Scenariobaserad belysningsstyrning: en interaktionsstudie

Scenariobaserad
belysningsstyrning:
en interaktionsstudie
HUVUDOMRÅDE: Byggnadsteknik med inriktning Ljusdesign
FÖRFATTARE: Samuel Bladh, Viktor Martinsson
HANDLEDARE: Annika Kronqvist
EXAMINATOR: Mathias Adamsson
JÖNKÖPING 2016 Maj
Traditionella och scenariobaserade gränssnitt ur ett
användarvänlighetsperspektiv

Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
551 11 Jönköping
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet
Byggnadsteknik med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter,
slutsatser och resultat.
Examinator: Mathias Adamsson
Handledare: Annika Kronqvist
Omfattning: 9 hp (grundnivå)
Datum: 2016-05-30

i
Abstract
This thesis aims to increase the understanding of the qualities requested by users during
manual interaction with lighting control systems, based on a comparison between traditional-
and scenario-based lighting control. The guiding questions raised in the report looks at how the
user frequency differ between scenario- and traditionally based lighting control interfaces, and
in what way scenario-controlled lighting solutions can simplify usage for the day-to-day users.
Based on scientific theory concerning lighting control and interaction, two temporary study
rooms were established inside Jönköping University, in which a field experiment took place
over a period of five days between the ninth and 13th of May, 2016. The group study rooms were
identical in all aspects except for the lighting control, which in one room consisted of a scenario
panel with three pre-programmed lighting scenes and in the other room three dimmers and one
switch. All operation of the lighting was registered through a processor in the form of raw data
which later were examined to discern the differences in user frequency between the two lighting
control interfaces. Furthermore, the field experiment was complemented with a questionnaire
designed to provide answers to how the scenario-based lighting control can simplify usage for
the users and facilitate the interpretation of the collected raw data. Around 70 people came to
use the group rooms, of which 30 participants operated the lighting and took part in the
questionnaire.
The results show a clear preference for scenario-based lighting control among the participants,
where the attitude towards the scenario panel has been rated more positive than its traditional
counterpart before as well as after the point of interaction. Furthermore, the questionnaire
indicates that you as a user could interpret the lighting control interface in much higher extent
in the room with scenario-based lighting control than in the room with traditional lighting
control, in which 20% of the users randomly chose their lighting situation. On this basis it was
concluded that scenario-based lighting control can simplify interaction through
communicating the functionality of the lighting faster, thus advocating a dynamic use of the
lighting solution as needs change during their stay. Data supporting this were also collected
from the raw data, where it was possible to deduce that users in the scenario controlled room
varied their lighting conditions to a greater extent due to curiosity than in the traditionally
controlled room, where almost 70% of the participants reported that dissatisfaction was the
main reason.
The consequence of the reported results is that contemporary lighting facilities have much to
gain from scenario-based lighting control, seeing as its rapid communication with the users
leads to an increased interaction satisfaction which has a positive impact on lighting comfort as
well as energy consumption.
Keywords
Lighting, control, scenario, lighting control, energy efficiency, interaction, interface, reaction
time.

ii
Sammanfattning
Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka kvalitéer som efterfrågas av användare vid
manuell interaktion med belysningsstyrning, med utgångspunkt i en jämförelse mellan
traditionell- och scenariobaserad styrning. De vägledande frågeställningar som tas upp i
rapporten ser till hur användningsfrekvensen skiljer sig mellan scenariostyrning och
traditionell styrning, samt på vilket sätt scenariostyrda belysningslösningar kan förenkla för
användarna.
Med grund i vetenskapsteori rörande belysningsstyrning och interaktion upprättades två
tillfälliga grupprum på Tekniska Högskolan i Jönköping, vari ett fältexperiment kom att äga
rum under fem vardagar mellan den nionde och 13 maj 2016. Grupprummen var identiska i alla
avseenden förutom belysningsstyrningen, som i ena rummet bestod utav en scenariopanel med
tre förprogrammerade ljusscener och i det andra rummet av tre dimrar och en brytare. All
manövrering av belysningen registrerades i en processor i form av rådata som sedermera
granskades för att urskilja olikheterna i användningsfrekvens belysningsstyrningarna
sinsemellan. Vidare kompletterades fältexperimentet med en enkätundersökning utformad för
att ge svar på hur scenariostyrning kan förenkla för användarna och underlätta tolkning av
insamlad rådata. Kring 70 personer kom att nyttja grupprummen, varav 30 deltagare
manövrerade belysningen och deltog i enkätundersökningen.
Resultatet visar på en tydlig preferens för scenariostyrning bland deltagarna, där inställningen
till scenariopanelen angetts positivare än dess traditionella motsvarighet innan såväl som efter
manövreringstillfället. Vidare visar enkätundersökningen att man i egenskap av användare
kunde tolka belysningsstyrningen i klart högre utsträckning i rummet med scenariostyrning än
i rummet med traditionell styrning, där 20% av användarna slumpmässigt valde belysning.
Utifrån detta drogs slutsatsen att scenariostyrning kan förenkla för användarna genom att
snabbare kommunicera belysningens funktioner och därigenom förespråka en dynamisk
användning av belysningslösningen allt eftersom behovet förändras under vistelsen. Stöd för
detta hämtades även i insamlad rådata där det gick att utläsa att användarna i rummet med
scenariostyrning i högre utsträckning varierade sina ljusförhållanden av nyfikenhet än i det
traditionellt styrda rummet, där närmare 70% av deltagarna uppgav att missnöje var den
huvudsakliga anledningen.
Konsekvensen av det redovisade resultatet är att samtidens belysningsanläggningar har mycket
att vinna på scenariostyrning, då dess snabba kommunikation med användaren leder till en
ökad styrningsmässig tillfredställelse vilket har en positiv inverkan på ljuskomfort såväl som
energianvändning.
Nyckelord
Belysning, styrning, scenario, belysningsstyrning, energieffektivitet, interaktion, gränssnitt,
reaktionstid.

iii
Innehållsförteckning
Abstract ...........................................................................................i
Sammanfattning............................................................................. ii
Innehållsförteckning...................................................................... iii
1 Introduktion ..............................................................................1
1.1 BAKGRUND..............................................................................................................................1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...........................................................................................................1
1.3 SYFTE, MÅL OCH FRÅGESTÄLLNING.........................................................................................2
1.3.1 Syfte .............................................................................................................................2
1.3.2 Mål ...............................................................................................................................2
1.3.3 Frågeställning..............................................................................................................2
1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR.......................................................................................2
1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................2
1.6 BEGREPPSFÖRKLARING............................................................................................................3
2 Teoretiskt ramverk ..................................................................4
2.1 VAD ÄR STYRNING? .................................................................................................................4
2.1.1 Fördelar med belysningsstyrning...............................................................................4
2.1.2 Traditionell styrning ...................................................................................................4
2.1.3 Scenariostyrning .........................................................................................................5
2.2 MATERIELL INTERAKTION .......................................................................................................6
2.2.1 Perceptuell, kognitiv och motorisk aktivering...........................................................6
2.3 GRÄNSSNITT FÖR BELYSNINGSSTYRNING ................................................................................6
2.3.1 Olika typer av gränssnitt.............................................................................................7
2.3.2 Vanebeteende..............................................................................................................7
3 Metod och genomförande........................................................9
3.1 FÄLTEXPERIMENT....................................................................................................................9
3.1.1 Fältexperimentets relevans för frågeställningen.......................................................9
3.1.2 Fältexperimentets genomförande..............................................................................9
3.1.3 Fältexperimentets dataanalys ...................................................................................11
3.2 ENKÄTUNDERSÖKNING..........................................................................................................11
3.2.1 Enkätundersökningens relevans för frågeställningen .............................................11
3.2.2 Enkätundersökningens genomförande.................................................................... 12
3.2.3 Enkätundersökningens dataanalys.......................................................................... 12

iv
3.3 TROVÄRDIGHET .....................................................................................................................12
4 Resultat och analys .................................................................13
4.1 FÄLTEXPERIMENTS RESULTAT ...............................................................................................13
4.2 ENKÄTUNDERSÖKNINGS RESULTAT .......................................................................................14
5 Diskussion och slutsatser .......................................................17
5.1 RESULTATDISKUSSION...........................................................................................................17
5.1.1 Skillnader i användningsfrekvens............................................................................ 17
5.1.2 Scenariostyrningens potentiella fördelar ................................................................ 17
5.2 METODDISKUSSION................................................................................................................18
5.2.1 Fältexperiment..........................................................................................................18
5.2.2 Enkätundersökning...................................................................................................19
5.3 SLUTSATSER ..........................................................................................................................19
5.4 VIDARE FORSKNING...............................................................................................................20
5.5 ERKÄNNANDE........................................................................................................................20
Referenser.....................................................................................21
Bilagor...........................................................................................22

1
1 Introduktion
Denna studie undersöker modern belysningsstyrning och dess förmåga att binda samman
användare och belysningslösning.
Traditionell- och scenariobaserad styrning utvärderas med avseende på användargränssnitt
och nyttjandegrad.
Studien har genomförts i form av ett examensarbete om nio högskolepoäng, som en del i en
utbildning inom Byggnadsteknik med inriktning Ljusdesign på Tekniska Högskolan i
Jönköping.
1.1 Bakgrund
Så länge vi haft artificiell belysning har någon form av belysningsstyrning funnits, ett
nödvändigt verktyg för interaktionen mellan användaren och belysningslösningen.
Det tekniska samspelet mellan belysning och styrning har följt varandra väl. Från
produktmonterad styrning till centralt placerad styrning som behandlar hela rumsligheter
vidare till nutidens scenariobaserade belysningsstyrning.
Förändringen har tidigare skett gradvis över en längre tidsperiod vilket resulterat i att man i
egenskap av användare anpassats till att mer eller mindre omedvetet interagera med
belysningsstyrningen.1, 2
De senaste åren har belysningstekniken utvecklats mycket kraftigt, något som resulterat i en
ökad interaktionsmässig komplexitet med ökade krav på ett medvetet handlande.
Dagens belysningsstyrning har mycket stor potential med få begränsningar. Genom en enkel
knapptryckning kan hundratals armaturer var och en styras med en unik styrinstruktion.
I kombination med dagens automatiserade styrfunktioner är ekonomin den enda verkliga
begränsningen i belysningssammanhang. Mycket är emellertid beroende av
användargränssnittet och dess förmåga att kommunicera belysningslösningens olika
funktioner. Det ligger i användares såväl som föreskrivande konsulters intresse att de brytare,
dimrar, paneler och sensorer som installeras är lättförståeliga och funktionsuppfyllande, för att
erhålla en energibesparande och brukarmässigt tillfredställande anläggning.
Belysningsbranschen har genomgått en omfattande digitalisering till följd av teknikens
utveckling och samhällets effektivitetsvilja och ökade miljömässiga medvetenhet.
Denna progressiva teknikförändring kan ha ökat avståndet mellan användare och
belysningslösning. Med en lång tradition av dimrar och strömbrytare, som var och en styr en
armatur eller grupp av likvärdiga armaturer, har vanor skapats.
Tidigare forskning har visat att dessa vanor i flera fall har utvecklats till en omedveten handling
vad gäller till- eller frånslag av strömbrytare i samband med att man går in eller ut ur ett rum.3
1.2 Problembeskrivning
Med dagens moderna, scenariobaserade belysningsstyrning är det inte längre tillräckligt med
en enkel fysisk handling för att manövrera belysningen, istället krävs ett aktivt
ställningstagande för att interagera med belysningslösningen.4
Problematiken denna interaktionsmässiga förändring innebär har kommit att tas upp av flera
forskare sedan början av 2000-talet och visar på ett ökat behov av kognitiva färdigheter i
samband med det fysiska handhavandet av ljusregleringen.5, 6, 7
Denna studie ämnar således undersöka hur användningsfrekvensen skiljer sig åt beroende på
typen av belysningsstyrning, ett problem relevant att studera då användningen av
belysningsstyrning står i direkt relation till ljuskomfort och energianvändning.

2
1.3 Syfte, mål och frågeställning
1.3.1 Syfte
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring vilka kvalitéer som efterfrågas av
brukare med avseende på gränssnitt för belysningsstyrning.
1.3.2 Mål
Målet med studien är att ta reda på om traditionell- eller scenariobaserad belysningsstyrning
är det mest användarvänliga gränssnittet för nutidens belysningssystem i offentliga miljöer.
1.3.3 Frågeställning
 På vilket sätt kan scenariostyrda belysningslösningar förenkla för användarna?
 Hur skiljer sig användningsfrekvensen mellan scenariostyrning och traditionell styrning?
1.4 Omfattning och avgränsningar
I studien inbegrips graden av interaktion mellan användare och belysningssystem.
Miljöerna i fråga är offentliga, det vill säga; de nyttjas av en större mängd människor kortare
perioder – som alla i olika omfattning är bekanta med miljöerna som sådana.
Studien ser därmed inte till privat miljö (så kallad hemmiljö).
Vidare ser studien enbart till användning i Sverige med hänsyn till skiljaktigheter i
installationsmässig standard i världen. Studien avgränsar sig även från genusperspektiv.
Då studien ser till manuell interaktion avgränsar vi oss från all typ av automatiserad styrning,
såsom närvaro- och rörelsedetektorer.
De två rummen fältexperimentet utförs i är identiska sett till storlek, inventarier och
belysningskvalité. De har samma belysningslösning och likvärdig dagsljustillgång.
Designmässig utformning och ljusmässig kvalité kommer ej att förändras.
Då fältexperimentet äger rum i offentliga lokaler under en kortare testperiod ser studien inte
heller till långvariga effekter med avseende på hälsa och välmående. Inte heller invanda
beteenden såsom att tända belysningen oavsett om det finns ett synmässigt behov eller inte
kommer att prövas i denna studie, eftersom testrummen kommer mörkläggas för att forcera
fram en initial interaktion i början av varje testsession.
1.5 Disposition
Kapitel ett introducerar studiens bakgrund, syfte och övriga förutsättningar.
I kapitel två ges en översikt av den tidigare forskning som motiverat denna studie.
Det teoretiska underlaget är indelat i tre delar som förmedlar kunskap om belysningsstyrning,
materiell interaktion och ljusstyrningsgränssnitt.
I kapitel tre presenteras vald metod följt av en redovisning av hur genererad data har samlats
in, bearbetats och analyserats.
Resultaten presenteras i kapitel fyra och analyseras för att därefter sammanfattas och
diskuteras tillsammans med det teoretiska ramverket i kapitel fem där slutsatser dras och
förslag på vidare forskning inom det aktuella ämnet ges.
Referering i text hänvisas till fotnoter som samlas i slutet av varje kapitel.
Erkännanden, källförteckning och bilagor hittas i slutet av rapporten.

3
1.6 Begreppsförklaring
För att underlätta förståelsen hos dig i egenskap av läsare har en begreppsförklaring upprättats
där termer och begrepp som återkommande återfinns i texten förklaras.
 Belysningslösning: Inbegriper alla armaturer exklusive styrning, brytare/paneler och dess
kringutrustning som används för att tända och släcka respektive justera ljusnivån.
 Belysningsstyrning: Inbegriper samtlig belysningsteknik som rör styrningen, såsom
brytare/paneler och dess kringutrustning – exklusive armaturer.
 Belysningssystem: Inbegriper samtlig belysningsteknik, armaturer såväl som styrning,
brytare/paneler och dess kringutrustning.
 Frånvarostyrning: Användaren måste manuellt tända belysningen, men när ingen aktivitet
detekteras i rummet släcks belysningen automatiskt. Detta sker med hjälp av en
rörelsegivare i rummet.
 Historiklogg: Ett automatiskt system som registrerar all interaktion med
belysningsstyrningen. Varje knapptryckning registreras med tid och funktion, släck (0%),
tänd (1-100%) eller val av scenario.
 Traditionell styrning: Innebär en eller flera väggmonterade strömbrytare och/eller dimrar,
som styr enskilda armaturer eller armaturgrupper med likvärdiga armaturer individuellt
genom att släckas (0%) och tändas (1-100%).
 Scenario: Innebär ett förinställt läge där samtliga armaturer och armaturgrupper i det
aktuella rummet påverkas genom att släckas (0%) eller tändas till bestämd nivå (1-100%).
På så vis kan rummets belysningslösning anpassas till en specifik aktivitet med en enkel
knapptryckning. Omnämns även ”ljusscen” respektive ”ljusscenario”.
 Scenariostyrning: Innebär att ett antal förinställda lägen där varje armatur i rummet
påverkas genom att släckas (0%) eller tändas till bestämd nivå (1-100%). Detta sker via en
väggmonterad knappanel där text och/eller symbol förklarar varje knapps scenario.
Omnämns även som ”scenariobaserad styrning”.
 Gränssnitt: Den eller de fysiska brytare, dimrar och paneler som man i egenskap av
användare interagerar med för att styra den aktuella belysningen. Omnämns även som
”användargränssnitt”, ”belysningsstyrningsgränssnitt” samt ”styrningsgränssnitt”.
 Hårddata: Konkret data som samlats in med stor exakthet exklusive den mänskliga faktorn.
1 F. S. Yilmaz, “People-friendly lighting controls – User performance and feedback on different
interfaces”, Lighting Research and Technology, nr. 0, 2015, s. 6.
2 M. D. Egan och V. W. Olgyay, Architectural Lighting, 2. uppl., McGraw-Hill, New York, 2002,
s. 204.
3 Egan och Olgyay, s. 204.
4 A. M. Dugar och M. R. Donn, ”Tangible intervention: Improving the effectiveness of lighting
control systems”, Lighting Research and Technology, nr. 3, 2011, s. 388.
5 Dugar och Donn, s. 385-391.
6 Yilmaz, s. 11-22.
7 Gary Steffy, Architectural Lighting Design, 2. uppl., John Wiley and Sons, New York, 2001, s.
168.

4
2 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel sammanfattas för studiens syfte och frågeställningar relevant studerad litteratur.
2.1 Vad är styrning?
Styrning kan i belysningssammanhang ha varierande betydelse, armaturkonstruktören styr
ljuset genom att konstruera reflektorer eller linser och arkitekten styr dagsljuset beroende på
hur hen utformar olika byggnaders fasadöppningar. Lam argumenterar för att all visuell design
i själva verket är ljusdesign och att arbetet med att designa kvalitativa rumsmiljöer även
innefattar mänskliga interaktionsupplevelser.8 Denna studie omfattar uteslutande vad som
brukar benämnas belysningsstyrning, det vill säga styrning av elektriskt ljus.9
Ur ett historiskt perspektiv har belysningsstyrning primärt använts för att tända och släcka
belysning samt för speciella ändamål inom scen, teater och konferensbelysning.
På senare år har användandet av belysningsstyrning kommit att utgöra en väsentlig del inom
vad som kallas god ljusdesign och är en viktig del för energibesparingsprogram för belysning i
interiöra och exteriöra miljöer.10
Enligt Yilmaz är belysningsstyrningens främsta funktion i byggnader att minimera
energiåtgången för belysning och samtidigt bidra till att skapa en hälsosam och komfortabel
vistelsemiljö för användarna.11
2.1.1 Fördelar med belysningsstyrning
Som nämnts ovan förses elektrisk belysning huvudsakligen med styrning av två anledningar;
för att se till att användarna kan anpassa och förändra den aktuella ljusmiljön efter sina behov
och förutsättningar och därmed öka ljuskomforten, eller för att hushålla med elenergi och
begränsa användandet av elljus till den mängd och de tidpunkter då det finns ett faktiskt behov.
Gemensamt för både ljuskomfort- och energibesparingsaspekten är att de inte nödvändigtvis
står i konflikt till varandra. Belysningsstyrning som appliceras på en miljö i
energibesparingssyfte kan indirekt leda till en avsevärt ökad ljuskomfort och vice versa.
Studier har visat att det i byggnader som implementerat belysningsstyrning är möjligt att
reducera den belysningsrelaterade energianvändningen med upp till 80%.12
Den främsta anledningen till detta är att den största delen av energianvändningen (och därmed
miljöbelastningen) sker i själva användandefasen av belysningsprodukter.13
I CIBSE Guide H som behandlar fastighetssystem redovisas att flera undersökningar visat att
belysningsstyrning i kombination med användare med hög medvetenhet om hur styrningen
fungerar associeras med energieffektivitet och hög grad av tillfredställelse. På arbetsplatser där
belysningsstyrning saknas och/eller där kunskapen kring den eventuella styrningen är
bristfällig har samma undersökningar sett ett samband med missnöje och energislöseri.14
2.1.2 Traditionell styrning
Traditionell styrning är i denna studie ett samlingsnamn för all typ av belysningsstyrning som
utformats på så vis att varje armatur eller grupp av armaturer i ett rum var och en styrs med ett
eget vred eller en egen tryckknapp. Traditionellt sett är detta den mest använda typen av
belysningsstyrning i arkitektoniska sammanhang, undantaget belysningsanläggningar för
scen- & teater.
Med traditionell styrning syftas såldes inte till någon specifik typ av brytare eller dimrar, det
kan röra sig om allt från enkla vriddimrar till digitala dimrar och brytare med touchteknik15 (se
Figur 1).
Kriteriet för vad som i studien benämns ”traditionell styrning” är enbart att man i ett rum med
flertalet olika armaturer med olika funktioner styr dessa var och en för sig (se Figur 2).

5
Generellt sett leder traditionellt utformad styrning till god användarmässig tillfredställelse. I de
fall flertalet bryt- och dimmerfunktioner krävs i samma rum kan det emellertid leda till en ökad
komplexitet. Steffy bekräftar att flera brytare och dimrar tillsammans kan leda till felaktig
användning som ger upphov till irritation och trötthet, i dessa fall kan förinställda ljusscener
vara att föredra.16
Figur 1. Traditionellt Figur 2. Traditionell styrningsprincip.
styrningsgränssnitt.
2.1.3 Scenariostyrning
Scenariostyrning innebär att man lagrar förvalda inställningar för varje armatur eller
armaturgrupp i ett rum i form av ett valbart ljusscenario. Varje scenario tilldelas vanligtvis en
knapp på en väggpanel, tillsammans med ett beskrivande ord eller symbol representativt för
den aktuella ljusscenen17 (se Figur 3).
Scenariostyrning bygger på att spara aktivitetsanpassade ljusinställningar som påverkar
samtliga armaturer i det aktuella rummet med en knapptryckning (se Figur 4).
Tidigare forskning har visat på att traditionell styrning föredras framför scenariostyrning.
Yilmaz et al noterade att användare som initialt föredrog de enklaste, mest traditionsenliga
brytarna och dimrarna under experimentets gång kom att öka sin acceptans till mer komplexa
gränssnitt såsom scenariostyrning samt identifiera behov för dessa.18
Figur 3. Scenariopanel. Figur 4. Scenariostyrningsprincip.

6
2.2 Materiell interaktion
Användarbeteende kan ha en betydande inverkan på energianvändningen i en byggnad, därav
bör arkitekturen, belysningen såväl som styrningen utformas och optimeras för dess tänkta
användare och deras specifika behov.19
Gränssnitt för belysningsstyrning skall vara enkla, omedelbara och lokalt installerade på
uppenbara platser i respektive rum för att uppmuntra och underlätta den interaktion som
behövs för att uppnå en god ljuskomfort och energieffektivitet.20
Även ett teoretiskt väl genomtänkt styrsystem kommer att prestera dåligt om styrningen och
dess gränssnitt missförstås av användarna.21
En fältstudie gjord 2001 om användares reaktioner på olika typer av gränssnitt för
belysningsstyrning visade att komplext utformade gränssnitt bidrar till en minskad acceptans
och användning av belysningsstyrning. I och med detta är utformningen av
belysningsstyrningens gränssnitt mycket viktig.22
Dugar och Donn23 försöker i sin studie identifiera vad som kännetecknar en ideal
belysningsstyrning. Studien fokuserar på vilka egenskaper hos gränssnitt för
belysningsstyrning som möjliggör en konkret förståelig interaktion för användarna. Konkret
interaktion bygger på tre synsätt som utgår från datorvetenskap, arkitektur- och industridesign,
av vilka samtliga är relevanta vid analysering av belysningsanläggningar.24
De kommer i sin forskning fram till att en kombination av kognitiva och motoriska färdigheter
krävs för att vid manövrering av belysningsstyrning tillgodose användarens biologiska
informationsbehov.25
2.2.1 Perceptuell, kognitiv och motorisk aktivering
Det mänskliga sinnet är en typ av informationsbehandlingssystem vars processystem kan delas
in tre samverkande undersystem; det perceptuella, kognitiva och motoriska systemet.26
Det perceptuella systemet tolkar med hjälp av människans seende och känselsinnen
informationen hos ett belysningsstyrningsgränssnitt för att möta det biologiska
informationsbehovet.
Det kognitiva systemet bearbetar användarens visuella intryck av ett gränssnitt i människans
kort- och långtidsminne. Beroende på mängden information och hur
belysningsstyrningsgränssnittet presenteras uppfattas vissa som enkla, medan andra upplevs
betungande på grund av ett informationsöverflöd som skapar irritation.27
Det motoriska systemet handlar främst om kroppslig rörelse och beröring och är den sista delen
i interaktionsprocessen. Genom att mäta tiden det tar från det att ett gränssnitt identifierats
fram tills människan i fråga agerar har psykologer identifierat tre grundläggande typer av
reaktionstider; enkla, igenkännande och komplexa reaktionstider.28
2.3 Gränssnitt för belysningsstyrning
Med utgångspunkt i den information som redovisats under ”Materiell interaktion” ovan står
det klart att gränssnitt för belysningsstyrning har olika fysiska och mentala förutsättningar.
Det är viktigt att styrning avsedd för belysning ser ut som en dimmer eller strömbrytare. I
miljöer där det förekommer annan styrning, exempelvis för värme eller ventilation, riskerar
såldes styrningsgränssnitt som inte tydligt förknippas med belysning att kraftigt hindra ett
effektivt användande av belysningen.29
Vidare visar studier att mängden funktioner på ett styrningsgränssnitt bör begränsas till max
tre till fyra knappar30, samt att användaren förväntar sig ett lätt tryck när de interagerar med
dem31. Till följd av detta riskerar scenariopaneler med många funktioner och hög
detaljeringsgrad att upplevas alltför komplicerade och funktionsmässigt oklara.32
Förutsättningarna bör vara de samma när traditionell styrning i form av flera brytare eller
dimrar brukas i kombination. Dugars utvärdering av olika belysningsstyrningsgränssnitts
greppbarhet är intressant och trovärdig, men dess validitet vid jämförelser scenariopanel och
traditionell brytare/dimmer ifrågasätts med anledning av detta. Enligt Dugar kräver dagens
belysningsstyrningsgränssnitt en kombination av kognitiva och motoriska färdigheter hos

7
användaren för att möta människans biologiska informationsbehov. Vidare förklarar Dugar att
nutidens belysningsstyrningsgränssnitt kräver mer kognitiva färdigheter än motoriska. Han
föreslår därmed att man bör arbeta med tydliga texter och symboler i kombination med mer
fysiskt markerande gränssnitt för att minska den kognitiva lasten.33
Enligt Yilmaz et al framgår det tydligt att problem i samband med belysningsstyrning oftast
handlar om förståelse snarare än handhavande. Gränssnitt med många funktioner beskrivs ofta
med orden ”komplicerad” och ”tar tid att förstå sig på”.34
2.3.1 Olika typer av gränssnitt
Det finns en rad olika belysningsstyrningsgränssnitt att tillgå. Utbudet av brytare, dimrar och
paneler är stort och de digitala gränssnitten återfinns mer och mer i handhållna enheter såsom
surfplattor och mobiltelefoner. Nedan redovisas några av de i dagsläget aktuella gränssnitten
för belysningsstyrning (se Figur 5).
Figur 5. Olika alternativ för belysningsstyrning. Från vänster; konventionell vriddimmer, modern knappdimmer,
scenariopanel (fyra ljusscener + släck) samt mobila applikationer. Källa: Lutron Electronics Inc.
2.3.2 Vanebeteende
En för studien relevant aspekt att ha i åtanke vid jämförelser mellan traditionell styrning och
den i samtiden osedvanliga scenariostyrningen är vana. Användare som vant sig vid en viss typ
av belysningsstyrning över längre tid ser ofta inte några behov av förändring, även i de fall
styrningen är undermålig och skulle anses bristfällig av många. Yilmaz exemplifierar detta i sin
forskning där en testperson som tvingas vinka till närvarosensorn på sin arbetsplats med jämna
mellanrum vant sig vid de förutsättningarna och inte ser något problem med detta.35
Vidare påstår Egan och Olgyay att användare ofta tänder belysningen i samband med att man
kommer in i ett rum, oavsett om det finns ett synmässigt behov eller inte.36

8
8 William M. C. Lam, Perception and lighting as formgivers for architecture, McGraw-Hill,
1977, s. 13.
9 Lars Starby, En bok om belysning, 4. uppl., Ljuskultur, Stockholm, 2006, s. 306.
10 Mark Stanley Rea, The IESNA lighting handbook: reference & application, 9. uppl.,
Illuminating Engineering Society of North America, New York, 2000, s. 881.
12 Rea, s. 1.
13 Paolo Principi och Roberto Fioretti, “A comparative life cycle assessment of luminaires for
general lighting for the office – compact fluorescent (CFL) vs Light Emitting Diode (LED) – a
case study”, Journal of Cleaner Production, nr. 83, 2014, s. 102.
14 The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE guide H – Building control
systems, 2. uppl., CIBSE, London, s. 135.
15 Kristian Renström och Paul Håkansson, Ljus och belysning, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2004,
s. 89.
16 Gary Steffy, Architectural Lighting Design, 2. uppl., John Wiley and Sons, New York, 2001,
s. 168.
17 Renström och Håkansson, s. 94.
18 Yilmaz, s. 22.
19 Yilmaz, s. 2.
20 The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE guide F – Energy Efficiency
in Buildings, 2. uppl., CIBSE, London, s. 70.
21 The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE Knowledge Series –
Understanding Controls, CIBSE, London, s. 32.
22 S. Escuyer och M. Fontoynont, ”Lighting controls: a field study of office workers’ reactions”,
Lighting Research and Technology, nr. 2, 2001, s. 83-87, 92.
control systems”, Lighting Research and Technology, nr. 3, 2011, s. 381-393.
25 Dugar och Donn, s. 390.
26 Stuart K. Card, Thomas P. Moran och Allan Newell, The Psychology of Human Computer
Interaction, Lawrence Erlbaum Associates, London, 1983, s. 3.
28 Alan T. Welford och John M. T. Brebner, “Choice reaction time: basic concepts”, Reaction
times, 1980, s. 73-128.
29 Yilmaz, s. 11, 22.
30 Escuyer och Fontoynont, s. 90.
31 Yilmaz, s. 12.
32 Yilmaz, s. 13.
34 Yilmaz, s. 14.
35 Yilmaz, s. 6.
s. 204.

9
3 Metod och genomförande
Teoretisk kunskap relevant för det valda ämnet har inhämtats, analyserats och bearbetats under
en fyraveckorsperiod. De vetenskapliga publikationerna har inhämtats från databaserna
Academic Search Elite, SAGE Journals Online samt Google Scholar. Sökorden som användes
var ”Lighting Control”, ”Scenario” och ”Interface”.
För att besvara studiens frågeställningar genomfördes ett fältexperiment där två arkitektoniskt
identiska vistelsemiljöer, utrustade med samma belysningslösning, försågs med två olika
belysningsstyrningar. Belysningslösningen hade samma funktionalitet i båda miljöerna, men
den interaktionsmässiga vägen mellan användare och belysningssystem var olika.
För att få svar på hur användningsfrekvensen skiljde sig åt mellan scenariostyrning och
traditionell styrning registrerades all manuell interaktion mellan användarna och de aktuella
gränssnitten i form av kvantitativ data. Genom att se till graden av användning samt
skillnaderna i användandet mellan traditionell styrning och scenariostyrning drogs slutsatser
med stöd från det teoretiska ramverket.
Fältexperimentet följdes upp med en enkätundersökning som kompletterade insamlad
hårddata och såg till upplevd användarvänlighet. Genom att jämföra dessa data avsåg studien
att besvara på vilket sätt scenariostyrda belysningslösningar kan förenkla för användarna.
3.1 Fältexperiment
3.1.1 Fältexperimentets relevans för frågeställningen
Då studiens frågeställningar handlar om interaktion mellan människor och olika gränssnitt för
belysningsstyrning föll det sig naturligt att utvärdera skillnaderna i användandet av de två
gränssnitten genom en experimentell studie.
För att säkerställa god giltighet och hög reliabilitet gjordes experimentet utan att deltagarna var
medvetna om vad som studerades. Detta för att eliminera risken att det vardagliga
vanebeteendet skulle förändras.
Starka indikationer på att den valda metoden genererar ett för ämnet relevant resultat återfanns
i tidigare forskning.37, 38
3.1.2 Fältexperimentets genomförande
Studien genomfördes i två grupprum
tillgängliga för studenter på Tekniska
Högskolan i Jönköping. Rummen var identiska
sett till storlek, läge, inventarier,
dagsljustillgång såväl som belysningslösning
och tänkt användning. Deltagande testpersoner
var unga vuxna till vuxna, där majoriteten var
under 30 år. Samtliga deltagare var hel- eller
deltidsstudenter på Jönköping University.
Bland deltagarna återfanns både representanter
för allmänheten respektive individer med
utökad kunskap inom ljus och belysning.
Belysningslösningen bestod i de båda rummen
av en pendlad allmänbelysning med separat
reglerat upp- respektive nedljus, en
takmonterad spotlight på skena samt en
pendlad tavelbelysning i anslutning till varje
rums whiteboardtavla (Figur 6). Deltagarna
ägnade sig åt eget arbete och endast de som
hanterade belysningen ombads besvara en enkät. Figur 6. Planering av testrum 1114A och 1114B.
För fullständig teknisk rumsbeskrivning, se Bilaga 1.

10
Deltagarna informerades om att miljön i fråga var del av en vetenskaplig studie, men inte vad
som studerades. Rummen bokades som vanligt i högskolans digitala bokningssystem och
brukades utan inblandning av experimentorganisatörerna. Start- och sluttid för varje bokad
grupp verifierades och noterades på plats. Studiens deltagargrupp utgjordes av både män och
kvinnor med och utan utökad kunskap inom ljus och belysning (se Tabell 1).
Tabell 1. Deltagare. Respektive deltagargrupps medelålder redovisas inom parentes.
Rum 1114A (Scenariostyrning) Rum 1114B (Traditionell styrning)
Kön Antal Ålder Ljusdesigner Antal Ålder Ljusdesigner
Män 10 19-32 (24) 20% 8 20-32 (25) 25%
Kvinnor 5 21-27 (23) 40% 7 21-30 (25) 43%
Totalt 15 19-32 (24) 27% 15 20-32 (25) 33%
Miljö ett var utrustad med en scenariostyrning i form av en
kontrollpanel med förprogrammerade scenarion. Kontrollpanelen
hade tre knappar med tydligt läsbar text för normalseende individer
(Figur 7). Knapptexterna beskrev respektive scenarios
belysningsmässiga funktion. Typsnittet var Arial (typ fet)
teckenstorlek 24, svarta bokstäver mot gul bakgrund.
De tre ljusscenerna namngavs ”Meeting”, ”Whiteboard” & ”Soft” så att
de kunde förstås av svenska såväl som internationella studenter
(Tabell 2). Se Figur 8 för utökad information kring hur
scenariostyrningens ljusscener var utformade. Figur 7. Scenariopanelen.
Tabell 2. Scenariostyrningens valbara ljusscener.
Namn Uppljus Nedljus Spotlight Tavelbelysning
Meeting 100% 100% 100% 0%
Whiteboard 100% 0% 0% 100%
Soft 10% 0% 100% 0%
I ljusscenen ”Meeting” avsågs aktiviteter som innebar
samtal, läs- och skrivarbete kring bordet. Därav lades
fokus på bordets arbetsyta via pendelarmaturens nedljus.
Pendelarmaturens uppljus kombinerat med spotlightens
accentuerande belysning stod för omfältsljuset.
Scenariot ”Whiteboard” avsåg stötta presentation och
arbete som involverade whiteboardtavlan. Med anledning
av detta släcktes spotlight och nedljus samtidigt som
tavelbelysningen tändes för att istället flytta fokus till
whiteboardtavlan, som då blev rummets ljusaste punkt.
Ljusscenen ”Soft” indikerade på en lugn och dämpad
aktivitet, därav försågs detta scenario med ett lågt uppljus
tillsammans med spotlightens accentuerande
vertikalbelysning.
Kontrollpanelen placerades något högre än svensk
standard SS 437 01 02, utgåva 1:2014 (1000 mm) för att
uppnå ökad läsbarhet, underkant 1360 mm över färdigt
golv på väggen närmast entrédörrens handtagssida.
Ljusscenerna namngavs med ord som beskrev de tänkta
aktiviteterna, med stöd i forskning som visade på att
människor endast lagar information de uppfattar som
meningsfull vilket var till nackdel för mer abstrakta
benämningar såsom ”hög nivå” etcetera.39
Miljö två utrustades med traditionell styrning bestående
av en dubbel modul med tryckknappar för av, på och
dimra för allmänbelysningens upp- respektive nedljus,
Figur 8. Utformning av ljusscener.
Uppifrån; ”Meeting”, ”Whiteboard”, ”Soft”.

11
en enkel modul med tryckknappar för av, på och dimra för spotlighten samt en enkel modul
med tryckknappar för av och på för tavelbelysningen. Med dessa reglage (se Figur 1) kunde
ljusscener likvärdiga med första miljöns förprogrammerade scenarion skapas.
De tre modulerna placerades med underkant 1050 mm över färdigt golv på entrédörrens
handtagssida enligt standard.40
I ena testrummet installerades en processor som behandlade båda rummen. Där registrerades
all interaktion med respektive belysningssystem automatiskt i realtid via dess historiklogg.
Processorn fabricerades av Lutron Electronics Inc och var av modellen ”HomeWorks QS”.
Enheten och dess kringutrustning installerades i en apparatlåda som placerades ovan undertak.
Vidare nyttjades frånvarostyrning i de båda rummen. Dessa användes endast för att säkerställa
att varje deltagargrupp inledde sin vistelse med belysningen släckt. Experimentorganisatörerna
kunde även släcka belysningen manuellt via en fjärrkontroll.
Rummen testades innan experimentstart för att säkerställa att allt var i sin ordning,
experimentet utfördes 08:00-20:00 under fem dagar (2016-05-09 – 2016-05-13).
3.1.3 Fältexperimentets dataanalys
Vid analys och tolkning av fältexperimentets insamlade data har respektive
belysningsstyrningsgränssnitt analyserats och delats upp i förhållande till en tidsaxel.
Studien ser till den kvantifierade mängden knapptryckningar som gjorts under de första 15
minuterna av varje testgrupps vistelseperiod respektive de resterande antalen
manövreringshandlingar var och en för sig. Processorns historiklogg överfördes till
kalkyleringsprogrammet Numbers där dess rådata kom att raffineras och sorteras i respektive
vistelseperiod (Figur 9). Som del i raffineringsprocessen kom respektive deltagargrupps
avslutande manövreringshandlingar att exkluderas från resultaten, då brister hos
scenariostyrningen uppmärksammats i släckningsskedet. Bearbetad data jämfördes sedan
mellan de olika gränssnitten, för att slutligen tolkas med stöd från enkätundersökningens
upplevelsebaserade information. För fullständig interaktionslogg, se Bilaga 3.
Figur 9. Utdrag av rådata från processorns historiklogg.
3.2 Enkätundersökning
3.2.1 Enkätundersökningens relevans för frågeställningen
Efter experimentet följdes interaktionen upp med en enkät.
Enkäten var viktig för studien och relevant för de båda frågeställningarna då data rörande den
upplevda interaktionen var vital vid tolkning av fältexperimentets hårddata.
Att en enkätundersökning var en lämplig metodik för insamling av den efterfrågade
informationen tydliggjordes i en tidigare vetenskaplig studie inom ämnet.41 Vidare var
enkätundersökningen viktig för att på ett trovärdigt sätt kunna ge svar på huruvida traditionell
styrning är ett tillräckligt förståeligt gränssnitt för dagens belysningslösningar.

12
3.2.2 Enkätundersökningens genomförande
Enkäten omfattade sju frågeställningar med färdiga svarsalternativ i form av ord eller
påståenden (se Bilaga 2). Valt ord eller påstående kompletterades därefter i flera av fallen med
en tiogradig skala för att specificera upplevelsegraden ytterligare. Den tiogradiga skalan valdes
framför en femgradig för att möjliggöra en mer noggrann gradering.
Frågorna behandlade allt från om man ställde sig positiv, negativ eller oberörd vid manövrering
av belysningen till hur man interagerade med styrningen.
Enkäten korrekturlästes på förhand av fem individer utan särskild kunskap om belysning, detta
för att säkerställa att frågorna hade formulerats på ett lättförståeligt vis.
Frågorna besvarades av varje testperson direkt efter avslutad rumsvistelse, i närvaro av
försöksledare. Detta för att försäkra oss om att respektive testperson hade sin interaktion färskt
i minnet och kunde få svar vid eventuella frågor rörande enkätens uppbyggnad. Varje enkät
daterades med tid och datum vid överlämning. Det var helt frivilligt att besvara enkäten och
den var bara aktuell för den/de som styrt belysningen under den aktuella vistelsen. Enkäten
fylldes i enskilt, utan diskussion med försöksledare eller övriga medlemmar i deltagargruppen.
En engelsk version av enkäten fanns tillgänglig i de fall enkätdeltagarna var engelsktalande.
3.2.3 Enkätundersökningens dataanalys
Vid analys av enkätundersökningens insamlade data jämfördes enkäterna från rummet med
traditionell styrning med enkäterna från rummet utrustat med scenariostyrning.
Varje besvarad enkät överfördes till kvantifierbara data och sammanställdes i tabellform i
kalkyleringsprogrammet Numbers. Tabellerna användes för att analysera likheter, olikheter
och användningsmönster hos de två gränssnitten (Bilaga 4). Skillnader i användning
gränssnitten emellan illustrerades i form av stapel- och cirkeldiagram. Slutligen
sammanställdes de frivilliga kommentarer vissa av deltagarna gett i en kommentarssamling
(Bilaga 5). Kommentarerna tillförde värdefull kvalitativ data till studiens resultat.
3.3 Trovärdighet
Studiens resultat döms efter avslutad analys av insamlad data som pålitligt. Metoden och dess
genomförande enligt ovan visade sig mäta det som enligt frågeställningarna avsågs mätas med
god validitet. För att uppnå en riktigt hög reliabilitet har studien sett till jämförelsen i
användningsfrekvens mellan de två rummen, och inte vilka skillnader den enskilda individen
upplever hos de två belysningsstyrningsgränssnitten. Detta eftersom deltagarna använde
rummen fritt, vilket innebar att det inte var möjligt att säkerställa att samma individ
interagerade med belysningen i båda rummen. Alla deltagare kom heller inte att nyttja båda
rummen. Studiens mätningar innehar god trovärdighet i förhållande till sin omfattning.
interfaces”, Lighting Research and Technology, nr. 0, 2015, s. 4, 21-22.
38 Niko Gentile, Thorbjörn Laike och Marie-Claude Dubois, “Lighting control systems in
individual offices rooms at high latitude: Measurements of electricity savings and occupants’
satisfaction”, Solar Energy, 2016, s.115-122.
s. 204.
41 Yilmaz, s. 4, 11-22.

13
4 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas fältexperimentets och enkätundersökningens insamlade data,
sammanställd för att besvara studiens frågeställningar.
4.1 Fältexperiments resultat
I enighet med den analysmetod som beskrivits i metodkapitlet (3.1.3) har historikloggens
registrerade data sorterats efter antalet knapptryckningar före- respektive efter de inledande 15
minuterna (Figur 10). Loggens bearbetade data finns att läsa i sin helhet i Bilaga 3.
Figur 10. Genomsnittlig användningsfrekvens mätt i antal knapptryckningar.
Stapeldiagrammet visar att användningsfrekvensen tydligt skiljer sig åt mellan de två
belysningsstyrningsgränssnitten, där antalet knapptryckningar är betydligt högre i rummet
med traditionell styrning under såväl som efter de inledande 15 minuterna. Totalt sett var den
genomsnittliga användningsfrekvensen nio knapptryckningar i rummet med scenariostyrning
och knappt 35 i rummet med traditionell styrning. Mätt i procent var interaktionsfrekvensen
289% högre med traditionell styrning än med scenariostyrning.
Dessutom visar resultatet på en ännu större skillnad i användningsfrekvens mellan
belysningsstyrningsgränssnitten efter att de inledande 15 minuterna passerat, en ökning från
tre till hela 11 gånger fler knapptryckningar i rummet med traditionell styrning.
Vid analysering av dessa data bör hänsyn tas till att den traditionella styrningen innefattar totalt
14 knappar, det vill säga 11 knappar mer än scenariopanelens tre knappar. Detta innebär att
man i egenskap av användare har 4,6 gånger fler knappar att trycka på i det traditionellt styrda
rummet, vilket med största sannolikhet är förklaringen till varför scenariostyrningens
användningsfrekvens endast uppgår till en tredjedel av den traditionella styrningens
knapptryckningar i inledningsskedet av respektive deltagargrupps vistelseperiod.
I arbetet med att analysera varför skillnaden i användningsfrekvens ökat ytterligare efter att de
inledande 15 minuterna passerat kom en av enkätundersökningens frågeställningar att spela en
nyckelroll. Det rörde sig om fråga sju, där deltagaren förutom att ange om hen ändrat
belysningen senare under vistelsen även fick ange anledningen till varför ändringen gjordes
alternativt inte gjordes.
Av Figur 11 på nästkommande sida framgår vilka anledningarna till att ändra belysningen
senare under vistelsen varit i respektive testrum.

14
Figur 11. Angiven anledning till förändring under vistelsens gång, exklusive de inledande 15 minuterna.
Ur detta stapeldiagram går det tydligt att utläsa att anledningen till att ha ändrat belysningen
senare under vistelsen i fyra fall av sex (66%) har varit missnöje i rummet med traditionell
belysningsstyrning. Av samma diagram framgår även att missnöjet varit obefintligt hos de
deltagare som haft anledning att ändra den scenariostyrda belysningen senare under sin
vistelse. Bortsätt från ett enkelt fall av förändrad aktivitet respektive förändrat behov har
istället nyfikenhet varit en dominerande anledning till förändring av rummets
ljusförhållanden. Till följd av det upplevda missnöjet i det traditionellt styrda rummet kan
inga tillförlitliga slutsatser dras med hänsyn till skillnader i användningsfrekvens senare
under vistelsen mellan de två belysningsstyrningsgränssnitten. Resultatet indikerar däremot
på att belysningsstyrning enligt traditionell styrningsprincip i högre utsträckning leder till
missnöje.
4.2 Enkätundersöknings resultat
I Figur 12 redovisas det genomsnittliga resultatet av enkätundersökningens
uppskattningsfrågor. Dessa har graderats negativ till positiv respektive svår till lätt.
Figur 12. Deltagargruppens genomsnittliga gradering av fråga tre till och med fem.
Här visas tydligt att inställningen är mer positiv innan såväl som efter interaktion med
scenariostyrningens scenariopanel. Vidare visar resultatet även på att det varit nästintill

15
dubbelt så lätt (94%) att manövrera belysningen med scenariopanelen jämfört med den
traditionella styrningen och dess brytare och dimrar.
Resultat som visar på att scenariostyrning kommunicerade belysningens funktioner snabbare
och därmed var lättare att manövrera illustreras i cirkeldiagrammen nedan (Figur 13). När
deltagarna ombads beskriva sin inställning till respektive belysningsstyrningsgränssnitt innan
första manövreringstillfället utifrån fem på förhand valda känslotillstånd framkom att 27% av
deltagarna kände sig säkra och ingen osäker vid interaktion med scenariostyrningen, medan
ingen kände sig säker och 7% kände sig osäkra vid interaktion med den traditionella
styrningen.
Figur 13. Angiven inställning innan första knapptryckningen.
Då deltagargruppen utgjordes av både män och kvinnor redovisas även resultaten från Figur
12 fördelat efter kön (Figur 14). Av stapeldiagrammet framgår att ingen uppseendeväckande
skillnad finns att identifiera vid jämförelse mellan deltagande kvinnor och män. Indelningen
gjordes enbart för att kontrollera att studiens blandade deltagargrupp var tillförlitlig och
representerade båda könen. Statistik togs även fram med hänsyn till utbildningsbakgrund,
deltagargruppen var emellertid för liten för att på ett trovärdigt sätt redogöra för dessa
eventuella skillnader (se Bilaga 4).
Figur 14. Deltagargruppens genomsnittliga gradering av fråga tre till och med fem fördelat efter kön.

16
För att uppnå studiens mål och identifiera på vilket sätt scenariostyrning kan förenkla för
användarna var det viktigt att se till hur respektive belysningsstyrningsgränssnitt användes. I
Figur 15 redovisas hur deltagarna styrde belysningen i respektive grupprum.
Figur 15. Angiven metod vid manövrering av belysningen.
Ur stapeldiagrammet ovan går det att utläsa att 40% av deltagarna som kom att manövrera den
scenariobaserade styrningen kunde tolka panelens gränssnitt och belysningslösningens olika
funktioner och direkt välja en ljusscen lämplig för den planerade aktiviteten. Utav de som
manövrerade den traditionella styrningen var det endast en deltagare som uppgav sig ha kunnat
tolka det traditionellt utformade belysningsstyrningsgränssnittet, medan 20% i motsats till
detta svarade att de slumpvis valt knapp(ar). Ur samma stapel konstateras även att ingen av
deltagarna i rummet med scenariostyrning lämnat sina ljusförhållanden åt slumpen.
Vidare framgår det tydligt att det vanligaste sättet att interagera med belysningsstyrning
(oavsett typ av gränssnitt) är att testa sig fram. Hela 66% av studiens 30 ifyllda enkäter visade
att deltagarna testade de olika knapparna innan de bestämde sig för vad som passade dem bäst.
Vid närmare analys av vad detta innebär rent manövreringsmässigt framgår att man under de
inledande 15 minuterna i genomsnitt tryckt åtta gånger på scenariostyrningen respektive 24
gånger på den traditionella styrningen. Ur dessa data kan tolkas att traditionell styrning är mer
komplex att interagera med, och följaktligen mer tidskrävande.
Flertalet av de frivilliga kommentarer som samlats in under enkätundersökningen stödjer
denna tolkning och synliggör scenariostyrningens kvalitéer och fördelar:
”Mindre valmöjligheter i 1114A men lättare att hitta rätt belysning. Skönt att panelen styrde
allting genom ett knapptryck.”
”Intressant! Lätt att förstå när man gör sitt val av ljusscen. Trevligt med vertikalbelysning på
tavlan/målningen.”
”Detta eller liknande borde vara standard i alla grupprum!”
”Det kändes smidigt.”
För fullständigt enkätresultat och kommentarsammanställning, se Bilaga 4 och 5.

17
5 Diskussion och slutsatser
5.1 Resultatdiskussion
Målet med denna studie var som tidigare klargjorts att ta reda på om traditionell- eller
scenariobaserad belysningsstyrning är att föredra ur användarsynpunkt, medan det
övergripande syftet var att få en ökad förståelse kring vilka kvalitéer hos gränssnitten som
efterfrågas av användarna. Nedan diskuteras hur studiens resultat besvarar de uttryckta
frågeställningarna samt hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning inom området.
5.1.1 Skillnader i användningsfrekvens
Resultaten visar att det finns tydliga skillnader mellan de två gränssnitten med hänsyn till
användningsfrekvens (se Figur 10). Antalet manövreringshandlingar är i samtliga fall fler i
rummet med traditionell styrning än i rummet med scenariostyrning, vilket faller sig naturligt
då antalet individuellt styrda funktioner är fler i det traditionellt styrda rummet. Detta indikerar
emellertid även på en komplex interaktion42 med påföljden att det tar längre tid att hitta ett
lämpligt ljusförhållande för den tänkta aktiviteten i det traditionellt styrda rummet.
Sett till användningsmönster förväntades studiens resultat påvisa att deltagarna i högre
utsträckning använt belysningsstyrningen i det scenariostyrda rummet, enligt antagandet att
scenariopanelen var enklare att hantera.43 De redovisade resultaten ger emellertid inte stöd för
detta, då det genomsnittliga antalet manövreringshandlingar (exkl. inledande handlingar) visar
på ett klart större användande av belysningsstyrningen i det traditionellt styrda rummet. Vid
närmare analys av vad som kan ligga till grund till detta handlande kom enkätens fråga sju att
granskas (se Figur 11). Där kunde utläsas att majoriteten (66%) av de deltagare som ändrat
belysningen i det traditionellt styrda rummet under sin vistelse gjort detta på grund av
missnöje.44 Detta antyder i sin tur att det scenariostyrda rummets ljusscener tillfredsställde
deltagarnas behov i större utsträckning. Att scenariopanelen hade färre alternativ (knappar) än
dess traditionella motsvarighet bidrog säkerligen till detta.45,46
5.1.2 Scenariostyrningens potentiella fördelar
Med utgångspunkt i enkätundersökningen har fördelar identifierats hos scenariostyrningen vid
jämförelse med dess traditionella motsvarighet. I enighet med den forskning som presenterats
av Steffy47 visar studiens resultat att flera dimrar och/eller brytare i kombination leder till en
ökad interaktionsmässig komplexitet, med påföljden att användarna i högre utsträckning är
missnöjda med belysningsstyrningen. Detta konstaterande talar starkt för scenariostyrning,
där en klar majoritet angivit att de var nöjda med belysningsstyrningen från början och att det
i de fall ljusförhållandena varierats under vistelsen berott på ett förändrat behov eller allmän
nyfikenhet. Detta talar i sin tur för att belysningsplanerare aktivt bör utforma
belysningsstyrningen i samband med att belysningen planeras, för att säkerställa en god
interaktionsupplevelse och ett korrekt nyttjande av belysningsanläggningen. Stöd för detta
återfinns i tidigare forskning av Lam48.
Med utgångspunkt i Dugars forskning49 har denna studie kommit att identifiera traditionell
styrning i form av en brytare eller dimmer som ett gränssnitt som vid interaktionstillfället ofta
resulterar i en simpel reaktionstid. Användaren har endast en knapp eller ett vred att detektera
och reagera på och den fysiska handlingen är enkel och den samma varje gång. Vidare har
scenariostyrning knutits till igenkänningsreaktionstid då det innebär att man i egenskap av
interagerande användare detekterar närvaron av flertalet knappar men bara besvarar den
knapp som resulterar i rätt ljusscenario för den aktuella aktiviteten, medan de övriga ignoreras.
Denna studie motsätter sig emellertid jämförelser i reaktionstid mellan enkel traditionell
styrning och scenariostyrning, då scenariopaneler oftast inte ersätter en traditionell brytare
eller dimmer – utan flera. Med anledning av detta övergår den enkla reaktionstiden till en
komplex reaktionstid där flertalet funktioner skall identifieras och besvaras.

18
Resultaten bekräftar den tidigare forskning som uppmärksammat att även en väl genomtänkt
belysningsstyrning presterar dåligt om belysningsstyrningsgränssnittet i fråga missförstås av
dess användare.50 Detta visas tydligt i Figur 12 och 13, där det går att utläsa att det var 94%
lättare att manövrera scenariopanelen än de tre dimrarna och brytaren, och att man haft en
osäker inställning till det traditionella belysningsstyrningsgränssnittet.
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Fältexperiment
Den experimentella studien och dess hårddata utgjorde stommen i det utförda
forskningsarbetet. Att automatiskt samla in information rörande användandet av
belysningsstyrningen i realtid var en uppenbar styrka och en absolut nödvändighet för att
uppnå högsta möjliga reliabilitet och validitet med avseende på hur användningsfrekvensen
skiljer sig åt mellan scenariostyrning och traditionell styrning.
En svaghet hos metoden var att manuell inblandning av försöksledare kom att krävas mellan
vissa experimentsessioner, för att säkerställa att varje deltagargrupp påbörjade sin vistelse med
belysningen släckt. Vidare hade experimentets deltagargrupper kunnat organiseras i större
utsträckning, så att samtliga deltagare fick hantera båda belysningsstyrningarna. Att så inte var
fallet hade emellertid inte någon större inverkan på resultatet, eftersom de personer som kom
att manövrera belysningen i de flesta fall inte var de samma i båda rummen. Därmed var
mätinstrumentet (individen) inte den samma i båda rummen.
En vital del av den experimentella studien bestod av analys och raffinering av insamlad data,
där tusentals handlingar sorterades och tilldelas de olika test- och kontrollgrupperna baserat
på start- och sluttid för respektive deltagargrupps vistelsesession.
Efter att ha uppmärksammat att deltagare tenderade att ”experimentera” med
belysningsstyrningen precis innan de skulle gå samt noterat uppenbara brister i utformningen
av scenariopanelen med avseende på hur man släckte belysningen efter avslutad vistelsesession
kom avslutande manövreringshandlingar att exkluderas från resultaten (se Bilaga 3).
Scenariopanelen kunde ha förbättrats med en fjärde knapp för släckning, medan deltagarnas
experimenterande baserat på mänsklig nyfikenhet sannolikt inte hade kunnat hämmas utan ett
aktivt ingripande från försöksledare.
Avslutningsvis kan valet av traditionellt belysningsstyrningsgränssnitt diskuteras, då moderna
dimrar och brytare medvetet valdes vid jämförelsen.
I tidigare studier har främst dimrar och brytare av äldre typ använts, vilket med största
sannolikhet haft en inverkan på resultatet.51,52
Studiens moderna val av brytare och dimrar
motiveras av att det är denna typ av paneler och
knappar som krävs vid installation i byggnader
med fastighetssystem, särskilt i de fall där en
scenariopanel skulle kunna vara ett alternativ.
Det viktigt att ha i åtanke att antalet
knapptryckningar förmodligen inte påverkas av
antalet knappar lika mycket som antalet
individuellt styrbara funktioner. Exempelvis
innehar den klassiska brytaren två funktioner
(tänd/släck) och kräver två olika
knapptryckningar men räknas enbart som en
knapp, medan den modena brytaren har två
knappar för sina två funktioner (Figur 16-17).
Figur 16. Modernt Figur 17. Klassiskt
gränssnitt. gränssnitt.

19
5.2.2 Enkätundersökning
Enkäten var viktig för studien och relevant för de båda frågeställningarna då information
rörande den upplevda interaktionen var vital vid analys av insamlad data.
Studiens raffinerade rådata har hög trovärdighet med avseende på grad av användning men
krävde en kompletterande metod för att klargöra hur och varför (alternativt varför inte) man
interagerat med gränssnitten. En styrka identifierades i enkätens utformning, då inga deltagare
ansåg sig missuppfatta dess olika frågeställningar. Anledningen till detta är med största
sannolikhet att enkäten korrekturlästes av fem slumpvis valda individer innan slutligt
utförande bestämdes.
I samband med att enkäternas data sammanställdes och analyserades uppmärksammades
emellertid vissa svagheter hos enkäten, där fråga två kunde ha utformats annorlunda då en klar
majoritet av deltagarna upplevde att synkomfort var en absolut nödvändighet och det givna
svaret när enbart ett alternativ fick väljas. Vidare skulle en fråga motsatt fråga tre kunde lagts
till för att på så sätt få svar på vilken inställning deltagarna hade både före och efter första
interaktionstillfället (se Bilaga 2).
Enkätundersökningens frågor har enskilt god reliabilitet och tillsammans en god validitet, då
flera av frågorna kunde relateras till varandras svar och på så vis underlätta vid analysering av
insamlad data. Med hjälp av de ifyllda enkäterna kunde studiens syfte uppnås och
frågeställningen gällande på vilket sätt scenariostyrda belysningslösningar kan förenkla för
användarna besvaras. Vid analysen stod det klart att enkätundersökningen var ett utmärkt
komplement till fältexperimentets hårddata, då i stort sett all saknad information rörande
deltagarna, deras upplevelse och anledning till handlande fanns att hämta i den.
5.3 Slutsatser
Genom att i realtid registrera all interaktion med belysningsstyrningen i de två berörda
grupprummen har rådata som efter raffinering och analys kunnat påvisa skiljaktigheter i
användningsfrekvens mellan gränssnitten samlats in. Tillsammans med information från den
genomförda enkätundersökningen blev det möjligt att utläsa att scenariostyrning
kommunicerade belysningens funktioner snabbare och att användare av belysning i offentlig
miljö föredrog att få färdiga förslag på belysningsinställningar med hänsyn till tänkt aktivitet.
Med anledning av detta indikerar resultaten på att scenariostyrning är att föredra framför
traditionell styrning. Sammanfattningsvis dras slutsatserna att:
 Fler individuellt styrda funktioner hos gränssnitt leder till en högre användningsfrekvens,
därmed är det;
 betydligt enklare att manövrera belysning med scenariostyrning med ett mindre antal
knappar, med påföljden att;
 större andel användare kan tolka belysningens funktioner med scenariostyrning, vilket
leder till att;
 användare av belysningsstyrning i offentlig miljö ser positivt på förprogrammerade
ljusscener sett ur ett helhetsperspektiv.
Därmed är studiens mål mött och dess frågeställningar besvarade. Det teoretiska ramverk som
ligger till grund för studien har tillsammans med resultatet lett till att öka förståelsen kring vilka
kvalitéer som efterfrågas hos gränssnitt för belysningsstyrning i offentlig miljö.

20
5.4 Vidare forskning
Med anledning av ämnets höga relevans för energieffektivisering såväl som komfort bör det
ligga i samhällets intresse att genomföra djupare och mer omfattande studier inom ämnet.
Vidare forskning skulle kunna se till privat såväl som offentlig miljö och större fältexperiment
över längre tid. Dessa studier skulle kunna jämföra traditionell och scenariobaserad
belysningsstyrning, men även ställa olika rums- och användningskontexter mot varandra. Det
skulle exempelvis vara av intresse att se hur användningsfrekvensen mellan de två
belysningsstyrningsgränssnitten förändrades vid installation i större rum, med längre avstånd
till respektive styrningsgränssnitt. Även studier som behandlar scenariostyrningens fördelar
och nackdelar i olika kontexter (rumsliga såväl som aktivitetsmässiga) skulle vara av intresse.
Vidare skulle experiment under mer kontrollerade former kunna göras, där samma individ(er)
utvärderar olika gränssnitt med hjälp av väl genomarbetade frågeformulär kompletterade med
intervjuer. Interaktionsstudier som ser till interaktionstiden mellan människor och
scenariostyrning respektive traditionell styrning med flera dimrar och brytare efterfrågas, då
denna studie identifierat klara brister i tidigare jämförelser mellan de två gränssnitten.
Ytterligare en viktig aspekt återfinns bland deltagarna. Det skulle vara av stort intresse att sätta
samman deltagargrupper som i högre grad representerar samhället genom ett större
åldersspann och bredare utbildningsbakgrund. Framförallt jämförelser mellan yngre och äldre
deltagare efterfrågas inom ämnet.
Slutligen efterfrågas ytterligare forskning kring hur människor förstår gränssnitt utifrån dess
utseende.
5.5 Erkännande
Vi vill tacka Lutron Electronics Inc som bistått med produkter till vårt fältexperiment och
därmed möjliggjort loggandet av interaktion mellan användarna och belysningsstyrningen.
Vidare vill vi även tacka Stockholm Lighting Company som i egenskap av agentur för Lutron i
Sverige involverats i sponsringen och assisterat med utformning och logistik.
Slutligen tackas Elinvest Henrik Nilsson AB, som bistått med behörig installatör och
installationsmaterial.
42 Alan T. Welford och John M. T. Brebner, “Choice reaction time: basic concepts”, Reaction
times, 1980, s. 73-128.
43 Gary Steffy, Architectural Lighting Design, 2. uppl., John Wiley and Sons, New York, 2001,
s. 168.
control systems”, Lighting Research and Technology, nr. 3, 2011, s. 385.
46 S. Escuyer och M. Fontoynont, ”Lighting controls: a field study of office workers’ reactions”,
Lighting Research and Technology, nr. 2, 2001, s. 83-87, 90.
47 Gary, s. 168.
48 William M. C. Lam, Perception and lighting as formgivers for architecture, McGraw-Hill,
1977, s. 13.
50 The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE Knowledge Series –
Understanding Controls, CIBSE, London, s. 32.
52 Yilmaz, s. 7.

21
Referenser
Card, Stuart K., Moran, Thomas P. och Newell, Allen, The Psychology of Human Computer
Interaction, Lawrence Erlbaum Associates, London, 1983.
Dugar, A. M. och Donn, M. R., ”Tangible intervention: Improving the effectiveness of lighting
Egan M. D. och Olgyay V. W., Architectural Lighting, 2. uppl., McGraw-Hill, New York, 2002.
Escuyer, S. och Fontoynont, M., ”Lighting controls: a field study of office workers’ reactions”,
Lighting Research and Technology, nr. 2, 2001, s. 77-96.
Gentile, Niko, Laike, Thorbjörn och Dubois, Marie-Claude, “Lighting control systems in
individual offices rooms at high latitude: Measurements of electricity savings and occupants’
satisfaction”, Solar Energy, 2016, s.113-123.
Lam, William M. C., Perception and lighting as formgivers for architecture. McGraw-Hill, New
York, 1977.
Principi, Paolo och Fioretti, Roberto, “A comparative life cycle assessment of luminaires for
general lighting for the office – compact fluorescent (CFL) vs Light Emitting Diode (LED) – a
case study”, Journal of Cleaner Production, nr. 83, 2014, s. 96-107.
Rea, Mark Stanley, The IESNA lighting handbook: reference & application. 9. uppl.
Illuminating Engineering Society of North America, New York, 2000.
Renström, Kristian och Håkansson, Paul, Ljus och belysning, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2004.
Starby, Lars, En bok om belysning. 4. uppl. Ljuskultur, Stockholm, 2006.
Steffy, Gary, Architectural Lighting Design, 2. uppl., John Wiley and Sons, New York, 2001.
The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE Guide H – Building Control
Systems, 2. uppl., CIBSE, London, 2009.
The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE Guide F – Energy Efficiency
in Buildings, 2. uppl., CIBSE, London, 2012.
The Chartered Institution of Building Services Engineers, CIBSE Knowledge Series –
Understanding Controls, CIBSE, London, 2005.
Welford, A. T. och Brebner, J. M. T., “Choice reaction time: basic concepts”, Reaction times,
Academic Press, New York, 1980, s. 73-128.
Yilmaz, F. S., “People-friendly lighting controls – User performance and feedback on different
interfaces”, Lighting Research and Technology, nr. 0, 2015, s. 1-24.

22
Bilagor
Bilaga 1 Teknisk rumsbeskrivning
Bilaga 2 Enkät (Svensk & Engelsk)
Bilaga 3 Interaktionslogg
Bilaga 4 Enkätresultat
Bilaga 5 Kommentarssamling

Storlek
Djup 3440 mm Yta
Bredd 2800 mm Tak 79%
Höjd 3280 mm Väggar 72%
Area 9,6 m² Golv 17%
Typ Antal
Stolar 6 styck
Bord 1 styck
Whiteboard 1 styck
Tavla 1 styck
Soffbord 1 styck
Pall 1 styck
Antal
1 styck
1 styck
1 styck
Styrning Uppljus Nedljus Spotlight Tavelbel.
100% 100% 100% 0%
100% 0% 0% 100%
10% 0% 100% 0%
477 lux
587 lux
35 lux
Styrning Uppljus Nedljus Spotlight Tavelbel.
0/1-100%
0/1-100%
0/1-100%
0/100%
773 lux
3x35W FDH
1x35W FDH
1x75W HSG
Bestyckning Montage
Pendlad, 2350 ö.f.g.
Pendlad, 2350 ö.f.g.
Skenmonterad, dikt tak
Manuell 3 - av/på/dim
Manuell 4 - av/på
Fotometrisk mätning
Samtliga armaturer 100%
Horisontell belysningsstyrka (80 cm ö.f.g.)
Teknisk rumsbeskrivning
56x56 cm
Rum 1114B (Traditionell styrning)
120x90 cm Vit tavla, ram i aluminium
Gråskaligt landskap, typ canvas
55x45 cm (HxØ)
Rum 1114A (Scenariostyrning)
Färgbeskrivning
Blå sits/rygg, svarta ben
Röd bordsskiva, ben i ljust trä
Färgbeskrivning
Inventarier (per rum)
42x44x75 cm
Whiteboardbelysning
Accentbelysning, tavla
200x80x73 cm
Mått (LBH)
Lysrörsaramtur (assymetrisk)
Armaturtyp
Vit bordsskiva, ben i ljust trä
40x40x40 cm Svart läder
Belysningssystem (per rum)
Reflektionsfaktor
Vita gipsundertaksplattor, 600x600 bärverk
Målade, vita
Gråmelerad linoleummatta
Scen 3 - Soft
Scen 1 - Meeting
Scen 2 - Whiteboard
Scen 3 - Soft
Fotometrisk mätning
Scen 1 - Meeting
Scen 2 - Whiteboard
Funktion
Allmänljus/arbetsbelysning
Halogenarmatur (profil)
Rumsytor
(3x6 mätpunkter)
(3x6 mätpunkter)
Horisontell belysningsstyrka (80 cm ö.f.g.)
Lysrörsarmatur (79% upp- och 21% nedljus)
(3x6 mätpunkter)
(3x6 mätpunkter)
Bilaga 1
1

Enkät (Svensk & Engelsk)
Bilaga 2
1

Enkät belysningsstyrning
Sätt ett kryss (✗) i rutorna för valt alternativ. Svara i ordning, fråga 1 till 8.
1. Hur noggrann är du med att ställa in rätt belysning i ett rum som 1114a/b?
2. Varför brukar du ställa in belysningen? Välj ett alternativ.
3. Hur var din inställning till knapparna innan första knapptryckning?
Vad beskriver din inställning till knapparna bäst? Välj ett alternativ.
4. Hur var det att manövrera belysningen?
5. Vilken var din helhetsupplevelse av belysningsstyrningen i rummet (inte
belysningen)?
6. Hur styrde du belysningen? Välj ett alternativ.
7. Ändrade du belysningen senare under vistelsen (utöver det första tillfället
när du/ni kom in i rummet);
Om nej, varför inte? Välj ett alternativ. Om ja, varför? Välj ett alternativ.
8. Kommentarer (frivilligt):
Inte alls Mycket
Miljömedvetenhet Synkomfort För atmosfären
Negativ Positiv
Osäker Irriterad Neutral Nyﬁken Säker
Svårt Lätt
Negativ Positiv
Jag tolkade panelen och valde efter planerad aktivitet.
Jag testade alternativen innan jag bestämde mig.
Jag valde slumpmässigt en knapp.
Nej Ja
Behövdes inte
För krångligt
Trodde inte på förbättring
Orkade inte
Förändrad aktivitet
Jag/vi var inte nöjd(a)
Förändrat behov
Av nyﬁkenhet
Kön: Man Kvinna
Ålder:
Synfel som ej
avhjälpts:
Ja Nej
Rum: 1114a 1114b
Bokad tid:
Program:
2

Questionnaire lighting control
Mark each selected alternative with a cross (✗).
Mark within the boxes and answer in numerical order, 1 to 8.
1. How accurate are you when adjusting the lighting in a room such as
1114a/b?
2. Why do you usually adjust the lighting? Choose one alternative.
3. How was your attitude toward the buttons before the first button press?
Which word describes your attitude the best? Choose one alternative.
4. How was it to control the lighting?
5. What was your overall experience of the lighting control? (Not the lighting
itself.)
6. How did you control the lighting? Choose one alternative.
7. Did you change the lighting later on during the stay? (in addition to the first
interaction upon entering the room).
If no, why? Choose one alternative. If yes, why? Choose one alternative.
8. Comments (optional):
Not at all Very
Environmental
awareness
Visual comfort For ambience
Negative Positive
Unsure Annoyed Unbothere
d
Curious Sure
Difficult Easy
Negative Positive
I interpreted the panel and chose a option suitable for the planned
activity.
I tested the alternatives before I decided.
I randomly chose a button.
No Yes
It was not needed
Too complicated
Didn't expect an improvement
To tired
Changed activity
I/we was not satisfied
Changed needs
Out of curiosity
Room: 1114a 1114b
Booked period:
Program:
Gender: Male Female
Age:
Impaired eyesight thats
not remedied:
Yes No
3

Interak(onslogg scenariostyrning (rum 1114a)
Loggdata Kommando Datum Tid
Friday, May 13 2016 at 19:08:55 - 03732 | 05/09/16 | 12:43:06 | 0172596080 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x00000284 Ac(vate Mee(ng: scen 1 16-05-09 12:43:06
Friday, May 13 2016 at 19:08:55 - 03734 | 05/09/16 | 12:43:16 | 0172601190 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x00000288 Ac(vate Whiteboard: scen 2 16-05-09 12:43:16
Friday, May 13 2016 at 19:08:55 - 03736 | 05/09/16 | 12:43:21 | 0172603894 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x0000028C Ac(vate SoZ: scen 3 16-05-09 12:43:21
Friday, May 13 2016 at 19:08:55 - 03740 | 05/09/16 | 12:43:31 | 0172608757 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x000003CD Ac(vate SoZ dubbeltryck: allt av 16-05-09 12:43:31
Friday, May 13 2016 at 19:08:55 - 03763 | 05/09/16 | 14:04:30 | 0175038317 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x00000737 Ac(vate Fjärrkontroll: allt av 16-05-09 14:04:30 Reset
Testgrupp 1: Knapptryck: 8 st. Vistelse8d: 1t 21m 24s
Friday, May 13 2016 at 19:08:56 - 03909 | 05/09/16 | 15:29:55 | 0177600750 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x0000028C Ac(vate SoZ: scen 3 16-05-09 15:29:55 Reset
Friday, May 13 2016 at 19:08:56 - 04044 | 05/09/16 | 18:15:48 | 0182576841 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x00000284 Ac(vate Mee(ng: scen 1 16-05-09 18:15:48 Reset
Interaktionslogg
Bilaga 3
1

Friday, May 13 2016 at 19:08:59 - 04726 | 05/10/16 | 14:07:02 | 0218313181 | CORE | 00000 | PRESET EVENT | ID=0x00000284 Ac(vate Mee(ng: scen 1 16-05-10 14:07:02 Reset
Interak(onslogg scenariostyrning (rum 1114a)
Loggdata Kommando Datum Tid
Bilaga 3
2

Scenariobaserad belysningsstyrning: en interaktionsstudie

Scenariobaserad belysningsstyrning: en interaktionsstudie

Recommended

Recommended

More Related Content

Featured

Featured (20)

Scenariobaserad belysningsstyrning: en interaktionsstudie