiInadekvat kirurgiInadekvat kirurgiInadekvat kirurgi
En del reoperationer beror säkerligen på inadekvat kirurgi samt att ingreppet i sig påskyndar den
degenerativa processen lokalt. Till denna grupp härrör vi bl.a. redekompression inom ett år.
Fusion/protes efter diskectomi eller dekompression kan ha olika orsaker. Trots allt är det inte att
förvänta sig inom 1 år utan får anses bero på initial felbedömning om lämplig operationsmetod.
Detta gäller även dekompression efter diskectomi, fusion eller protes.
Refusion pga pseudartros och protes som omvandlas till fusion hänför vi till inadekvat kirurgi.
Repetitiv kirurgi med eller uRepetitiv kirurgi med eller uRepetitiv kirurgi med eller uRepetitiv kirurgi med eller utan sambtan sambtan sambtan samband med tidigare normal kirurgiand med tidigare normal kirurgiand med tidigare normal kirurgiand med tidigare normal kirurgi
Recidivdiskbråck kan bero på inadekvat kirurgi men också på ett normalt förlopp. Vi har valt att räkna
det som ett normalförlopp dvs. repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi.
Redekompression efter >1 år anser vi vara repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi.
Exstirpation av osteosyntesmaterial som har skett nära eller efter 1-årsgränsen får anses som en del i
det normala förloppet efter fusionkirurgi.
Diskbråck och stenos som omvandlas till fusion eller protes efter > 1 år kan antingen vara en följd av
inadekvat primär kirurgi eller ett led i den degenerativa processen. Vi hänför det som en följd av
normal kirurgi.

36
Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 11111 stststst, (0,, (0,, (0,, (0,8888 %)%)%)%)....
5 pga omsättning av skruv
5 utrymningar av hematom
1 recidivdiskbråck
Alla dessa 11 får anses vara komplikationer
Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år varAntal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år varAntal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år varAntal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var 77773333 stststst, (, (, (, (5,15,15,15,1 %).%).%).%).
2222 stststst var från annan klinik (AS).var från annan klinik (AS).var från annan klinik (AS).var från annan klinik (AS).
Komplikationer:Komplikationer:Komplikationer:Komplikationer:
5 infektioner
5 durarifter (1 patient opererades två ggr)
1 blödning
1 repositionering av Capstone
Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:
9 redekompression
8 fusion efter dekompression, diskectomi eller diskprotes
2 refusion och dekompression
4 pseudartros nära 1-årsgränsen
2 dekompression efter fusion
2 bakre foraminotomi efter främre fusion i halsryggen
Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:
29 recidivdiskbråck (2 AS)
3 synovialcysta efter diskectomi
2 diskectomi efter dekompression
Antal reoperationer på annan nivå < 1årAntal reoperationer på annan nivå < 1årAntal reoperationer på annan nivå < 1årAntal reoperationer på annan nivå < 1år varvarvarvar 11110000 stststst, (0,, (0,, (0,, (0,8888 %)%)%)%)....
6666 st var från annan klinik (AS).st var från annan klinik (AS).st var från annan klinik (AS).st var från annan klinik (AS).
1 dekompression nedan tidigare dekompression (AS)
1 dekompression nedan tidigare dekompression
Repetitiv kirurgi med troligtRepetitiv kirurgi med troligtRepetitiv kirurgi med troligtRepetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:
4 fusion ovan eller nedan tidigare fusion (4 AS)
1 dekompression ovan tidigare fusion (1 AS)
1 diskbråck nedan tidigare fusion
Repetitiv kirurgi utan troligt sRepetitiv kirurgi utan troligt sRepetitiv kirurgi utan troligt sRepetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:amband med tidigare operation:amband med tidigare operation:amband med tidigare operation:
1 diskectomi på ny nivå
1 extirpation av os coccyx efter tidigare dekompression

37
AntalAntalAntalAntal reoperationerreoperationerreoperationerreoperationer på samma nivå > 1 år varpå samma nivå > 1 år varpå samma nivå > 1 år varpå samma nivå > 1 år var 111144444444 stststst, (, (, (, (10,210,210,210,2 %%%%))))
49494949 stststst var från annan klinik (AS)var från annan klinik (AS)var från annan klinik (AS)var från annan klinik (AS)
1 omsättning av skruv
20 pseudartros (4 AS)
9 fusion efter diskprotes
6 dekompression efter fusion eller diskprotes (1 AS)
Repetitiv kirurgi medRepetitiv kirurgi medRepetitiv kirurgi medRepetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:troligt samband med tidigare operation:troligt samband med tidigare operation:troligt samband med tidigare operation:
33 (17 AS) var diskbråck/stenoser som omvandlades till fusion eller protes
12 (3 AS) extraktion av osteosyntesmaterial
33 (14 AS) recidivdiskbråck
18 (2 AS) redekompression
5 dekompression efter diskectomi (5 AS)
5 fusion efter fusion (3 AS) och 2 diskectomi efter dekompression
Antal reoperationer på annan nivå > 1år varAntal reoperationer på annan nivå > 1år varAntal reoperationer på annan nivå > 1år varAntal reoperationer på annan nivå > 1år var 81818181 st,st,st,st, ((((5,75,75,75,7 %%%%)))).... 22222222 stststst var från annan klinikvar från annan klinikvar från annan klinikvar från annan klinik
(AS).(AS).(AS).(AS).
Repetitiv kirurgi med troligtRepetitiv kirurgi med troligtRepetitiv kirurgi med troligtRepetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:
10 fusion ovan fusion
4 (1 AS) protes ovan fusion
1 protes ovan protes
4 (1 AS) övrigt
18 (4 AS) dekompression efter fusion
Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:
44 ingrepp (16 AS) var helt utan relation till tidigare ingrepp såsom diskbråck eller dekompression på
ny nivå, cervikal operation efter lumbal.
Totalt ärTotalt ärTotalt ärTotalt är 319319319319 stststst ((((22,522,522,522,5 %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de%) operationer klassade som reoperation rygg. Av de%) operationer klassade som reoperation rygg. Av de%) operationer klassade som reoperation rygg. Av de 319319319319 stststst komkomkomkom
79797979 stststst ((((25252525 %) från annat sjukhus.%) från annat sjukhus.%) från annat sjukhus.%) från annat sjukhus.
23 st reopererades pga komplikation
65 st var reoperationer pga inadekvat kirurgi (5 AS)
185 st (57 AS) var repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation
46 reoperationer (17 AS) var repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare ryggkirurgi.

38
Vi ser att reoperationsfrekvensen ökar och det stämmer väl med den minskade andelen
förstagångskirurgi i Swespine.
Reoperationsfrekvensen på grund av komplikation ligger i princip oförändrad. Vi arbetar med att få
ner antalet infektioner bla genom vårt hygienarbete. Vi har införskaffat en så kallad O-arm, en
datortomograf som möjliggör säker navigering av skruvar peroperativt. Vi tror att detta ska minska
antalet komlikationer med felsatta skruvar. Att reoperationer med troligt samband till tidigare kirurgi
ökar är nog relaterat till att vi varit verksamma en längre tid och att den degenerativa processen ger
ett ökat antal operationsfall.
Den mest oroande trenden är att antalet inadekvat kirurgi har ökat. Vi kommer att göra en mer
ingående analys av orsakerna till detta och därefter vidta lämpliga åtgärder.

39
MOTTAGNINGEN I CITMOTTAGNINGEN I CITMOTTAGNINGEN I CITMOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTER
Sedan maj 2010 har vi en filial inne i Stockholm city, där vi i första hand tar emot patienter med
privata sjukförsäkringar och privata patienter.
Vi jobbar enligt konceptet att det helst skall vara sjukgymnast eller naprapat som träffar patienten i
första hand. Om sedan sjukgymnasten behöver konsultera ryggläkare eller ryggkirurg, ta hjälp av
KBT psykolog eller kollega är detta möjligt samtidigt som patienten gör sitt besök. Vi arbetar i nära
samarbete mellan alla olika yrkeskategorier, vilket t ex innebär att vi vid ett sjukgymnastbesök även
har möjlighet att ordna med recept och beställa röntgenundersökningar för fortsatt diagnostik, vilket
minskar behovet av ett separat läkarbesök.
Vi vill att patienten får rätt typ av vård, rätt antal gånger, dvs. varken för få eller för många besök. Vi
följer även upp hur det går för patienten via telefon och mail, både personligen av läkare och
sjukgymnast, men också via kvalitetsenkäter och nöjdhetsenkäter.
Vi har utvecklat detta koncept i nära samarbete med Länsförsäkringar och de siffror vi redovisar här
kommer ur våra rapporter till Länsförsäkringar.
26 % av alla våra patienter skickas till röntgendiagnostik vilket får anses som en låg andel.
I snitt får alla patienter som träffat sjukgymnast 2,2 besök till sjukgymnast.
Här visas flödet mellan vårdgivare på kliniken:

40
En enkät avseende bland annat nöjdhet och bemötande skickas till samtliga patienter i City ca 1
vecka efter första besök.
Vi har en svarsfrekvens på ca 60 %.

42
Vi följer upp resultatet 3 månader efter avslutad behandling.
Vi ställer bland annat följande fråga:

43
PÅGÅENDE FORSKNING VID SSCPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCPÅGÅENDE FORSKNING VID SSC
Vid SSC bedrivs en omfattande forskningsverksamhet. Vi har ett nära samarbete med Karolinska
Institutet och en hög akademisk kompetens på kliniken.
Vi driver flera doktorandprojekt och deltar aktivt i såväl nationella som internationella
multicenterstudier. Genom vårt engagemang i forskning och utveckling säkerställer vi vår kompetens
och driver utvecklingen av svensk ryggvård framåt.
Dr Martin Skeppholm är doktorand vid KI på ett projekt avseende cervikal diskproteskirurgi.
I huvudstudien, som är en multicenterstudie bl.a. tillsammans med Neuroortopediskt Centrum i
Jönköping, jämförs kotpelarrekonstruktion med protes respektive fusion vid operation för cervikal
ritzopathi. Samtliga patienter har nu inkluderats och uppföljning och datainsamling pågår. Ytterligare
delstudier i avhandlingen är utvärdering av dysfagi efter främre halsryggskirurgi och en biomekanisk
studie med 3DCT metod. Disputation planeras till hösten 2013.
SSC deltar i den nationella multicenterstudien av spinal stenos där dekompression jämförs med
dekompression och fusion. Studien genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt av Dr Peter
Försth. En delstudie är en dekompressionsstudie där postoperativ instabilitet mellan de två
dekompressionsmetoder, som är i allmänt bruk, jämförs med 3DCT teknik utvecklad av Med Dr Per
Svedmark. Disputation planeras till 2014.
Under 2010 startade en singelcenterstudie som fortfarande pågår. Denna studie syftar till att
undersöka vilka faktorer som är av betydelse för behandlingsresultatet i samband med ryggkirurgi.
Den vänder sig till patienter som är aktuella för kirurgisk behandling på SSC för diskdegenerativa
besvär, SRS (fusion eller diskprotes). Ansvarig för studien är Docent, Överläkare Eva Kosek. Inklusion
beräknas pågå i två och ett halvt år.
I samarbete med Karolinska Institutet drivs för närvarande tre studier, ansvarig är Docent, Överläkare
Eva Kosek, verksam vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och SSC. En
studie handlar om hur genetiska faktorer påverkar smärtreglering och behandlingsutfall vid kirurgi för
diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes) där ca 200 av de 250 patienterna för närvarande är
inkluderade. Den andra studien handlar om hur olika genetiska faktorer av betydelse för
smärtkänslighet och smärtreglering samverkar och påverkar behandlingsutfallet vid kirurgi för
diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes). Denna studie görs i samarbete med flertalet större
ryggkirurgiska kliniker i Sverige och rekrytering av de 2 000 patienterna har just påbörjats. I den
tredje studien undersöks betydelsen av inflammatoriska och smärtframkallande substanser för smärta
och smärtreglering hos patienter med diskdegenerativa besvär, diskbråck respektive knäledsartros.
Studien genomförs i samarbete med Ortho Center, Stockholm.
Med Dr Svante Berg följer upp sin avhandling från 2011 med en rad uppföljningsstudier. Bland
annat; 5-års uppföljning av RCT mellan diskprotes och fusion där han skall handleda ett
doktorandprojekt, 5-års uppföljning av RCT mellan tre olika diskproteser samt tre uppföljningsstudier
avseende: 2 metall - metall diskproteser, ”Hybrider” och 3-nivåers diskproteser.
2012 påbörjades en ”Discitstudie” med Med Dr Anton Rasch som huvudansvarig. I studien jämförs
två olika administrationssätt av peroperativ antibiotika vid diskectomi.
Fem av våra Legitimerade sjukgymnaster gör magisterarbeten
Maria Thorander 1-års utvärdering av ODI mellan fusion och protes av SRSpatienter
Andreas Widman Utvärdering av rörelserädsla hos SRSpatienter
Monica Sundqvist Behandling av coccygodyni
Lotta Glimstedt Smärtreglering hos patienter med långvarig ländryggssmärta
Karin Nygren med myalgikomponent.

44
Två av Legitimerade sjukgymnaster gör kandidatarbeten
Margareta Hammar Samband mellan preoperativ HAD och NDI 1-år postoperativt på
Roland Fransson patienter som nackopererats.
SSC fortsätter att inkludera alla patienter till Svensk Ryggkirurgisk Förenings rikstäckande
kvalitetsregister där våra resultat kan jämföras med övriga landet.
Tillsammans med Spine Center Göteborg startades under våren 2010 ett benchmarkingprojekt med
Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat jämförs.
Publicerade artiklarPublicerade artiklarPublicerade artiklarPublicerade artiklar under 2012under 2012under 2012under 2012::::
The Dysphagia Short Questionnaire
Skeppholm Martin, Ingebro Catarina, Engström Therese and Olerud Claes
Spine (Phila Pa 1976). 2012 May 15;37(11):996-1002. doi: 10.1097/BRS.0b013e31823a7a5b.
Posterolateral inter-transverse lumbar fusion in a mouse model.
Bobyn J, Rasch A, Little DG, Schindeler A.
J Orthop Surg Res. 2013 Jan 23;8(1):2. doi: 10.1186/1749-799X-8-2.
Pain from donor site after anterior cervical fusion with bonegraft: a prospective randomized study
with 12 months of follow-up
M. Skeppholm, C. Olerud
Springer-Verlag 2012
The impact of discography on the surgical decision in patients with chronic low back pain
Svante Berg, MD, PhDa, Bengt Isberg, MD, PhDb, Anna Josephson, MD, PhDc, Mårten Fällman,
Med. Stud.
The Spine Journal 2012
Strategies towards injectable, load-bearing materials for the intervertebral disc: a review and outlook
Persson C, Berg S
J Mater Sci: Mater Med DOI 10.1007/s10856-012-4776-2
Treatment with Cognitive Behavioral Therapy increases pain-evoked activation of the prefrontal
cortex in patients suffering from chronic pain.
Jensen K, Kosek E, Wicksell R, Kemani M, Olsson G, Merle J, Kadetoff D, Ingvar M.
Pain 2012:153(7):1495-503.
Evidence of central inflammation in fibromyalgia - increased cerebrospinal fluid IL-8 levels
Kadetoff D, Lampa J, Westman M, Andersson M, Kosek E.
J. Neuroimmunology, 2012;242:33-38.
Patients with Fibromyalgia display less functional connectivity in the brain’s pain inhibitory network
Jensen KB, Loitoile R, Kosek E, Petzke F, Carville S, Fransson P, Marcus H, Williams SC, Choy E,
Mainguy Y, Gracely RH, Gollub R, Ingvar M, Kong J..
. Mol Pain 2012;26(8):32.
Peripheral inflammatory disease associated with centrally activated IL-1 system in humans and mice
Lampa J, Westman M, Kadetoff D, Agréus AN, Le Maître E, Gillis-Haegerstrand C, Andersson M,
Khademi M, Corr M, Christianson CA, Dalaney A, Yaksh TL, Kosek E, Svensson CI.. PNAS
2012;109(31):12728-33. Epub 2012 Jul 16
5-HT1(A)-receptor Polymorphism Associated With Human Thermal Pain Perception.
Lindstedt F, Karshikoff B, Schalling M, Ingvar M, Lekander M, Kosek E. PLoS One. 2012;7(8):e43221.

45
PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013
Ryggkirurgi är en viktig men förhållandevis liten del i det totala ryggomhändertagandet. Vi vill i
fortsättningen hellre tala om ryggvård än att dela upp det i rehabilitering och kirurgi. Vi kan erbjuda
en helhetslösning till försäkringsbolag och företag för hela vårdkedjan vid ryggbesvär och jobbar för
att hela tiden utveckla den verksamheten. Vi kan redan nu visa stora fördelar, för alla parter, om flera
yrkesgrupper arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.
SSC har deltagit mycket aktivt i arbetet med att ta fram regelboken för vårdval ryggkirurgi, som leds
av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Stockholms Läns Landsting (SLL) och som kommer att
starta september 2013. Där ingår att ryggklinikerna måste ha sjukgymnast, psykolog och smärtläkare
samt kunna göra multimodala bedömningar. SSC kommer även i framtiden lägga ner arbete på att
successivt utveckla modellen så att den ekonomiska styrningen blir bra för patienterna.
För att kunna vara den kompletta ryggkliniken är det viktigt att vårdval för specialiserad
sjukgymnastik har antagits under 2012. SSC räknar med att kunna starta upp egen sjukgymnastik
under hösten 2013. I första hand kommer vi att koncentrera oss på pre- och postoperativa grupper.
Den sista pusselbiten för den kompletta ryggkliniken är att även multimodal ryggrehabilitering
kommer ingå i vårdvalen. Detta planeras att ske under 2014. SSC ska vara aktiva med att påverka så
att även vårdval för rehabilitering blir bra och kan ge förutsättningar för gott omhändertagande även
för svåra patientfall.
Våra kirurgiska resultat har vi bra kontroll på och vi har bra till mycket bra resultat vid jämförelser i
Swespine. Dock kan alla resultat alltid bli bättre, vilket vi fortsätter att arbeta för. Den största
skillnaden mellan olika kliniker är dock inte de kirurgiska resultaten utan indikationerna för kirurgi och
man har ingen aning om vad som händer med de som nekas kirurgi. Det bör inom Swespine
påbörjas ett arbete för att även följa förloppet för icke-opererade patienter.
Det vi kommer att satsa extra på under 2013 är att få ner antalet komplikationer och reoperationer
pga inadekvat kirurgi. Detta för att öka patientsäkerheten och kvaliteten men också av ekonomiska
skäl då alla komplikationer måste åtgärdas utan ersättning enligt vårdvalet. Vi tycker det är en
utmärkt utveckling för att ytterligare sporra patientsäkerhetsarbetet. Under 2012-2013 har vi ett
övergripande LEAN-mål att sänka infektionerna med 25 %, vi är på mycket god väg att klara det men
arbetet fortsätter under 2013.
Vi har under de senaste åren kraftigt utökat våra forskningsinsatser. Vi driver tre stora SRS studier
med olika frågeställningar. Vi fortsätter med att forska på diskproteser i både ländrygg och halsrygg.
Diskproteser är ett område där vi leder utvecklingen i Sverige. Det är därför extra viktigt för oss att
dokumentera eventuella fördelar eller risker. Vi har två pågående avhandlingsarbeten och vi räknar
med att under 2013 starta upp ytterligare två. Fem av våra sjukgymnaster har påbörjat en
magisterutbildning och ska skriva sina examensarbeten inom olika ryggområden
Vi har satsat mycket resurser på att korta våra väntetider och därmed våra köer. Vårt uppdrag är att
klara vårdgarantin för patienter inom SLL när vi går in i vårdval. I och med att vi har öppnat en fjärde
operationssal kommer vi att klara vårdgarantin för behandlingar men det blir svårare med
mottagningsgarantin. Målet är dock att vi ska klara även detta till 2014.
För att få med alla anställda i det ständiga förbättringsarbetet har vi arbetat med att utveckla LEAN-
arbetet och ska fortsätta med detta under 2013. Förhoppningsvis ska det ytterligare förbättra för
våra patienter så att de så snabbt som möjligt ska komma till rätt vårdnivå/yrkesgrupp och uppnå
bästa möjliga resultat.
Upplands Väsby 2012
Tycho Tullberg Eva Gulle
Verksamhetschef Kvalitetsansvarig

Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/diskectomidiskectomidiskectomidiskectomi Bilaga 1
1. Diskbråck
Medialt och lateralt diskbråck kombinerad med konventionell och mikroskopisk diskectomi
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket
Antal (SSC/Riket) 165 854 165 970 252 1152 237 1063 261 1167 280 1262 286 1732 323 1473 396 1518
SSC Andel 16% 15% 18% 18% 18% 18% 14% 18% 21%
Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt
1år(SSC/Riket) 24 26 23 28 34 34 20 29 20 30 19 25 27 45 28% 33% 21 28
5år(SSC/Riket) 42 55 34 55 44 56 35% 46% 34 51
Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år
SSC 62 20 14 64 13 12 61 14 11 64 16 13 67 18 65 16 66 13 65 15 63 16 14
Riket 65 24 18 65 21 19 63 22 21 66 21 20 66 22 65 21 66 22 67 22 66 22 21
Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år
SSC (%) 46 16 15 42 14 13 44 14 12 44 17 12 45 15 43 15 44 15 45 15 44 15 13
Riket (%) 51 21 18 49 21 18 49 21 18 49 19 16 49 21 50 20 49 20 50 20 50 20 18
EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år
SSC preop 0,29 0,73 0,77 0,33 0,77 0,80 0,31 0,79 0,79 0,34 0,76 0,82 0,29 0,75 0,35 0,76 0,32 0,76 0,32 0,77 0,32 0,75 0,79
Riket preop 0,21 0,68 0,75 0,24 0,69 0,75 0,26 0,70 0,75 0,24 0,72 0,77 0,24 0,70 0,25 0,70 0,25 0,71 0,26 0,71 0,23 0,69 0,74
Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt
SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år
Mycket bättre 78 81 83 84 85 87 79 79 81 80 88 89 81 81
Något bättre 14 9 12 8 10 10 12 11 11 10 10 7 11 10
Oförändrad 4 4 3 3 3 2 4 3 4 5 3 0 4 4
Sämre 6 4 3 5 2 1 2 3 3 4 1 4 3 4
Riket (%)
Mycket bättre 71 73 72 71 72 74 74 76 72 73 72 75 72 71
Något bättre 15 13 16 16 15 14 16 13 14 15 16 14 16 15
Oförändrad 7 5 7 6 7 6 6 4 7 5 6 5 7 5
Sämre 5 7 4 3 5 5 3 5 4 5 5 4 4 6
Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år
Nöjd 77 78 82 90 85 89 83 87 81 85 83 82 81 84
Tveksam 17 15 14 7 12 11 12 9 13 9 15 14 14 12
Missnöjd 6 6 4 3 3 1 5 4 6 6 2 3 5 4
Inställning Riket (%)
Nöjd 76 76 73 81 73 80 78 83 74 77 77 76 75 79
Tveksam 16 15 18 13 19 12 16 11 17 17 15 16 17 14
Missnöjd 7 8 8 5 8 8 6 6 10 7 8 8 8 7

Resultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompression Bilaga 2
2. Lumbal stenos enbart decompression
Lateral och central lumbal stenos kombinerad med dekomprimering
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal (SSC/Riket) 151 904 190 1176 211 1309 233 1476 236 1625 257 1829 235 2163 296 2534 361 2478
SSC Andel 14% 14% 14% 14% 13% 12% 10% 10% 13%
1år(SSC/Riket) 22 27 15 28 25 28 11 28 11 18 10 21 13 28 19 28 15 27
5år(SSC/Riket) 41 55 33 51 36 59 33 50 37 59
SSC 62 36 39 63 31 34 60 26 26 61 32 32 62 29 63 30 64 31 63 27 63 32 35
Riket 61 38 34 62 34 33 60 34 37 62 36 37 62 34 62 34 63 35 63 36 63 36 36
SSC (%) 42 27 28 41 25 27 39 22 21 38 24 25 40 24 40 23 39 26 39 22 40 25 26
Riket (%) 46 31 31 45 28 29 45 30 29 45 29 29 43 27 44 28 43 27 45 29 45 29 30
SSC 0,41 0,62 0,60 0,40 0,65 0,64 0,41 0,71 0,70 0,44 0,67 0,66 0,42 0,68 0,43 0,69 0,45 0,66 0,43 0,68 0,40 0,65 0,63
Riket 0,33 0,57 0,58 0,35 0,60 0,61 0,34 0,59 0,59 0,34 0,61 0,60 0,35 0,62 0,35 0,61 0,36 0,63 0,37 0,62 0,33 0,59 0,58
Mycket bättre 54 56 60 58 64 65 55 55 61 60 56 58 57 53
Något bättre 19 11 19 16 16 12 12 18 15 16 20 18 17 16
Oförändrad 12 10 9 7 9 7 16 9 9 12 12 11 12 10
Sämre 11 13 6 10 6 10 11 13 8 8 9 6 9 14
Riket (%)
Mycket bättre 44 44 50 45 49 47 49 49 51 51 51 45 49 46
Något bättre 23 19 19 16 18 14 20 15 18 16 18 18 19 15
Oförändrad 18 13 14 12 15 14 15 11 13 15 12 13 15 13
Sämre 10 17 11 17 13 17 11 17 13 12 11 17 12 18
Nöjd 64 65 66 69 76 76 64 68 63 67 63 70 64 69
Tveksam 24 20 24 21 17 14 21 19 24 23 27 22 25 19
Missnöjd 11 15 11 10 8 10 15 13 13 11 10 8 11 12
Nöjd 61 63 62 64 61 64 59 65 62 62 62 63 61 62
Tveksam 26 25 25 20 24 24 27 21 24 24 23 23 25 23
Missnöjd 13 13 14 15 15 12 15 14 14 13 15 13 14 15

Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusionResultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusionResultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusionResultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion Bilaga 3
3. Lumbal stenos - fusion
Lateral och central lumbal stenos kombinerad med alla former av fusion
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal (SSC/Riket) 46 285 70 392 77 428 105 443 94 581 88 783 105 935 121 879 98 792
SSC Andel 14% 15% 15% 19% 14% 10% 10% 12% 11%
1år(SSC/Riket) 7 35 19 36 14 29 11 28 10 12 13 12 8 24 16 23 12 25
5år(SSC/Riket) 33 64 31 51 32 53 30 46 29 56
SSC 57 31 30 61 27 36 58 28 34 62 21 27 58 25 59 30 63 21 62 21 60 26 31
Riket 65 37 30 63 33 32 61 31 38 60 27 37 61 28 61 30 63 32 60 28 63 32 35
SSC (%) 46 27 26 48 26 32 44 26 27 43 20 26 43 23 45 26 42 22 43 23 45 24 29
Riket (%) 51 32 32 47 31 31 47 28 32 48 27 29 48 28 46 28 47 29 47 29 48 29 31
SSC preop 0,35 0,63 0,66 0,31 0,70 0,56 0,39 0,65 0,62 0,37 0,72 0,66 0,40 0,65 0,31 0,67 0,32 0,69 0,34 0,69 0,34 0,66 0,63
Riket preop 0,23 0,58 0,56 0,30 0,55 0,59 0,31 0,62 0,59 0,31 0,65 0,62 0,28 0,61 0,29 0,63 0,30 0,62 0,26 0,61 0,27 0,60 0,56
Mycket bättre 58 54 65 38 61 50 73 61 66 59 69 64 62 52
Något bättre 16 20 19 19 20 25 16 15 13 15 17 18 18 18
Oförändrad 12 10 11 17 5 4 3 6 7 10 5 6 8 8
Sämre 9 10 2 10 8 13 3 7 4 8 3 8 6 13
Riket (%)
Mycket bättre 53 45 53 53 55 48 61 47 56 54 56 56 56 48
Något bättre 20 15 15 13 14 12 16 14 17 19 16 19 17 14
Oförändrad 13 13 13 12 13 11 9 11 11 11 12 10 11 12
Sämre 9 17 13 16 12 20 10 18 9 9 11 11 11 17
Nöjd 63 63 73 65 73 71 77 70 76 66 76 71 71 64
Tveksam 26 27 27 24 18 23 22 27 20 28 23 17 23 24
Missnöjd 12 10 0 10 9 6 1 3 5 7 1 12 6 11
Nöjd 65 58 65 66 69 61 71 64 67 66 68 67 66 60
Tveksam 25 26 21 21 21 21 21 22 20 24 22 20 22 23
Missnöjd 11 16 14 12 11 18 8 14 13 10 11 13 12 17

RRRResesesesultatgrupp 4, Spondylolisthesultatgrupp 4, Spondylolisthesultatgrupp 4, Spondylolisthesultatgrupp 4, Spondylolisthes Bilaga 4
4. Spondylolisthes
Spondylolisthes kombinerad med alla typer av fusion
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal (SSC/Riket) 26 145 42 221 57 205 54 211 55 183 44 222 45 295 43 256 69 252
SSC Andel 15% 16% 22% 20% 23% 17% 13% 14% 21%
Bortfall: (%) SSC Riket Snitt
1år(SSC/Riket) 8 21 10 33 30 27 13 25 13 15 9 14 24 32 19 19 15 24
5år(SSC/Riket) 31 45 33 43 35 40 33 44 33 52
Ryggsmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt
SSC 57 23 31 56 30 24 55 30 25 57 29 28 51 21 57 26 56 28 59 29 57 26 26
Riket 58 30 26 57 32 29 57 27 27 61 30 33 62 28 59 28 60 28 62 28 60 30 30
SSC (%) 40 21 18 40 23 18 38 24 19 39 23 21 38 20 39 21 38 21 40 18 39 21 20
Riket (%) 41 24 25 45 27 26 42 22 19 45 27 24 44 24 41 22 41 22 44 22 43 24 24
SSC preop 0,44 0,68 0,70 0,37 0,70 0,70 0,44 0,67 0,72 0,43 0,67 0,69 0,42 0,72 0,43 0,75 0,38 0,73 0,43 0,75 0,40 0,69 0,71
Riket preop 0,31 0,64 0,67 0,33 0,60 0,61 0,37 0,64 0,70 0,34 0,62 0,66 0,33 0,64 0,37 0,68 0,36 0,68 0,31 0,70 0,34 0,63 0,67
Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt
Mycket bättre 69 61 65 68 64 78 65 75 67 65 68 57 67 71
Något bättre 13 28 14 11 22 14 20 6 14 18 20 31 18 18
Oförändrad 9 6 5 7 7 3 9 11 2 10 0 3 5 5
Sämre 9 6 8 7 5 5 7 8 10 3 11 6 7 5
Riket (%)
Mycket bättre 63 66 60 68 64 69 59 63 60 62 61 59 61 62
Något bättre 18 15 25 12 19 16 24 19 20 18 18 20 20 19
Oförändrad 9 11 6 9 7 4 8 4 8 9 9 8 9 9
Sämre 6 6 6 10 6 9 7 13 8 6 6 6 7 8
Nöjd 83 83 76 89 78 86 72 83 86 79 74 74 79 85
Tveksam 8 11 16 4 15 5 17 3 4 13 14 17 12 8
Missnöjd 8 6 8 7 8 8 11 14 10 8 11 9 9 6
Nöjd 67 70 72 73 75 80 69 73 74 70 74 71 70 71
Tveksam 26 21 18 17 16 8 20 16 14 20 15 20 20 18
Missnöjd 7 9 10 10 9 11 11 12 12 10 13 9 10 11

Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5 och 6och 6och 6och 6,Diskbråck,SRS,Diskbråck,SRS,Diskbråck,SRS,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetoch Postoperativ instabilitetoch Postoperativ instabilitetoch Postoperativ instabilitet Bilaga 5
Fusion och DiskprotesFusion och DiskprotesFusion och DiskprotesFusion och Diskprotes
Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet
kombinerat med alla sorters fusioner och diskproteser Resultat enl resultatgrupper före 2011
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal 156 296 169 359 239 390 241 357 247 491 201 581 281 537 195 548 159 552
SSC Andel 35% 32% 38% 40% 33% 26% 34% 26% 22%
1år 14 32 13 34 26 28 20 39 14 20 24 27 9 13 21 31 18 28
5år 23 49 30 50 32 48 30 47 29 49
Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt
SSC 59 34 33 64 36 31 60 34 28 62 29 28 59 30 60 29 62 26 62 23 61 30 30
Riket 59 33 27 62 37 32 60 31 33 63 32 35 62 29 61 30 61 33 65 33 62 32 32
Oswestry Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år
SSC (%) 43 26 25 42 25 22 43 27 24 42 24 23 42 24 42 24 43 22 41 19 42 24 24
Riket (%) 46 28 26 47 30 30 48 31 26 47 28 27 47 26 47 27 47 27 48 26 47 28 27
SSC 0,37 0,64 0,65 0,36 0,64 0,69 0,37 0,62 0,66 0,39 0,66 0,70 0,38 0,64 0,37 0,64 0,36 0,68 0,39 0,73 0,37 0,66 0,68
Riket 0,27 0,59 0,64 0,30 0,56 0,56 0,26 0,58 0,64 0,29 0,60 0,62 0,28 0,63 0,30 0,62 0,30 0,62 0,26 0,61 0,28 0,60 0,62
Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? Snitt
Mycket bättre 65 61 56 65 60 65 64 69 63 62 73 70 64 65
Något bättre 18 21 23 18 23 19 21 15 22 27 14 17 21 18
Oförändrad 9 8 11 8 9 7 10 5 8 6 5 4 8 7
Sämre 8 9 10 9 6 7 5 8 7 5 8 8 7 8
Riket (%)
Mycket bättre 59 64 52 58 60 59 55 59 59 61 60 60 58 60
Något bättre 21 20 26 19 21 19 25 21 21 21 20 19 22 20
Oförändrad 11 9 12 11 10 11 11 7 9 10 9 13 11 10
Sämre 7 5 9 11 6 10 8 11 9 7 8 6 8 9
Nöjd 72 75 64 71 68 72 75 78 74 70 79 81 73 74
Tveksam 18 13 24 20 22 17 19 13 17 23 10 13 18 16
Missnöjd 9 13 12 8 9 11 6 9 9 7 11 6 9 10
Nöjd 67 73 68 67 71 73 67 71 70 73 71 70 70 71
Tveksam 25 18 20 18 20 17 21 15 19 15 16 20 20 17
Missnöjd 8 10 12 15 8 10 12 14 11 11 13 9 10 12

Resultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetResultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetResultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetResultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet Bilaga 6
Enbart DiskproteserEnbart DiskproteserEnbart DiskproteserEnbart Diskproteser
6. Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet
kombinerat med alla sorters diskproteser
2010 2011 2012
Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket
Antal 141 11 90 21 85 16
SSC Andel 93% 81% 84%
Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket
1år 18% 27% 19% 19%
Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år Preop 1år
SSC 59 18 60 13
Riket 55 36 67 26
Oswestry Preop 1år Preop 1år
SSC (%) 41 17 38 13
Riket (%) 42 21 43 18
EuroQol (0-1) Preop 1år Preop 1år
SSC 0,41 0,75 0,42 0,81
Riket 0,25 0,61 0,45 0,68
Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op?
SSC (%) 1år 1år
Mycket bättre 81 86
Något bättre 10 10
Oförändrad 5 1
Sämre 4 3
Riket (%)
Mycket bättre 51 64
Något bättre 25 12
Oförändrad 13 24
Sämre 13 0
Inställning SSC (%) 1år 1år
Nöjd 74 90
Tveksam 14 7
Missnöjd 11 3
Nöjd 74 76
Tveksam 15 18
Missnöjd 13 6

ResultatgResultatgResultatgResultatgrupprupprupprupp 7777,Myelopathi,Myelopathi,Myelopathi,Myelopathi Bilaga 7
7.Myelopathi
Alla typer av operationer
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket
Antal 28 88 12 100 22 149 14 145 11 183 22 208
SSC Andel 24% 11% 13% 9% 6% 10%
Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt
1år 16 26 11 17 0 21 12 26 18 20 13 31
5 år 32 45 Snitt
Armsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år
SSC 40 22 19 46 22 38 21 37 26 43 11 43 20
Riket 44 24 24 49 26 41 27 38 27 49 30 37 22
NDI Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år
SSC (%) 54 41 42 58 42 53 42 58 42 52 35 55 41
Riket (%) 65 52 53 60 47 61 52 59 49 62 48 51 41
EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år
SSC 0,45 0,67 0,65 0,36 0,66 0,50 0,63 0,48 0,58 0,48 0,65 0,42 0,62
Riket 0,31 0,54 0,58 0,35 0,56 0,34 0,53 0,41 0,54 0,34 0,56 0,29 0,46
Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op? Snitt
SSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år
Mycket bättre 48 52 64 34 33 44 47
Något bättre 22 11 0 14 17 0 14
Oförändrad 4 5 9 5 17 11 10
Sämre 13 5 9 10 8 0 7
Riket (%)
Mycket bättre 29 25 36 25 29 34 26
Något bättre 19 21 16 16 15 19 14
Oförändrad 9 4 22 18 16 13 13
Sämre 13 13 6 14 11 10 9
Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år
Nöjd 66 78 91 71 58 88 75
Tveksam 29 22 9 19 33 0 19
Missnöjd 12 0 0 10 8 13 7
Nöjd 61 63 64 54 58 62 50
Tveksam 33 31 24 31 33 26 25
Missnöjd 8 6 12 15 9 12 9

ResResResResultatgruppultatgruppultatgruppultatgrupp 8888, Ritzopathi, Ritzopathi, Ritzopathi, Ritzopathi Bilaga 8
8.Ritzopathi
Alla typer av operationer
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket
Antal 85 173 84 215 66 260 100 252 141 262 88 384
SSC Andel 33% 28% 20% 28% 35% 19%
Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt
1år 21 13 13 12 15 22 21 27 23% 24% 16 25
5år 35% 34% Snitt
Armsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år
SSC 53 18 20 51 21 60 19 54 26 51 28 54 22
Riket 57 27 26 59 28 59 34 53 26 57 27 48 24
NDI Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år
SSC (%) 60 41 37 63 44 62 42 62 41 60 42 61 43
Riket (%) 66 48 47 63 47 66 51 66 47 64 47 65 48
EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år
SSC 0,45 0,72 0,76 0,37 0,71 0,40 0,67 0,44 0,71 0,38 0,69 0,43 0,70
Riket 0,39 0,64 0,63 0,39 0,67 0,37 0,58 0,34 0,67 0,40 0,63 0,32 0,53
Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op? Snitt
SSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år
Mycket bättre 76 73 69 70 69 65 70
Något bättre 12 15 16 11 16 11 13
Oförändrad 7 5 5 9 8 9 8
Sämre 1 3 5 7 6 7 5
Riket (%)
Mycket bättre 58 54 56 59 62 54 48
Något bättre 19 18 16 17 19 16 15
Oförändrad 12 13 15 13 8 13 10
Sämre 5 11 8 7 6 11 6
Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år
Nöjd 75 85 78 76 76 76 77
Tveksam 19 12 19 15 16 14 16
Missnöjd 6 3 3 9 8 10 7
Nöjd 74 84 70 71 78 69 60
Tveksam 21 13 22 18 14 17 15
Missnöjd 5 3 8 11 9 14 8

Frågor iFrågor iFrågor iFrågor i Nationell pNationell pNationell pNationell patientenkät för slutenatientenkät för slutenatientenkät för slutenatientenkät för slutenvårdvårdvårdvård Bilaga 9
A2 *Hur länge hade du fått vänta på att få din behandling eller operation, sedan det blev bestämt att den skulle genomföras?
A3 *Vad anser du om tiden du fick vänta?
A4 *Fick du möjlighet att påverka när du skulle läggas in?
B1 Blev du bra bemött av personalen som tog emot dig när du kom?
B2 När du kom till avdelningen, fick du då tillräcklig information om rutinerna, t.ex. måltiltider och besök?
B3 När du kom till avdelningen, fick du vänta länge innan du fick komma till ett rum och få en sängplats?
B4 Om du fick vänta, berättade någon ur personalen om orsaken?
C1 Vet du vilken läkare som var ansvarig för din vård?
C2 Kände du förtroende för de läkare som du träffade?
C3 När du frågade en läkare om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?
C4 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med en läkare om det?
C5 När du behövde tala med en läkare, fick du då möjlighet till det?
C6 Hur bedömer du bemötandet du fick från läkarna?
C7 Anser du att läkarna hade en helhetssyn på din vård?
D1 Kände du förtroende för de sköterskor som vårdade/behandlade dig?
D2 När du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?
D3 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med en sköterska om det?
D4 När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet till det?
D5 Hur bedömer du bemötandet du fick från sköterskorna?
E1 Talade personalen med varandra i din närvaro som om du inte var där?
E2 Hände det att du fick olika besked från sjuksköterskor och läkare?
E3 Fick du tillräckligt med avskildhet när du och personalen pratade om ditt tillstånd eller din behandling?
E5 Hur mycket information har dina närstående fått om ditt tillstånd och din vård?
E6 Om du behövde hjälp med att besöka toaletten (eller få bäcken/motsvarande), fick du då hjälp i tid?
E7 När du tryckte på signalknappen, fick du då hjälp inom rimlig tid?
E9 Blev planerade provtagningar, behandlingar eller undersökningar utförda på utsatt tid?
E10 Fick du veta provresultaten på ett sätt som du förstod?
E11 Om det var studerande närvarande när du blev behandlad eller undersökt, fick du då möjlighet att samtycka till det?
F3 *Upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta?
F5 *På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick?
G2 Förklarade någon läkare riskerna och fördelarna med behandlingen, på ett sätt som du förstod?
G3 *Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt?
G4 *Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod?
G5 *Förklarade någon läkare varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod?
G6 *Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma?
G7 *Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder?
H1 Anser du att avdelningen var tillräckligt ren?
H2 Hur bedömer du maten du fick under din vistelse på avdelningen?
I1 Fick du tillräcklig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagliga liv?
I2
Berättade någon ur personalen för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam på beträffande
din sjukdom eller behandling?
I3 Fick du i samband med utskrivningen veta vart du kunde vända dig om du hade frågor om din sjukdom eller behandling?
I4 Tog personalen hänsyn till dina hem- och familjeförhållanden när din utskrivning planerades?
I5 Har den/de som ger dig fortsatt behandling fått information om din sjukdom och behandling från sjukhuset?
I6 Känner du dig delaktig i planeringen av din fortsatta vård?
I7 Tyckte du att det var riktigt att skriva ut dig den dag du skrevs ut?
J1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?
J2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?
J3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
J4 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?
J5 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett under din tid på avdelningen?
J6 Skulle du rekommendera den här avdelningen till andra?

Resultat av Nationell patiResultat av Nationell patiResultat av Nationell patiResultat av Nationell patieeeennnnttttenkät för slutenvård 2012. Jämförelser medenkät för slutenvård 2012. Jämförelser medenkät för slutenvård 2012. Jämförelser medenkät för slutenvård 2012. Jämförelser med andra slutenvårdsenheter inom ortopedi iandra slutenvårdsenheter inom ortopedi iandra slutenvårdsenheter inom ortopedi iandra slutenvårdsenheter inom ortopedi i riket.riket.riket.riket. Bilaga 10

Frågor iFrågor iFrågor iFrågor i Nationell patientenkät för öppenvårdNationell patientenkät för öppenvårdNationell patientenkät för öppenvårdNationell patientenkät för öppenvård Bilaga 11
A3 *Hur var bemötandet från den person som tog emot din tidsbeställning?
A4 *Fick du en mottagningstid så snart du önskade?
A5 *Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för ditt besök?
A6 *Fick du tid hos den person som du ville träffa?
B1 *Började ditt besök i tid?
B2 *Om ditt besök inte började i tid, berättade någon för dig om förseningen?
C2 Fick du tillräckligt med tid för att diskutera igenom ditt tillstånd och din behandling?
C3 Lyssnade behandlaren till vad du hade att säga?
C5 Tog behandlaren tillräcklig hänsyn till dina kunskaper och erfarenheter av din sjukdom/dina besvär?
C6 När du frågade behandlaren om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?
C7 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med behandlaren om det?
C8 Fick du information om din diagnos eller förklaring till dina besvär på ett sätt som du förstod?
C9 Kände du förtroende för den behandlare som du träffade?
C10 Hur bedömer du bemötandet du fick från behandlaren?
C11 Frågade behandlaren dig om tidigare sjukdomar eller hälsoproblem som du upplevde var relevanta för besöket?
C13 Förklarade behandlaren vad du borde göra om problemen eller symptomen skulle fortsätta, bli värre eller komma tillbaka?
C14
Berättade behandlaren för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam
på beträffande din sjukdom eller behandling?
D4 *Hade behandlaren en helhetssyn på din situation när det gäller din behandling?
D5 *Anser du att behandlaren hade tillräcklig kunskap om din sjukdom/dina besvär?
E2 *Förklarade behandlaren riskerna och fördelarna med behandlingen på ett sätt som du förstod?
E3 *Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt?
E4 *Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod?
F2 *Förklarade någon ur personalen varför du behövde ta proverna, på ett sätt som du förstod?
F3 *Fick du veta provresultaten på ett sätt som du förstod?
F4 Om du inte fick veta provresultaten vid besöket, berättade någon ur personalen hur du skulle få reda på dem?
F5 *Hur bedömer du bemötandet du fick från personalen vid provtagningen?
G2 *Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder?
G3 *Förklarade någon läkare varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod?
G4 Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma?
H1 Fick du tillräcklig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagliga liv?
H2 Gjordes det någon planering för din fortsatta vård vid besöket?
H3 Fick du vara med och diskutera valet av remittering/hänvisning för fortsatt vård hos annan vårdgivare eller inläggning på sjukhus?
H4 Om det bestämdes att du skulle göra ett återbesök, hjälpte personalen till att ordna det?
H5 Fick du veta vart du kunde vända dig om du behövde hjälp eller hade ytterligare frågor efter besöket?
I1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?
I2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?
I3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
I4 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?
I5 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen?
I6 Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?

Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012.Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012.Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012.Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012. Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket. Bilaga 12

STOCKHOLM SPINE CENTER AB
Löwenströmska sjukhuset
194 89 Upplands Väsby
Karlavägen 100A
115 26 Stockholm
Tel: 08-509 027 00
http://www.spinecenter.se

Kvalitetsredovisning Stockholm Spine Center 2012

Recommended

Recommended

More Related Content

More from GHP Specialty Care

More from GHP Specialty Care (8)

Kvalitetsredovisning Stockholm Spine Center 2012