2. Mätosäkerhet A
● Mätresultat kan aldrig bli helt exakta
● Frågan är hur stora felen är.
● Alla mätningar har en viss mätosäkerhet
● Mått på hur osäkra vi är på resultatet
3. Mätosäkerhet A
● Mätfel
● Sätt att beskriva hur ett mätvärde avviker från
det sanna värdet
● Beror på: prestanda, inkoppling, användning
och miljö
● Maximalt mätfel som gäller under vissa
förhållanden
● Förenklat: instrument har ett mätfel och
mätresultat har en mätosäkerhet
4. Mätosäkerhet A
● Spårbarhet
● Möjliggör jämförelse av mätresultat
● Mätresultat tas fram via en obruten kedja av
kalibreringar.
5. Mätosäkerhet A
● Mätning=försök att ta reda på det sanna värdet
● När du vet hur noggrann din mätning måste
vara, se till att mätosäkerheten ligger i rätt
storleksordning
● Hur vet du hur noggrann mätningen måste
vara?
● Hämta från kunskap om produktens
egenskaper, regelverk, kvalitetssystem eller
liknande
6. Mätosäkerhet A
● Alla mätosäkerheter består av två delar:
● Systematisk och slumpmässig del
● Längd på snöre med måttband
7. Mätosäkerhet A
● Systematisk del: ● Slumpmässig del:
● Fel som beror på att informationen ● Skillnad som uppstår mellan
man har tillgång till är felaktig på ett upprepade mätningar och försök
likartat och ibland förutsägbart sätt ● Slumpmäsig del kan påverkas av den
● Systematisk del kan inte påverkas som mäter
genom att mäta fler gånger, felet är
ändå lika stort.
● Håller måttbandet snett, elastiskt snöre
osv
● Mätfel i utrustningen ● Reducera genom att mäta fler gånger
● Reducera genom att kalibrera och ta medelvärde
utrustningen, byta mätinstrument,
personal, mätmetod eller liknande
mellan mätningarna
8. Mätosäkerhet A
● Sannolikhet
● När mätosäkerheten anges bör också
konfidensnivån anges
● Oftast 95%
9. Mätosäkerhet A
● Bedömning av mätresultat
● Tre sätt:
1. låta kunden stå för risken
2. låta leverantören stå för risken
3. låta båda parterna dela på risken
10. Mätosäkerhet A
● Spårbar kalibrering
● Instrumentets visning har har jämförts mot
andra instrument eller normaler, och att man
kan spåra dess prestanda ända upp till
internationella referenser och normaler.
11. Mätosäkerhet A
● Dokumentation
● Krav olika beroende på arbetsuppgift
● Bör innehålla:
ID på mätobjektet (fabrikat,storlek, serienummer osv)
Plats och tidpunkt för mätningen
Förhållanden (tryck, temperatur, rumstemperatur)
Information om mätmetod (hur har mätningen gjorts)
ID på referensmätare
Namn på operatören
Datum för mätningen
Editor's Notes
Mätresultat kan aldrig bli helt exakta Frågan är hur stora felen är. Alla mätnngar har en viss mätosäkerhet Mått på hur osäkra vi är på resultatet dvs en gråzon runt mätresultatet mätosäkerhet är ett standardiserat begrepp finns regler för beräkning exempel utomhustermometer: 6 ± 0,3 beräknade mätvärdet är 6,1 och mätosäkerheten ±0,3 det betyder att det sanna värdet ligger mellan 5,8 och6,4
Mätfel Sätt att beskriva hur ett mätvärde avviker från det sanna värdet Beror på: prestanda på instrument, inkoppling , användning av instrument och i vilken miljö det används Instrument specifieras ofta med ett maximalt mätfel som gäller under vissa förhållanden. Förenklat: instrument har ett mätfel och mätresultat har en mätosäkerhet båda begreppen hänger ihop, ett stort mätfel leder till en stor mätosäkerhet.
Spårbarhet all viktiga mätningar måste vara spårbara Möjliggör jämförelse av mätresultat oavsett var de är framtagna Mätresultat tas fram via en obruten kedja av kalibreringar. Ska härledas till nationell eller internationella referenser, alla med given mätosäkerhet. Alltså om en skruv är tillverkad i Ryssland så passar den i en mutter som är tillverkad i Kina. Går till mataffären köper äpplen. Vägs till 1100 g Vägs hemma till 1050 g
Mätning=försök att ta reda på det sanna värdet finns inget mätvärde som är helt rätt. Vid vägning- endast kilogramsprototypen som är helt rätt. Behöver oftast inte bry oss för att det är så små skillnader. När du vet hur noggrann din mätning måste vara, se till att mätosäkerheten ligger i rätt storleksordning löser detta genom att ha i lite extra, ex färg sovrum. Annat om det är tex skruv och mutter då finns en viss tolerans. Hur vet du hur noggrann mätningen måste vara? Hämta från kunskap om produktens egenskaper, regelverk, kvalitetssystem eller liknande
Alla mätosäkerheter består av två delar: Systematisk och slumpmässig del Längd på snöre med måttband
Systematisk del kan inte påverkas genom att mäta fler gånger Mätfel i utrustningen hur tillverkare lyckats med att märka ut och gradera bandet Reducera genom att kalibrera utrustningen, byta mätinstrument, personal, mätmetod eller liknande mellan mätningarna Slumpmäsig del kan påverkas av den som mäter Håller måttbandet snett, elastiskt snöre osv Reducera genom att mäta fler gånger och ta medelvärde finns oftast inte tid till att mäta så många gånger underlag kan komma från tidigare mätningar, erferenhet, datablad, manualer, kalibreringsbevis osv.
Sannolikhet Förenklat-ett mått på hur trolig en händelse vid ett slumpmässigt försök är. Oftsat mellan 0-1 eller &tal om en slumpmässig process har skapat variation av värden kan man ange olika grader av sannolikhet att finna ett resultat inom olika intervall. När mätosäkerheten anges bör också konfidensnivån anges hur troligt det är att ett resultatet ligger inom det angivna intervallet beror på den valda konfidensnivån Oftast 95% Innebär att man med 95% säkerhet kan anat att det verkliga värdet ligger inom angivet intervall. Mätt 100 gånger – 95 ggr inom angivet intervall.
Bedömning av mätresultat Viktigt att inte bara titta på mätvärdet om men mäter något mot ett i förväg uppsatt gränsvärde. Man måste ta hänsyn till mätosäkerheten. Ingen får fällas på felaktiga grunder. Tre sätt: 1. låta kunden stå för risken 2. låta leverantören stå för risken 3. låta båda parterna dela på risken polis – leverantör, bilist – kund, Leverantören står för risken. Det betyder att den med lasern uppmätta hastigheten, inklusiva alla tänkbara mätfel, ska vara över hastighetsbegränsningen för att kunna bötfälla bilisten.
Spårbar kalibrering Instrumentets visning har har jämförts mot andra instrument eller normaler, och att man kan spåra dess prestanda ända upp till internationella referenser och normaler.
