This document provides a summary of Malay phonology, including the consonants and vowels of the Malay language. It discusses in detail the articulation of each consonant type, including place and manner of articulation. The consonants described are stops, fricatives, affricates, nasals, laterals, and approximants. Vowel articulation is also summarized briefly. The document aims to concisely explain the key phonetic elements of the Malay language.
Dokumen tersebut membahas definisi awal istilah Melayu dari berbagai sumber sejarah dan tokoh, definisi dari segi etimologi dan bangsa, serta hipotesis tempat asal usul bahasa Melayu. Secara ringkas, dokumen menjelaskan definisi awal Melayu merujuk kepada kerajaan, tempat, atau kawasan berdasarkan sumber-sumber sejarah kuno. Dokumen juga membahas salasilah bahasa Melayu dalam rumpun b
Bahasa Melayu Penggal 1: Perancangan korpus bahasaFairuz Alwi
Dokumen tersebut membahas mengenai perancangan korpus bahasa yang meliputi pendefinisian, perancangan, pengekodan atau kodifikasi, dan pemupukan bahasa. Ia juga menjelaskan kaedah ejaan pramerekda, sistem ejaan Wilkinson & Za'ba, serta pedoman ejaan baharu yang digunakan kini.
Dokumen tersebut membahas definisi awal istilah Melayu dari berbagai sumber sejarah dan tokoh, definisi dari segi etimologi dan bangsa, serta hipotesis tempat asal usul bahasa Melayu. Secara ringkas, dokumen menjelaskan definisi awal Melayu merujuk kepada kerajaan, tempat, atau kawasan berdasarkan sumber-sumber sejarah kuno. Dokumen juga membahas salasilah bahasa Melayu dalam rumpun b
Bahasa Melayu Penggal 1: Perancangan korpus bahasaFairuz Alwi
Dokumen tersebut membahas mengenai perancangan korpus bahasa yang meliputi pendefinisian, perancangan, pengekodan atau kodifikasi, dan pemupukan bahasa. Ia juga menjelaskan kaedah ejaan pramerekda, sistem ejaan Wilkinson & Za'ba, serta pedoman ejaan baharu yang digunakan kini.
Dokumen ini membahas pedoman keserasian vokal dalam bahasa Melayu. Terdapat 18 pola keserasian vokal utama yang melibatkan dua huruf vokal terakhir dalam kata dasar, dan beberapa pengecualian untuk kata pinjaman dari bahasa Jawa dan Inggris.
Slide ini dicipta bagi membantu rakan-rakan yang mengambil stpm , cara untuk membuat kesimpulan dalam esei bahasa melayu. harap bermanfaat dan maaf jika slide ini mempunyai banyak kelemahan :)
Bahasa Melayu Klasik adalah bahasa Melayu yang digunakan pada abad ke-14 hingga abad ke-19 di bawah pengaruh agama Islam dan kerajaan Melayu seperti Melaka, Aceh dan Johor-Riau. Bahasa ini ditandai dengan penggunaan tulisan Jawi dan unsur tatabahasa serta kosa kata yang dipengaruhi bahasa Arab.
Morfologi adalah bidang tatabahasa yang mengkaji struktur dan bentuk kata. Ia terbahagi kepada dua aspek utama iaitu morfem dan kata. Morfem adalah unit terkecil yang mempunyai makna manakala kata pula adalah bentuk bahasa yang bebas dan boleh berdiri sendiri. Terdapat dua jenis morfem iaitu morfem bebas dan morfem terikat yang berbeza dari segi jumlah, jenis makna, kedudukan dan peranan
Teknik penyampaian idea dalam dokumen tersebut meliputi teknik deduksi, induksi, analogi, pencerakian, pentakrifan, petikan, dan elektik. Teknik-teknik tersebut digunakan untuk menyampaikan informasi secara terstruktur dan sistematis dalam penulisan ilmiah.
Nota ringkas bahasa melayu tingkatan 6 stpm penggal 1, 2, 3JANGAN TENGOK
1. Dokumen ini membahas sejarah dan perkembangan bahasa Melayu, terdiri dari 3 bagian utama:
2. Bagian pertama membahas asal usul bahasa Melayu, termasuk hipotesis tentang tempat asalnya.
3. Bagian kedua membahas bahasa Melayu Kuno dari abad ke-7 hingga ke-13, yang dipengaruhi bahasa Sanskrit dan menggunakan berbagai sistem tulisan.
4. Bagian ketiga membahas bah
Dokumen tersebut membahas tentang kelompok dasar kata tugas dalam bahasa Melayu, termasuk konsep dan jenis-jenisnya seperti kata penyambung ayat, kata praklausa, kata prafrasa dan pascafrasa."
Fungsi-fungsi Ragam Bahasa memberikan berbagai cara untuk menyampaikan makna melalui penggunaan kata dan kalimat, seperti menggunakan bahasa berlebihan, berulang, keluhan, sindiran, herdik, menggiat, mengejek, terbalik, merajuk, tempelak, kecil, naik, turun, pertanyaan ingkar, bertimbal, jenaka, dan bukan.
Bahasa Melayu Kuno berkembang pada akhir abad ke-7 hingga abad ke-13 dan bercampur aduk dengan bahasa Sanskrit. Ia dipengaruhi kuat oleh bahasa Sanskrit dan digunakan oleh bangsawan sebagai bahasa sarjana. Tulisan-tulisan pada batu-batu bersurat mencatat pembinaan negeri dan undang-undang atas perintah raja walaupun terbit dari pengaruh Sanskrit.
This document discusses phonetics as they relate to complete dentures. It begins with definitions of speech and phonetics. The history of considerations of phonetics in denture design is reviewed. The normal mechanisms of speech production are described, including the motor, vibrator, resonator, enunciators, and initiator components. Speech sounds are classified and various consonant groups are defined based on their place and manner of articulation. The document discusses the prosthodontic implications of different speech sounds and examines how denture design can affect speech. Tests for evaluating speech and potential speech defects are also mentioned.
This document discusses phonetics as they relate to complete dentures. It begins with definitions of speech and phonetics. The history of considerations of phonetics in denture design is reviewed. The normal mechanisms of speech production are described, including the motor, vibrator, resonator, enunciators, and initiator components. Speech sounds are classified and various consonants are discussed in terms of their place and manner of production. The document focuses on considerations for 's', 't', 'd', 'n', 'l', and 'th' sounds and implications for denture design.
Dokumen ini membahas pedoman keserasian vokal dalam bahasa Melayu. Terdapat 18 pola keserasian vokal utama yang melibatkan dua huruf vokal terakhir dalam kata dasar, dan beberapa pengecualian untuk kata pinjaman dari bahasa Jawa dan Inggris.
Slide ini dicipta bagi membantu rakan-rakan yang mengambil stpm , cara untuk membuat kesimpulan dalam esei bahasa melayu. harap bermanfaat dan maaf jika slide ini mempunyai banyak kelemahan :)
Bahasa Melayu Klasik adalah bahasa Melayu yang digunakan pada abad ke-14 hingga abad ke-19 di bawah pengaruh agama Islam dan kerajaan Melayu seperti Melaka, Aceh dan Johor-Riau. Bahasa ini ditandai dengan penggunaan tulisan Jawi dan unsur tatabahasa serta kosa kata yang dipengaruhi bahasa Arab.
Morfologi adalah bidang tatabahasa yang mengkaji struktur dan bentuk kata. Ia terbahagi kepada dua aspek utama iaitu morfem dan kata. Morfem adalah unit terkecil yang mempunyai makna manakala kata pula adalah bentuk bahasa yang bebas dan boleh berdiri sendiri. Terdapat dua jenis morfem iaitu morfem bebas dan morfem terikat yang berbeza dari segi jumlah, jenis makna, kedudukan dan peranan
Teknik penyampaian idea dalam dokumen tersebut meliputi teknik deduksi, induksi, analogi, pencerakian, pentakrifan, petikan, dan elektik. Teknik-teknik tersebut digunakan untuk menyampaikan informasi secara terstruktur dan sistematis dalam penulisan ilmiah.
Nota ringkas bahasa melayu tingkatan 6 stpm penggal 1, 2, 3JANGAN TENGOK
1. Dokumen ini membahas sejarah dan perkembangan bahasa Melayu, terdiri dari 3 bagian utama:
2. Bagian pertama membahas asal usul bahasa Melayu, termasuk hipotesis tentang tempat asalnya.
3. Bagian kedua membahas bahasa Melayu Kuno dari abad ke-7 hingga ke-13, yang dipengaruhi bahasa Sanskrit dan menggunakan berbagai sistem tulisan.
4. Bagian ketiga membahas bah
Dokumen tersebut membahas tentang kelompok dasar kata tugas dalam bahasa Melayu, termasuk konsep dan jenis-jenisnya seperti kata penyambung ayat, kata praklausa, kata prafrasa dan pascafrasa."
Fungsi-fungsi Ragam Bahasa memberikan berbagai cara untuk menyampaikan makna melalui penggunaan kata dan kalimat, seperti menggunakan bahasa berlebihan, berulang, keluhan, sindiran, herdik, menggiat, mengejek, terbalik, merajuk, tempelak, kecil, naik, turun, pertanyaan ingkar, bertimbal, jenaka, dan bukan.
Bahasa Melayu Kuno berkembang pada akhir abad ke-7 hingga abad ke-13 dan bercampur aduk dengan bahasa Sanskrit. Ia dipengaruhi kuat oleh bahasa Sanskrit dan digunakan oleh bangsawan sebagai bahasa sarjana. Tulisan-tulisan pada batu-batu bersurat mencatat pembinaan negeri dan undang-undang atas perintah raja walaupun terbit dari pengaruh Sanskrit.
This document discusses phonetics as they relate to complete dentures. It begins with definitions of speech and phonetics. The history of considerations of phonetics in denture design is reviewed. The normal mechanisms of speech production are described, including the motor, vibrator, resonator, enunciators, and initiator components. Speech sounds are classified and various consonant groups are defined based on their place and manner of articulation. The document discusses the prosthodontic implications of different speech sounds and examines how denture design can affect speech. Tests for evaluating speech and potential speech defects are also mentioned.
This document discusses phonetics as they relate to complete dentures. It begins with definitions of speech and phonetics. The history of considerations of phonetics in denture design is reviewed. The normal mechanisms of speech production are described, including the motor, vibrator, resonator, enunciators, and initiator components. Speech sounds are classified and various consonants are discussed in terms of their place and manner of production. The document focuses on considerations for 's', 't', 'd', 'n', 'l', and 'th' sounds and implications for denture design.
This document discusses phonetics as they relate to complete dentures. It begins with definitions of speech and phonetics. The history of considerations of phonetics in denture design is reviewed. The normal mechanisms of speech production are described, including the motor, vibrator, resonator, enunciators, and initiator components. Speech sounds are classified and various consonant groups are defined based on their place and manner of articulation. The document discusses the prosthodontic implications of different speech sounds and examines how denture design can affect speech. Tests for evaluating speech and potential speech defects are also mentioned.
STUDY OF ACOUSTIC PROPERTIES OF NASAL AND NONNASAL VOWELS IN TEMPORAL DOMAINcscpconf
There has been considerable amount of work done in exploring the acoustic correlates of nasalized and non-nasalized vowels in the frequency domain. Nasalized vowels are characterized by the presence of extra pole-zero pairs near the first formant region and across thespectrum. Several other automatically extractable acoustic features have been proposed by researchers across the globe. This area has not been explored much in the temporal domain. In this study we have tried to find quantifiable differences/similarities between the nasal and non-nasal vowel /a/ in the temporal domain at the pitch synchronous level. The results show significant differences between nasalized and non-nasalized vowel /a/
Study of acoustic properties of nasal and nonnasal vowels in temporal domaincsandit
There has been considerable amount of work done in exploring the acoustic correlates of nasalized and
non-nasalized vowels in the frequency domain. Nasalized vowels are characterized by the presence of extra
pole-zero pairs near the first formant region and across the spectrum. Several other automatically
extractable acoustic features have been proposed by researchers across the globe. This area has not been
explored much in the temporal domain. In this study we have tried to find quantifiable
differences/similarities between the nasal and non-nasal vowel /a/ in the temporal domain at the pitch
synchronous level. The results show significant differences between nasalized and non-nasalized vowel /a/.
5. KONSONAN
LETUPAN
CARA MEMBUNYIKANNYA
1. LETUPAN 2
BIBIR X
BESUARA (P)
-BIBIR DITEMUKAN DAN LELANGIT LEMBUT RAPAT KE RONGGA
TEKAK
-UDARA DARI PARU2 DIKELUARKAN DAN DIBIAR TERSEKAT
SEKATAN UDARA DILEPASKN SERTAMERTA TANPA
MENGGETARKAN PITA SUARA
2.LETUPAN GIGI-
GUSI X BESUARA
(T)
-HUJUNG LIDAH DITEMUKAN KE GIGI-GUSI ,LELANGIT LEMBUT
RAPAT KE RONGGA TEKAK
-UDARA DARI PARU2 DIKELUARKAN MELALUI RONGGA MULUT
DAN DIBIAR TERSEKAT DI BHGIAN PERTEMUAN.
-UDARA DI LEPASKN SETARMERTA TANPA PITA SUARA
DIGETARKN
3.LETUPAN
LELANGIT
LEMBUT X
BESUARA (K)
-LELANGIT LEMBUT RAPAT KE RONGGA TEKAK
-BLKG LIDAH DINAIKAN KE LELANGIT LEMBUT SUPYA UDARA DRI
PARU2 TERSEKAT
-SEKATAN UDARA DILEPASKAN SERTAMERTA TANPA PITA SUARA
DIGETARKAN.
4.GLOTIS (?) -PITA SUARA DI RAPATKAN SERAPT-RAPATNYA DAN LELANGIT
LEMBUT RAPAT KE BLKG RONGGA TEKAK
-UDARA DI KELUARAKN DARI PARU2 DAN DIBIAR TERSEKAT
-SEKATAN UDARA DI LEPASKAN SERTA MERTA TANPA GETARKN
PITA SUARA
6. KONSONAN LETUSAN CARA PENGHASILAN
1.LETUSAN LELANGIT
KERA X BESUARA (c)
-DEPAN LIDAH DITEMUKAN PADA DAERAH LELNGIT KERAS
DAN LELANGIT LEMBUT RAPAT KE BLKG RONGGA TEKAK.
-UDARA DARI PARU2 DIKELUARAKN MELALUI RONGGA
MULUT DAN DI BIARA TERSEKAT..
SEKATAN UDARA DI LEPASKAN PERLAHAN2 TANPA
GETARKAN PITA SUARA.
2.LETUSAN LELANGIT
KERAS BESUARA (j)
-CARA PENGHASILAN SAMA SEPERTI DI ATAS DAN HANYA
MENGETARKAN PITA SUARA.
7. KONSOSN GESERAN CARA PENGHASILAN
1.GESERAN GIGI-GUSi X
BESUARA (S)
-DAUN LIDAH DIRAPATKAN KE GIGI-GUSI AGAR
MEMBUAT SEMPITAN UDARA KELUAR.
-LELANGIT LEMBUT DINAIKAN RAPAT KE BLKG
RONGGA TEKAK.
-UDARA YG DI KELUARAKNA PARU2 MELALUI
RONGGA MULUT DI BIARKAN BEGESER DI DAERAH YG
MEMBUAT SEMPITAN.
-PITA SUARA X DIGETARKAN
2.GESERAN GLOTIS (H) LELANGIT LEMBUT RAPAT KE BLKG RONGGA TEKAK
-PITA SUARA DI RENGGAG LUAS DAN UDARA KELUAR
DARI PARU2 DGN BEBAS MELALUI GLOTIS YG
TERBUKA ITU SEPERTI KEADAAN BIASA KETIKA
BERNAFAS.
8. KONSONA GETARAN CARA PENGHASILANNYA
1.GETARAN GIGI GUSI
BESUARA (R)
-HIJUNG LIDAH DITEMUKAN KE GIGI-GUSI DAN
LELANGIT LEMBUT RAPAT KE BLKG RONGGA TEKAK.
-UDARA DRI PARU2 MELALUI RONGGA MULUT DAN
MENGETARKAN HUJUNG LIDAH KE GIGI GUSI
-PITA SUARA DIGETARKAN
9. KONSONA
SENGAUANN
CARA PENGHASILANNYA
1.SENGAUN 2 BIBIR
BERSUARA (M)
-BIBIR BWN RAPAT BIBIR ATAS.
-LELANGIT LMBUT DLM KEADAN BIASA
-UDARA YG DIKELUARAKN DRI PRU2 TRUS MELALUI RONGGA
HIDUNG
-PITA SURA DIGETRKN
2.SENGAUAN GIGI-
GUSI BERSUARA (N)
HUJUNG LIDAH RAPT KE GIGI-GUSI.
-SAMA SPRTI DI ATAS
3.SENGAUAN
LELANGIT KRAS
BERSUARA. (n1)
-DEPAN LIDAH DIRAPATKAN KE LELANGIT KERAS.
-SAMA SEPRTI DI ATAS.
4.SENGAUN
LELANGIT LEMBUT
BERSUARA (n2)
-BLKG LIDAH NAIK KE LELANGIT LEMBUT
-SAMA SPRTI DI ATAS
10. KONSONAN SISIAN CARA PENGHASILANNYA
1.SISIAN GIGI GUSI
BERSUARA (I)
-HUJUNG LIDAH DIKENAKAN KE BHGIAN TGH GIGI-GUSI.
-LELANGIT LEMBUT NAIK RAPAT KE BLKG RONGGA TEKAK
-UDARA DIKELUARKAN DARI PARU2 MELALUI RONGGA
MULUT ,TETAPI HNYA DPT KELUAR MELALUI TEPIAN LIDAH.
-PITA SUARA DIGETARKAN.
11. KONSONAN
SEPARUH VOKAL
CARA PENGHASILANNYA
1.S.VOKAL 2 BIBIR
BESUARA (W)
-BIBIR DIBUNDARKAN DAB BLKG LIDAH NAIK KE ARAH LELENGIT
LEMBUT
-LELANGIT LEMBUT ITU SENDIRI TERANGKAT KE BHGIAN BLKG
RONGGA TEKAK
PITA SURA DIGETRKAN SAMBIL LIDAH BEGERAK PANTAS KE
KEDUDUKAN UTK MENGHASILKAN VOKAL TGH
2.SEPARUH VOKAL
LELANGIT KERAS
BERSUARA.(Y)
-DPN LIDAH DI ANGKT AGK TINGGI KE ARAH LELANGIT KERAS
DGN BIBIR DIHAMPARKAN.
-SAMA SEPRTI DI ATAS.