Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (13)
Similar to 6 Krister_Sernbo_Ekologigruppen_Fair Space
Similar to 6 Krister_Sernbo_Ekologigruppen_Fair Space (20)
More from childrenandthecity
More from childrenandthecity (7)
Recently uploaded
Recently uploaded (20)
6 Krister_Sernbo_Ekologigruppen_Fair Space
- 1. Fair Space Krister Sernbo, Planning ecologist
- 2. How do we give children a fair share of the public space?
- 3. Allowing for children in the heart of the village
- 4. Children’s need for movement
- 5. Do children get a fair share of the transport system?
- 6. Children are becomig less mobile In Sweden, in the early 80´s: 94% walked by themselves to school in 2000: 77% walked by themselves In England, in 1970: 80% walked by themselves in 1990, only 15% Health effects Social effects
- 7. Children are forced to use public transportation The system is not allways focused on security and attractivity…
- 8. Jordbro and Haninge communities – sharing facilities, but with unsatisfactory transport solutions for children
- 9. Haninge C – obviously prioritising cars (Who drives the cars?)
- 10. Adding bicycle lanes for bicycling groups - or redistributing the public space?
- 12. 10 bicycles= 1 car
- 13. Riga - demonstrating spacial requirements
- 14. Share of transport space
- 15. Women and men use different types of transportation – and therefore different amounts of space Färdmedelsfördelning för malmöborna (Trivector, 2010) If women started to travel like todays men If men started to travel like todays women
- 16. Designed for cars, not pedestrians or cyclists
- 18. before after
- 19. before after Accidents involving pedestrians reduced by 35 % Accidents involving automobiles reduced by 63 %
- 20. before after The purpuse is to create attractive and safe places for everyone.
- 21. before after Fewer traffic jams and reduced speed Increased accessability for busses
- 22. We must change our perspectives. We must challenge our standards!
- 23. Create places that take everone into account
- 26. Linear walk with important nodes
- 27. Linear walk with important nodes
- 28. Involve less priveledged groups in the planning-process
- 29. Rosens röda matta – ”The rose’s red carpet” - putting young women first
Editor's Notes
- We recognize the special needs that children have, but how much space do we give them?
- We recognize the special needs that children have, but how much space do we give them?
- We recognize the special needs that children have, but how much space do we give them?
- Flera internationella studier visar att barn för några generationer sedan hade mycket större möjlighet att utforska omgivningen. En engelsk studie visade att 80 procent av 7–9-åringar tog sig själva till skolan 1970. Den siffran hade sjunkit till 15 procent 1990. Liknande studier i Sverige visar att svenska barn har större rörelsefrihet, men att den minskat även här. I början av 80-talet var det 94 procent av 7–9-åriga barn som fick gå ensamma till skolan. År 2000 hade siffran sjunkit till 77 procent. I ett område i Växjö, med fartgräns på 30, hade 80 procent av 7–9-åringarna föräldrarnas tillåtelse att gå själva till skolan. Men i praktiken var det bara 40 procent av barnen som gick själva dagligen. När föräldrarna ändå skulle ta bilen till jobbet, eller skjutsa mindre barn till dagis, passade de på att skjutsa skolbarnen
- London. Dessa cykelparkeringar finns också i Borås. Super bra och kul sätt av visualisera hur mycket urbanyta används för bilparkering
- utformningsråd (VGU) Bilder: Göteborgs stad från Haatveit, 1987. De svenska anvisningarna (VGU) leder lätt till en överdimensionering av trafikytorna i tätort. I våra städer finns stora ”trafikytor” i tätorterna som skulle kunna utnyttjas till annat. (Är stadens trafikytor överdimensionerade? Rapport av Trivector och Sweco, 2011)
- Färdmedelsfördelning för malmöborna om alla reste så som männen gör idag respektive om alla reste så som kvinnorna gör idag. Trivector rapport 2010:65 Mäns och kvinnors resmönster i Malmö – konsekvenser m a p miljö, ytbehov och ekonomi Beställare: Malmö stad, Gatukontoret
- Olika exempel av shared spaces och Voonerf i Köpenhamn, USA och Holland Öka verkliga och upplevda trygghet i offentliga miljöer. Mörka ytor, långa sträckor och öda område försämras stadens attraktivitet och dessutom kvinnor och barn rörelse minskar/försämra (Vania Ceccato, förskare på KTH, har skrivit en väldig bra bok om det: The Urban Fabric of Crime and Fear, Springer, 2012 Recommendations Participatory and gender-sensitive urban environments can be supported by the following policies: Mixed use of space, integration of the functions of work, commerce, living, caregiving and recreation Equal attention to and investment in the hardware, software, and “orgware” of communities Supporting community residents to provide for their own needs and develop their own solutions Providing for self-managed meeting spaces for community residents Public infrastructure that welcomes and includes in public life: children and youth, older people, and people with disabilities, as well as other dependents Allowing for the multiple and flexible use of public space by community residents Enabling conditions for the preservation and development of local economic activity, including community-based businesses and locally owned small and medium-sized enterprises Creating experimental spaces in communities to allow for the development of bottom-up creativity and innovation Supporting and enabling community-based initiatives such as the Mother Centers and the Neighborhood Academies Channeling greater public resources to grassroots community actions Acknowledging residents of local communities as important partners and stakeholders in urban development Promoting and supporting women’s participation and leadership in urban governance and community development. http://www.globalurban.org/GUDMag06Vol2Iss1/Jaeckel%20&%20van%20Geldermalsen.htm
- Ett uppmärksammat projekt är omvandlingen längs med Broadway Boulevard och kring Union Square samt Times Square i New York. Där genomfördes under 2009 ett omfattande projekt för att förändra gaturummen och skapa inbjudande, säkra och tillgängliga miljöer för boende och besökare. Projektet påbörjades 2009, inledningsvis med billiga och tillfälliga lösningar i form av planteringar, bänkar och bord (Project for Public Spaces, 2013). Syftet med den inledande och temporära fasen var att se ifall förändringarna i gaturummet gav önskad effekt. Mätningar före och efter visade bland annat att olyckor där gångtrafikanter var involverade minskade med 35 % efter att förändringarna hade genomförts. För bilister och medpassagerare motsvarade denna siffra 63 %. Trängsel och den genomsnittliga bilhastigheten minskade samtidigt som busstrafikens tillgänglighet förbättrades. Baserat på dessa resultat beslöt dåvarande borgmästare Bloomberg att förändringarna skulle genomföras permanent 2010 (The City of New York, 2013). Alla bilder: Greenlight for Midtown, 2009 via flickr /(https://www.flickr.com/photos/nycstreets/sets/72157622973444484/) Källa av texten: Charlotte Wingårdh (2014), Bilens förändrade förutsättningar i framtidens städer. En studie om aktuella förändringar kring privat- bilismen i västvärlden och hur trafikplanering i Öresundsregion förhåller sig till rådande trender, master project in landscape architecture, SLU Kort om projekt: http://www.pps.org/projects/timessquare/
- Kort om projekt: http://www.pps.org/projects/timessquare/
- Kort om projekt: http://www.pps.org/projects/timessquare/
- Superkilen - Köpenhamn
- Hållbara Rosengård Rosengårdsstråket är en del i ett större investeringsprogram, Hållbara Rosengård, som pågår mellan 2009-2014. Ett flertal fysiska förändringar pågår i stads- delen, samtidigt som boende involveras genom deltagarprocesser. Syftet är att skapa en global förebild inom hållbar stadsutveckling i områden i behov av upprustning. Fokus ligger på att minska koldioxidutsläpp, och klimatinvesteringarna fungerar som en språngbräda flör socioekonomisk utveckling. Rosengårdsstråket förbinder Rosengård med Malmös centrala delar. Cykel- och gångstråket rus- tas upp med förbättrad beläggning och belysning, interaktionsobjekt och nya mötesplatser. Syfte och mål Syftet är att öka användningen av stråket, av cyklister och fotgängare. Stråket ska bli attraktivare genom ökad trygghet och nya platser för sociala möten. Aktivitetsyta formad av unga kvinnor Unga boende i Rosengård, primärt unga kvinnor, har haft en viktig roll i planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta som skapas av en före detta parkeringsplats längs Rosen- gårdsstråket. Den kommer att rymma möjlighet för dans, musik och famil- jeaktiviteter. Att låta unga kvinnor bestämma i närmiljön kan förhopp- ningsvis leda till en förändrad atmos- fär i en annars mansdominerad miljö. Intressanta resultat har redan iaktta- gits, exempelvis bildandet av ett kvinn- ligt nätverk i Rosengård med syftet att påverka utvecklingen i Malmö, samt en stor ökning av andelen tjejer som besöker stadsdelens ungdomsgård. Testarrangemang har visat vägen Under planeringsprocessen har ung- domar erbjudits praktikplatser för att arrangera testaktiviteter på platsen, så som en hållbarhetsfestival, en mu- sikshow och en julmarknad. Arrang- emangen har varit mycket populära och lockat hundratals besökare från området. Arbete pågår för att skapa möjligheter för boende att fortsätta engagera sig när aktivitetsytan är i bruk.
- Hållbara Rosengård Rosengårdsstråket är en del i ett större investeringsprogram, Hållbara Rosengård, som pågår mellan 2009-2014. Ett flertal fysiska förändringar pågår i stads- delen, samtidigt som boende involveras genom deltagarprocesser. Syftet är att skapa en global förebild inom hållbar stadsutveckling i områden i behov av upprustning. Fokus ligger på att minska koldioxidutsläpp, och klimatinvesteringarna fungerar som en språngbräda flör socioekonomisk utveckling. Rosengårdsstråket förbinder Rosengård med Malmös centrala delar. Cykel- och gångstråket rus- tas upp med förbättrad beläggning och belysning, interaktionsobjekt och nya mötesplatser. Syfte och mål Syftet är att öka användningen av stråket, av cyklister och fotgängare. Stråket ska bli attraktivare genom ökad trygghet och nya platser för sociala möten. Aktivitetsyta formad av unga kvinnor Unga boende i Rosengård, primärt unga kvinnor, har haft en viktig roll i planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta som skapas av en före detta parkeringsplats längs Rosen- gårdsstråket. Den kommer att rymma möjlighet för dans, musik och famil- jeaktiviteter. Att låta unga kvinnor bestämma i närmiljön kan förhopp- ningsvis leda till en förändrad atmos- fär i en annars mansdominerad miljö. Intressanta resultat har redan iaktta- gits, exempelvis bildandet av ett kvinn- ligt nätverk i Rosengård med syftet att påverka utvecklingen i Malmö, samt en stor ökning av andelen tjejer som besöker stadsdelens ungdomsgård. Testarrangemang har visat vägen Under planeringsprocessen har ung- domar erbjudits praktikplatser för att arrangera testaktiviteter på platsen, så som en hållbarhetsfestival, en mu- sikshow och en julmarknad. Arrang- emangen har varit mycket populära och lockat hundratals besökare från området. Arbete pågår för att skapa möjligheter för boende att fortsätta engagera sig när aktivitetsytan är i bruk.
- Hållbara Rosengård Rosengårdsstråket är en del i ett större investeringsprogram, Hållbara Rosengård, som pågår mellan 2009-2014. Ett flertal fysiska förändringar pågår i stads- delen, samtidigt som boende involveras genom deltagarprocesser. Syftet är att skapa en global förebild inom hållbar stadsutveckling i områden i behov av upprustning. Fokus ligger på att minska koldioxidutsläpp, och klimatinvesteringarna fungerar som en språngbräda flör socioekonomisk utveckling. Rosengårdsstråket förbinder Rosengård med Malmös centrala delar. Cykel- och gångstråket rus- tas upp med förbättrad beläggning och belysning, interaktionsobjekt och nya mötesplatser. Syfte och mål Syftet är att öka användningen av stråket, av cyklister och fotgängare. Stråket ska bli attraktivare genom ökad trygghet och nya platser för sociala möten. Aktivitetsyta formad av unga kvinnor Unga boende i Rosengård, primärt unga kvinnor, har haft en viktig roll i planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta som skapas av en före detta parkeringsplats längs Rosen- gårdsstråket. Den kommer att rymma möjlighet för dans, musik och famil- jeaktiviteter. Att låta unga kvinnor bestämma i närmiljön kan förhopp- ningsvis leda till en förändrad atmos- fär i en annars mansdominerad miljö. Intressanta resultat har redan iaktta- gits, exempelvis bildandet av ett kvinn- ligt nätverk i Rosengård med syftet att påverka utvecklingen i Malmö, samt en stor ökning av andelen tjejer som besöker stadsdelens ungdomsgård. Testarrangemang har visat vägen Under planeringsprocessen har ung- domar erbjudits praktikplatser för att arrangera testaktiviteter på platsen, så som en hållbarhetsfestival, en mu- sikshow och en julmarknad. Arrang- emangen har varit mycket populära och lockat hundratals besökare från området. Arbete pågår för att skapa möjligheter för boende att fortsätta engagera sig när aktivitetsytan är i bruk.
- Hållbara Rosengård Rosengårdsstråket är en del i ett större investeringsprogram, Hållbara Rosengård, som pågår mellan 2009-2014. Ett flertal fysiska förändringar pågår i stads- delen, samtidigt som boende involveras genom deltagarprocesser. Syftet är att skapa en global förebild inom hållbar stadsutveckling i områden i behov av upprustning. Fokus ligger på att minska koldioxidutsläpp, och klimatinvesteringarna fungerar som en språngbräda flör socioekonomisk utveckling. Rosengårdsstråket förbinder Rosengård med Malmös centrala delar. Cykel- och gångstråket rus- tas upp med förbättrad beläggning och belysning, interaktionsobjekt och nya mötesplatser. Syfte och mål Syftet är att öka användningen av stråket, av cyklister och fotgängare. Stråket ska bli attraktivare genom ökad trygghet och nya platser för sociala möten. Aktivitetsyta formad av unga kvinnor Unga boende i Rosengård, primärt unga kvinnor, har haft en viktig roll i planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta som skapas av en före detta parkeringsplats längs Rosen- gårdsstråket. Den kommer att rymma möjlighet för dans, musik och famil- jeaktiviteter. Att låta unga kvinnor bestämma i närmiljön kan förhopp- ningsvis leda till en förändrad atmos- fär i en annars mansdominerad miljö. Intressanta resultat har redan iaktta- gits, exempelvis bildandet av ett kvinn- ligt nätverk i Rosengård med syftet att påverka utvecklingen i Malmö, samt en stor ökning av andelen tjejer som besöker stadsdelens ungdomsgård. Testarrangemang har visat vägen Under planeringsprocessen har ung- domar erbjudits praktikplatser för att arrangera testaktiviteter på platsen, så som en hållbarhetsfestival, en mu- sikshow och en julmarknad. Arrang- emangen har varit mycket populära och lockat hundratals besökare från området. Arbete pågår för att skapa möjligheter för boende att fortsätta engagera sig när aktivitetsytan är i bruk.
- http://www.malmo.se/download/18.228b8e2313f816262749ff8/1383646470106/Rosengårdsstråket.pdf Aktivitetsyta formad av unga kvinnor Unga boende i Rosengård, primärt unga kvinnor, har haft en viktig roll i planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta som skapas av en före detta parkeringsplats längs Rosen- gårdsstråket. Den kommer att rymma möjlighet för dans, musik och famil- jeaktiviteter. Att låta unga kvinnor bestämma i närmiljön kan förhopp- ningsvis leda till en förändrad atmos- fär i en annars mansdominerad miljö. Intressanta resultat har redan iaktta- gits, exempelvis bildandet av ett kvinn- ligt nätverk i Rosengård med syftet att påverka utvecklingen i Malmö, samt en stor ökning av andelen tjejer som besöker stadsdelens ungdomsgård. Testarrangemang har visat vägen Under planeringsprocessen har ung- domar erbjudits praktikplatser för att arrangera testaktiviteter på platsen, så som en hållbarhetsfestival, en mu- sikshow och en julmarknad. Arrang- emangen har varit mycket populära och lockat hundratals besökare från området. Arbete pågår för att skapa möjligheter för boende att fortsätta engagera sig när aktivitetsytan är i bruk. Anders Kling i en reportage på Arkitektur (6/2014) upplyser bl.a. att Rosengårdsstråket är ibland svårt förankrat med närområde samt att ”studier har visat att spontanidrottsplatser som byggts under senare år används av 80% av killar”