Göteborg Spine Center Kvalitetsredovisning 2011

972 views

Published on

Läs Göteborg Spine Centers Kvalitetsredovisning för 2011

Published in: Health & Medicine
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
972
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Göteborg Spine Center Kvalitetsredovisning 2011

  1. 1. Kvalitetsredovisning 2011 -1-
  2. 2. INNEHÅLLPRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG ......................................................................... 4 Värdegrund .............................................................................................................................. 4 Personal .................................................................................................................................... 4SAMMANFATTNING ........................................................................................................................... 4FÖRKLARINGAR .................................................................................................................................. 6PRODUKTION ....................................................................................................................................... 8KVALITETSARBETE ........................................................................................................................... 8 A. STRUKTURMÅTT .................................................................................................................... 9 Remissflöde.............................................................................................................................. 9 Patientbeskrivning.................................................................................................................. 11 B. PROCESSMÅTT ...................................................................................................................... 14 Telefontillgänglighet .............................................................................................................. 14 Väntetider............................................................................................................................... 14 Vidareremiss till annat sjukhus .............................................................................................. 14 Strukna operationer ................................................................................................................ 15 Vårdtid ................................................................................................................................... 15 Utskriven till annan vårdinstitution........................................................................................ 15 Anestesikomplikationer ......................................................................................................... 16 Blödning, transfusion och cellsaveranvändning .................................................................... 16 Operationstekniska komplikationer ....................................................................................... 17 Ny operation........................................................................................................................... 18 Medicinska komplikationer ................................................................................................... 20 Avvikelser .............................................................................................................................. 20 Postoperativ smärta ................................................................................................................ 20 Postoperativt illamående/kräkningar...................................................................................... 21 Urinvägarna............................................................................................................................ 22 Hud- och sårproblem under vårdtiden ................................................................................... 22 Sårinfektioner......................................................................................................................... 23 Anmälningar .......................................................................................................................... 23 C. RESULTATMÅTT ................................................................................................................... 24 Patientskattad förbättring ....................................................................................................... 24 Patientupplevd vårdkvalitet ................................................................................................... 34 -2-
  3. 3. FORSKNING OCH UTBILDNING ..................................................................................................... 35 Avslutad forskning under året ................................................................................................ 35 Pågående forskning ................................................................................................................ 35 Under året startad forskning................................................................................................... 35 Planerad forskning ................................................................................................................. 35 Utbildning och annan akademisk verksamhet........................................................................ 35PLANERING INFÖR 2012 .................................................................................................................. 36 I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år: .................................. 36 Kvalitetsarbetet under det kommande året fokuserar på följande uppgifter: ......................... 36 Målen för 2011 kvarstår: ........................................................................................................ 36 -3-
  4. 4. PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORGSpine Center Göteborg AB bedriver sedan 2007-04-01 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo.Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatserbemannad för 7-dygns vård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar ochen tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning tillvårdavdelningen finns även en sjukgymnastik- och rehabavdelning. För närvarande utnyttjas11 vårdplatser för ryggkirurgi och fyra vårdplatser används av Orthocenter Göteborg förproteskirurgi.VärdegrundVår verksamhetsidé är att bedriva högspecialiserad ryggkirurgi med högsta kompetens ochminsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt största möjligakostnadseffektivitet. Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och vårakomplikationer skall vara färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha enarbetsmiljö och en personalsituation som befrämjar arbetsglädje, kompetensutveckling ochgod omvårdnad.PersonalKliniken har 47 anställda. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle Häggoch Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av ryggkirurgi.Bengt Lind är programkommittéansvarig i styrelsen för CSRS (Cervical Spine ResearchSociety). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift ochutveckling av detta.Sedan halvårsskiftet 2010 har vi två ytterligare ryggkirurger; Fabian Jacobsson och HansLaestander. Leif Anderberg, neurokirurg, arbetar hos oss på deltid. Anestesiläkare är TinaGustafsson och Magnus Sjöberg.På sjukgymnastikavdelningen arbetar fem heltidsanställda sjukgymnaster som sköter bådeslutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se – välj ”SpineCenter Göteborg”. SAMMANFATTNINGVi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i fyra och ett halvt år. Det ger oss ett braunderlag för att bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1-årsresultat i SvenskaRyggregistret) och utvärdering av vårdprocessen.Under 2011 har vi haft en kontinuerligt stor efterfrågan på både mottagning och operation. Vihar genomfört 3058 mottagningsbesök, 2575 telefonsamtal. Operationskapaciteten har ökattill 828 operationer och 324 blockader. Våra väntetider till mottagningen är oförändrat ca 6veckor medan väntetiden till operation ökat något trots ökad operationsvolym. Väntetiden tilloperation är i genomsnitt 10 veckor, med undantag för ländryggsdiskbråck där väntetiden ärca 2 veckor. -4-
  5. 5. Vårdtiderna är fortsatt korta för alla diagnoser. Vi har en ökande andel äldre patienter medspinal stenos, som avspeglar sig i en ökad medelvårdtid över åren.Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god. Det uttrycks i kontinuerligt småperoperativa blodförluster med endast enstaka transfusionsbehov.Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har haft endast 4 djupa infektioner sedanverksamheten startade (0,1%). Ytliga sårinfektioner har de senaste två åren ökat något, liksomfrekvensen duraskador. Orsakerna kommer att utredas i en s.k. händelseanalys.Omvårdnaden är av god kvalitet. I tidigare nationella mätningar har omvårdnadskvalitetenlegat högre än riksgenomsnittet. I år har ingen nationell enkät utförts utan vi har iställetanvänt ett urval frågor som ingår i vår ordinarie 30-dgr enkät. Den visar att 88% är helt nöjdamed vården.Trots relativt enkla smärtlindringsmetoder är postoperativ smärta och illamående ett litetproblem. Mycket beror detta på snabb och sjukgymnastledd mobilisering redan påoperationsdagen.De kliniska resultaten vid 1-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alladiagnosgrupper. De består över hittillsvarande verksamhetsår och ligger genomsnittligen överriket i övrigt. Ett undantag är något färre nöjda patienter efter myelopathioperation, dettakommer också att bli föremål för en händelseanalys.Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationellaforskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard. -5-
  6. 6. FÖRKLARINGARVi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.ASA = (American Society of Anaestesiologist), en klassificering som innebär enfunktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn tilltyp av ingrepp som patienten skall genomgå. • Klass 1 = frisk patient • Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni, lindrig organisk hjärtsjukdom. • Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris, genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30). • Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel: Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt inom 6 mån.Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.Dekompression = Vidgning av spinalkanalen vid spinal stenos.Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion. Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett positiv/negativ bakerieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär möjligen en viss överdiagnostik men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion. Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinna) där diagnosen ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.KAD = Kateter i urinblåsan.MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan enbildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion.Ny operationSvenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen reoperation ellerny indexoperation: Reoperation • Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument p.g.a. smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re- stenos, operation för recidivdiskbråck. • Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion, extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument, -6-
  7. 7. exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a. smärta/infektion i tagställe. • Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå. • Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen. Ny indexoperation • Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan, fusion efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.Ritzopathi = Störning i en nervrots funktion.SRS = Segmentell rörelsesmärta.Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggenoch ryggmärgen i halsryggen).ResultatgrupperNär vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombineratdiagnos och operation till 8 resultatgrupper: 1. Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av diskbråcksavlägsnande. 2. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av dekompression, ej samtidig fusion. 3. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner 4. Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusion eller diskprotes. 6. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation. 7. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation. 8. SRS cervikal, d.v.s. normal neurologisk klinisk bild, kombinerat med alla typer av operation.Resultatmått • EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0-1, 0 är sämst och 1 är bäst. • Global Assessment Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört med före operationen, 6 svarsalternativ, skala i %. • NDI Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst • Nöjdhet Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna ryggoperation, 3 svarsalternativ, skala i %. • ODI Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst. • VAS Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje, skala 0-100, 0 är bäst, 100 sämst.Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan. -7-
  8. 8. PRODUKTIONUnder det gångna året har vi genomfört 3058 mottagningsbesök, 2575 patienttelefonsamtal,828 operationer och 324 blockader. Vi har tagit emot patienter från Västra Götalandsregionen(VGR) och Halland, som vi har haft avtal med till och med i år. Vi har även tagit emotpatienter från andra landsting, patienter med privat sjukvårdsförsäkring och enstakaprivatbetalande patienter. KVALITETSARBETEUnder det gångna arbetet har kvalitetsarbetet bedrivits som LEAN-projekt. Alla anställda harengagerats i kontinuerligt kvalitetstänkande utifrån sina arbetsuppgifter. Forum förkvalitetsarbetet har varit den egna enheten, där man har tät och regelbunden avstämning igemensamma möten. Arbetet leds av en kvalitetsgrupp med kvalitetsansvarig läkare somhuvudansvarig. Sammanställning görs i gemensam diskussion på personalmöten halvårsvis.Vårt digitala journalsystem har kunnat utvecklas vidare så att checklistor och lokalkvalitetsregistrering sker direkt i journalsystemet och är sökbara för kontinuerligprocessuppföljning. Tillsammans med våra systerkliniker, Stockholm Spine Center och SpineCenter Bergen, har vi tagit fram en KPI-rapport (Key Performance Indicators) somsammanställs varje månad. Den innehåller redovisning av mottagnings- ochoperationsverksamhet med effektivitetsmått och utnyttjandegrad av våra resurser liksomkontinuerlig mätning av våra väntetider till mottagning och operation.All personal har genomgått repetitionsutbildning i HLR. En lokal miljöpolicy har utarbetats.Vårdprocessen dokumenteras fortsatt i vårt lokala kvalitetsregister (VKR) där också en 30-dagars enkätuppföljning avseende sårinfektioner ingår. Patientnöjdheten dokumenterasvartannat år med den nationella patientenkäten som utförs i Indikators regi för både öppen ochslutenvård. Detta år har patientnöjdheten istället dokumenterats med ett begränsat antal frågorfrån den nationella enkäten som har bifogats vår 30-dagarsenkät. Resultatsammanställning förhela landet baserat på Svenska Ryggregistret och finns tillgänglig på www.4s.nu klicka på”Årsrapporter”. Jämförelse mellan enskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnosernanås via samma hemsida och länken ”Resultat efter ryggoperation”.En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens, somläkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationerdiskuteras gemensamt.Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker: A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) B. Processmått (beskriver verksamheten) C. Resultatmått (verksamhetens värde) -8-
  9. 9. A. STRUKTURMÅTTRemissflödeUnder året har vi tagit emot 1544 remisser. Fördelningen mellan nybesök, återbesök ochtelefonsamtal framgår av Fig. 1. Jämfört med föregående år har antalet nybesök minskat någotmedan återbesöksfrekvensen är oförändrad.Fördelningen mellan olika beställare har inte genomgått några större förändringar (Fig. 2).”Eget landsting” innebär VGR-patienter och patienter från Halland via vårdgarantiavtalet.”Annat landsting” avser patienter som kommit via vårt underleverantörsavtal med StockholmSpine Center, patienter som sökt via Fria Vårdvalet och sådana som remitterats hit påspecialistremiss. ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller med privatsjukvårdsförsäkring. -9-
  10. 10. Andelen operationer per nybesök totalt och per beställartyp framgår av Fig. 3, 4, 5 och 6. Vihar i år opererat fler patienter från VGR än tidigare. Andelen operationsfall av nybesöken harånyo ökat och är nu 42%. Detta beror på att många av remisserna från VGR har varitgarantipatienter som redan står på operationsväntelista och därmed är relativt starktselekterade. Däremot är andelen operationsfall bland nybesök bland de privata oförändrat. -10-
  11. 11. PatientbeskrivningFördelning och medianålder på de opererade patienterna beskrivs i Fig. 7. Det finns entendens till stigande ålder bland dem som opererats, även om medianåldern är relativtoförändrad. Majoriteten av operationsfallen tillhör ASA-grupp 1 och 2, men det finns entendens till ökning av andelen patienter med större sjuklighet (ASA-3). Väsentligenoförändrat har ca 85% av patienterna inte tidigare opererats i ryggen (förstagångskirurgi), Fig.8. -11-
  12. 12. Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig förhalsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9). Vi har i år opererat 828 patienter. Ökningenavser både halsryggsoperationer och ländryggsoperationer. Av diagnosfördelningen framgåren fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler större ingrepp hosäldre individer (ländryggsstenos), Fig. 10. Här framgår också att vi, jämfört med riket i övrigt,opererar äldre individer (fler stenoser) och gör större ingrepp (färre diskbråck) och flersteloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta). Fördelning mellan myelopathi ochritzopathi i halsryggsgruppen är oförändrad (Fig. 11). Vi har en fortsatt hög andel medmyelopathi, d.v.s. allvarliga neurologiska störningar och risk för beståendefunktionsnedsättning om väntetiden till operation är lång. -12-
  13. 13. -13-
  14. 14. B. PROCESSMÅTTTelefontillgänglighetVår telefonväxel är av den typ som inte medger registrering av inkommande telefonsamtaloch därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.VäntetiderVäntetiden till nybesök är väsentligen oförändrad, ca 6 veckor medan väntetiden till operationhar ökat något och är ca 10 veckor (Fig. 12 och 13).Vidareremiss till annat sjukhusFortsatt har endast enstaka patienter återremitterats antingen direkt efter remissgranskningeller efter nybesök. Anledningen är högre grad av sjuklighet som medför stor risk förpostoperativt intensivvårdsbehov, som vi inte har möjlighet att ta hand om. En patient har avsamma skäl opererats på hemortssjukhuset av våra doktorer. I samband med återremiss avpatienter med hög sjuklighet har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen påpatientens hemortssjukhus. -14-
  15. 15. Strukna operationerDetta är patienter som inte genomfört sin planerade operation, av administrativa (utrymmes-eller doktorsbrist) eller av medicinska skäl. Vi har haft ett oförändrat antal patienter mednyupptäckta medicinska hinder för planerad operation. Det har varit fråga om 7 patienter medhudproblem, 3 patienter med akut debut av arytmi i samband med anestesistart, 1 patient sominte kunde urinkateteriseras, 2 patienter med förändrade neurologiska symptom och 3patienter som förbättrats så att operationsindikation inte kvarstod (Tabell 1). Tabell 1 STRUKNA OPERATIONER 2008 2009 2010 2011ADMINISTRATIVA SKÄL 0 1 1 2MEDICINSKA SKÄL 2 5 15 16ÖVRIGT 0 8 7 1VårdtidVårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i Fig. 15. Vårdtid definieras som antaletvårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. En övernattning efter exempelvisländryggsdiskbråcksoperation innebär alltså 2 vårddygn. Vi har sedan 2008 en trend motkortare vårdtider generellt, med undantag för resultatgruppen ”stenos + dekompression” därvårdtiden har ökat. Sannolikt är detta ett uttryck för ökande ålder i denna resultatgrupp.Eftersom denna grupp också ökat i antal resulterar det i en ökning av medelvårdtiden totalt.Utskriven till annan vårdinstitutionTre patienter har remitterats akut till sjukhus p.g.a. misstänkt stroke, akut arytmi och sepsis.Två patienter har remitterats till akutsjukhus, d.v.s. sitt hemortssjukhus, för postoperativrehabilitering men ej p.g.a. någon komplikation. Övriga har remitterats till annan institutionför postoperativ rehabilitering (Tabell 2). -15-
  16. 16. Tabell 2 UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTITUTION 2007 2008 2009 2010 2011AKUTSJUKHUS 2 5 7 3 5REHAB 1 4 3 5 8AnestesikomplikationerDe anestesikomplikationer som inträffat under året, och rapporterats i avvikelserapport ärföljande: Tre fall med arytmi där operationen avbrutits. Två fall med svullen läpp postop ochtvå fall med ytlig tryckskada på näsa respektive kind. Ett fall med bedövningskänsla i tunganoch en patient som postop upplevde svaghet i vänster arm, som tolkats som plexuspåverkanp.g.a. uppläggningen på operationsbordet. Fyra patienter hade övergående sänkning avarteriell syremättnad (SO2), en av dessa hade KOL, Tabell 3. Tabell 3ANESTESIKOMPLIKATIONER 2011ARYTMIER, DÄR OPERATION AVBRYTS 3FLÄSKLÄPP 2TRYCKSKADA ANSIKTE (NÄSA, KIND) 2KÄNSLA AV ATT VARA BEDÖVAD I TUNGAN 1FÖRSVAGNING I VÄ ARM OCH BEN EFTER UPPLÄGG PÅ OPBORD 1SO 2 FALL (BMI INGET ATT INVÄNDA, DOCK 1 ST MED KOL) 4BLTR SÄNKNING EFTER 5 MIN 194BLTR ÖKNING EFTER 5 MIN 3Blödning, transfusion och cellsaveranvändningPeroperativ blödning har fortsatt att minska för flera ländryggsdiagnoser. Antalet patientersom fått blodtransfusion är oförändrat 7 st. Cellsaveranvändningen har ökat ytterligare, vi harinfört rutin att alltid ha cellsaver vid dekompression på 3 el fler nivåer. Se Fig. 16-18. -16-
  17. 17. Operationstekniska komplikationerVi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har, sedankliniken startade 7 nervrotsskador inträffat, motsvarande 0,2% av alla operationer. Frekvensenduraskador har ökat något ytterligare, från 3,7% 2009, 4% 2010, till 5,6% i år. 8 patienter harre-opererats p.g.a. misstänkt implantatrelaterade smärtor. 5 patienter re-opererades p.g.a.misstänkt, men ej verifierbar, felplacering av pedicelskruv. Ett fall re-opererades medåtdragning av ej åtdragen låsskruv, ett fall med för mycket distraktion samt ett fall p.g.a.skruvlossning (Fig. 19). -17-
  18. 18. Ny operationRe-operation under första vårdtillfälletDen akuta re-operationsfrekvensen har ökat något till 1,1%. Ökningen beror bl. a. på 4 fallmed postoperativt hematom som orsakat cauda equinapåverkan och 4 fall med misstänkt, menej verifierad, felplacering av pedicelskruv, se i övrigt Fig. 20.Re-operation vid nytt vårdtillfälleRe-operationer vid nytt vårdtillfälle har utförts på 40 patienter (4,8%), en liten ökning jämförtföregående år (4,2%). Orsakerna framgår av Fig. 21. 63% av re-operationerna har utförtsinom 1 år. Dessutom har 16 patienter med index-operation på annan klinik genomgått re-operation. I tabell 4 sammanfattas alla reoperationer under 2011. -18-
  19. 19. Tabell 4 SAMMAORSAK TILL REOPERATION 2011 ANTAL,TOT NYTT VTF VTFFIXERAT DRÄN 1 0 1HEMATOM 7 3 4INFEKTION 6 6LIQUORLÄCKAGE 5 5NY STENOS 3 3PEROP UPPTÄCKT LYS 1 1PSEUDARTROS 3 3RECIDIVDISKBRÅCK 5 5RESTSTENOS 7 7RYGGSMÄRTA 2 2IMPLANTATPROBLEM 8 4 4TEKNISK SVÅRIGHET 1 1 Vid jämförelse av våra resultat med Stockholm Spine Center (SSC) bör noteras att vi registrerar alladuraskador oavsett vilken åtgärd som krävs. SSC registrerar endast duraskador som leder till reoperation p.g.a.liquorläckage. Hos oss har 5 patienter reopererats p.g.a. liquorläckageNy index-operationNy index-operation har utförts på 91 patienter varav 44 tidigare opererats på annat sjukhus. 47patienter har tidigare opererats på SCG: 14 patienter med tidigare dekompression hargenomgått dekompression på ny nivå, 7 patienter med tidigare dekompression har genomgåttkompletterande fusion, 1 patient med tidigare dekompression och fusion har genomgått nydekompression. En isthmisk spondylolisthes har genomgått dekompression, 8 med tidigarefusion p.g.a. SRS har genomgått dekompression, 3 med tidigare fusion p.g.a. SRS hargenomgått ny fusion och 1 opererats för diskbråck. Av halsryggspatienterna har 5 patientermed tidigare operation för myelopathi genomgått ny dekompression och fusion och 2patienter med tidigare operation för ritzopathi har genomgått ny dekompression och fusion.Tre tidigare fusionerade degenerativa skolioser har genomgått foraminal dekompression. -19-
  20. 20. Medicinska komplikationerVi har haft 3 allvarliga medicinska komplikationer som beskrivs under ”Utskriven till annanvårdinstitution”. I övrigt framgår av Fig. 22 att övriga medicinska komplikationer har varit få.AvvikelserAntalet rapporterade avvikelser har minskat under året, främst gäller detta avvikelseravseende administrativt/samordning, vilket sannolikt är en positiv konsekvens av vårt LEAN-arbete (Tabell 5). Tabell 5 AVVIKELSER 2009 2010 2011MEDICINSK HANDLÄGGNING 2 18 6MEDICINSK TEKNIK 5 3 3INSTRUMENT 1 3 2OMVÅRDNAD 6 4 13ADMINISTRATIVT/SAMORDNING 48 2LÄKEMEDELSEFFEKTER/HANTERING 6 11IT-SYSTEM 0ARBETSMILJÖ 2TILLGÄNGLIGHET 0INFORMATION 1 2ÖVRIGT 1 1 2Postoperativ smärtaDen postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten ochvårdavdelningen i tre kategorier: ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktivsmärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt och/eller peroralt tillfusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till patienter som genomgårdekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen avancerad form av postoperativ -20-
  21. 21. smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi(PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett ingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt påuppvakningsenheten.Vår erfarenhet av denna mycket tidiga mobilisering är fortfarande god och vi bedömer detvara en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och till snabb mobilisering ochkort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg och vi har under årensett en fortsatt förskjutning mot mindre smärtproblem både på postopenheten ochvårdavdelningen (Fig. 23).Postoperativt illamående/kräkningarÄven detta skattas av sköterskorna på postopenheten och vårdavdelningen i tre kategorier:inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärandeillamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året.Enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar (Fig. 24). -21-
  22. 22. UrinvägarnaKAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid >1 tim.Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt är istort sett oförändrat liksom också frekvensen urinvägsinfektioner som generellt sett är mycketlåg (Fig. 25).Hud- och sårproblem under vårdtidenHud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion påförbandsmaterial har minskat. Detta är sannolikt en effekt av att vi bytte förbandsmaterialförra året. Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har ökat någotunder åren (Fig. 26). -22-
  23. 23. SårinfektionerVi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av vårt lokala vårdkvalitetsregister. Viskickar en enkät 30 dagar postoperativt till alla opererade patienter där vi bl.a. frågar omförekomst av sårläkningsproblem och antibiotikabehandling. På detta sätt registrerar visårinfektion.De ytliga sårinfektionerna har, trots intensiv uppmärksamhet på problemet, fortsatt att öka ochuppgår i år till 5,1%. Vi kunde under föregående års analys inte påvisa någon enskildorsaksfaktor. Årets siffror föranleder dock en förnyad och djupare analys av möjliga orsaker.Under året har 2 djupa infektioner opererats, vilket innebär att vi sedan kliniken startade haftsammanlagt 4 djupa infektioner, vilket motsvarar ca 0,14% (Fig. 27).AnmälningarUnder året har 4 patienter anmälts till LÖF, varav 1 fått ersättning. En anmälan tillSocialstyrelsen har lämnats utan åtgärd. Tabell 6 ANMÄLNINGAR 2008 2009 2010 2011PSR 4 6 6 4PATIENTNÄMNDEN 0 0 0 0SOCIALSTYRELSEN 1HSAN 0 0 0 0 -23-
  24. 24. C. RESULTATMÅTTResultaten baseras på 2010 års 663 operationer, varav 625 är index-operationer möjliga attfölja upp. Primärregistreringen är i stort sett 100% medan uppföljningsfrekvensen är för låg(90% 1 år och 80% 2 år, är rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening). Avoklar anledning är uppföljningsfrekvensen för halsryggspatienterna lägre än förländryggspatienterna (Fig. 28).Patientskattad förbättringLändryggI Fig. 29-34 redovisas 3 operativa data och 1-års resultat för livskvalitet mätt med EQ-5D,smärta med VAS och funktion med ODI. Det framträder en tydlig trend mot lägre livskvalitetpreoperativt för diskbråck och högre livskvalitet preoperativt för SRS (utom innevarande år).Inga motsvarande trender för smärta eller funktion. Postoperativt föreligger inga storaförändringar över tid för någon av resultatgrupperna. Generellt har 1-års resultaten församtliga resultatgrupper en tendens att vara bättre än riksgenomsnittet.Fig. 35-40 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. Här ses en trend till flerhelt bra/mycket bättre för både spondylolisthes och SRS, men i övrigt inga entydigaförändringar.Fig. 41-46 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Här finns entrend till mer nöjda patienter opererade för spondylolisthes över åren, men i övrigt ingatydliga trender av de SRS-patienter som opererats med protes (2 st) har 2 st följts upp.HalsryggFig. 47-48 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt och vid 1-års uppföljning förhalsrygg-ritzopathi. Dessa data är inte relevanta att beskriva för myelopathi. Fig. 49-50 visarlivskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och ritzopathi. -24-
  25. 25. Fig. 51-52 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation för myelopathirespektive ritzopathi. Man kan här notera att det är svängningar över åren vad gällermyelopathi och för ritzopathi, bortsett från 1:a året där endast ett litet fåtal patienteropererades, har någon större förändring inte skett.När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om attsvarsalternativen ”Helt försvunnit” och ”Mycket bättre” tillsammans innebär en rejälförbättring medan alternativen ”Något bättre” är mer tveksam. Utifrån detta kan vi säga att ettgott resultat av operation för ländryggsdiskbråck uppnår vi i 85%, för stenos meddekompression i 58%, stenos fusion i 67%, för isthmisk spondylolisthes i 70% och för SRSfusion också 70%. Å andra sidan föreligger också definitiva misslyckanden, som när patientskattar sig som sämre efter en operation, vilket förekommer i motsvarande resultatgrupper i2%, 10%, 7%, 3% och 6%. Vi kan också se att andelen patienter som är nöjda med resultatetav operation varierar från 50% för myelopathi till 93% för ländryggsdiskbråck (Fig. 51 & 42). -25-
  26. 26. -26-
  27. 27. -27-
  28. 28. -28-
  29. 29. -29-
  30. 30. -30-
  31. 31. -31-
  32. 32. -32-
  33. 33. -33-
  34. 34. Patientupplevd vårdkvalitetUnder 2011 har Indikators nationella enkät ej genomförts eftersom det enligt plan endastgenomförs vartannat år. Vi har istället använt oss av vår 30-dagars enkät, där vi följer uppsårinfektionsfrekvensen, till att ställa frågor som berör den patientupplevda vårdkvaliteten.Svaret på den övergripande frågan ”Är du nöjd med vården på Spine Center?” framgår avnedanstående tabell. Tabell 7ÄR DU NÖJD MED VÅRDEN PÅ SPINE CENTER? 87,9% JA 12,1% JA, DELVIS, JAG ÄR MISSNÖJD MED: 1,9% SMÄRTLINDRINGEN 1,2% BEMÖTANDET 2,9% INFORMATIONEN 3,3% VÅRDTIDENS LÄNGD 0,5% MÖJLIGHET ATT PÅVERKA BESLUT 1,2% MATEN 0,0% NEJ Tabell 8FICK DU TILLRÄCKLIGT MED SMÄRTLINDRING NÄR DU ÅKTE HEM? 89,8% JA 10,2% NEJ 1,9% JAG FICK FÖR MYCKET 8,2% JAG FICK FÖR LITE -34-
  35. 35. FORSKNING OCH UTBILDNINGAvslutad forskning under åretSvenska Nationella Spinal Stenos studien (randomiserad multicenterstudie för fusion/icke fusion isamband med dekompression för spinal stenos jämförs). Samtliga operationer utförda. Uppföljningpågår. Fabian JacobssonPågående forskning • Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning, Bengt Lind. • Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid cervikal ritzopathi. Bengt Lind handledare. • Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta. Olle Hägg. • Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi gemensamt med Yrkesortopeden SU/Sahlgrenska. Olle Hägg • Kontinuerlig partikelmätning intill sårområdet. Olle Hägg • Bench marking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg • Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Olle Hägg • Adjacent Segment Disc Disease (ASDD): Ett internationellt forskningsprojekt tillsammans med en forskningsgrupp vid University of Oxford, England och en forskningsgrupp vid Rikshospitalet/Oslo Universitet, Oslo. Syftet är att utvärdera riskerna för nyuppträdande diskdegeneration inom segment angränsande till tidigare stelopererade segment i ländryggen. Olle HäggUnder året startad forskning • Doktorandprojekt för sjukgymnast Hanna Lotzke vid Sahlgrenska Akademin avseende preoperativ fysioterapi i samband med fusion för SRS ländrygg. Lokal handledare Olle Hägg.Planerad forskning • Doktorandprojekt för utvärdering av MIS (minimal invasive surgery) i samband med fusion för SRS ländrygg (Hans Laestander).Utbildning och annan akademisk verksamhet • Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för blivande ryggkirurger) som i år hölls vid Linköpings Universitet, i regi av Svensk Ryggkirurgisk Förening. • Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research Society). Olle Hägg har fortsatt arbetet med Svenska Ryggregistret, deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms Läns Landsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (Vårdval Ryggkirurgi). Deltar även i en expertpanel i SBU med utredning av ”Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i ländryggen”. • Som del i uppbyggnad av ett nätverk av sjukgymnaster i regionen har föreläsningar om ryggkirurgi hållits för sjukgymnaster. -35-
  36. 36. PLANERING INFÖR 2012I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år: 1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 % 2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3% och duraskador till högst 2% 3. Bibehålla korta väntetider, max 2 mån till mottagning respektive operationUnder det gångna året har både sårinfektionsfrekvens, frekvensen duraskador och andelen mindrenöjda myelopathipatienter ökat. Under det kommande året kommer en händelseanalys enligtpatientsäkerhetslagen att genomföras för att klarlägga orsakerna till dessa förändringar. Väntetiden tillmottagningen har kunnat hållas under 2 mån medan väntetid till operation ligger något däröver.Kvalitetsarbetet under det kommande året fokuserar på följande uppgifter: 1. Ovan nämnda analys av sårinfektioner och duraskador 2. Fortsatt regelbundna komplikationskonferenser 3. Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst risk för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.Målen för 2011 kvarstår: • Sårinfektion högst 2 % • Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 % • Bibehålla korta väntetider, max 2 månader till mottagning respektive operationSpine Center Göteborg 2012-05-29Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind -36-

×