Hälsoekonomi relaterad trill gång och cykling

1. Hälsoekonomi relaterad till gång och cykling
Föreläsning vid Transportforum den 11 januari, 2012
Peter Schantz
dr med sc, professor

3. research project
physically active
commuting in
Greater Stockholm
www.gih.se/pacs

4. WHO:s definition av hälsa 1948:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
och ej endast frånvaron av sjukdom
eller skröplighet”

5. Tre aspekter av verkan av fysisk aktivitet
samt miljöer där fysisk aktivitet äger rum
som man kan sätta ett ekonomiskt värde på:
• Sjukdomar
• Förtida mortalitet
• Välbefinnande

6. välbefinnande
fysiskt – mentalt – socialt
högt
förekomst av
sjukdomar/
grad av
ingen sjuklighet
många/
hög
lågt

7. miljöbetingelser som
bidrar till ett
välbefinnande
nivå av
fysisk
aktivitet
miljöbetingelser som
motverkar ett
välbefinnande

10. transporter fysisk aktivitet
ohälsa hälsa

11. avgaser
buller
skador
stress
ohälsa hälsa
fysisk
aktivitet

12. Om den sammantagna effekten av
fysisk aktivitet och trafikmiljöer
30.000 slumpmässigt utvalda personer, ålder
20‐93, i Köpenhamnsregionen, följdes under
14.5 år.
Effekten av att cykla till och från arbetet i
sig (i snitt 3 tim/vecka) var att den förtida
mortaliteten minskade hos män med 28%.
Källa: Andersen et al. Arch Intern Med 160:1621‐1628, 2000.

13. avgaser
buller
skador
stress
ohälsa hälsa
fysisk
aktivitet

15. Number of trips per day
Mean trip length (km)

16. Home Work
place
= commuting route
drawn by commuters

17. Distance
Perception of distance varies with environment
and the degree of usage of a route

18. antal cykelturer per vecka
10
9
8
7
6
5
Cyklister
4 medianvärden
3
2
1
0
jan mars maj juli sept nov

19. distans per cykeltur
Schematisk beskrivning av grunderna
X för WHO:s hälsoekonomiska
antal cykelturer per dag beräkningsmodell för cykling
x
antal cykeldagar per år
beräknad ekonomisk besparing genom
÷
reducerad dödlighet bland cyklister
medelhastighet
=
relativ risk för dödlighet för cyklister baserad
antal timmar på en jämförelse med den reducering av
cykling per år risken för dödlighet i Köpenhamn (0.72) som
noterats vid 3 timmar cykling per vecka under
uppskattningsvis 36 veckor per år

20. health economics and physically active commuting
mortality risk
reduction
0.72
1.00
0 1 2 3 4 5
hours/week of bicycling commuting

21. health economics and physically active commuting
mortality risk morbidity risk
reduction reduction
1.00 1.00
0
hours/week of bicycling commuting

22. startpunkt målpunkt
färdväg
kollektivtrafik

23. startpunkt = bostad målpunkt = arbetsplats
Exempel:
Stor-Stockholm
1 miljon vuxna med arbete
5% arbetspendlare per cykel
4 km färdväg mellan bostad och arbetsplats
124 cykeldagar per år

36. startpunkt = bostad målpunkt = arbetsplats
Exempel:
Stor-Stockholm
1 miljon vuxna med arbete
5% arbetspendlare per cykel
4 km färdväg mellan bostad och arbetsplats
124 cykeldagar per år
462.3 miljoner SEK per år

37. Tre aspekter av verkan av fysisk aktivitet
samt miljöer där fysisk aktivitet äger rum
som man kan sätta ett ekonomiskt värde på:
• Sjukdomar
• Förtida mortalitet
• Välbefinnande

38. Referenser
Andersen, L.B., Schnohr, P., Schroll, M. & Hein, H.O. 2000. All‐Cause Mortality Associated With Physical Activity
During Leisure Time, Work, Sports, and Cycling to Work. Arch Intern Med. 160:1621‐1628.
Matthews, C.E., Jurj, A.L., Shu, X., Li, H.‐L., Yang, G., Li, Q., Gao, Y‐T & Zheng, W. 2007. Influence of Exercise,
Walking, Cycling, and Overall Nonexercise Physical Activity on Mortality in Chinese Women. Am. J. Epidemiol.,
165: 1343 ‐ 1350.
Sælensminde, K. 2004. Cost‐benefit analyses of walking and cycling track networks taking into account
insecurity, health effects and external costs of motorized traffic . Transp Res Part A Policy Pract. 38(8):593‐606.
Schantz, Peter. 2007. Cyklisterna får hjulen att snurra. Understreckare i Svenska Dagbladet den 28 november.
Schantz, P. 2008. WHO sätter ekonomiskt värde på cykling. Svensk Idrottsforskning 3:47‐51
Schantz, P. & Stigell E. 2009. A criterion method for measuring route distance in physically active commuting.
Med Sci Sports Exerc 4 (2): 472–478
Stigell, E. & Schantz, P. 2011. Methods for Determining Route Distances in Active Commuting – Their Validity
and Reproducibility. Journal of Transport Geography 19 (4): 563–574
WHO 2011. Health Economic Assessment Tool (HEAT) for walking and cycling. Methodology and user guide.
Economic assessment of transport infrastructure and policies. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe
www.gih.se/rhm

39. Tack för er uppmärksamhet
www.gih.se/rhm
peter.schantz@gih.se