Framtidens skola nu
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•235 views
Föreläsning på DKC-mässan i Övik 2016 om digitaliseringen av skolan. @janbidner @Sogeti
Recommended
More Related Content
Similar to Framtidens skola nu
More from Jan Bidner
More from Jan Bidner (11)
Framtidens skola nu
- 1. Framtidens skola nu DKC-mässan Ö-vik 15 juni - 2016 Jan Bidner, Sogeti
- 3. VAD ÄR SKOLA? VARFÖR SKOLA? HUR UTBILDARVI FÖR FRAMTIDENS YRKEN? VARFÖR SPEL & DIGITALT? HUR LÄR VI OSS?
- 4. Divider slide Text style Vartannat yrke Existerar inte 2035 2015 - STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING OXFORD UNIVERSITY
- 5. 5 2035
- 7. 7 Att lära sig är att UPPLEVA Allt annat är bara information
- 8. 8
- 9. 9 INNER MOTIVATION SELF DETERMINATIONTHEORY DECI & RYAN SJÄLVSTYRE – BEMÄSTRA - SYFT
- 10. 10
- 11. VARFÖR SER SKOLAN UT SOM DEN GÖR? 11
- 12. 12 1864 1950
- 13. 13
- 14. 14 INTE ”ROBOTAR” PROGRAMMERARE
- 15. 15 INTE BARA ”SPELARE” SPELDESIGNERS
- 16. SKOLVERKETS REMISS OM DIGITALT 16 ”…hur digitaliseringens möjligheter påverkar samhällets utveckling och oss som individer...” ”….ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik…” ”…utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik” ”…hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning…” Dator till alla (!)Höjd digital kompetens
- 18. 18
- 19. 19 DU BEHÖVER ”B” FÖR ATT KOMMA IN
- 20. 20
- 21. 21
- 22. 22
- 23. 23 Såå.. Herr Widegren sitter och ”tjattrar” ser jag!
- 24. 24
- 25. 25
- 26. 26
- 27. UNGA LÄR SIG PÅ NYA SÄTT IDAG
- 28. STRUKTURER FÖR ATT TILLÅTA MISSLYCKANDEN 28 LEVEL FAILED! TRY AGAIN?
- 29. ÖGONBLICK ÅTERKOPPLING & ÅTERKOPPLING OM PROGRESS 29
- 32. 32
- 33. 33
- 34. @janbidnerTACK FÖR MIG! 072-2149913
Editor's Notes
- Skolan tappar pucken i sin tvekan om vad som är dess uppgift. Vi har inte ett samhälle idag. Vi har åtminstone två. Den virtuella världen och köttvärlden. Ochgränsen mellan de här världarna suddas ut. Det har inte längre nån betydelse VAD som är VAD. Så Vad ÄR skolans uppgift förutom att vara ett relevant socialt sammanhang med lärare som ger mig de bästa möjligheterna för mitt lärande? Vad är framtidens skola och vad är skolans framtid? Och framtiden är ju som vi alla vet redan här. Den är bara ojämnt fördelad som William Gibson sa. Skolan har som jag ser det tre stora uppgifter för att vara relevant.
- 1) Att lära oss tänka (använda kunskap) 2) Att lära oss hur vi lär oss (utifrån våra förutsättningar och behov) och 3) sist men inte minst: hålla lusten till lärandet levande (inte döda genom att tråka ut, kräva att vi ska vänta, anpassa sig, lära sig på ett visst sätt och i en viss ordning som inte tar hänsyn till passion och eget driv i särskilt stor utsträckning)! Det sista är det viktigaste!!!!Alla medel är tillåtna! Fokus idag är på att klara av, mäta och anpassa. Det är helt galet. (i systemet - duktiga pedagoger och enstaka skolledare kringgår och hanterar detta med eget driv) Skolan som system och koncept idag har mycket att bevisa när det gäller relevans sin relevans i samhället!
- Så jag har ställt mej de här frågorna. Vad är egentligen skolan och vad ska vi ha den till? Hur vi lär oss egentligen? Hur blir vi hela människor och samhällsmedborgare Och hur blir skolan relevant för yrkeslivet? Varför kan spel och digitalt vara relevant i skolan?
- Stiftelsen för Strategisk forskning tog fram statistik förra året för hur stor sannolikheten var att vissa svenska yrken skulle finnas kvar om 20 år Lite förenklat kan man säga att 2,5 miljoner svenska yrken – dvs ungefär vartannat yrke med stor sannolikhet kommer att försvinna fram till 2035 fotomodeller m.fl. 98,0% bokförings- och redovisningsassistenter 97,0% maskinoperatörer, trävaruindustri 97,0% biblioteksassistenter m.fl. 96,6% kassapersonal 95,3% medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 95,0% övriga maskinoperatörer och montörer 94,8% försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 94,4% torg- och marknadsförsäljare 94,0% övrig kontorspersonal 94,0% renhållnings- och återvinningsarbetare 93,0% kontorssekreterare och dataregistrerare 92,2% montörer 91,4% maskinförare 90,2% maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 89,8% lokförare m.fl. 89,6%
- de som börjar första till fjärde klass i höst är 27-30 år 2035 då och precis i sina första jobb. Hur ska skolan utbilda dom tänker vi? Hur stor tror Vi att efterfrågan på duktiga lagerarbetare, lägre tjänstemän och lokförare då? Vilken kompetens utbildar vi för? Och framförallt. Är det okej att låsa in och gömma bort det digitala? Jag tycker inte det. Men det är inte tekniken som är viktig här. Det är mindset. Vilket mindset behöver vi? Vad ska vi lära oss och hur lär vi oss det?
- Utbildning är bara ett perspektiv. Man kan inte lära någon annan något. Lika lite som man kan motivera någon annan om det saknas inre motivation. Lärandet är en process som bara kan uppstå i en människan. Det går inte att skedmata nån med kunskap för den fastnar inte på allvar förrän man den blir relevant för mig där jag är. Tills jag är mottaglig , nyfiken och kan och vill omsätta den. D.v.s.
- Vi pratar om upplevelser. Kunskap är bara information. Tills vi UPPLEVER den och kan omsätta den i praktiken. Människan fungerar så. Det som inte är intressant sorterar vi bort.
- Det handlar kort sagt om Lust till lärande. Lust till lärande är skolans absolut viktigaste uppgift. Att hålla den inre motivationen och lusten till lärandet vid liv och inte döda den. Så vad är inre motivation?
- Så då vet vi vad som behövs för att lärandet ska hända och lusten och nyfikenheten skall triggas. Hur skapas de yttre förutsättningarna för detta? Jag läste nyligen en debattartikel i gratistidningen dagens arena
- Jag snubblade över den här artikeln på baksidan av gratistidningen Dagens arena för ett tag sen. Först tänkte jag: JA! Absolut. Håll dem borta. Sen började jag fundera lite. PÅ det här t.ex.
- Men vetenskapliga grunder…. Skolforskningen är ju inte så nog med vetenskapen så vi tar och gör en ordentlig vetenskaplig studie. Vi hoppar tillbaka i tiden 152 år till 1864 när begreppet klasser uppstod.
- Klasstorleken baseras på vad som är en lämplig storlek att leda. Kunskapen om de hämtades från en plutons storlek. 10-25 personer. Skolan är en institution som har överlevt sig själv. Klasser som följer varandra, katederundervisning (som baseras på att man från början lånade kyrkan och predikorummet och det var prästen som även agerade lärare och predikad), terminer (för att man behövde barnen hemma till slåttern och potatisskörden). Och sen har vi ju hela industritänket där allt skall löpa smidigt och likriktat. Allt är inte dåligt. Men vi behöver reflektera på vilka koncept vi har byggt skolan på och fundera på om de fortfarande är vettiga och gångbara idag. No matter what?
- Men det finns ju andra koncept och designtänk än dessa. Koncept som är mer. Tid, plats och rumsoberoende. Andra koncept för lärande, andra möjligheter och moderna tekniker. Lärande kanske kunde ha fokuserat mer på storytelling runt lägerelden. Kring leken eller spelet. Runt teater och rollspel. Adaptivt lärande, internet och VR.
- hoppar tillbaka till det här med relevansen för skolan när det gäller yrken är och vilken kunskap vi behöver är att vi behöver mer kreativitet och mer problemlösningsfokus. Förmågorna handlar mycket om det här. Analys, kommunikation, Metakognition, procedurell förmåga och uppfattning om begrepp.
- Det är egentligen spotOn speldesign. Vi behöver fler speldesigners istället för spelare. Sen blir man oundvikligen rätt hyfsad bra på vad som är bra speldesign om man lever i den och reflekterar kring den. Man kan lära sig mycket av att spela spel om bl.a. strategi, samarbete och problemlösning. Och ännu mer av att designa spel själv. Hur många har läst skolverkets remiss om digitalisering? Hand upp.
- Samtidigt som skolverket funderar på det här så har vi 12-åringar som kodar egna iphoneappar
- Var det någon som läste detta i veckan? Hugo tyckte det var osmidigt med övningsboken när han åkte buss. Så han kodade en egen app. Hugo är 12 år. Han är inte särskilt unik. Idag tänker många barn i speldesign och bra design. Om vi låter dem. De är uppvuxna med den typen av design. Så här är det. Jag tror att skolan tappar på pucken på sin långsamhet och på många sätt bromsar barnen i deras naturliga lärande och utveckling genom att tvinga på dem old school utbildning. De kan så mycket om bra tekniker för att lära sig. Om de inte får vara digitala i skolan så är de digitala på sitt sätt. De trampar upp egna stigar. De finner sig i det vi säger till dem. När vi låser undan tekniken. MEN BARA AV EN ENDA ORSAK. För att de har accepterat att det är vi är som sätter spelreglerna. Med skrämsel och betyg om att lyckas i livet. Vår model or the high-way.
- Men handen på hjärtat. Vet vi vad vi gör? Vilket samhälle utbildar vi för? Hur disruptas skolan?
- Det här är vi. De digitala dinosaurierna. Vi tror inte riktigt på möjligheterna med den nya tekniken. Vi är rädda för den för vi förstår den inte riktigt. Eller så är vi är rädda att det ska göra oss obsoleta. Vi envisas med att betrakta internet och digitala tjänster primärt som förströelse. Och telefoner som nåt som man primärt ringer med.
- Och klockor som någoting som bara är till för att visa tiden.
- Så hur gör vi när vi gör läromedel digitala?
- Ja då gör vi som vi alltid har gjort. Vi stoppar bara in det i datorn. Voila! DIGITALA BÖCKER. Precis som vi gjort innan för att det inte fanns så mycket att välja på. Datorn var en räknemaskin och sen en skrivmaskin. Och vi kan slänga in räkneuppgifter och målarböcker. Men det gör inte bättre. Vi Kapslar in utbildningen i en kloss som snart är obsolete. Så att vi kan styra kunskapen. Men damer och herrar. Det går inte. Fantasin vinner över kunskapen varje gång. Och nyfikenheten och Lusten till lärandet. Nu tänker jag visa en film.
- Det finns skolor som satsar på att låta elever ta prov hur många gånger som helst. Som i ett spel där du får hålla på tills du lyckas. Som i guitar hero. Tills du blir expert. Om du vill. Vi lär oss inte att ”HANTERA STRESSADE SITUATIONER” genom den stress och oro som ett nationellt prov innebär. Vi lär oss att det INTE är ok att misslyckas. Det är sjukt.
- Allt det som behövs för inre motivation med andra ord.
- Digital och mobilt med Internet inneb’r- All världens kunskap i fickan. Information at your fingertips. Det ger också unika möjligheter för lärare att faktiskt räcka till för alla. Det skapar också nya möjligheter och medel för elever som inte lär sig bäst genom att sitta still och vara tysta, nya sätt att kommunicera för de som inte är extroverta att ingå i klassdiskussioner och redovisningar. Och grupparbeten kan bli mer demokratiska. Kunskapen kan också bli mer fysiskt och taktil genom digitalt. Vi kan laborera och skapa lustfyllda upplevelser. Abstrakt ämneskunskap kan upplevas och får fler möjligheter. Klassrumsinteraktionen kan förbättras. Vi behöver inte ens klassrummen på samma sätt. Vi har allt vi behöver i fickan.
- Sogeti har hjälpt skolan att bli digital. T.ex. Ådalsskolan i kramfors. Där eleverna designade sitt lärande i Course! Vi har lyssnat på deras behov och idéer om hur de vill engagera sig i sitt lärande utanför skoltid. Möjligheterna för framtidens lärande är enormt stora. Om vi inte dribblar bort det i remisshanteringen. Jag tänkte avsluta med att visa en video som jag blev helt knockad av och varför jag tror Virtuell och Mixad Verklighet är en revolution och ett paradigmskifte i utbildning och lärande. Google Tilt Brush till HTC Vive.
- Lärande en uppslukande upplevelse. Ännu mer så med VR?
- Det var det. Tack för mig. Ni hittar mig i podden gamificationfredag, på sogeti eller i sociala media om ni vill tjattra. Kom igen nu så gör vi skolan relevant.