SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Download to read offline
Europeiska unionens historia,
  grundläggande fördrag och
       politiska system




                                1/22/2013   1
Europeiska unionens historia




                               1/22/2013   2
Europeiska unionens historia



   Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska
    union uppstod ur ruinerna efter andra världskriget

   Det yttersta syftet var att förhindra ett nytt
    storkrig mellan Tyskland och Frankrike

   I grund och botten frågan om en fredsprocess

   Koltillgångarna i Saarregionen samt förvaltningen
    och kontrollen av dem spelade en central roll

                                                     1/22/2013   3
Europeiska unionens historia


    Jean Monnet: Tanken på en europeisk
     integration
        En internationell myndighet skulle övervaka
         den gemensamma produktionen                     Foto: Europeiska
                                                         kommissionen




    Den franske utrikesministern Robert
     Schumans förklaring 9.5.1950
        Han föreslog att kol- och stålproduktionen i
         Frankrike och Tyskland skulle underställas en
         internationell myndighet                               Foto: Europeiska
                                                                kommissionen




    Förhandlingarna som inleddes utifrån förklaringen
     ledde fram till uppkomsten av Europeiska kol- och
     stålgemenskapen                                             1/22/2013         4
Europeiska unionens historia



   Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
    stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris
    18.4.1951

   Parisfördraget undertecknades av sex länder:
       Frankrike
       Tyskland
       Nederländerna
       Belgien
       Luxemburg
       Italien


                                              1/22/2013   5
Europeiska unionens historia



   På grund av det ändrade världspolitiska läget
    uppstod behovet av ett bredare samarbete
       Eskaleringen av det kalla kriget, spridningen av kärnvapen,
        ekonomiska omvälvningar


   Två grundläggande fördrag undertecknades i Rom
    25.3.1957
       Europeiska ekonomiska gemenskapen
       Europeiska atomenergigemenskapen


   Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG)
    grundstenar var en tullunion och en gemensam
    marknad för varor vilken skulle införas stegvis
                                                        1/22/2013   6
Romfördraget underteknades 25.3.1957
i palatset Capitoline




   Foto: Europeiska kommissionen

                                       1/22/2013   7
Europeiska unionens historia



   Den ekonomiska gemenskapens mål var (och är
    fortsättningsvis):

       En hållbar ekonomisk utveckling i hela gemenskapen
       En fortsatt och balanserad ekonomisk tillväxt
       En ökad ekonomisk stabilitet
       En snabb(are) ökning av levnadsstandarden
       Nära relationer mellan medlemsstaterna

   Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom)
    mål var att säkerställa kärnenergiproduktionen i
    Europa

                                                      1/22/2013   8
Europeiska unionens historia



     EKSG, EEG och Euratom bildade tillsammans
             Europeiska gemenskaperna
                             EG
                         Europeiska
                       gemenskaperna
                      (Fusionsfördraget)
                            1965



                            EEG             Euratom
      EKSG
                        Europeiska          Europeiska
   Europeiska kol-
                        ekonomiska          Atomenergi-
och stålgemenskapen
                       gemenskapen         gemenskapen
         1951
                           1957                1957
                                                  1/22/2013   9
Europeiska unionens historia



   Europeiska unionen (EU) uppstod först 1992
    genom Maastrichtfördraget
       Fördraget trädde i kraft 1.11.1993


   Fördraget är indelat i tre s.k. pelare, som bildar
    Europeiska unionen

    1. Europeiska gemenskaperna
    2. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
    3. Samarbete i rättsliga och inrikes frågor


                                                    1/22/2013   10
EU:s politiska system och
grundläggande fördrag




                            1/22/2013   11
Europeiska unionens
politiska system


   EU är inte en förbundsstat (federation), men den
    är mer än en traditionell internationell
    organisation

   Juridiskt: statsförbund (konfederation)

   Unionen har inte kompetenskompetens
       Kompetens att bestämma om behörighetsfördelningen och
        att inrätta nya befogenheter


   Endast medlemsländerna kan med enhälliga beslut
    ändra fördragen
                                                    1/22/2013   12
Europeiska unionens
grundläggande fördrag


   Unionen har ingen grundlag

   Verksamheten bygger på fyra grundläggande
    fördrag mellan medlemsländerna

   De grundläggande fördragen har ändrats genom
    ett flertal kompletterande och reviderande fördrag
       I den konsoliderade versionen är de införda ändringarna
        inarbetade i fördraget
   När en stat ansluter sig till unionen godkänner
    den alla gällande fördrag samt innehållet och
    förpliktelserna i dessa

                                                       1/22/2013   13
Europeiska unionens grundläggande fördrag
(inom parentesen; året som fördraget trädde i kraft)




   Parisfördraget 1951 (1952)
       EKSG, Europeiska kol- och stålgemenskapen
       Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna,
        Luxemburg


   Romfördragen 1957 (1958)
       EEG, Europeiska ekonomiska gemenskapen
       Euratom, Europeiska Atomenergigemenskapen


   Maastrichtfördraget 1992 (1993)
       EU, Fördraget om Europeiska unionen

                                                         1/22/2013   14
De viktigaste kompletterande
och reviderande fördragen


   Fusionsfördraget 1965 (1967)
       Gemensamt råd och gemensam kommission för de dåvarande tre
        gemenskaperna

   Europeiska enhetsakten 1986 (1987)
       Ändringar som behövdes för att genomföra den inre marknaden

   Amsterdamfördraget 1997 (1999)
       Schengenregelverket införlivades som en del av EU
       Gradvist genomförande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

   Nicefördraget 2001 (2003)
       Reform av institutionerna inför utvidgningen av unionen

   Lissabonfördraget 2007 (2009)
       tänkt att göra EU-samarbetet mer effektivt och demokratiskt


                                                                      1/22/2013   15
Lissabonfördraget undertecknades
  13.12.2007




Foto: Europeiska kommissionen




                                Foto: Presidentens kansli i Polen

För Finlands del signerades
avtalet av dåvarande
statsminister Matti Vanhanen
och utrikesminister Ilkka
Kanerva.
                                                                    1/22/2013   16
Kontaktinformation




               Utrikesministeriet
              Europainformationen
                    PB 452
               00023 Statsrådet

         Riksomfattande telefonnummer:
                 0295 3500 10

                     E-post:
          europainformationen@formin.fi


                                          1/22/2013   17

More Related Content

What's hot (20)

La Costituzione italiana
La Costituzione italianaLa Costituzione italiana
La Costituzione italiana
 
Libertà personale
Libertà personaleLibertà personale
Libertà personale
 
Apparato respiratorio
Apparato respiratorioApparato respiratorio
Apparato respiratorio
 
Art.14 21 cost.
Art.14 21 cost.Art.14 21 cost.
Art.14 21 cost.
 
Alimentazione
Alimentazione Alimentazione
Alimentazione
 
Corso "Europa e Italia": Slides "Le Istituzioni dell'UE"
Corso "Europa e Italia": Slides "Le Istituzioni dell'UE"Corso "Europa e Italia": Slides "Le Istituzioni dell'UE"
Corso "Europa e Italia": Slides "Le Istituzioni dell'UE"
 
La Banca Centrale Europea (BCE)
La Banca Centrale Europea (BCE)La Banca Centrale Europea (BCE)
La Banca Centrale Europea (BCE)
 
L'impero romano
L'impero romanoL'impero romano
L'impero romano
 
Mod. 4 dir. di voto
Mod. 4 dir. di votoMod. 4 dir. di voto
Mod. 4 dir. di voto
 
Il parlamento
Il parlamento Il parlamento
Il parlamento
 
Di Lorenzo Nadia, Il superiore interesse del minore sottratto supera l'applic...
Di Lorenzo Nadia, Il superiore interesse del minore sottratto supera l'applic...Di Lorenzo Nadia, Il superiore interesse del minore sottratto supera l'applic...
Di Lorenzo Nadia, Il superiore interesse del minore sottratto supera l'applic...
 
Camillo Benso- Conte di Cavour
Camillo Benso- Conte di Cavour Camillo Benso- Conte di Cavour
Camillo Benso- Conte di Cavour
 
La pallacanestro
La pallacanestroLa pallacanestro
La pallacanestro
 
Governo
GovernoGoverno
Governo
 
Calcio
CalcioCalcio
Calcio
 
Mod. 4 parlamento parte-prima
Mod. 4 parlamento parte-primaMod. 4 parlamento parte-prima
Mod. 4 parlamento parte-prima
 
Powerpoint breve su Mazzini, Garibaldi e Cavour
Powerpoint breve su Mazzini, Garibaldi e CavourPowerpoint breve su Mazzini, Garibaldi e Cavour
Powerpoint breve su Mazzini, Garibaldi e Cavour
 
Vulcani
VulcaniVulcani
Vulcani
 
La magistratura slides
La magistratura slidesLa magistratura slides
La magistratura slides
 
Europejskie systemy władzy lokalnej Włochy
Europejskie systemy władzy lokalnej WłochyEuropejskie systemy władzy lokalnej Włochy
Europejskie systemy władzy lokalnej Włochy
 

More from Ulkoministeriö - Eurooppatiedotus

Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?
Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?
Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?Ulkoministeriö - Eurooppatiedotus
 
Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...
Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...
Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...Ulkoministeriö - Eurooppatiedotus
 

More from Ulkoministeriö - Eurooppatiedotus (20)

Miten EU tukee Ukrainaa?
Miten EU tukee Ukrainaa?Miten EU tukee Ukrainaa?
Miten EU tukee Ukrainaa?
 
EU energiakriisissä
EU energiakriisissäEU energiakriisissä
EU energiakriisissä
 
EU:n ulkosuhteet — case Turkki
EU:n ulkosuhteet — case TurkkiEU:n ulkosuhteet — case Turkki
EU:n ulkosuhteet — case Turkki
 
Yhdysvaltain vaalit ja EU
Yhdysvaltain vaalit ja EUYhdysvaltain vaalit ja EU
Yhdysvaltain vaalit ja EU
 
Brexit ja Britannian parlamenttivaalit 2019
Brexit ja Britannian parlamenttivaalit 2019Brexit ja Britannian parlamenttivaalit 2019
Brexit ja Britannian parlamenttivaalit 2019
 
EU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheet
EU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheetEU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheet
EU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheet
 
Saksa ja EU:n talous
Saksa ja EU:n talousSaksa ja EU:n talous
Saksa ja EU:n talous
 
Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?
Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?
Demokratia ja oikeusvaltioperiaate uhattuina – mitä EU voi tehdä?
 
Brexit – To be confirmed
Brexit – To be confirmedBrexit – To be confirmed
Brexit – To be confirmed
 
EU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheet
EU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheetEU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheet
EU:n turvapaikkapolitiikan vaikeat vaiheet
 
Saksa ja EU:n talous
Saksa ja EU:n talousSaksa ja EU:n talous
Saksa ja EU:n talous
 
Keski- ja Itä-Euroopan poliittiset trendit ja sielunmaisema
Keski- ja Itä-Euroopan poliittiset trendit ja sielunmaisemaKeski- ja Itä-Euroopan poliittiset trendit ja sielunmaisema
Keski- ja Itä-Euroopan poliittiset trendit ja sielunmaisema
 
Kansainvälinen ilmastopolitiikka ja EU
Kansainvälinen ilmastopolitiikka ja EUKansainvälinen ilmastopolitiikka ja EU
Kansainvälinen ilmastopolitiikka ja EU
 
Kansainvälinen ilmastopolitiikka ja EU
Kansainvälinen ilmastopolitiikka ja EUKansainvälinen ilmastopolitiikka ja EU
Kansainvälinen ilmastopolitiikka ja EU
 
Tapio Raunio: Suomen EU-politiikka
Tapio Raunio: Suomen EU-politiikkaTapio Raunio: Suomen EU-politiikka
Tapio Raunio: Suomen EU-politiikka
 
Juha Jokela: EU Saksan vaalien jälkeen
Juha Jokela: EU Saksan vaalien jälkeenJuha Jokela: EU Saksan vaalien jälkeen
Juha Jokela: EU Saksan vaalien jälkeen
 
Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...
Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...
Ville Kaitila: Brexitin vaikutukset Suomen talouteen ja kansalaisten asemaan ...
 
Tuomas Iso-Markku: EUn puolustusulottuvuuden näkymät
Tuomas Iso-Markku: EUn puolustusulottuvuuden näkymätTuomas Iso-Markku: EUn puolustusulottuvuuden näkymät
Tuomas Iso-Markku: EUn puolustusulottuvuuden näkymät
 
Timo Miettinen: EMUn kehitys Saksan vaalien jälkeen
Timo Miettinen: EMUn kehitys Saksan vaalien jälkeenTimo Miettinen: EMUn kehitys Saksan vaalien jälkeen
Timo Miettinen: EMUn kehitys Saksan vaalien jälkeen
 
Juha Raitio: Brexit
Juha Raitio: BrexitJuha Raitio: Brexit
Juha Raitio: Brexit
 

Europeiska unionens historia 2013

  • 1. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1/22/2013 1
  • 3. Europeiska unionens historia  Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna efter andra världskriget  Det yttersta syftet var att förhindra ett nytt storkrig mellan Tyskland och Frankrike  I grund och botten frågan om en fredsprocess  Koltillgångarna i Saarregionen samt förvaltningen och kontrollen av dem spelade en central roll 1/22/2013 3
  • 4. Europeiska unionens historia  Jean Monnet: Tanken på en europeisk integration  En internationell myndighet skulle övervaka den gemensamma produktionen Foto: Europeiska kommissionen  Den franske utrikesministern Robert Schumans förklaring 9.5.1950  Han föreslog att kol- och stålproduktionen i Frankrike och Tyskland skulle underställas en internationell myndighet Foto: Europeiska kommissionen  Förhandlingarna som inleddes utifrån förklaringen ledde fram till uppkomsten av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1/22/2013 4
  • 5. Europeiska unionens historia  Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris 18.4.1951  Parisfördraget undertecknades av sex länder:  Frankrike  Tyskland  Nederländerna  Belgien  Luxemburg  Italien 1/22/2013 5
  • 6. Europeiska unionens historia  På grund av det ändrade världspolitiska läget uppstod behovet av ett bredare samarbete  Eskaleringen av det kalla kriget, spridningen av kärnvapen, ekonomiska omvälvningar  Två grundläggande fördrag undertecknades i Rom 25.3.1957  Europeiska ekonomiska gemenskapen  Europeiska atomenergigemenskapen  Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG) grundstenar var en tullunion och en gemensam marknad för varor vilken skulle införas stegvis 1/22/2013 6
  • 7. Romfördraget underteknades 25.3.1957 i palatset Capitoline Foto: Europeiska kommissionen 1/22/2013 7
  • 8. Europeiska unionens historia  Den ekonomiska gemenskapens mål var (och är fortsättningsvis):  En hållbar ekonomisk utveckling i hela gemenskapen  En fortsatt och balanserad ekonomisk tillväxt  En ökad ekonomisk stabilitet  En snabb(are) ökning av levnadsstandarden  Nära relationer mellan medlemsstaterna  Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) mål var att säkerställa kärnenergiproduktionen i Europa 1/22/2013 8
  • 9. Europeiska unionens historia EKSG, EEG och Euratom bildade tillsammans Europeiska gemenskaperna EG Europeiska gemenskaperna (Fusionsfördraget) 1965 EEG Euratom EKSG Europeiska Europeiska Europeiska kol- ekonomiska Atomenergi- och stålgemenskapen gemenskapen gemenskapen 1951 1957 1957 1/22/2013 9
  • 10. Europeiska unionens historia  Europeiska unionen (EU) uppstod först 1992 genom Maastrichtfördraget  Fördraget trädde i kraft 1.11.1993  Fördraget är indelat i tre s.k. pelare, som bildar Europeiska unionen 1. Europeiska gemenskaperna 2. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 3. Samarbete i rättsliga och inrikes frågor 1/22/2013 10
  • 11. EU:s politiska system och grundläggande fördrag 1/22/2013 11
  • 12. Europeiska unionens politiska system  EU är inte en förbundsstat (federation), men den är mer än en traditionell internationell organisation  Juridiskt: statsförbund (konfederation)  Unionen har inte kompetenskompetens  Kompetens att bestämma om behörighetsfördelningen och att inrätta nya befogenheter  Endast medlemsländerna kan med enhälliga beslut ändra fördragen 1/22/2013 12
  • 13. Europeiska unionens grundläggande fördrag  Unionen har ingen grundlag  Verksamheten bygger på fyra grundläggande fördrag mellan medlemsländerna  De grundläggande fördragen har ändrats genom ett flertal kompletterande och reviderande fördrag  I den konsoliderade versionen är de införda ändringarna inarbetade i fördraget  När en stat ansluter sig till unionen godkänner den alla gällande fördrag samt innehållet och förpliktelserna i dessa 1/22/2013 13
  • 14. Europeiska unionens grundläggande fördrag (inom parentesen; året som fördraget trädde i kraft)  Parisfördraget 1951 (1952)  EKSG, Europeiska kol- och stålgemenskapen  Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg  Romfördragen 1957 (1958)  EEG, Europeiska ekonomiska gemenskapen  Euratom, Europeiska Atomenergigemenskapen  Maastrichtfördraget 1992 (1993)  EU, Fördraget om Europeiska unionen 1/22/2013 14
  • 15. De viktigaste kompletterande och reviderande fördragen  Fusionsfördraget 1965 (1967)  Gemensamt råd och gemensam kommission för de dåvarande tre gemenskaperna  Europeiska enhetsakten 1986 (1987)  Ändringar som behövdes för att genomföra den inre marknaden  Amsterdamfördraget 1997 (1999)  Schengenregelverket införlivades som en del av EU  Gradvist genomförande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa  Nicefördraget 2001 (2003)  Reform av institutionerna inför utvidgningen av unionen  Lissabonfördraget 2007 (2009)  tänkt att göra EU-samarbetet mer effektivt och demokratiskt 1/22/2013 15
  • 16. Lissabonfördraget undertecknades 13.12.2007 Foto: Europeiska kommissionen Foto: Presidentens kansli i Polen För Finlands del signerades avtalet av dåvarande statsminister Matti Vanhanen och utrikesminister Ilkka Kanerva. 1/22/2013 16
  • 17. Kontaktinformation Utrikesministeriet Europainformationen PB 452 00023 Statsrådet Riksomfattande telefonnummer: 0295 3500 10 E-post: europainformationen@formin.fi 1/22/2013 17