1. Bryta igenom mänskliga prestationer
Kognitiv träning
Del 2

2. VAP4U
Value Added ForYou
(Ökat värde för deg)
Utveckla tillsammans med idrotten, dem bästa lösningar för idrottaren.
Målet är att ge nått som ger värde för individen.

3. Med neuroplasticitet menas
hjärnans förmåga till
omorganisation
Rörelsen finslipas när de sämre alternativen inte används

4. Hjärnans förmåga till omorganisation
 När man ska utföra en rörelse sker en omorganisation i nervsystemet, t.ex. i
hjärnbarken. Omorganisationen gör att vissa nervbanor förstärks.
 Så småningom kommer kroppen att välja den lämpligaste vägen, till exempel den
snabbaste eller mest effektiva.
 Rörelsen finslipas när de sämre alternativen inte används.
 Det finns bevis för att träning inte bara bygger upp kroppen, utan även utvecklar
hjärnan.
 Varför behövs grå substans för att lyfta 175 kilo?
 Man måste föreställa sig att man lyckas. I ett visst skede försöker man alltid se rörelsen
framför sig, innan man utför den i verkligheten.

5. Fokusera och avgöra vad som krävs för att nå målet
 Man måste fokusera på vikten och
avgöra vilken kraft som krävs för lyftet,
oavsett vikt.
 Under några sekunder måste man
verkligen försöka samla kraft, fysiskt
och psykiskt, för att lyckas med lyftet.
 Till och med inom tyngdlyftning inleder
utövaren med en tankeprocess.
 Det är fel att tro att kraftsporter enbart
utövas av råskinn, sporten kräver stor
fysisk ansträngning, stor kraft, men
själva lyftet börjar tidigare än man tror.
 Utövaren koncentrerar sig och tänker
sig in i rörelsen, får han samma
sinnesintryck som vid ett lyft. Så det blir
som ett extra lyft.

6. Neuromekanismer
 För att förstå vad som händer i
hjärnan måste man återge hur
man visualiserar ett lyft, man
måste förstå vilka
neuromekanismer som ligger
bakom det.
 Visualisera de rörelser som
används under ett lyft, så kan
man vil se vilka delar av hjärnan
som är aktiva när utövar tänker
igenom rörelsen och hur
kommunikationen fungerar i
hjärnan, alltså hur hjärnan
arbetar.

7. Magnetfältet i hjärnan
 Användning av Magneto
encefalografi – MEG
med 300 sensorer som
registrerar det
magnetfält som bildas
av hjärnans nervceller.
 Den temporära
upplösningen av MEG
möjliggör forskarna att
följa hjärnans aktivitet
ner till en millisekund.

8. Mäta hjärnaktiviteten
• Forskarna registrerar hjärnaktiviteten genom att
mäta de magnetfält som alltid finns i hjärnan, även
när man inte gör nåt.
• Svårigheten är att återge det som händer.
• Diagrammet är svårt att tyda för signalerna är så
svaga.
• Tekniska framsteg gör det möjligt att förstå hur
idrottarnas hjärnor fungerar. Förr stödde sig
forskarna på erfarenhet (empirisk antagningar).
• Men nu kan de studera hur idrottarna aktiverar
sina nervceller, innan de utför krävande rörelser.
• Nu använder dem avancerade analysverktyg för att
kunna se aktiviteten tydligare och var i hjärnan den
sker.

9. Fas i aktiviteter inom hjärnan
1. Första fasen liknar det tillstånd som uppstår när
man mediterar eller slappnar av. En del av hjärnan
har kopplats bort. Atleten har stängt av allt för att
kunna fokusera bättre. Han kopplar bort, nollställer,
vissa områden.
2. Nästa fas så visas områden i blott i hjärnan. Det är
där aktiviteten sker när atlet visualiserar rörelser.
3. Hjärnans syncentrum aktiveras, för att han försöker
se rörelsen framför sig. De sensomotoriska
områden har mer att göra med själva rörelsen.
4. Det motoriska och det sensoriska systemet gör att
man kan utföra själva rörelsen.
5. Den mentala bilden som atleten skapar blir första
steget i rörelsen genom att han aktiverar de
nervceller som krävs för att lyfta stången.

10. Skillnad mellan en topp och vanlig idrottare
 Det tycks som om bara
toppidrottare kan slå och slå
på motoriska områden utan
att röra en muskel.
 För att styrka den här teorin
utför man samma experiment
med en nybörjare.
 Vi ser resultatet här med
toppidrottarens och
nybörjarens hjärnbild i
samma fas.

11. Låt oss se skillnaden i olika faser
242 ms; nybörjare nollställer inte hjärnan som toppidrottaren gör. 683 ms; nybörjares hjärna är inte fokuserad och nollställd.
1243 ms; Nybörjare hjärnan är mer kaotisk och inte fokuserad under rörelse.

12. Låt oss se skillnaden i olika faser
1585 ms; Föreställer sig lyftet direkt, och aktiveten är utspridd över hela hjärnan hos nybörjaren. 2.727 sek; Fortfarande inte nått fokus hos nybörjaren
4.110 sek; Han lyckas inte fokusera, signal avbryts, kommer och går hela tiden.

13. Hjärnans fokus gör skillnaden
 Nybörjaren sa faktiskt att han hade svårt att visualisera, att föreställa rörelsen.
 Nybörjares svårigheter bekräftar bara toppidrottares mentala äverlägsenhet. Dera
hjärnor arbetar mindre, men bättre.
 Forskning om mentala bilder har redan visat att de ger resultat.
 På sistone har de även visat sig användbara i andra sammanhang.
 De höjer prestationsförmågan, men kan även minska behovet av träning.Tänk om det
fanns ett sätt att slippa tusentals timmar hård träning.

14. Kognitiv träning inom rehabilitering
• Rehabiliteringen från skador har varit långvarig
och mentalt tunga, men med dagens metoder
går det snabbare.
• Användning av visualisering för att kunna
komma tillbaka utan att förlora teknik och
känslan.
• Toppidrottare försöker att arbeta på ett nytt sätt
så han eller hon skal förlora så lite som möjligt
under rehabiliteringen.
• Användning av mentala bilder vid rehabilitering
av skadade idrottare.
• När man visualiserar en rörelse aktiveras
samma motoriska områden i hjärnan som när
man utför rörelsen.

15. Tränar på rörelsen
• Idrottare som blir skadade kan aktivera de motoriska områdena. Man kan faktiskt säga att de
verkligen tränar på rörelsen.
• En viktig upptäckt inom neurovetenskapen är att visualisera en rörelse och utföra den aktiverar
samma områden i hjärnan. Man kan alltså kunna stimulera hjärnan genom att iaktta andra utövare.
• En nybörjare kan inte stimulera hjärnan på samma sett som en toppidrottare sedan den inte har
samma förmåga att fokusera hjärnans nervceller som en toppidrottare.
• Du kan alltså inte träna deg bättre framför TV om du inte redan kan idrotten eller har förmågan att
fokusera hjärnan innan.

16. Spegelneuroner
• Att utföra en rörelse, eller se nån annan göra den,
aktiverar samma nervceller (neuroner). Det är
därför forskarna kallar dem spegelneuroner.
• Spegelneuroner upptäcktes för över tjugo år sen
av ett italienskt forskarlag i Parma.
• De upptäckte dem hos apor.
• De upptäckta att när en apa skulle ta en jordnöt
visade elektroder, kopplade till apans hjärna, att
en nervcell aktiverades.
• De märkte också att när apan såg att en annan
apa tog en jordnöt eller att en forskare tog en
jordnöt aktiverades samma nervcell.
• Så oavsett om apan ser en rörelse eller själv utför
den aktiveras samma nervcell. Hos apan finns
den i hjärnbarkens motoriska del.

17. Spegelneuroner
• När jag tittar på en rörelse och när jag själv
utför den som när jag rör fingrarna eller tar
tag i nåt aktiveras alltså samma område i
hjärnan.
• Elitidrott stämmer väl in på teorin om
spegelneuroner. Hjärnans rörelse-
observations system hjälper oss att tänka
ut nya metoder och visar varför idrottare
kan anpassa sig så snabbt till
motståndarens taktik.

18. Spegelneuroner
• När två idrottare möts på en tennisbana, i en boxningsring eller i en
dojo är förmågan att förutse motståndarens handlingar
avgörande.
• I flera sporter är det viktigt att kunna se små skillnader i
motståndarens rörelser. Sporter som kräver snabba reaktioner:
badminton, tennis. Där är det extra viktigt. Små förändringar i ett
badmintonslag talar om att bollen går åt vänster eller höger
• Så det handlar om att läsa av motståndarens rörelser
• Likadant med fotboll: Man måste läsa av motståndaren innan han
rör bollen.

19. Vem är vi?
Vallgatan 18,
52152 Floby
Sweden
http://www.vap4u.eu
sak@ec-ba.com