Download to read offline
2012
- 1. Hur kan färdvägsmiljön bidra till aktiv transport och därmed till bättre hälsa? Föreläsning vid Transportforum den 11 januari, 2012 Peter Schantz dr med sc, professor
- 3. research project physicallyactive commuting in Greater Stockholm www.gih.se/pacs
- 4. individen yttre fysisk faktorer aktivitet inre faktorer färdvägsmiljön gång cykling transport
- 6.
- 7.
- 8. välbefinnande fysiskt – mentalt – socialt högt förekomst av sjukdomar/ grad av ingen sjuklighet många/ hög lågt
- 9. miljöbetingelser som bidrar till ett välbefinnande nivå av fysisk aktivitet miljöbetingelser som motverkar ett välbefinnande
- 10. Färdvägsmiljön kan påverka: • Beslutet att cykla • Avståndet •Frekvensen av cykelturer • Upprätthållande av ett beteende som cyklist • Välbefinnandet under det att man cyklar Ref: Wahlgren & Schantz 2011. Bikeability and methodological issues using the active commuting route environment scale (ACRES) in a metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6
- 11. startpunkt målpunkt • Är färdvägsmiljön säker? • Känner jag mig trygg i färdvägsmiljön? • Är färdvägsmiljön stimulerande?
- 12. stimulans otrygghet trygghet hämning
- 15. utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter: • otrygg –trygg • hämmande – stimulerande potentiella prediktorer: • variabler inom trafik, fysisk och social miljö
- 18. utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter: • otrygg –trygg • hämmande – stimulerande potentiella prediktorer: • variabler inom trafik, fysisk och social miljö
- 21. miljövariabler i färdvägsmiljöer fysiskmiljö trafikmiljö social miljö • cykelbanor/-fält/- • avgaser • konflikter vägar för cyklister mellan individen • buller separerade från bil- och andra trafik • flöde of nyttjare av motoriserade fordon färdvägen, • grönska (natur, parker, träd, • hastigheter av inklusive planteringar) motoriserade fordon fotgängare • skönhet (fulhet – • hastigheter hos skönhet) andra cyklister • rödljus • trängsel av alla sorters fordon i • backighet icke separerade • färdvägens dragning trafikmiljöer • trängsel av cyklister på cykelbanor/cykelfält
- 25. utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter: • otrygg –trygg • hämmande – stimulerande potentiella prediktorer: • variabler inom trafik, fysisk och social miljö
- 26.
- 27. utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter: • otrygg –trygg • hämmande – stimulerande potentiella prediktorer: • variabler inom trafik, fysisk och social miljö
- 28. stimulerar mycket upplevd nivå av om färdvägs- miljönsom man cyklar i som helhet hämmar/ stimulerar arbets- pendlingen hämmar mycket mycket låga mycket höga uppfattade nivåer av avgaser längs färdvägen
- 29. miljövariabler i färdvägsmiljöer Positivafaktorer Negativa faktorer • grönska • avgaser • skönhet • trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer • färdvägens dragning
- 30. miljövariabler i färdvägsmiljöer Positivafaktorer Negativa faktorer • grönska • avgaser • otrygg – trygg • skönhet • trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer • färdvägens dragning
- 31. overall perceptions of route environments for bicycle commuting stimulates a lot inhibits a lot very low very high perceptions of different route environment variables
- 32. 2007 2008 Birger Jarlsgatan, Stockholm
- 33. Mkt sannolikt val Sannoliktval Neutralt Osannolikt val Mkt osannolikt val Ref: Winters M & Teschke K. 2010. Route preferences among adults in the near market for bicycling: findings of the cycling in cities study. Am J Health Promot 25(1):40‐7.
- 34. Referenser Wahlgren, L., Stigell, E. & Schantz, P. 2010. The active commuting route environmentscale (ACRES): development and evaluation. Int J of Behav Nutr Phys Act 7:58 Wahlgren, L. & Schantz, P. 2011. Bikeability and methodological issues using the active commuting route environment scale (ACRES) in a metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6 Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012. Exploring bikeability in a metropolitan setting: stimulating and hindering factors in commuting route environments. Accepted with minor revisions by BMC Public Health. Winters M & Teschke K. 2010. Route preferences among adults in the near market for bicycling: findings of the cycling in cities study. Am J Health Promot 25(1):40‐7. www.gih.se/rhm
- 35. Tack för eruppmärksamhet www.gih.se/rhm peter.schantz@gih.se