Skogsbrukets vinterdagar 12.-13.2.2019 Vanda - Vantaa Kari Härkönen: Avverkningsmöjligheterna i Nylands landskap

1. © Naturresursinstitutet© Naturresursinstitutet
Skogsbrukets vinterdagar
12.02.2019 Vanda
Kari Härkönen, Olli Salminen och Hannu Hirvelä
Naturresursinstitutet
Avverkningsmöjligheterna
i Nylands landskap

2. © Naturresursinstitutet2
Avverkningsberäkningar gällande Nylands lanskap
• Landskapsvisa beräkningar år 2015, resultaten har utnyttjats i
utarbetandet av Nylands regionala skogsprogram 2016-2020
• Baserade på fältdata från RST11 åren 2009-2013.
• Landskapvisa avverkningsmöjligheterna i Finland, publicerade i
internett 09.10.2018 (MELA Tulospalvelu TuPa,
http://www.luke.fi/mela-metsalaskelmat)
• Data: provytor från RST12 åren 2014 – 2017 samt från RST11 från
år 2013.
• Tidigare beräkningar är gjorda för Skogscentralernas område,
resultaten är inte jämförbara med landskapsvisa resultaten.

3. © Naturresursinstitutet
Nylands landskap / Skogscentralen Kusten/Sydkusten
3
Nyland: Askola Esbo Hangö Helsingfors Vanda Hyvinge Ingå Träskända Högfors Grankulla Kervo Kyrkslätt
Lappträsk Lovisa Lojo Mörskom Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Pukkila Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå Tusby
Vichtis
Skogscentralen Kusten/Sydkusten: Esbo Hangö Helsingfors Vanda Ingå Grankulla Kyrkslätt
Kimitoön Lappträsk Lovisa Pargas Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå

4. © Naturresursinstitutet
Utgångspunkter för beräkning av avverkningsmöjligheterna
Beräkning Tekniska och ekonomiska utgångspunkter under beräkning av regionala
(Nylands landskap) avverkningsmöjligheter
NT Målet var att få största möjliga nettointäkter (utan några ställda krav på
avverkningsvolymer eller intäkter). 5% avkastningskrav.
SK Målet var att beräkna den största tekniskt och ekonomiskt hållbara
avverkningsvolymen av virke och energived. 4 % avkastningskrav.
TH Målet var att demonstrera skogarnas utveckling om avverkningsvolymen i Nyland
även i framtiden håller den uppskattade genomsnittliga nivån åren 2011-2013
(RST11) eller åren 2013-2015 (RST12) avverkad gagnvirke och energived. 4 %
avkastningskrav.
- Under simulering av behandlings- och utvecklingsalternativen tillämpades TAPIOs
rekommendationer för skogsvård (Äijälä mm. 2014) och de nuvarande skogsbruksmetoderna
förväntades att användas även i framtiden (skogsbruk i likåldriga bestånd).
- I beräkningarna togs till beaktande myndighetbeslut om skogsskydd och skogarnas andra
användningsformer som medför begränsningar till virkesproduktionen.
- Enskilda trädens tillväxtmodellerna kalibrerades med hjälp av provträdsdata från RST11 som
klimatkorrigerades till den genomsnittliga nivån från den gångna 30-årsperioden.
4

5. © Naturresursinstitutet5
Avverkningsmöjligheterna i Nylands landskap med
data från RST11 (2015)
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
NT SK TH NT SK TH NT SK TH
2011-2020 2021-2030 2031-2040
Virkesreserv
Energived som fyller
gagnvirkesdimensioner
Massaved
Timmer
mn m³/år
Den största möjliga avverkningsvolymen
Effekten av hållbarhetskrav
Ekonomiskt ej avverkningsmogen

6. © Naturresursinstitutet6
Avverkningsmöjligheterna i Nylands landskap med
data från RST12 (2018)
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
NT SK TH NT SK TH NT SK TH
2015-2024 2025-2034 2035-2044
Virkesreserv
Energived som fyller
gagnvirkesdimensioner
Massaved
Timmer
mn m³/år
Den största möjliga avverkningsvolymen
Effekten av hållbarhetskrav
Ekonomiskt ej avverkningsmogen

7. © Naturresursinstitutet7
Avverkningsmöjligheterna i Nylands landskap med
data från RST11 (2015) och RST12 (2018)
RST 11 2011-2020 2021-2030 2031-2040
NT SK TH NT SK TH NT SK TH
Timmer 2,39 1,49 0,96 1,00 1,49 0,96 0,85 1,49 0,96
Massaved 2,64 1,70 0,96 1,53 1,70 0,96 1,31 1,70 0,96
Energived som fyller
gagnvirkesdimensioner 0,19 0,19 0,33 0,24 0,24 0,41 0,32 0,24 0,40
Stamved totalt 5,22 3,39 2,25 2,76 3,44 2,32 2,48 3,44 2,31
Virkesreserv 0,68 2,51 3,65 0,54 2,22 4,56 0,54 1,74 5,37
RST 12 2015-2024 2025-2034 2035-2044
NT SK TH NT SK TH NT SK TH
Timmer 2,03 1,37 1,11 1,04 1,38 1,11 0,85 1,37 1,11
Massaved 2,50 1,70 1,37 1,51 1,70 1,37 1,39 1,70 1,37
Energived som fyller
gagnvirkesdimensioner 0,12 0,15 0,70 0,29 0,23 0,71 0,33 0,22 0,71
Stamved totalt 4,65 3,23 3,18 2,83 3,30 3,19 2,57 3,29 3,19
Virkesreserv 0,93 2,35 2,40 0,78 2,17 2,31 0,74 1,81 2,05

8. © Naturresursinstitutet8
Tidsskillnaden mellan beräkningarna är bara några år
(2015 och 2018) och resultaten skiljer sig markant
• Data från olika inventeringar, RST11 och RST 12 betyder två olika
utgångspunkter
– Areal: 0,549 mn ha (RST11) vs 0,544 mn ha (RST12)
– I virkesproduktion: 0,529 mn ha (RST11) vs 0,515 (RST12)
– I begränsad virkesproduktion: 0,048 mn ha (RST11) vs 0,047 (RST12)
– Trädbeståndets volym: 86,88 mn m3 (RST11) vs 86,16 mn m3
(RST12)
– Antal träd som mäts har ökat i RST12
• I simulatorn har man använt en modell som tar till beaktande den
ökningen i koldioxidhalten och medeltemperaturen som har hänt
under de sista 20 åren.
• På mark i begränsad virkesproduktion simulerades inga
förnyelseavverkningar i RST12 beräkningar.
• Skogsvård och drivningsteknologi annars är lika i båda
beräkningar

9. © Naturresursinstitutet9
Virkesförrådets volym (mn m3) på mark tillgänglig till
virkesproduktion i beräkningen den största hållbara
avverkningsvolymen med data från RST11 och RST
12
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2013 2023 2033 2043
Totalt 11
Totalt 12
Gran 11
Gran 12
Tall 11
Tall 12
Björk 11
Björk 12
Lövt. 11
Lövt 12

10. © Naturresursinstitutet10
Virkesförrådets tillväxt (mn m3/år) på mark tillgänglig
till virkesproduktion i beräkningen den största hållbara
avverkningsvolymen med data från RST11 och
RST12
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
1,0 2,0 3,0
Totalt 11
Totalt 12
Gran 11
Gran 12
Tall 11
Tall 12
Björk 11
Björk 12
Lövt. 11
Lövt. 12

11. © Naturresursinstitutet11
Den största hållbara avverkningsvolym gagnvirke (mn
m3/år) med data från RST11 och RST12
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
1 2 3
Totalt 11
Totalt 12
Gran 11
Gran 12
Tall 11
Tall 12
Björk 11
Björk 12
Lövt. 11
Lövt 12

12. © Naturresursinstitutet12
Den största hållbara avverkningsvolym timmer (mn
m3/år) med data från RST11 och RST12
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
1,6
1 2 3
Totalt 11
Totalt 12
GranT 11
GranT 12
TallT 11
TallT 12
BjörkT 11
BjörkT 12
LövT 11
LövT 12

13. © Naturresursinstitutet13
Den största hållbara avverkningsvolym massaved (mn
m3/år) med data från RST11 och RST12
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
1,6
1,8
1 2 3
Totalt 11
Totalt 12
GranM 11
GranM 12
TallM 11
TallM 12
BjörkM 11
BjörkM 12
LövM 11
LövM 12

14. © Naturresursinstitutet14
Sammanfattning
• Det är svårt att ange någon enskild orsak till skillnaderna i
resultaten.
• Data kommer från två olika inventeringar – har skillnader.
• Simulatorn har gett lite högre tillväxt i RST12 simuleringen, vilket i
för sig borde ge större avverkningsmöjligheter men beräkningen
har visat tvärtom i det här fallet.
• Nya begränsningar på mark i begränsad virkesproduktion i RST12
beräkningar minskar avverkningsvolymen med 0,1 mn m3/år.
• Nivån på den största hållbara avverkningvolymen, 3,39 – 3,23 mn
m3/år borde tolkas som en ungefärlig nivå och inte lusläsas med
många decimaler.
• I allmänhet bör resultat från beräkningar där data kommer från ett
sampel (ett urval av provytor) och beräkningssystem består av
statistiska modeller (med sina urval- och estimeringsfel) tas som
ungefärliga.
• Nya beräkningar i framtiden kommer att visa åt vilket håll
avverkningsmöjligheterna utvecklas.

15. © Naturresursinstitutet
Tack!