1.
Traditi
ionell har
rmonilära baserad på den
a
fyrstä
ämmiga satsen
s
U
Uppsala uni
iversitet
Institu
utionen för musikvet
r tenskap
Version 2011-04-12

2. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet 2
Satslära
Förord
Detta kursmaterial är en pappersutskrift av satsläredelen i den webbaserade distanskursen
Musikteori 1, 15 högskolepoäng, som ges vid institutionen för musikvetenskap vid Uppsala
universitet. Kursen ligger helt och hållet på Internet och kan läsas i valfri studietakt. Som
aktiv studerande har man tillgång till lärare som rättar inlämnade uppgifter och besvarar
frågor, det finns instruktionsvideor och diverse andra hjälpmedel att tillgå.
Anmälan till kursen görs på studera.nu.
Kursmaterialet får användas fritt, kopieras fritt men inte ändras utan författarens tillstånd.
Uppsala 2011-04-12
Ola Eriksson
Institutionen för musikvetenskap
Box 633, 751 26 Uppsala. Besöksadress: Thunbergsvägen 3H.
Tel 018-471 1566. Epost: Ola.Eriksson@musik.uu.se
Tel till kursamanuens: 018-471 6865
www.musik.uu.se
2

3. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
3
Satslära
Vad är sa
d atslära?
Satslära eller harm
a, monilära som ämnet ock kallas, handlar om ackords upp
m kså h pbyggnad och hur
o
de förbiinds med va
arandra. Satsläran omfaattar ackord
dtyper och st
tämföringsp
principer frå den
ån
västerlä
ändska konsstmusiken unnder tiden c 1700-190 och är en allmän gru
ca 00 n undkurs för vidare
studier i musikteori och musik
i kaliskt hantv
verk.
De ackoordtyper de är fråga om är dur- o molltrek
et o och klanger i oli lägen (m läge me
ika med enas
vilken a ackordets toner som ligger i bas
av s sen), treklan
nger med tilllagd sext (t
t.ex. C6),
kvartför
rhållningar (sus4-ackor septima
rd), ackord (C7, Cmaj7), no onackord (C C7-9),
C9,
dimacko (Cdim) och några ackord som endast före
ord a ekommer i vissa ackord
v dföljder som det
m
neapolit
tanska sexta
ackordet.
Det ackkordbetecknningssystem som anvä
m änds här kal funktion
llas nsbetecknin
ngar. De utg från
går
tonarten tre huvud
ns dackord toni (i C-dur C), subdo
ika r: ominant (F) och domina (G). De är alltså
ant
oberoen av tonar
nde rt.
Det klangmedium man norma arbetar m i dessa övningar är den blanda kören för
m alt med r ade fö
vilken m skriver en fyrstämm sats (so
man mig opran - alt - tenor - bas). Man anvä
änder två nootsystem
för detta damrösterna på det övre system och mansrösterna på det nedre.
a: ö met å
I övning
garna är me elodistämma (= sopran
an nstämman) och ackorden givna. D
Därmed är äv
ven
basstäm
mmans toner bestämda även om ma kan välja i vilken ok de ska ligga. Tonv
r ä an a ktav vikten i
dessa övvningar ligg sedan på att åstadko
ger å omma en br stämförin och här är det då fra
ra ng amför
allt mell
lanstämmor (alt och tenor) det h
rna handlar om.
.
inflytandet på hur en sa är uppby
Största i ats yggd har stä
ämföringen. Se och lys
ssna på följa
ande
exempe (ett avsnit ur Mozart Trollflöjte ursprung tonart Ess-dur). An
el tt ts en, glig E nvänd gärna
hörlurar datorernas inbyggda högtalare b
r, brukar inte vara så värst bra!
v t
mp3-001
Om vi f
förenklar no
otbilden kan vi lättare s stämförin
n se ngen:
mp3-002
Vi ser e överstämma som ligg hela tak
en ger kten, flyttar sig ned en ters i nästa t
t takt och ytterligare
en ters i nästa takt. De två und
derstämmorn rör sig st
na tegvis fallan i paralle terser:
nde ella
3

4. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 4
4
Satslära
mp3-003
Här syn tydligt att det är stäm
ns t mföringen (l
linjerna) som bestämme vilka ack
m er kord det blir Själva
r.
ackordf
följden i sig är något he annat:
elt
mp3-004
Syftet m
med studier i satslära är a
att man ska lära sig hur ackord är up ppbyggda, vvilka
stämföriingsprincipe
er som gäller r för dem och
h ‐ inte minsst ‐ att öva up
pp satstekniiken, d.v.s.
förmåga an att överbl
licka ett kom
mplicerat mu usikaliskt för
rlopp.
4

5. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 5
5
Satslära
Någ gr
gra rundlä nde be pp
äggan egrep
Här går vi igenom vad som me
enas med tr
reklanger i olika lägen, stämavstån stämkorsning,
o nd,
fördubb ton sam vilka omf
blad mt fång som de fyra körstä
e ämmorna ha Följande
ar. e
beteckn
ningssystem används:
m
 T
Tonarter b betecknas med stor bok
m kstav för dur och liten för moll.
r f
 T
Tonnamn b betecknas med små bok
m kstäver. C-d
durskalans 7:e ton kalla h (i mots till
7 as sats
d anglosa
den axiska tradit
tionen där d kallas b). Sänkt h kallas b.
den b k
 A
Ackord bet tecknas med stor bokst plus eve
d tav entuellt förte
ecken och e
eventuellt til
llägg,
t
t.ex. C, Fm, Ddim, Bb, Eb, Ab, F# och C#.
, , #
 F
Funktioner betecknas med T, S, D för durac
r ckord och t, s, d för mol
llackord (pl olika
lus
t
tilläggsteck
ken).
Treklan nger
I de inle
edande övni
ingarna hanndlar det enb om dur och molltr
bart r- reklanger. D
Dessa består av
r
grundto ters och k
on, kvint. Skilln
naden mella dur- och molltreklan är att d är en stor ters
an nger det
mellan ggrundtonen och tersen i durackord och en lite ters i mol
d en llackord.
mp3-005
Treklang
ger i olika läg
gen
Termen 'läge' förek
n kommer i ol samman
lika nhang inom satsläran. I det här fal handlar det om
m llet
vilken a ackordets tre toner som ligger u
av s underst. Ack
kordets kara
aktär är till s del bero
stor oende
av vilke ton som ä baston.
en är
Om ack kordets grun
ndton ligger i basen säg ackordet vara i grund
r gs dläge, om te
ersen ligger i basen
r
i tersläg och om k
ge kvinten ligge i basen i kvintläge.
er
edande övni
I de inle ingarna skall alla ackor vara i gru
rd undläge.
mp3-006
5

6. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 6
6
Satslära
Satstyp
p
Satsläre
eövningarna ska med nå
a ågra undant skrivas som en fyrs
tag stämmig sat för en bla
ts andad
kör best
tående av st
tämmorna
sopran
alt
tenor
bas
Utgångsspunkten är en melodis
r stämma (= ssopranen) och ackordbeteckningar i form av
o r
funktion
nsbetecknin
ngar (T, S, D o.s.v.):
Sopransstämman (= melodin) är given och under nots
= ä h systemet ang först ton
ges narten (G-d och
dur)
sedan ac
ckorden me funktions
ed ssymboler. N övningen är klar kan den se ut som nedan
När n:
mp3-007
Körstäm
mmornas omf
fång
soprane omfång är c1-a2
ens
altens o
omfång är f0
0-d2
tenorens omfång är c0-a1
s r
basens oomfång är E
E-d1
mp3-008
6

7. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 7
7
Satslära
mp3-009
mp3-010
mp3-011
Ackorde
ens läge
I de förs övningarna ska alla ackord var i grundläg det vill säga ha grun
sta a ra ge, s undtonen i basen.
Följand exempel v
de visar C-dur ackord i gru
rundläge (gr
rundtonen c i basen), te
ersläge (ters e i
sen
basen) o kvintläg (kvinten g i basen). På det övre systemet li
och ge e igger soprannstämman ocho
altstämm och på det nedre te
man enor och ba
as.
mp3-012
Avståndet mellan kö
örstämmorn
na
För att f en homog klang sk avstånde mellan so
få gen ka et opran och alt inte överst
tiga en oktaav,
likaså m
mellan alt oc tenor. Me
ch ellan tenor o bas kan avståndet vara större, upp till okt plus
och n tav
kvint.
Stämkor
rsning
Stämkorrsning (att t exempel alten ligge ovanför so
till l er opranen) sk inte förek
ka komma i
övnings
ssatserna.
7

8. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet 8
Satslära
Fördubbling av toner
Ha alltid koll på vilken ton i ackordet som fördubblas. I de första övningarna gör man det
lättast för sig genom att (nästan) alltid fördubbla grundtonen. I något fall blir stämföringen
bättre med tre grundtoner och en ters (kvinten utelämnas). Undvik framför allt
tersfördubblingar. De är bra att ta till i vissa fall som vi kommer in på längre fram men i
början brukar de leda till stämföringsfel typ kvint- eller oktavparalleller.
8

9. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 9
9
Satslära
Repetit
tionsfrågor
1. Vilka ackord inn
a nehåller toner som ligg er utanför körstämmornas normala omfång?
k a
2. Vilka av följande ackord stå i grundläg (har grun
a år ge ndtonen i ba
asen)?
3. Vilka ackord stå i sammant
a år trängt läge?
?
4. I vilk ackord är det för stor avstånd m
ka r rt mellan närlig
ggande stäm
mmor?
9

10. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
10
Satslära
5. I de f
första övnin
ngarna ska ackorden be stå av två grundtoner, en ters och en kvint. I
a g e
undanta agsfall kan m av stäm
man mföringsskä ha tre grun
äl ndtoner och en ters (me ingen kv
h en vint).
Vilka av följande a
v ackord är fel
laktigt skriv utifrån denna regel
vna d l?
Varför
r alla dessa
a regler?
Du kommmer i den h kursen att stöta på e hel del re
här a en egler för hur man ska sk
r skriva musik Det
k.
kan han om hur ackord byg upp, hur stämföring ska göra mellan ol
ndla ggs r gen as lika typer av
a
ackord m
m.m.
Men, ka man verk
an kligen ställa upp regler för hur mu ska vara beskaffad? Många mu
a r usik a ? usiker
som är v
vana att frit improvise brukar ty
tt era ycka det kän väldigt konstigt att plötsligt ha en
nns t a
massa strikta regler för vad ma får göra och (definit vanligas inte får g
r an tivt st) göra. Dessa åsikter
a
och kän
nslor hos vår studenter är oerhört viktiga att ta på allvar! Det blir dä
ra r t ! ärför en mycket
angeläg uppgift a kunna ge en motive
gen att e ering för anv
vändandet av ett regels
a system som kan
accepter av perso
ras oner vars förstahandsreeaktioner är negativa el åtminsto skeptisk
ller one ka.
Alltså, v
varför alla d
dessa regler
r?
1. En fö
örsta följdfrå exister det överh
åga: rar huvudtaget någon form av musik s
m som inte ha ett
ar
regelsys
stem?
Svar: ne Det som utmärker en viss musik
ej. kstil är dess begränsni
s ingar: vad m får gör och
man ra
vad man inte får gö De som känner en musikstil väl märker genast om en musiker håller sig
n öra. m v g n h
till den eller avvike från norm Däremo är det ytt
er men. ot terst få musikstilar som är kodifier
m rade,
alltså dä man gjort en explicit beskrivnin av regelsystemet. De är också en mer ell
är t t ng etta å ler
mindre komplicera uppgift. Att sätta upp ett regelsy
ad A p ystem för Sttravinskys k
kameleontliknande
stilbrytn
ningar torde vara en nä
e ästan oövers
stigligt svår uppgift, meedan en koddifiering av
Palestrin musik ä relativt ta
nas är acksam att ta sig an.
a
2. Men varför just d
detta regels
system?
Dessvär är frågan fel ställd: det är inget regelsystem för en vis stil utan e hopkok av
rre n t m ss ett a
stildrag från period 1700-19 som ma av pedago
den 900 an ogiska skäl har samma anfört till ett
t
läromed delspaket. D är inte av
Det vsett som et regelsyste som ska användas f kompon
tt em a för nerande
10

11. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet 11
Satslära
idag, utan det har en pedagogisk funktion och ger dessutom en mycket bra insikt i musik från
den historiskt viktiga perioden 1700-1900 (varifrån huvuddelen av dagens konsertrepertoar är
hämtad).
3. Det är pedagogiskt lämpligt att ha ett tydligt regelsystem att luta sig emot. Då kan man säga
rätt eller fel i stället för att komma med mer glidande och vaga omdömen. Bra för nybörjaren
(men enbart för nybörjaren!).
Alltså, du som är uppvuxen med power chords, eller kvintparalleller som de kallas i
satsläresammanhang, kan lugnt fortsätta med dessa i din egen musik. Det du gör här är att
skriva på ett historiskt sätt. Syftet är att förstå stämföring och ackordbyggnad i det klassiska
perspektivet, för att du därigenom ska kunna tillägna dig ett tekniskt kunnande som du har
nytta av i alla musikaliska sammanhang.
11

12. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
12
Satslära
Huv
vudtre
eklanger i durto
onart
Tonika (T), subdom
minant (S) och dominan (D) är de tre huvudtr
o nt e reklangerna a.
Dessa tr ackord lig
re gger intill varandra på kvintcirkeln Tonikan i mitten, sub
v n. ubdominante en
en
kvint ne och dom
edåt minanten en kvint uppå
n åt.
Vi ska b
börja med a studera st
att tämföringen vid övergå
n ången från D till T. Än så länge sk alla
n ka
ackord v skriver vara i grundl
vi läge, alltså g
grundtonen i basen, och ha fördub
h bblad grundt ton:
bestå av två grundt
v toner, en ter och en kv
rs vint. Undant
tagsvis kan man ha tre grundtoner och en
r
ters om det gör stäm
mföringen bättre. Följa
b empel visar förbindelsen D- T i C-dur:
ande notexe en
mp3-013
D har grrundtonen g i basen och T har gru
undtonen c i basen. Det finns alltså bara två al
å lternativ
för bass
stämman hä antingen gå en kvart uppåt eller en kvint ne
är: t r edåt.
Den and grundton i D (här i altstämm
dra nen r man) brukar upprepas och blir då k
kvint i T.
Tersen i D är den to som är viktigast i st
on v tämföringen då den kan gå ett halv tonsteg till en ton
n n vt
i T. Här i sopranen går h ett ha steg upp till c, den andra grundtonen i T. De halva to
r alvt p onstegen
brukar u
upplevas som att det fin en sorts drive mot en upplösni i dem oc de kallas
nns s ing ch s
ledtonsteg.
Nu är de bara 1 ton kvar, näm
et n mligen kvint i D (här i tenoren). Eftersom vi inte har nå
ten i ågon ters
i T ännu så får den gå dit.
u
En bako omliggande princip för denna stäm
r mföring är att stämmorn ska hopp så lite som
a na pa m
möjligt med undan av basen som ju int har några andra möjligheter här Särskilt
ntag n te a r.
mellans stämmorna b gå närm vägen t en ackor
bör msta till rdton i nästa ackord. På så sätt får man en
a å
klanglig homogen sats. Det är också bätt att ha ste
gt r tre egvis gående mellanstäm
e ämmor eftersom
steg allt ger en m
tid melodisk effe medan s
ekt språng hulle om buller skapar "då
er r åliga melodier".
Här ned ses tre v
dan varianter på denna stäm
mföringsmod Det är bara den inb
dell. nbördes ordn
ningen
mellan d tre övre stämmorna som skiljer I samtliga fall går bas från gru
de r. a sen undtonen i D till
grundto
onen i T, ant
tingen en kv nedåt e ller en kvar uppåt. Ter
vint rt rsen h går e halvt steg
ett g
12

13. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
13
Satslära
(ledtonssteg) upp til c, grundto
ll onen i T. De andra gru
en undtonen i D (g) ligger kvar och blir kvint
r
i T. Slut
tligen går k
kvinten i D (d) ett steg u till terse i T.
( upp en
mp3-014
Förutom basen rör sig de andr stämmorn stegvis el med ton
m ra na ller nupprepning
g.
Övning
gar på D‐T‐
‐förbindels
sen
1. T vilken t ska base gå?
Till ton en
o f
från d till g
o f
från d till h
o l
ligga kvar p d
på
2. V ska ter
Vart rsen i D (fiss) gå?
o T
Tersen ska ligga kvar
o T
Tersen i D g alltid til tersen i T
går ll
o T
Tersen är et ledtonsteg och ska gå ett halvt steg uppåt till g
tt g å
3. K
Kvinten i D (a) går till
o g
grundtonen i T
n
o t
tersen i T
o l
ligger kvar
4. D andra g
Den grundtonen i D
o g till grun
går ndtonen i T
o l
ligger kvar
o g till terse i T
går en
13

14. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
14
Satslära
Lämn in för rät
na ttning
Huvudt
treklanger
r ‐ 2
Finns de andra sät att skriva följden D-T I den modell vi har studerat nås tonikans grundton
et tt T? s s g
stegvis n
nerifrån, terrsen i D går upp till gru
r undtonen i T. Grundton kan äve nås stegv
T nen en vis
uppifrån
n:
Här finn det två st
ns tämföringsa
alternativ:
1. Man prioriterar a ledtonen h får gå he till grund
att n em dtonen i T. Då får man ett ackord med tre
D m
grundto
oner och en ters. Klange blir mind fyllig men stämföri
en dre m ingen blir sm
midigare.
2. Man prioriterar a få ett fullständigt ac
att ckord varvid stämföring blir lida
d gen ande. Ledto
onen går
till kvin i T i stä
nten ället för till grundtonen I detta fall kan man också skriva så här:
g n. l o a
Här ligg den andr grundton g kvar o ledtonen h går upp till tersen i T i stället.
ger ra nen och n
Huvudt
treklanger
r ‐ 3
Följden D-T är en f
n förflyttning en kvint ne
g ntcirkeln. Detsamma gä
edåt på kvin äller följden T-S.
n
Det är a
alltså exakt samma stäm mföringsprinnciper som gäller för både D-T oc T-S. Följden G -
b ch
C är D - T i C-dur o T - S i G-dur:
och G
14

15. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
15
Satslära
Därmed återstår att se närmare på följden S - D. När vi gjort det kan vi skri hela följ
d t e n t iva jden T -
S - D - T den vanli helkadensen. (Följd D - S fö
T, iga den örekommer knappast al i det stilo
lls område
vi rör os i här; där
ss remot är den vanlig i bl
n lues och roc
ck.)
Till skil pektive T oc S så har S och D ing gemensa ton. Ingen ton
llnad från T och D resp ch gen am
kan såleedes ligga k
kvar.
Stämför
ringen ser i regel ut som i det övre av nedanst
m e tående två exempel:
e
15

16. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
16
Satslära
Konson
nans och dissonans
Begrepp konsona och diss
pen ans sonans anväänds i olika
betydels Inom sa
ser. atsläran bete
ecknar konssonans ett
intervall eller ett ac
ckord som är självständ
ä digt.
Dissonaanser är däre emot kringggärdade av r restriktioner
och får inte uppträd hur som helst utan ä relaterade
da är e
till omg
givande kon nsonanser på ett antal ol
å lika sätt.
Konson nanta interva är prim, ters, kvint, sext och
all
oktav. D
Dissonanta i intervall är sekund, kva och
art
septima Konsonan klanger är huvudsak
a. nta ä kligen dur-
och mol lltreklanger i grundläge och tersläg
r e ge.
Ett spec
cialfall är kv
varten. En melodisk kv (tonerna
m vart a
kommer i följd) är ett konsona intervall medan en
r ant l
harmonisk kvart (to onerna infal samtidig är ett
ller gt)
dissonannt.
Det finn vidare två slags kons
ns å sonanta inte
ervall: fullk
komliga (eng perfect) o ofullkom
g. och mliga
(imperfe
fect). De fullkomliga ha bara en n
ar normalstorle kallad re de är prim kvart (so
ek, en; m, om
melodis intervall), kvint och oktav. De ofullkomlig har två no
skt h ga ormalstorle
ekar, stora och små;
de är ter och sex
rser xter. Benäm
mningen "ful llkomlig" ko ommer från det medelt
n tida sättet at
tt
beskriva intervall, n
a nämligen so talförhål
om llanden. De fullkomlig konsonan
e ga nterna utmär av
rks
enkla ta
alförhålland (mätta so stränglä
den om ängder på de tiden, som frekvense nuförtide
en m er en):
prim (1: oktav (2
:1), 2:1), kvint (3:2) och kv (4:3)
( vart
Terser o sexter h mer kom
och har mplicerade ta
alförhålland som äv är beroe
den, ven ende av vilk typ
ken
av stäm
mning som an
nvänds.
16

17. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet 17
Satslära
Förbud mot parallellföring av fullkomliga konsonanser 1300‐1900
Från att ha varit en dominerande stämföringsmodell i organum-satser (se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Organum) försvinner parallellförda kvinter omkring år 1300 och
dyker inte upp igen förrän kring sekelskiftet 1900.
Parallellföring av oktaver förekommer i speciella sammanhang, t.ex. för att få en så kraftfull
klang som möjligt. Men i så fall är det konsekvent genomfört. I vanlig fyrstämmig sats
undviker man att stämmor plötsligt börja röra sig i primer eller oktaver; satsen blir ju då
trestämmig med en stämma dubblerad.
I orkestersats är oktaveringar, ibland i flera oktavlägen, mycket vanliga men detsamma gäller
här att man skriver konsekvent i oktaver eller inte alls.
Den enda organum-modell som överlevde sekelskiftet 1300 var parallellföring av kvarter,
dock inte i dess "rena", nakna form utan som faux bourdon-sats. (Se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Faux-bourdon.) Här må man dock observera att kvarten inte får
bildas med basstämman utan måste ligga högre upp i ackordet. Denna stämföring kan
beskrivas som parallellföring av treklanger i tersläge (har tersen som baston) och användes
flitigt ända fram till sekelskiftet 1900.
I det övre exemplet går basen ett steg uppåt från grundtonen i S till grundtonen i D. Övriga
stämmor går nedåt till närmaste ackordton i D.
Det nedre exemplet visar en ren parallellföring av hela ackordet: alla stämmor går ett steg
uppåt. Detta sätt att skriva är främmande för det stilområde vi håller på med här men
förekommer ofta i senare tiders musik som t.ex. impressionism omkring sekelskiftet 1900,
blockackord i jazz m.m.
Det icke önskvärda sättet att föra stämmorna i det undre exemplet brukar kallas förbud mot
parallellföring av fullkomliga konsonanser. Vi ska reda ut detta i nästa avsnitt.
Prim‐ kvint‐ och oktavparalleller
Parallellföring av två stämmor i primer, rena kvinter eller oktaver eller oktavförskjutna toner i
dessa intervall, t.ex. duodecimor (oktav + kvint) ska alltså undvikas i våra övningssatser. I den
västerländska musiken under tiden ca 1300- ca 1900 undveks denna typ av stämföring. (Dock
inte helt hundraprocentigt; tonsättaren Johannes Brahms roade sig med att ge ut en bok där
han samlat exempel på oktav- och kvintparalleller från kända tonsättare. Boken heter kort och
gott Oktaven und Quinten.)
Här nedan finns exempel på de paralleller som ska undvikas (kvinter, oktaver, primer och
duodecimor):
17

18. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
18
Satslära
mp3-015
mp3-016
mp3-017
mp3-018
Observe dock att upprepade toner på kv
era t vintavstånd inte är en kvintparallel För att en sådan
k ll. n
ska upp måste st
pstå tämmorna gå till en ann kvint.
g nan
Ungefär som en pri eller ok
r im- ktavparallell är att gå fr en prim till en oktav eller omvänt och
l rån v
denna st
tämföring s också un
ska ndvikas.
Ett spec
cialfall är att gå från en kvint i mot
n trörelse till en duodecim eller om
ma mvänt:
mp3-019
Denna s
stämföringssmodell var vanlig ända in på 1600
a 0-talet då de försvann helt. Vi ska
en n a
undvika den i övnin
a ngssatserna
a.
18

19. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 1
19
Satslära
Övning
g på kvintp
paralleller
Två stämmmor som b bildar en kv eller du
vint uodecima (k
kvint + oktav ska inte g till ett an
v) gå nnat
kvint- e
eller duodecimainterval Att samm kvint upp
ll. ma prepas är all inte ett stämföringsfel.
ltså
1. I vilka acko bildar te
ord enor och bas en kvint?
s
mp3-020
o T 1 acko 1
Takt ord
o T 1 acko 2
Takt ord
o T 2 acko 1
Takt ord
o T 2 acko 2
Takt ord
o T 3 acko 1
Takt ord
o T 3 acko 2
Takt ord
o T 4 acko 1
Takt ord
2. I vilk fall uppst en kvintp
ka tår parallell me
ellan tenor och bas?
o
Se föreg
gående note
exempel.
o M
Mellan ackoorden i takt 1
o M
Mellan takt 1 och 2
t
o M
Mellan ackoorden i takt 2
o M
Mellan takt 2 och 3
t
o M
Mellan ackoorden i takt 3
o M
Mellan takt 3 och 4
t
19

20. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala universitet 2
n 20
Satslära
3. Var f
finns det kvi
intparallelle mellan te
er enor och bas
s?
mp3-021
o M
Mellan uppptakten och takt 1
t
o I takt 1
o M
Mellan takt 1 och 2
t
o I takt 2
o M
Mellan takt 2 och 3
t
o I takt 3
o M
Mellan takt 3 och 4
t
4. Var f
finns det kvi
intparallelle mellan te
er enor och bas
s?
mp3-022
o M
Mellan uppptakten och takt 1
t
o I takt 1
o M
Mellan takt 1 och 2
t
o I takt 2
o M
Mellan takt 2 och 3
t
o I takt 3
o M
Mellan takt 3 och 4
t
Lämn in för rät
na ttning
20

21. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
21
Satslära
Här följ
jer några ö
övningar i att upptäc
cka kvint‐ o
och oktavp
paralleller.
.
mp3-023
Mellan vilka stämm förekom
mor mmer oktavp
vparalleller?
o S–A
o S–T
o S–B
o A–T
o A–B
o T–B
Mellan vilka stämm förekom
mor mmer följde duodecim - kvint?
en ma
o S–A
o S–T
o S–B
o A–T
o A–B
o T–B
Mellan vilka stämm förekom
mor mmer kvintp
paralleller?
o S–A
o S–T
o S–B
o A–T
o A–B
o T–B
Lämn in för rät
na ttning
En instruktionsfil
lm
Nästa avvdelning är en demofilm om hur m kan anv
man vända en funktion i Sib
belius för at
tt
upptäck kvint- och oktavpara
ka h alleller. Det är ett tilläg
ggsprogram (en s.k. pluug-in). Kom ihåg att
m
spara fil innan du kör en plu
len u ug-in för det som plug-in-modulerna gör med filen kan in
t d nte
ångras.
21

22. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
22
Satslära
Om du a
använder Si
ibelius så ut
tnyttja den h funktion
här nen.
Maxime fönstret (kommandot finns båd upptill oc nedtill på skärmen) så att du ser allt.
era de ch å r
När du s filmen k
sett klickar du på Visa nav
p vigationen ig
gen.
Längst n i Flashf
ner filmens föns finns ba
ster andspelarkn
nappar. Du kan pausa, s
k snabbspola osv.
För att k
kunna se fil
lmen måste du ha Adob Flash Pla
be ayer installe
erat. Laddas ner gratis från
s f
http://w
www.adobe.c
com/se/prod
ducts/flashp
player/
(Filmen är utelämn här)
n nad
Ingen o
oktavparallell!
En miss
suppfattning som då oc då uppträ
g ch äder består i att man tro att en okt mellan ett par
or tav e
stämmo bildar en oktavparallell om tone
or erna upprepa En uppre
as. epad oktav är dock ing
gen
oktavpa
arallell, stäm
mmorna mås gå till en annan okt för att ett stämförin
ste n tav e ngsfel ska uppstå.
u
22

23. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
23
Satslära
Stämfö
öring
Här följ en genom
jer mgång av va man bör tänka på nä man skriv
ad är ver.
Avstånd mellan s
stämmor
Som en norm för bra klangbalans gäller fö
följande avstånd mellan stämmorn i en fyrstä
n na ämmig
blandad kör:
d
max okt mellan S och A
tav
max okt mellan A och T
tav
max okt + kvint mellan T oc B
tav ch
Kort sag högst en oktav mell närligga
gt, n lan ande stämmo utom mellan de två l
or lägsta, där det är ca
d
en och e halv okta
en av.
Medan det är gansk lätt att se avstånden mellan S och A samt mellan T oc B eftersom dessa
ka e m ch
skrivs p samma sy
på ystem är det svårare att hålla rätt på avståndet mellan A o T efters
t t p t och som de
ligger p olika syst
på tem.
1. Var ä avståndet för stort mellan A och T?
är t h
o A
Ackord nr 1
o A
Ackord nr 2
o A
Ackord nr 3
o A
Ackord nr 4
o A
Ackord nr 5
o A
Ackord nr 6
o A
Ackord nr 7
o A
Ackord nr 8
Lämn in för rät
na ttning
23

24. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
24
Satslära
Basstäm
mman
Så länge basstämm endast ska bestå av huvudtrekl
e man v langernas baastoner är sp
språng ound
dvikliga.
Dessa b dock beg
bör gränsas till kvarter och kvinter me
k h ellan T och S samt mell D och T.
lan T
Följden S-D bör va en stigan sekund, inte en sep
n ara nde , ptima eller nona:
n
mp3-024
mp3-025
mp3-026
Vilka av följande b
v basstämmor (A, B, C, o D) inneh
och håller för st språng (bland anna
tora at
septimo och nonor
or r)?
mp3-027
mp3-028
24

25. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
25
Satslära
mp3-029
mp3-030
o A
o B
o C
o D
Lämn in för rät
na ttning
Mellan
nstämmorn
na
Mellans stämmorna, alltså alt- och tenorstä
o ämmorna, ha i homofo sats till up
ar on uppgift att fy ut
ylla
ackorde Man bör eftersträva små melod
en. r a diska interva i dessa st
all tämmor: pri imer, sekun nder och
terser. M
Mellanstämm med sto språng k vara svåra att sjung och blir o omelod
mor ora kan ga ofta diska.
Dessuto brukar st
om tora språng i mellanstä
ämmorna för nybörjaren ofta leda t
n till
stämför ringsproblem av typ för stort avstå mellan närliggande stämmor, k
m r ånd n kvint- och
oktavpa aralleller me mera.
ed
Man får ibland höra uppfattnin
r ngen att det är "synd om altarna" ifall de skul få sjunga samma
t m lle a
ton 6 gåånger i följd Tänk då på att om ac
d. p ckorden väx så uppfa
xlar attas den uppprepade ton n
annorluunda. Prova gärna själv:
mp3-031
melodit
toner: f f f f f f f
ackord: F Bb F Dm Gm Bbm F
m m6
25

26. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
26
Satslära
Ett exem på bra mellanstäm
mpel mmor:
mp3-032
Altens m
melodiska inntervall är prim-prim-p
p prim-prim-ssekund-primm-sekund (e endast små
intervall). Tenorens är ters-sek
kund-ters-te
ers-kvart-pri (relativt små interva max en kvart)
im all,
xempel visa vad som kan hända o tenorstä
Nästa ex ar k om ämman tillåt hoppa fris
ts skt:
mp3-033
Altens m
melodiska in
ntervall är prim-prim-p
p prim-sekundd-kvint-kva och tenor
art rens ters-sep
ptima-
sext-för
rminskad kv
vint-prim-kv vart. Tre stä
ämföringsfe uppstår: i två av acko
el orden är avsståndet
mellan a och teno för stort och det upps en oktav
alt or o står vparallell mellan de sis ackorden
m sta n.
26

27. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
27
Satslära
Se notex
xempel:
mp3-034
1. Hur m
många inter
rvall större än en kvart innehåller altstämman?
ä a ?
o I
Inget
o 1
o 2
o 3 eller fler
2. Hur m rvall större än en kvart innehåller tenorstämman?
många inter ä t
o I
Inget
o 1
o 2
o 3 eller fler
3. Var f
finns det en oktavparall
lell?
o m
mellan acko nr 1 och 2
ord h
o m
mellan acko nr 2 och 3
ord h
o m
mellan acko nr 3 och 4
ord h
o m
mellan acko nr 4 och 5
ord h
o m
mellan acko nr 5 och 6
ord h
Lämn in för rät
na ttning
Fördub
bblad ton
Vid en f
fyrstämmig sättning av en treklang måste en av treklangs
v g a stonerna för
rekomma tv
vå
gånger. Detta påverkar ackord karaktär i viss mån
dets r n:
 F
Fördubblad grundton ger den mes stabila kla
d g st angen
 F
Fördubblad kvint ger en liten drag
d e gning åt dom
minanten (k
kvinten i T = grundtone i D)
en
 F
Fördubblad ters gör ackordet någo ambivalent men är et måste i vi
d ot tt issa situatio
oner för
a undvika stämföring
att gsfel.
27

28. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
28
Satslära
mp3-035
I vissa f underlät stämför
fall ttas ringen av att ackordet består av tre grundtoner och en ter (man
tt b e r rs
utelämn hellre kv
nar vinten än terrsen):
mp3-036
I de inle
edande övni
ingarna skall alltid grunndtonen förrdubblas. (S
Syftet är att b
begränsa
variationsmöjlighet
terna så att satsen inte blir krångli
igare än nöd
dvändigt.)
Övning: Markera d ackord so har grun
de om ndtonen förd
dubblad:
mp3-037
o a
o b
o c
o d
o e
o f
28

29. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 2
29
Satslära
Lämn in för rät
na ttning
Stämm
mornas riktning
När det gäller stämmmornas rörelseriktning (uppåt, nedåt eller kvarliggande) så finns de två
g ) et
saker at ta hänsyn till:
tt
1. I trad
ditionell kör
rsats undvik man att a stämmo rör sig åt samma håll För att tillgodose
ker alla or l.
det krav är det til
vet llräckligt att en (1) stäm rör sig i annan riktning altern
t mma nativt ligger kvar på
r
samma ton.
2. Man undviker at två stämm går i me
tt mor edrörelse (= åt samma håll) till elle ifrån en prim.
= h er p
Skälet ä förmodlig att klang
är gen gytan plötsl krymper eller ökar omotiverat
ligt t.
mp3-038
Stämmo
orna bör allt gå till oc från en p
tså ch prim i motrö
örelse.
29

30. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
30
Satslära
Övninga
ar
1. Mark den elle de takter där alla stäm
kera er mmor går åt samma hå
å åll
mp3-039
o a
o b
o c
o d
mmor går til eller från en prim i m
2. Mark den elle de takter där två stäm
kera er ll medrörelse.
o a
o b
o c
o d
Lämn in för rät
na ttning
Stämko
orsning
Stämkor rsning inneb att den vertikala or
bär v rdningen bla stämmo är en an
and orna nnan än sop pran-alt-
tenor-ba Stämkor
as. rsning förek kommer då o då i "rik musik" men ska un
och ktig ndvikas helt i dessa
övninga Stämkors
ar. sning betrak alltså i det här sam
ktas mmanhanget som ett fel Det förekommer
t l.
sällan m
mellan stämm på sam system (sopran-alt respektive tenor-bas) u
mor mma utan det är mellan
m
alt och t
tenor det up
ppstår. Detta beror natu
a urligtvis på att man inte riktigt har klart för sig hur g-
e g
klavsysttemet förhååller sig till f-klavsystem
f met.
30

31. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
31
Satslära
I vilka t
takter föreko
ommer stäm
mkorsning m
mellan alt oc tenor?
ch
mp3-040
o a
o b
o c
o d
o e
o f
Lämn in för rät
na ttning
Notska
aftens rikt
tning
När man skriver 4-
n -stämmig kö
örsats på två system ska man skriv sopranstä
å va ämmans och h
tenorstä
ämmans ska uppåt och altstämma och basens skaft ne
aft h ans edåt. Annars kan man inte låta
s i
stämmo orna ha olika notvärden
a n.
I Sibeliu klickar m på 1 län ned i fö
us man ngst önstret med notvärden för att få sk
f kaften uppåt (de
t
vänder uuppåt när du börjar skr in altstä
u riva ämman) och på 2 för at få skaften nedåt. Allt
h tt n tså:
sopran: klicka på 1, alt: klicka på 2, tenor klicka på 1 och bas: klicka på 2.
a r: k
I Notepad gör du på samma sä Siffrorna 1 och 2 fin i nedre vänstra hör
ätt. a nns rnet.
För övri notskriv
iga vningsprogr får du k
ram konsultera manualen.
m
31

32. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet 32
Satslära
Skrivövningar
Anvisningar för satsläreövningarna
Satsläreövningarna består av förövningar och tillämpningsuppgifter.
Övningarna består av en melodistämma plus ackordbeteckningar (funktionsbeteckningar). Du
ska i de flesta fall skriva en fyrstämmig sats för blandad kör (sopran - alt - tenor - bas).
Melodin ska ligga i sopranstämman. I de första övningarna ligger ackorden endast i
grundläge. Tecknet "-" betyder att ackordet upprepas.
Vid varje övning finns det länkar till filer till notskrivningsprogrammen Finale, Notepad och
Sibelius samt pdf-fil för utskrift på papper.
Vilken filtyp du än använder så ska du konvertera filen till pdf innan du skickar in den för
bedömning. Se Introduktion-->Notskrift och pdf-filer för en närmare beskrivning av hur detta
går till.
Nästa avsnitt visar en animering av hur det kan gå till att skriva en fyrstämmig sats med hjälp
av notskrivningsprogrammet Sibelius. För att kunna se den måste du ha Shockwave Flash
Player installerad.
Maximera fönstret så du ser hela bildytan.
(Filmen är utelämnad.)
Förövningar D‐T
Förövningarna består i att träna ackordförbindelserna D-T, T-S och S-D.
Att tänka på:
1. Ackordens grundtoner ska vara fördubblade
2. Ledtonsteg ska gå hem (tersen i dominanten till grundtonen i tonikan, tersen i tonikan
till grundtonen i subdominanten). Kvinten i D går till tersen i T. Endast grundtoner i
basen.
3. Inte överstiga en oktav mellan S och A, A och T och inte oktav + kvint mellan T och
B.
4. I vissa fall är det bättre (av stämföringstekniska skäl) att skriva ackordet med tre
grundtoner och en ters.
5. Inte hoppa med mellanstämmorna utan helst gå stegvis
6. Inga prim-, kvint- och oktavparalleller
De följande exemplen är alla i durtonarter och ackordföljden är alltid D - T.
32

33. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
33
Satslära
Lämn in för rät
na ttning
Förövn
ningar T ‐ S
Förbinddelsen D - T innebär att grundtonen i D går en kvint ned (eller en kv upp) till
t n n vart l
grundtoonen i T. Ac
ckorden sägs ligga på kkvintavstån Samma relation råd i förbind
nd. r der delsen T
- S. Det som i C-du är D - T (alltså G - C är i G-dur T - S.
t ur ( C) r
Tänk all på prec samma sä som i fal D – T
ltså cis ätt llet
Lämn in för rät
na ttning
Förövn
ningar S ‐ D
D
Detta är det ställe m oftast råkar ut för o
r man r oktav- eller kvintparall
r leller. Enkla sättet att
aste
undvika dessa stäm
a mföringsfel är att låta ba
ä asen gå upp ett steg (vi
p ilket den må göra) men
åste m
övriga s
stämmor gå ned från sin respektiv toner i S till närmast ackordton i D.
na ve te n
33

34. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
34
Satslära
S: ned t närmaste ackordton i D
till e
A: ned t närmaste ackordton i D
till e n
T: ned t närmaste ackordton i D
till e n
B: ett st upp (gru
teg undtonen i S till grundt
tonen i D)
Lämn in för rät
na ttning
Tillämp
pningsövni
ingar med T, S och D
D‐funktione
erna
Skriv de två fyrs
essa stämmiga satser och lä
ämna in dem i rutan län ned.
m ngst
Så här k det låta när det är klart:
kan k
mp3-041
En fyrsttämmig sats kan ses som ett slags kärna som sedan kan bearbetas på olika sätt.
s b å
Ovanstå ående sats h här bearb
har betats på så sätt att de tre högsta st
å t tämmorna ddubblerats (i något
(
fall okta
averats) av f
flöjt, oboe och klarinet Vidare sp
o tt. pelas basen pizzicato på cello och övriga
å
stämmo som efterslag (halvno
or oterna ersät av fjärde
tts edelspaus + fjärdedelsn
not).
mp3-042
34

35. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
35
Satslära
Så här k körsatse låta:
kan en
mp3-043
Här har ackorden lö upp till brutna ack
östs l kord på pian och melo spelas a flöjt och
no odin av
klarinet i oktaver:
tt
mp3-044
35

36. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
36
Satslära
Huvud
dtreklange
er i moll
Molltrek klangernas funktioner betecknas m små bo
b med okstäver: t, s och d. I en molltonart är
n t
givetvis tonikan ett mollackord mestadel subdomin
s t d, ls nanten också medan do
å ominanten nästan
n
alltid är ett duracko
r ord.
Den van
nligaste ack
kordföljden är:
t-s-D–t
och den mindre van
n nliga:
t-S-D–t
Det är ssamma stämmföring som i dur. En sa man bör se upp med ifall man s
m ak d skriver på annat
a
sätt än a låta de tr övre stäm
att re mmorna röra sig nedåt vid s - D är att man inte går från te
a v e ersen i s
(tonen a i exempl nedan) ti tersen i D (h nedan) för då blir intervallet e överstiga
ass let ill en ande
sekund vilket ger e lite exotis intryck.
ett skt
mp3-045
mp3-046
Det förs ackordet är Cm (ter
sta t rsen ess i stä
ället för e), det andra Fm (tersen as i stället för a),
ss f
det tredj G (dur) o det sista åter Cm.
je och a
36

37. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
37
Satslära
Skrivöv
vningar
Förövn
ningar i mo
oll
Obs att små funktio
onsbokstäve (t, s, d) b etecknar mo
er olltreklange medan sto (T, S, D)
er ora D
beteckn durtrekla
nar anger.
Det blir inga särski övninga i moll uta de tilläm
r ilda ar an mpningsövningar som fö
öljer handla om
ar
satser m treklang överhuv
med ger vudtaget.
Lämn in för rät
na ttning
Tillämp
pningsuppg
gifter
I dessa t uppgifte förekomm andra tr
två er mer reklanger än huvudtrek
n klangerna. D handlar dock
Det
fortfaran enbart o treklang i grundlä (Med ett undantag i den andra uppgiften där
nde om ger äge. e g a
tersen sk ligga i basen.)
ka
Den för ska skrivas för en blåsarkvinte bestående av 2 trump
rsta b ett e peter, 1 hor 1 basun och 1
rn, o
tuba. St
tämmorna sk inte transponeras ut skriv allt i Bb-dur. Sista system är en
ka tan t S met
slagverk
ksstämma a avsedd för Sibelius. För
S rsök få stäm
mmorna att röra sig i ton
r nupprepnin
ngar,
små steg eller små språng.
g
37

38. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 3
38
Satslära
Satsen ä femstämm Utgå fr trumpet 1 och fyll på toner ned i ackord Lägg sedan till
är mig. rån t p dåt det.
basstäm
mman i tuban Ibland ka det vara l
n. an lämpligt att två instrum spelar s
t ment samma ton.
mp3-047
Den and uppgifte är en fyrs
dra en stämmig kö
örsats.
38

39. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala universitet 3
n 39
Satslära
mp3-048
Lämn in för rät
na ttning
39

40. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 4
40
Satslära
Trek
klanger i te ge
ersläg
Vid trek
klanger i ter
rsläge fördu
ubblas oftast sopranstäm
t mmans ton en oktav läg
e gre.
När två ackord i ter rsläge följer på varandr (handlar oftast om S/3-D/3) bör man fördu
r ra S r ubbla
tersen i det första, ä
även om ter rsen inte lig
gger i soprannstämman. Detta är ett specialfall där
D
tersförd
dubbling gör för att un
rs ndvika stämf föringsfel. Om ackorde är S/3 oc D/3, blir S/3
O en ch
tersförd
dubblat efter rsom man undviker att fördubbla tersen i ett dominantack
u t d kord, eller med
m
andra or man und
rd: dviker att fö
ördubbla leddtoner (terse i D --> grundtonen i T).
en
Treklan nger i tersläg benämns ibland "sex
ge s xtackord". Detta komm av avstå
D mer åndet mellan tersen
n
och grun ndtonen, so är just en sext. I den kurs anv
om n nna vänds inte den benämn
d ningen på tre
eklanger
i tersläg eftersom det kan sam
ge mmanblanda med sext
as tackord av typen S6.
mp3-049
mp3-050
40

41. I
Institutione
en för musik
kvetenskap, Uppsala un
niversitet 4
41
Satslära
Förövn
ningar tersläge
Normalfallet är: för
rdubbla den ton som li gger i sopra
n anstämman.
.
S/3 - D/ (i det fall då soprane går ett ste uppåt vil är det vanligaste): fördubbla tersen i
/3 l en eg lket v
S/3 och låt mellansstämmorna gå nedåt till närmaste ton i D/3.
g l t
Lämn in för rät
na ttning
Tillämp
pningsuppg
gift tersläg
ge
Här är e version a satsen me kör SAT B, dubblera med en stråkkvartett samt en
en av ed ad t
barocktrrumpet som dubblerar melodin en oktav upp: mp3-051
m n :
41