I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
Av David Ljung
Ur inledningen:
Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?
I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
Av David Ljung
Ur inledningen:
Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?
1. Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661 Bara Sveriges Riksbank som får trycka sedlar Det kontantlösa samhället Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk – www.lektion.se
3. Inflation Saker blir dyrare Pengarna blir mindre värda Vi får färre och färre saker för varje hundralapp
4. Inflationsdrivande faktorer Prisspiral eller inflationsspiral När priser stiger vill människor ha högre löner Arbetsgivaren vill höja så lite som möjligt Lönen höjs och arbetsgivaren får betala Arbetsgivaren måste hitta på något för att inte förlora pengar. Ex: göra produktionen effektivare, minska antalet anställda eller höja priset på produkten för att kompensera lönehöjningarna. Lönehöjningar leder ofta till prishöjningar som leder till ännu en lönehöjning osv, DVS en prisspiral
5. Vad kan man göra åt inflationen? Staten kan ta till olika metoder Ex: höja skatter och låneräntan, pris- och lönestopp Pris- och lönestopp kan man bara ha under en begränsad period
9. Ekonomiska system Kapitalistisk marknadsekonomi (finns inte riktigt renodlad) Socialistisk planekonomi (finns inte riktigt renodlad) Blandekonomi
10. Kapitalistisk marknadsekonomi Finns inte riktigt renodlad i verkligheten Marknadskrafterna avgör vad som ska produceras Företagen är privatägda De saker som det är efterfrågan på produceras och de verksamheter som inte lönar sig läggs ned. Det finns ett överutbud av varor. Det råder konkurrens på arbetsmarknaden. I en ren marknadsekonomi är det meningen att marknadskrafterna ska styra ekonomin och stat och myndigheter ska lägga sig i så lite som möjligt. Det land som ligger närmast en kapitalistisk marknadsekonomi är USA.
11. Socialistisk planekonomi Alla produktionsmedel ägs av samhället, staten. All arbetskraft är anställda av staten. Priset på varorna och lönerna bestäms av staten i planekonomier. Finns inte riktigt renodlat i verkligheten Man gör upp femårsplaner över vad som ska produceras Systemet fungerar dåligt, ibland produceras det för mycket av en vara men så råder det stor brist på en annan. Ofta är det brist på vanliga konsumtionsvaror så som mat, kläder, möbler osv. Det råder stor ofrihet i de länder som tillämpar planekonomi Nordkorea har kvar det planekonomiska systemet
12. Blandekonomi De flesta länder har någon form av blandekonomi. Sverige brukar beskrivas som ett typiskt ex på blandekonomi. Vi har en stor privatägd sektor där produktionen av varor och tjänster bestäms av marknaden. Vi har också en stor offentlig sektor Vi har lagar och regler som ser till att marknadskrafterna inte får härja fritt. Västeuropas länder är ex på blandekonomier som i olika grad griper in i marknadsekonomin
16. Banker och kreditinstitut Bankerna mycket viktiga i det ekonomiska kretsloppet. Företagen måste ha tillgång till finanskapital för att kunna producera De pengar som bankerna lånar ut är i princip de pengar som spararna sätter in. De som lånar får betala utlåningsränta och de som sparar får inlåningsränta. Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan Mellanskillnaden kallas för räntegap Räntegapet är bankens vinst – används till att betala löner och hyror mm. Riksbanken är statens centralbank och den enda bank som får ge ut pengar. Övriga banker kan sätta in eller låna pengar från riksbanken. Riksbankens ränta påverkar övriga bankers ränta. Riksbankschefen heter Stefan Ingves