Allt material är upphovsrättsskyddat!! Om jag får information om att detta sprids utan att ni kontaktat mig för ev köpa in delar av ,hela materialet,,kommer det beivras,polisanmälas och ni debiteras!

1. Barn ,Ungdomar & Vuxna med
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Problemskapande beteenden
&
Bakomliggande orsaker
Hur bemöter vi dem och vad
kan vi ändra på?
Bemöt dem som du vill bli bemött.
Se personen, de är individer, inte sin diagnos.
Tydlighet och rätt redskap skapar en förutsägbar miljö, vilket reducerar problem beteendet.
ﾄr det dina värderingar eller individens som är i fokus

2. Men varför gör han/
hon så?
Våra egna värderingar styr oss
känslomässigt, våra
erfarenheter av de vi
mött tidigare styr vårt
bemötande och hur vi
förhåller oss när vi
möter nya personer med
en
beteendeproblematik.
Vi generaliserar istället för att göra
en opartisk observation
och analys av förmåga
och varför den gör som
den gör.
Vilken funktion fyller
Kraven som ställs på högstadiet efter lugnet i en mindre
klass, höjer risken för självskadebeteende / missbruk/
problembeteenden
Risken att självkänslan minskar och synen på egen förmåga förändras, är stor just
under slutet av sjunde klass, då det är ungefär där den tidigare
välanpassade,duktiga och sociala flickan inte kan/orkar möta kraven som ställs på
henne.
Synen på egen förmåga tillsammans med den prestationsångest de övermannas
av blir en tidsinställd bomb,det är i denna ålder många hamnar i riskzon för suicid.,
missbruk, självskadande beteende,.ﾄven risk situationer där de kan fastna i en
beroendeställning till någon, och utnyttjas, på olika sätt.
Kompetensen och förmågan att känna igen de som är sköra, är ofta en brist hos
skolpersonal. Därför är det viktigt att de som arbetar inom skolvärlden, får
utbildning i varningstecken och inriktade stödinsatser.
Vårt arbete är att fokusera på möjligheterna och inte fastna i egna värderingar om
att inte orka med problemungar.

3. Generalisering, ignorans & bekvämlighet
Det finns ett stort behov av kompetenshöjning hos personal, och chefer, för en
kvalitetssäkring av befintliga verksamheter och uppstart av nya.
Att generalisera och hålla fördomarna vid liv att alla med en autismdiagnos har en
begåvningsnedsättning, bristande exekutiva och kognitiva funktioner, mm är ignorant,
osant och kränkande för dessa personer, då de bemöts utifrån ett förlegat synsätt.
Inom flertal verksamheter är det fortfarande ett hårt motstånd till en attitydförändring,
då bekvämligheten i att göra ”som vi alltid” gjort, ger mindre arbete och mer social
bekvämlighetstid till personalen.
Är de där för sin egen skull eller för brukarnas??
Tvärtemot vad som sagts har de flesta med autism oftast gott om empati, humor, och
är sociala när DE vill, men kan ha svårt att förstå vissa osynliga sociala gränser, och
regler, de är experter på det de väljer att arbeta med, och frånvaron så gott som
obefintlig.
Med rätt arbetsstruktur / rutiner och bemötande där deras förmågor och
kompetens tillvaratas är de en resurs för vilket företag som helst.
Barn i behov av särskilt stöd
Med elevassistenter som stöd under dagen, anpassad miljö och en individuellt
utformad schemastruktur, klarar de ofta av skolan. Dessvärre har skolorna mer
och mer börjat dra ned på resurserna för dessa barn och lägger istället
pengarna på de som har synliga funktionshinder, inte för att de helst vill detta,
utan då regelverket är otydligt i att detta även skall fördelas till barn med en
neuropsykiatrisk diagnos eller annan beteendestörningsproblematik. Nu satsas
största delen till stöd och anpassning för RH elever.