The TENTacle project (2016-19) is analysing governance of cross-border EU transport corridors adn impacts of CNCs. Based on experiences from eariler cooperation projects in the Baltic Sea Region and current pilot studies best practices will be presented.
Tillståndet och förändringar i miljön följs och dokumenteras av den svenska miljöövervakningen. Varje år varje år samlas stora mängder miljöövervakningsdata in. Naturvårdsverket tillämpar ett system med datavärdar som på uppdrag av Naturvårdsverket ansvarar för leveranskontroll, lagring och presentation av data.
I dagsläget får datavärdarna lägga ner mycket tid på att kontrollera de mätdata som olika utförare rapporterar in till datavärden vilket får till följd att det tar alltför lång tid innan insamlade data kan publiceras och spridas.
I syfte att förbättra leveranserna av miljöövervakningsdata från utförare till datavärdar har Naturvårdsverket genomfört ett pilotprojekt där en valideringstjänst utvecklats.
Ett av målen med pilotprojektet har varit att och på ett standardiserat och spårbart sätt via en webtjänst kunna validera och beskriva kvalitet för mätdata.
Ett annat mål har varit att skapa en starkare koppling mellan de manualer som idag används vid datafångsten och valideringstjänsten så att det blir tydligt att de krav som beställaren och datavärdarna ställa på de som levererar in data verkligen följs.
Presentationen av pilotprojektet kommer visa hur ett flertal ”geodatastandarder” kan användas även för miljödata. Till exempel:
ISO 19157 - Datakvalitet
ISO 19156 - Observationer och mätningar
ISO 19139 - Metadata - implementering med XML-schema
ISO 19131 - Data produktspecifikationer
The TENTacle project (2016-19) is analysing governance of cross-border EU transport corridors adn impacts of CNCs. Based on experiences from eariler cooperation projects in the Baltic Sea Region and current pilot studies best practices will be presented.
Tillståndet och förändringar i miljön följs och dokumenteras av den svenska miljöövervakningen. Varje år varje år samlas stora mängder miljöövervakningsdata in. Naturvårdsverket tillämpar ett system med datavärdar som på uppdrag av Naturvårdsverket ansvarar för leveranskontroll, lagring och presentation av data.
I dagsläget får datavärdarna lägga ner mycket tid på att kontrollera de mätdata som olika utförare rapporterar in till datavärden vilket får till följd att det tar alltför lång tid innan insamlade data kan publiceras och spridas.
I syfte att förbättra leveranserna av miljöövervakningsdata från utförare till datavärdar har Naturvårdsverket genomfört ett pilotprojekt där en valideringstjänst utvecklats.
Ett av målen med pilotprojektet har varit att och på ett standardiserat och spårbart sätt via en webtjänst kunna validera och beskriva kvalitet för mätdata.
Ett annat mål har varit att skapa en starkare koppling mellan de manualer som idag används vid datafångsten och valideringstjänsten så att det blir tydligt att de krav som beställaren och datavärdarna ställa på de som levererar in data verkligen följs.
Presentationen av pilotprojektet kommer visa hur ett flertal ”geodatastandarder” kan användas även för miljödata. Till exempel:
ISO 19157 - Datakvalitet
ISO 19156 - Observationer och mätningar
ISO 19139 - Metadata - implementering med XML-schema
ISO 19131 - Data produktspecifikationer
1. En europeisk kartläggning och
rekommendationer av indikatorer för
beskrivning av vägar och
vägutrustningars tillstånd och funktion
HeRoad, Holistic Evaluation of Road
Assessment
ett ERA NET Road projekt
2. HeRoad är ett ERA NET Road projekt
HeRoad är ett av sju projekt som är
finaniserat av ERA NET Road
programmet “Effective Asset
Management meeting Future
Challenges”. HeRoad riktar sig till
programmets specifika tema och mål
“understanding asset management”.
Mer information om HeRoad finns på
www.fehrl.org/Heroad och vidare finns
mer information om ERA NET Road
programmet på
https://sites.google.com/site/assetcall/home
3. Deltagare i HeRoad
Följande organisationer har
deltagit i arbetet
VTI, Sverige har varit
koordinator;
TRL, England
BRRC, Belgien
AIT, Österike
ZAG, Slovenien
FEHRL, Belgien
4. Bakgrund, Road Asset Management
För att sköta (planera och underhålla) sitt vägnät måste ansvariga,
väghållare och planerare, ta hänsyn till gällande politiska direktiv, som
att hålla vägnätet i ett gott tillstånd och leverera detta tillstånd till en
minimal livstidskostnad.
Tillståndet som krävs ska möta alla intressenters krav.
Skötselprocessen måste optimera den totala samhällskostnaden
samtidigt som effekterna av tillståndet på trafiksäkerhet, teknisk
hållbarhet, tillgänglighet och miljöpåverkan minimeras. Detta är
gemensamt för alla väghållare i Europa.
För att klara detta måste det finnas indikatorer eller parametrar som
är mätbara. Detta är utgångspunkten för HeRoad.
5. Utgångspunkt för HeRoad
Utgångspunkten kan beskrivas med ett citat från en amerikansk
rapport från AASHTO, Transportation Asset Management
Guide, 2011:
“What gets measured gets done;
If you do not measure results, you cannot tell success from failure;
If you cannot see success, you cannot reward it;
If you cannot see success, you cannot learn from it;
If you cannot reward success, you are probably rewarding failure;
If you cannot recognize failure, you cannot correct it; and
If you can demonstrate results, you can win public support.”
6. HeRoads mål
Att finna ”good practise” vad gäller mätning
av tillstånd som underlag för ”road asset
management” i Europa och plocka ut och
rekommendera några metoder samt
diskutera hur samverkan mellan dessa
”assetts” sköts eller borde skötas.
Därför har HeRoad inventerat hur man gör, i
några olika länder i Europa, för att mäta och
följa upp tillstånd. Följande ”assets” har
studerats:
• Beläggningen
• Vägkonstruktioner, t.ex. broar
• Vägutrustning, skyltar och räcken
• Miljö
7. Metod
Sweden
Data har samlats in, dels via intervjuer Denmark
med berörda sakkunniga i ett antal Norway
Finland
länder, litteratur genomgång och därefter France
kompletterats med egen expertkunskap United Kingdom
och ytterligare kompletterande intervjuer. Ireland
Switzerland
Germany
Lithuania
Slovenia
Belgium
The Netherlands
8. Indikatorer och olika användningsnivåer
Inventeringen har genomförts utifrån ett ”bottom-up” perspektiv
och inriktat sig på den operationella nivån
9. Intressenter och deras förväntningar
För att strukturera arbete har intressenter definierats och deras
förväntningar delats upp i 6 områden enligt matrisen nedan.
En matris har gjorts för varje ”asset” (beläggning, vägutrustning, strukturer).
10. Några slutsatser
• Data och databaser ska hanteras som en viktig tillgång som
ska var lättillgänglig
• Datakvalitet och kunskap om noggrannhet är viktig
• Ett gemensamt digitalt ramverk; väglänkdatabas inkluderande
information om beläggningar, vägutrustning och tekniska
strukturer är nödvändigt
• Prognos- eller predikteringsmodeller måste finnas
• En definierad underhållsstandard för varje asset måste
finnas, inklusive en indikator på tillstånd
• Risk hantering bör inkluderas
• Trafikanters krav och miljöhänsyn måste prioriteras;
indikatorer för miljöpåverkan måste införas
13. Rapporter från HeRoad
D1.1: Pavement Performance, Benbow, E and A Wright, (2012)
D1.2: “Pavement condition data and quality procedures,
Sjögren, L, E Benbow and A Wright, (2012).
D2.1: Structures performance assessment, Žnidarič, A, (2012).
D3.1: Equipment performance assessment, Casse C and C van
Geem, (2012).
D4.1: Report on environmental components: Strategies for the
effective integration of environmental parameters into asset
management systems, Haider, M and S Gasparoni, (2012)
D5: Overall asset performance, Sjögren et al,(2013)
D6: HeRoad Final Summary Report, Casse, C and C. van Geem, (2013).