Höjdpunkter ur rapporten "Trender som påverkar ideella organisationer 2014-2015"
•
0 likes•5,074 views
Hur påverkar vårt förändrade sätt att engagera sig för samhällsfrågor de ideella organisationernas sätt att hantera medlemmar och att samla in pengar? Svaret finns i CSR i Praktikens trendrapport för 2014-2015. I rapporten beskrivs fem makrotrender och fem subtrender som alla påverkar ideella organisationers sätt under 2014 och 2015 när det gäller att samla in pengar och att engagera människor som vill åstadkomma samma sak. Den här presentationen beskriver de fem makrotrenderna i korthet. (varje bild visas i 30 sekunder). Rapporten kan köpas i butiken.csripraktiken.se
Recommended
Recommended
More Related Content
Featured
Featured (20)
Höjdpunkter ur rapporten "Trender som påverkar ideella organisationer 2014-2015"
- 1. Höjdpunkter ur rapporten Trender som påverkar ideella organisationer 2013-2015 Insamling och rådgivning
- 2. Om rapporten Hur påverkar vårt förändrade sätt att engagera sig för samhällsfrågor de ideella organisationernas sätt att hantera medlemmar och att samla in pengar? Svaret finns i CSR i Praktikens trendrapport för 2014-2015. I rapporten beskrivs fem makrotrender och fem subtrender som alla påverkar ideella organisationers sätt under 2014 och 2015 när det gäller att samla in pengar och att engagera människor som vill åstadkomma samma sak. Den här presentationen beskriver de fem makrotrenderna i korthet. Rapporten kan köpas i butiken.csripraktiken.se Rapporten är knappt 40 sidor lång och innehåller massor med konkreta exempel på hur olika organisationer agerat.
- 3. Inledning Politiska partier, fackföreningar och ideella organisationer har svårt att värva medlemmar. Trots det ligger svenskarnas engagemang på samma höga nivå som det gjort i 20 år och varje månad ser vi olika exempel på att viljan att starta upprop och att demonstrera för olika frågor är stor. Många unga idag agerar som . om de vore Batman – de rycker in när de ser att hjälp behövs för att de har en idé om ett bättre samhälle.
- 4. Inledning • Vi väntar inte längre på att bli tillfrågade – vi tar oss rätten att organisera oss för saker vi brinner för. Samtidigt kanaliserar vi vårt engagemang via nya kanaler, bland annat via sociala media och eller genom de varor vi köper. • Organisationer upplevs som tröga och ineffektiva jämfört med nya sätt att organisera och mobilisera människor som upplevs som snabba. • Organisationerna har inte anpassat sitt ”erbjudande” till dagens sätt att se på engagemang och ställer vad krav på medlemskap som upplevs som begränsande. VARFÖR HÄNDER DET? Under #Hijabuppropet visade tusentals svenskar sitt engagemang solidaritet med kvinnan som blev attackerad för att hon burit slöja, genom själva bära slöja under en dag. Bilder på̊ vanliga människor som engagerade sig genom att klä sig i hijab fyllde våra flöden i sociala media.
- 5. 01. Sänkta trösklar Insikten om att många upplever krav på̊ medlemskap och långa omfattande volontäruppdrag som en allt för hög tröskel för att börja engagera sig gör att organisationerna börjat tänka om. Genom korta, tydligt avgränsande uppdrag som publiceras offentligt och som vem som helst kan söka och genom att visa att man också̊ blir glad för småsummor sänker man trösklarna för människor som är intresserade av sin tid eller sin kunskap. Att en organisation funnits länge innebär inte att den automatiskt har lättare att attrahera nya krafter
- 6. 01. Sänkta trösklar Organisationernas monopol på engagemang är avskaffat. Idag kan det lika gärna kanaliseras via ett köp som via ett medlemskap eller en demonstration. • Medlemskapet ifrågasätts. Fackförbundens sätt att koppla det till monetära förmåner har urholkat betydelsen. • Volontärens eget intresse för att göra gott accepteras äntligen. Spridning av berättelser om deras upplevelse blir ett sätt att rekrytera fler. • Företag börjar ge tid och kunskap, inte bara pengar. VARFÖR HÄNDER DET? HUR HÄNDER DET?
- 7. 01. Sänkta trösklar • Dela upp långa volontär- uppdrag i flera små för att det ska bli lättare att tacka ja till uppdragen. • Publicera alla uppdrag publikt så fler än ”de vanliga” kan hitta dem, både på egna sajten, hos aggregatorsajter för volontäruppdrag och på LinkedIn. • Börja dokumentera volontärernas berättelser om sina egna upplevelser. Publicera korta texter, använd bilder för att visa hur uppdragen ser ut och spela in enkla filmer där volontärerna själva får förklara varför de är engagerade. Sprid allt i olika sociala media för att nå så många som möjligt. VAD INNEBÄR TRENDEN FÖR DIN ORGANISATION?
- 8. 02. Lätt är ledordet För att få fler att ge pengar finns behov av att sanka trösklarna även på̊ detta område. Lösningen är att i varje läge göra det så lätt som möjligt att ge av sina pengar, direkt eller indirekt. Strävan efter att skaffa fler månadsgivare byts ut mot att samla in småslantar och att visa att man blir lika glad för dessa som för stora belopp. Då kommer även de stora beloppen Appen Google One Today förenklar givandet
- 9. 02. Lätt är ledordet Teknikens utveckling gör att vi förväntar oss att givande ska vara lätt eller kännas lätt. Annars struntar vi i det. • Telefonen får en central roll i vårt givande, via appar eller sms. • Möjligheterna att ge har mångfaldigats, från köp av etiska produkter till donationer som förpackats som en vara. • Intresset för att ge icke- monetära gåvor är på uppgång. VARFÖR HÄNDER DET? HUR HÄNDER DET?
- 10. 02. Lätt är ledordet • Utveckla en meny av möjligheter som både företag och privatpersoner kan ge, från sms-bidrag till stora tydliga projekt. • Se över hur budskapen kommuniceras på sajten för att det ska vara så lätt som möjligt för en besökare att hitta det hen söker efter. • Gör hemsidan anpassningsbar så att den också ser bra ut, oavsett skärmstorlek, och därmed funkar för de allt fler som besöker sajten från telefon eller platta. VAD INNEBÄR TRENDEN FÖR DIN ORGANISATION?
- 11. 03. Effekt-iviseringen Efter ett decenniums fokuserande på̊ insamlingsorganisationernas inre effektivitet vänds blicken mot vilka effekter de åstadkommer ute på̊ fältet. Om 75 eller 80 procent av de insamlande medlen går till de behövande blir mindre viktigt när allt fler, från stora donatorer till små̊ givare, söker svar på̊ frågan om vilken effekt pengarna som kom fram egentligen hade och om de skulle kunna användas ännu bättre. Att någon har låga driftkostnader är inte detsamma som att de är bra.
- 12. 03. Effekt-iviseringen För att vi inser att det inte spelar någon roll hur effektiva en organisation är om det som de gör inte har någon effekt när det gäller att lösa problemet de vill lösa. • Organisationerna tvingas formulera sin förändringsteori, sin theory of change, av hur de vill åstadkomma sin vision och börja mäta mot den. • Rapportering av effekter blir något man lyfter upp på sajternas förstasidor • Otydliga projekt utan klara mål blir (tackochlov) ovanligare. VARFÖR HÄNDER DET? HUR HÄNDER DET? Postkodlotteriet, med vd Niclas Kjellström- Matseke i spetsen har bidragit till att svenska organisationer blivit bättre på att rapportera om sina effekter.
- 13. 03. Effekt-iviseringen • Att visa hur man gjort skillnad, både i siffor och berättelser, blir avgörande för att attrahera donatorer. • Att visa att man kan fungera som ett effektivt verktyg för att förändra samhället blir avgörande för att attrahera volontärer. • Årsredovisningarna blir allt viktigare och går från att handla om torra fakta till att levandegöra effekten med hjälp av kartor, bilder, filmer och berättelser. VAD INNEBÄR TRENDEN FÖR DIN ORGANISATION? Danska Refugee Council visar i sin årsredovisning att en bild säger mer än sju ord.
- 14. 04. Längtan efter lokal påverkan Insikten om att Sverige inte riktigt är det föregångssamhälle vi länge intalat oss gör att intresset för att åtgärda våra egna samhällsproblem har ökat. Snarare än att ge pengar eller tid till ändamål långt bort föredrar vi att bidra till saker som ligger oss nära, rent fysiskt, och därför upplevs som mer angelägna. När det bekanta visades genom det främmandes lins på BBC blev det tydligt för många att Sverige också har problem.
- 15. 04. Längtan efter lokal påverkan Medias logik gäller numera även insamling och engagemang: ju närmare något är, ju viktigare upplevs det. • Intresset för att ge och hjälpa till i lokalsamhället är på uppgång • Allt fler organisationer sätter fokus på vilken betydelse verksamheten har lokalt, i Sverige. • Bland de organisationer som bara har verksamhet utomlands försöker man översätta de villkor man möter där till berättelser eller lärdomar här hemma. VARFÖR HÄNDER DET? HUR HÄNDER DET? Genom att översätta de syriska barnens situation till norska förhållanden slog SOS Barnbyar i Norge insamlingsrekord.
- 16. 04. Längtan efter lokal påverkan • Socialt inriktade organisationer som t.ex. stadsmissioner har en fördel på grund av sin lokala anknytning. • Organisationer med stor internationell verksamhet måste lyfta fram sin svenska verksamhet för att verka relevanta även här. • Miljöorganisationer måste bli bättre på att förklara hur de lokala miljöprojekten hör samman med lösningen av de globala problemen, men att bara prata om det globala fungerar inte längre. VAD INNEBÄR TRENDEN FÖR DIN ORGANISATION? Läxhjälp här hemma upplevs som viktigare än läxhjälp någon annanstans.
- 17. 05. Filantropens återkomst Efter knappt fyra decennier i kulisserna gör den svenske filantropen åter intåg på̊ samhällsscenen. Orsaken är dels de många nyrika som fått lära sig av sina amerikanska kollegor att man förväntas ge tillbaka till de samhällen där man kom ifrån, men också̊ en insikt om att även Sverige har samhällsproblem som filantroperna kan bidra till att lösa. Alfred Nobel gjorde som så många andra förmögna runt förra sekelskiftet och gav till välgörande ändamål.
- 18. 05. Filantropens återkomst En ny generations filantroper är mer inspirerade av den ameri- kanska inställningen att ge tillbaka i samhället, än den svenska traditionen att lämna det i fred. • Såväl banker, revisionsbyråer och fristående konsulter erbjuder filantropisk rådgivning av olika slag och med varierande förmåga. • Flera familjer anställer egna rådgivare för att försäkra sig om objektiva råd. • Riskkapitalisterna är i behov av förbättrat anseende och ser filantropi som en snabb väg dit. VARFÖR HÄNDER DET? HUR HÄNDER DET? Hösten 2013 kom en handbok i filantropi, skriven för en ny generation förmögna.
- 19. 05. Filantropens återkomst • Gör ordentlig research innan ni kontaktar de nya filantroperna för att komma bort i tsunamin av ansökningar som de får. • Ta hjälp av volontär- samordnarna för att identifiera de som redan är engagerade i er organisation och se om de kan ge mer. • Sluta exponera befintliga givare för att locka fler donatorer. Effekten kan bli den motsatta istället. Dessutom: Ingen tycker om att bli presenterad och betraktad enbart som rik. VAD INNEBÄR TRENDEN FÖR DIN ORGANISATION? Det är ingen idé att kontakta Karl-Johan Persson – han har redan både rådgivare och en strategi för sitt givande.
- 20. Förstå trenderna på djupet. Läs om de fem subtrenderna och lär dig av alla goda exempel. Köp rapporten den här presentationen bygger på i vår butik på nätet. http://butiken.csripraktiken.se