Cover story and a unique graphic investigation of the two notorious swedish warships Mars and Svärdet, both rediscovered in 2011. A dream come true for archaeologists, historians, ship nerds and anyone still in touch with their childhood fantasies.

1. SvD söndag 4 december 201124 HELG
1. Kraveln - 1500-tal, kravell
Vad hände: Tros ha sjunkit 1525. Kra-
vellen var fullastad med kanoner och
ammunition som bärgats från Lybske
Svan som förliste föregående år.
VÄLBEVARADE
TRÄVRAK I ÖSTERSJÖN
Väster-
Södertälje
NYKVARN
Huddinge
Åkersberga
Värmdö
Trosa
Muskö
Ornö
Kyrkviken
Utö
Nynäshamn
Dalarö
Saltsjöbaden
Älvsnabbevraket
Dalarövraket
Kostervraket
Farled
in till
Stockholm
Lejonvraket
Kraveln
Jutholmsvraket
Anna
Maria
Mastvraket
ÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersberga
MusköMusköMusköMusköMuskö
KyrkvikenKyrkviken
ÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraket
KostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraket
Gotland
Gotska
sandön
Åland
ESTLAND
LETTLAND
LITAUEN
Mars
Mastvraket
Sjö-
hästen
Kronan
ÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersberga
OrnöOrnöOrnö
DalaröDalaröDalarö
SaltsjöbadenSaltsjöbadenSaltsjöbadenSaltsjöbaden
LejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraket
JutholmsvraketJutholmsvraketJutholmsvraketJutholmsvraket
ÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersberga
SaltsjöbadenSaltsjöbaden
AnnaAnna
MariaMariaMariaMariaMariaMariaMariaMariaMaria
GotlandGotland
Gotska
sandön
MarsMarsMars
Mastvraket
Kronan
Farled
Gotland
Öland
LETT-
LAND
SVERIGE
Stockholm
3
4
6
9
13
Svärdet
1
2
3
4
65
44
LejonvraketLejonvraket
6
7
8
9
999103311
12
13
Källor och faktagranskare: Riksantikvarieämbetet, Patrik Höglund och Andréas Olsson/Statens maritima museer, Niklas Eriksson/Södertörns högskola, Regalskeppet Kronan (red
Björn Axel Johansson), Svenska sjöslag av Lars Ericson Wolke och Martin Hårdstedt, NE, Illustrerad svensk sjökrigshistoria av Gunnar Unger, Svenskt skeppsbyggeri (Allhems förlag)
Marinarkeologer skapar
3D-bilder av Spökskeppet med
hjälp av undervattensrobotar.
FOTO: ERIC BÖRJESSON/MMT, DEEPSEA PRODUCTIONS
Dolda i djupet
Årets fynd av krigsvidundren MARS och SVÄRDET, befäster
ÖSTERSJÖNS STATUS som världens finaste vrakkyrkogård.
Kanske vilar här resterna av närmare 100000 fartyg. SvD berättar
några av historierna om innanhavets mest spännande TRÄVRAK.
grafik
ALEXANDER
RAUSCHER
text
PETER
GRENSUND
Marinarkeologen om vrakfyndet
sid 26–27 m
Fyndet av Svärdet ger ny kunskap
sid 28–29 m
Mycket återstår av makalösa Mars
sid 30–31 m

2. SvD söndag 4 december 2011
27 x 8 m
Djup: 130 mca 30 meter
Fartyget: Kan vara ett av det dryga
dussinet fartyg som Gustav Vasa köp-
te från Lybeck 1522. Inköpet ses som
den Svenska flottans grundläggande. Skick: Sönderslaget.
Djup: 30–50 meter
2. SPÖKSKEPPET -
1650-tal, holländsk flöjt (bilden)
27 x 8 m
Djup: 130 m
2. SPÖKSKEPPET -
Skick: Skrovhelt. Det bäst bevarade skeppet av denna typ. Har
varit tremastat. Fock- och stormast står upp fortfarande.
Övrigt: Upptäcktes 2003 i samband med sökningarna efter den för-
svunna svenska DC-3:an från 1950-talet. Våren 2010 bärgades en av
de människostatyer av trä som ursprungligen stod på var sida om
den utfallna akterspegeln, en så kallad hoekman (hörngubbe).
25

3. 5. SJÖHÄSTEN -
1700-tal, snaubrigg
Fartyget: Troligen använt som mindre
militärt eskortfartyg.
Vad hände? Okänt. Minst två omkom
vid förlisningen. Två kranier, armar
och en sko ligger på akterdäck. Kan-
ske var de ”surrade till rors” när
fartyget sjönk?
Skick: Extremt välbevarat. Namnet
kommer från galjonsfiguren, en sni-
dad häst med fiskstjärt och hovar er-
satta med knotiga fingrar eller klor.
25 x 5 m
25 x 6 m
6. LEJONVRAKET -
1600-tal, flöjt (bilden)
Djup: 50 m
Vad hände? Har med stor sannolik-
het kolliderat med något så kraftigt
att fockmasten bröts av. Ett annat
skepp eller ett grund? Ett tecken på
det senare är det kraftiga och av-
brutna rundtimmer som ligger löst
på däck.
Skick: Välbevarat.
Bärgning: Upptäcktes i april 2009.
Snidat lejon på rodret har gett vra-
ket dess smeknamn. En av masterna
sticker upp till cirka 30 meters djup.
5. SJÖHÄSTEN -
1700-tal, snaubrigg
Fartyget: Troligen använt som mindre
militärt eskortfartyg.
Vad hände? Okänt. Minst två omkom
vid förlisningen. Två kranier, armar
och en sko ligger på akterdäck. Kan
ske var de ”surrade till rors” när
fartyget sjönk?
Skick: Extremt välbevarat. Namnet
kommer från galjonsfiguren, en sni
dad häst med fiskstjärt och hovar er
satta med knotiga fingrar eller klor.
3. KOSTERVRAKET -
1700-tal
3. KOSTERVRAKET -
17 x 6 m
Djup: 30 m
Skick: Välbevarat. En del av förstä-
ven har fallit ut och vilar på botten
tillsammans med bogsprötet. Många
detaljer kvar: block, jungfrur, riggde-
taljer, glasflaskor, lerkrus m m.
Övrigt: Enligt sportdykare har
fartyget plundrats på föremål.
17 x 5 m
4. MASTVRAKET -
1700-tal
Fartyget: Holländskt frakt-
fartyg.
Skick: Skrovhelt. Större del av
brädgång, akterspegel, roder
och stormast bevarad.
Övrigt: Upptäcktes under vrak-
inventering 1994 på uppdrag
av Sjöhistoriska museet.
Bland fynden: Bland annat
glasflaskor och kritpipor.
Djup: 30 m
5. SJÖHÄSTEN -
25 x 6 m25 x 6 m
Djup: 103 m
26 HELG SvD söndag 4 december 2011
Livet är fullt av små ögonblick. Stunder när
du plötsligt förstår hur det hänger ihop.
Begriper vad som är relevant.
Det är marinarkeolog du borde vara.
Den 19 augusti kom beskedet från 75 meters
djup som förmodligen tryggade återväxten
för nästa generation som när ett intresse ut-
över det vanliga för gamla skepp på Öster-
sjöns botten. Med bultande hjärtan kunde tre
dykare från Ocean discovery, specialiserade
på vraklokalisering, se en grovt timrad far-
tygssida täckt av kanonluckor uppenbara sig
i mörkret. Bilderna från dyket visar hur kung-
ens emblem med Vasakärven skymtar när
ytsediment borstas bort från en av kanonerna.
Ibland är det mest slumpen. En inseglings-
kanal ska muddras, dykare går ner, och där
plötsligt ligger det: ett sjunket okänt skepp.
Den här gången, sommaren 2011, var det
enträget sökande som till slut gav utdelning.
Där plötsligt låg det: pojkrumsdrömmen, det
magnifika Mars, eftersökt sedan 1960-talet av
bland andra Vasa-upptäckaren Anders Fran-
zén.
För 447 år sedan gick hon till botten, eller
snarare sattes i brand, sprängdes i bitar och
blev bane för kanske 1000 sjömän, knektar
och andra. I ett av Nordiska sjuårskrigets
största sjöslag. När regalskeppet Vasas förlis-
ning ter sig som en pinsam förödmjukelse,
sjönk Mars ner i sin havsgrav som ett redan
mytiskt krigsvidunder.
–Mars är ett sånt där vrak som alla skepps-
nördar suttit och drömt om på pojkrummet.
Det är svårt att låta bli att vara med på det
här, säger marinarkeologen Niklas Eriksson,
doktorand med specialinriktning på Öster-
sjön.
Han sitter i sitt trånga arbetsrum på Maris,
institutet för marinarkeologi på Södertörns
högskola. Vägghyllorna är fyllda med facklit-
teratur och han säger att han ju egentligen
har fullt upp med sin avhandling. Därutöver
ingår han nu i den grupp som ska göra den
vetenskapliga analysen av Mars och av regal-
skeppet Svärdet, det andra av sommarens två
superfynd.
Marinarkeologi, säger han, är ett relativt
ungt forskningsfält. Tidigare studerades
1500- och 1600-talen av historiker och konst-
vetare. Arkeologer sysslade med förhistoria.
–Det är först nu som den akademiska
forskningen kommit ikapp. När man nu upp-
täcker Mars så sker det i ett helt nytt veten-
skapligt sammanhang. Vi är bättre rustade
rent vetenskapligt att angripa en sådan här…
biff.
Det mest uppenbara som väntar i djupet
utanför Ölands norra udde är kanoner i en
mängd storlekar men även dekorationer,
skulpturer och kanske mynt i massor. Det har
talats om att både avlöningskassan och ami-
ral Jacob Bagges personliga ”skatt” fanns
med ombord. Därtill kan de personliga före-
målen och återskapandet av skeppsrummet
teckna bilden av hur man hade det ombord
och vad det innebar att vara knekt eller sjö-
man ombord på ett krigsfartyg.
–I till exempel 1600-talsflöjterna visste vi
inte hur det såg ut under däck, hur de var or-
ganiserade. Många har skrivit om hur det var,
men bevisligen haft fel. Man placerade kaju-
tan i ett litet utrymme under fördäck. Det
skulle visa på disciplin och pennalism, för
sådan stämning är det på ett fartyg, trodde
man.
–I själva verket har vi kunnat visa att be-
sättningen åt tillsammans i andra änden av
skeppet, i ett större utrymme som även an-
vändes till sovplatser. Miljön var förmodligen
rätt familjär.
Analyserna som görs av Mars kommer även
att handla om de stora örlogsfartygens del
i 1500- och 1600-talens byggande av national-
stater och identitet, i samhällets förändring.
I hur stor grad var de resultatet av kungarnas
maktspråk? Var Mars, från början bestyckad
”MARS är ett sånt där vrak som alla SKEPPSNÖRDAR
suttit och DRÖMT OM på pojkrummet.”

4. 8. ÄLVSNABBEN -
1700-tal, galeot
20 x 6 m
Djup: 12 m
26 x 6,6 m
Djup: 13 m
Fartyget: Osäkert. Tidigare
identifierat som flöjt från
Amsterdam.
Vad hände? Osäkert. Spår av
brand ombord.
Skick: Välbevarat. skrovsidorna
höjer sig 5–6 m över botten.
Kabyss av tegel har varit inrymd
i fartygets aktre del.
Övrigt: Större delen av lasten
tros ha bärgats på 1600-talet.
Återfanns 1965.
Bland fynden: Trefotsgrytor, ett
spanskt oljekrus, ler- och stengods,
sju vinflaskor, tre pipskallar, två fajans-
kannor med kinadekor, kopparmynt
från 1660–85 m m.
7. DALARÖVRAKET - 1650-tal
Fartyget: Förmodligen litet örlogsfartyg.
Vad hände? Okänt. En av två länspum-
par tycks ha slutat fungera och tagits
ur sitt läge för rengöring. Besättningen
tycks ha kämpat vid pumparna.
Skick: Skrovhelt med största delen av
däcket kvar. Fock och stormast står
fortfarande.
Övrigt: Hittat 2003.
Bland fynden: Vinbutelj/glasflaska
med medaljong och kork. Buteljen bär
engelskt adligt vapen som sigill. Kan
ha tillhört Boynton i Yorkshire eller
Ogle i Northumerland.
ca 20 m
9. JUTHOLMSVRAKET -
1600-tal, flöjt
10. Anna Maria -
1700-tal, flöjt
8. ÄLVSNABBEN -
20 x 6 m
Djup: 12 mDjup: 12 m
7. DALARÖVRAKET - 1650-tal7. DALARÖVRAKET - 1650-tal
ca 20 m
Djup: 30 m
Fartyget: Tyskt kravellbyggt
handelsfartyg i ek.
Vad hände? Kantrade i storm
1754. 17 man samt lotsen
omkom.
Skick: Mycket välbevarat och
orört med undantag för skador
i akter och delar av rigg som
bärgats. Flera skulpterade
och svarvade trädetaljer.
Övrigt: Stort antal föremål
bärgades 1974–80. Lastrum-
met fyllt av spannmål.
: Osäkert. Tidigare
identifierat som flöjt från
? Osäkert. Spår av
Välbevarat. skrovsidorna
9. JUTHOLMSVRAKET - 10. Anna Maria -
1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt
10. Anna Maria -10. Anna Maria -
1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt
10. Anna Maria -10. Anna Maria -10. Anna Maria -10. Anna Maria -10. Anna Maria -10. Anna Maria -
1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt
10. Anna Maria -10. Anna Maria -10. Anna Maria -10. Anna Maria -
Fartyget: Byggt i Amsterdam på uppdrag
av svenska redare.
Vad hände: Brann och sjönk 6 februari
1709 vid Dalarö, på grund av att man
lämnade båten obevakad. Vid rätte-
gången dömdes besättningen till några
dagars fängelse med vatten och bröd.
Skick: Skeppssidorna bevarade upp till
7 m från botten. Aktern kraftigt brand-
skadad.
Bärgning: 1965 bärgade sportdykare
bland annat bråspelet, två bogankare
och en däcksbalk.
38 x 8 m
Djup: 19–22 m
Foto: JONAS RYDIN/DEEP SEA PRODUCTIONS
HELG 27SvD söndag 4 december 2011
med 107 kanoner, ett slags alter ego för Gus-
tav Vasa och hans son, tronföljaren Erik XIV?
I forskarnas preliminära projektplan
nämns att fartyget redan i sin samtid var en
manifestation, att berättelsen om hur maka-
lös och stor hon var existerade parallellt med
det verkliga skeppet. Som alla myter har den
med åren växt, byggts på och inspirerat histo-
rieskildrare och vrakletare.
Men ska hon bärgas? Går det? Ytterst är det
länsstyrelsen i Kalmar som beslutar om det
är skäligt att göra ingrepp på den arkeologis-
ka platsen. Om du frågar Andréas Olsson,
chef för Sjöhistoriska museets arkeologien-
het och den som samordnar arbetet, blir sva-
ret i dagsläget nej.
–Hur realistiskt är det? Och var skulle det
ligga? Finns det plats för två stora fartygs-
museer i Stockholm? Eller ska det ligga i Kal-
mar? (det byggdes vid Björkenäs norr om
Kalmar)
De praktiska invändningarna är många. Det
är svårt nog att göra arkeologiska undersök-
ningar på vraket. För regalskeppet Kronan,
som ligger på 26 meters djup, ställs i genom-
snitt var fjärde dyk in på grund av väderförhål-
landena. På Mars lär den siffran klättra upp
mot 50 procent. Jämför även med Vasa som
var skrovhelt och kunde bogseras in på grun-
dare vatten innan hon togs upp i april 1961.
Andréas Olsson poängterar att stora örlogs-
fartyg redan ställs ut på Kalmar länsmuseum
och Vasamuseet.
–Jag tycker i stället att man ska bevara vra-
ket som det ligger och vara försiktig med de
undersökningar man utför. I framtiden kan-
ske det finns andra analysmetoder som kan
ge annan kunskap.
Sedan, tillägger han, är det en annan dis-
kussion om en kanon eller andra fynd ska
bärgas. Det kan finnas starka vetenskapliga
motiv till en sådan bärgning, men även en
mindre mängd fynd kan tillsammans med
foto och film levandegöra Mars i en utställ-
ning.
–Men det som skulle vara motiverat, och
enklare, att bärga nu är ett mindre fartyg. Jag
skulle gärna vilja hitta ett bronsåldersfartyg
eller ett vikingaskepp på ostkusten. I Stock-
holms skärgård eller i Mälaren. Vi vet ju att
det ligger något utanför Björkö (där vikinga-
staden Birka låg). Men var?
Vid sidan av Mars har det hittats många
välbevarade skeppslämningar i Östersjön de
senaste decennierna. Relativt billig sökteknik
har gjort det möjligt för till exempel dykklub-
bar att gå ihop och köpa in en så kallad side
scan sonar, som inte är mycket tjockare än en
temugg och kan monteras på ett båtskrov.
Resultatet av scanningen blir en bild av bot-
tenytan där det går att bestämma materialet
i bottenytan och se uppstickande konturer,
block och hålor.
Själva Östersjön beskrivs som världens finaste
vrakkyrkogård vars bräckta vatten jagar bort
den träätande skeppsmasken. Motsvarande
förhållanden finns kanske bara i Lake Michi-
gan och de andra stora sjöarna i Nordameri-
ka, men där saknas däremot lika omfattande
sjöfart så långt tillbaka i tiden.
–Vi har runt knuten ett kulturarv i världs-
klass som lockar forskare från hela världen,
säger Andréas Olsson.
–Det går med viss rätt att hävda att i Öster-
sjön har vi västvärldens sjöfart. Det är hit
man ska åka om man vill ta reda på hur den
sett ut de senaste 800 åren.
Det har gjorts en del försök att utöver musei-
utställningar visa upp de välbevarade vraken
publikt, bland annat invigs en dykpark
i Dalarö nästa år. Göran Ekberg, intendent på
Sjöhistoriskas arkeologienhet, berättar roat
om när ett företag sålde nedgångar med ubåt
till flöjten Anna Maria som ligger på cirka 20
meters djup i just Dalarö.
–Det var värdelöst. Man såg bara genom
den glasade bubblan där föraren satt. Sikten
talar ju emot. Det gick så långt att de krocka-
de med vraket en gång. Idag vet vi bättre hur
vi ska visa upp vraken.
I Sverige klassas vrak över 100 år som fasta
fornlämningar enligt kulturminneslagen och
omfattas av ett skyddsregelverk. I princip får
du inte rucka på något i vraket eller i dess
närhet. Att det förekommer plundring och
förstörelse av kulturarvet är tydligt men upp-
täcks i regel långt senare. Man kan bara kon-
statera att nyupptäckta vrak ibland dyker
upp på bloggar och forum långt innan till
exempel Riksantikvarieämbetet eller läns-
styrelsen får vetskap.
Med tanke på att 800–1000 vrak klassats
som fasta fornlämningar är tillsynen när-
mast omöjlig att upprätthålla. Det finns
faktiskt så många bevarade lämningar längs
Östersjökusten att det kan räcka med att
zooma in på en satellitkarta och på skärmen
kunna se vrakkonturerna.
–Vi brukar kalla dem för Eniro-vrak, säger
Göran Ekberg. För att man ska kunna se dem
krävs att det har varit en lugn väderdag över
grunt vattenstånd den dagen bilden togs. Vi
hittade till exempel ett vrak i Svindersvik via
Eniro.
För Niklas Eriksson på Södertörns högskola
väntar många vinterkvällar och -nätter vid
ritbordet. Årets sista dykningar i skiftet okto-
ber-november gav ”fruktansvärt” mycket
material, med systematiska robotkamera-
åkningar för att dokumentera kanonportar
och skeppet ur olika vinklar. Förhoppningen
är att åter igen kunna visa hur Makalösa
Mars en gång såg ut – och förklara varför.
–Fältarbete är en sak, men själva arkeolo-
gin börjar ju först när man kan sätta in det
i ett samhälleligt sammanhang, säger han.
peter.grensund@svd.se
alexander.rauscher@svd.se

5. Svärdet berättar om sjöslaget
Hösten 1675 seglade en svensk flotta ut för att möta en
dansk-holländsk styrka. Sjötåget avbröts utan stridskon-
takt efter en rad intermezzon. Runt 1 000 man miste livet
och året därpå dömdes riksamiral Gustaf Otto Stenbock
personligen att ersätta kronan för 1675 års utrustning,
totalt 209 341 daler silvermynt. Domen mildrades senare
av kungen till 100 000.
På våren 1676 löpte de båda flottorna ut på nytt, svensk-
arna anfördes av Lorentz Creutz som saknade sjövana.
1 juni: Kl 12 inleddes Slaget vid Öland.
Claes Uggla på Svärdet lät skjuta ett skott från
bogen, sannolikt en signal för att samla ihop sin
eskader i tätare formering. (5)
Creutz (Kronan) som nyss varit nere och ätit ska ha
yttrat: ”Var sju tusan vill Uggla taga vägen?” Han
beordrade sedan Kronan – och hela flottan – att
istället vända, utan att minska segel, stänga portar
och surra kanoner. (6)
11. KRONAN - 1600-tal, regalskepp, engelsk typ
Djup: 27 m
Det sammanhängande åter-
stående skrovpartiet mäter
40 x 20 meter.
Övrigt: 1682–86 lyckades svensken Pål Rump bärga ett 60-tal kanoner från Kronan. Vraket återupptäcktes
1980. Sedan dess har ca 30 000 föremål bärgats. Bland dem bronskanoner, silvermynt,
verktyg, skulpturer, flera ”högreståndsföremål” som knutits till t f riksamiralen Lorentz Creutz.
Upptakt Mot Ölands udde Kronan exploderar
1 2
3
4
Kronan exploderar
SVENSKARNASVENSKARNA
Öland
Gotland
S V E R I G E
S k å n e
Kalmar
Rugen
Trelleborg
Bornholm
1
2
Köpenhamn
?
ÖlandÖlandÖland
S V E R I G E
S k å n e
Kalmar
RugenRugen
TrelleborgTrelleborg
BornholmBornholm
1
2
KöpenhamnKöpenhamn
TrelleborgTrelleborgTrelleborgTrelleborg
5 km
kl 11.00
kl 11.00–13.00
Sett till fartyg och kanoner var flottan
slagkraftig. Däremot var den undermåligt
utbildad och dåligt tränad.
Uppdrag: Förstöra den danska flottan innan den
hunnit förena sig med den holländska. Återerövra
Gotland. Sedan undsätta Pommern med trupper
och spannmål.
32 örlogsskepp, 8 beväpnade kofferdiskepp,
11 lastdragare, 8 brännare
2 194 kanoner, 11 890 man (3 120 knektar)
Amiral Lorentz Creutz, Kronan
Claes Uggla, Svärdet
4
Kalmar
Öland
Hulterstad
5 km
Svärdet
7
6
8
Niels Juel
Tromp
Kronan
ca kl 12.00
ca kl 11.00
3
4
kl 11.00–13.00
Öland
Hulterstad
Svärdet
7
66
888
Niels Juel
Tromp
Kronan
ca kl 12.00
ca kl 11.00
Målning av dansken
Claus Møinichen visar
hur Kronan kantrar
och exploderar.
En av
Kronans
runda
kanon-
portar.
25–26 maj: Strider utanför Rügen och Bornholm. Svenskarna
drar sig tillbaka till Trelleborg för reparationer m m (1).
27 maj: Rådslag i Trelleborg med Karl XI (2). Creutz luftade sitt
missnöje med sina underbefälhavare. Egna avgörande misstag
tog han inte upp.
28 maj: Holländske generalamiralen Cornelis Tromp anslöt
med fem danska och fyra holländska fartyg (3).
30 maj: Svenskarna satte kurs mot Ölands norra udde (4).
Planen: möta fienden där. Vid förluster retirera innanför skären.
Foto: Lars Einarsson/Kalmar läns museum
STORSTRYK Fyndet av Svärdet utanför Öland kan ge ny kunskap om
vad som hände 1676. En dramatisk kamp om sjöherraväldet i Östersjön på-
gick och Karl XI sände sina största krigsskepp Kronan och Svärdet för att
slå ut de dansk-holländska alliansbröderna. Men insatsen blev katastrofal.
SvD söndag 4 december 201128 HELG

6. 12. SVÄRDET – 1600-tal, holländsk typ
Djup: ca 100 m
En hård vindby krängde ned den ranka och tungt bestyckade
Kronan på sidan. Vatten strömmade in, en brinnande lunta kom
lös och antände krutförrådet. Kronan flög i luften och 750 man
försvann i djupet.”Jag hade blott skjutit några skott på honom”,
skrev en förvånad generalamiral Tromp senare. (7)
För att inte kollidera med vraket av Kronan tvingades Svärdet
vända undan för vinden. Oordning uppstod och Svärdets ”signal”
tolkades av flera svenska skepp som en uppmaning till flykt. (8)
Amiral Uggla, näste befäl i ordningen, omringa-
des av tre fientliga amiralsskepp (Tromp, Juel,
Rodsten). (9)
Fyra svenska fartyg försökte bistå, men hade
motvind och nådde inte fram (10).
Efter 1,5 timmes hårdnackat motstånd och en
bortskjuten stormast strök Uggla flagg. En slup
sändes för att hämta upp den svenske amiralen.
Men Svärdet antändes istället av en holländsk
brännare. Svärdet drev redlöst i flera timmar.
Runt kl 18 var Svärdet övertänt och sprang i
luften (11).
Uggla stannade ombord i det längsta. Man
ska ha ropat från de fientliga fartygen: ”Nu kan
Ugglan ge sig med detsamma annars skall vi
klippa vingarna”, varpå Uggla svarade: ”Har ni
någonsin sett en uggla fångas på ljusan dag?”
Amiralen följde med sina män ner i djupet.
Med Svärdets undergång drog sig resten av den
svenska flottan ur sjöstriden i panik (12). Några
fartyg sattes på grund vid Ölands norra udde
(13), andra flyr in i Kalmar sund (14). De flesta
tar sig dock till Dalarö (15) .
Ugglas råd att förlägga sjöstriden så att man
kunde söka tillflykt innanför de svenska skären
räddade sannolikt återstoden av flottan. Juel föl-
jer svenskarna ända upp till Stockholms skärgård
(16) medan Tromp vänder till Danmark med de
holländska skeppen (17).
2 juni: ”Efter allt detta som skett, ehuru farligt
det i förstone såg ut, har vi i afton, Gud ske lov,
med större delen av flottan anlänt hit till Dalarö”,
skrev sex fartygschefer till amiral Stenbock när
de nått Dalarö.
5 juni: ”Ers majestät fick en fullkomlig seger”,
avrapporterade Cornelis Tromp i brev till sin
uppdragsgivare Kristian V.
Slaget resulterade i danskt sjöherravälde som
kvarstod resten av året. Den 29 juni landsteg
kung Kristian V:s trupper i Skåne.
Stora slag utkämpades vid Lund, Halmstad
och Landskrona. Dansk-holländska flottstyrkor
härjade längs den svenska kusten.
Fartyget: Sjösatt 1662. Byggd på holländskt manér och det näst
största skeppet i den svenska flottan. Regalskeppet Kronans
lillasyster.
Besättning: Omkring 600 man. Bestyckad med 86 kanoner.
Skick: Akterpartiet saknas. I övrigt välbevarat där kanonerna
fortfarande står kvar i sina portar.
Bärgning: Påträffad sommaren 2011 av vrakletarna
Deep sea productions.
ca 30 m
Efterspel
Svärdets undergång Flykten
DANMARK/
HOLLAND
Tack vara bättre klimatförhållanden kunde
danska flottan gå ut ca en månad tidigare än den
svenska. Det var viktigt för utbildningens skull
och gav initiativ.
Uppdrag: Förstöra den svenska flottan, sätta
skräck i Stockholm, underhålla Gotland, kryssa
mellan Bornholm och Rügen.
35 örlogsskepp
6 småfartyg,
5 brännare.
DANMARK/
HOLLAND
Tack vara bättre klimatförhållanden kunde
danska flottan gå ut ca en månad tidigare än den
svenska. Det var viktigt för utbildningens skull
och gav initiativ.
Uppdrag: Förstöra den svenska flottan, sätta
skräck i Stockholm, underhålla Gotland, kryssa
mellan Bornholm och Rügen.
35 örlogsskepp
6 småfartyg,
5 brännare.
12
4
Kalmar
Öland
Gotland
Hulterstad
Kalmar
5 km
Kronan
Svärdet
Tromp
Niels Juel
Niels Juel
Öland
SvärdetSvärdet
Tromp
Niels JuelNiels Juel
Niels Juel
12
16
17
13
14
15
4
Kalmar
Hulterstad
Svärdet
Niels Juel
Rodsten
Tromp
Svärdet
Brännaren
t'Hoen
Hulterstad
Svärdet
Niels Juel
Rodsten
Tromp
SvärdetSvärdet
BrännarenBrännaren
t'Hoen
Kronan
9
11
10
ca kl 16.00
ca kl 18.00
ca kl 18.00
ca kl 20.00
kl 13.00–18.00
8
Amiral Niels Juel
Amiral Cornelis Tromp
Svärdet avbildat
med stormasten
avskjuten,strax
innan hon stryker
flagg. Samtida
minnestavla i
Kalmar domkyrka.
Kanon står ut
ur sin port på
Svärdet.
Foto: Jonas Dahm/Deepsea Productions
HELG 29SvD söndag 4 december 2011

7. SvD söndag 4 december 201130 HELG
Del av skrovet ligger
platt mot botten.
Riggfäste Riggfäste
Kanon från nedre däck
ligger under sanden.
Barlast
Kanon
Kanon
KanonJärnkanon. Står upp och ner.
Makalösa Mars vägrar ge upp
Fartyget: Bestyckat med 107 kanoner.
Besättning: 670 man.
Skick: Förhållandevis välbevarat med tanke
på att fartyget sprängdes innan det sjönk.
Vraket ligger med babords sida lätt uppåt.
Styrbords sida har fallit ur och där ligger
kanoner och plankor i ett plockepinn.
Styrbords sida
KRIGSFARTYG Den svenska sjökrigshistoriens saknade pusselbit återfanns
i augusti. SvD har tillsammans med marinarkeolgisk expertis kartlagt fyndplat-
sen. En upptäckt som kan ge forskarna svar på frågor om allt ifrån 1500-talets
skeppsbyggnadsteknik till maktutövandet i kungariket.
Nedre styrbordssidan har fallit
ut nästan platt mot botten
medan den övre knäckts inåt.
Plankor, timmer och kanoner
ligger i ett gigantiskt plockepinn.
Till skillnad från Svärdet är
Mars mer utsatt av strömmar
och trålning. Skyddande
sediment saknas på samma vis,
till exempel är furumöblerna
i kajutan illa åtgångna.
ligger under sanden.
StyrbordStyrbordStyrbordStyrbordStyrbord
För
Brott
Knekt
Kölens riktning
Kölens riktning
Del av köl
Barlast
Roder
IdentifieringKanoner
Akter
Kanonerna är nyckeln till att
Mars identifierades. Historikern
Ingvar Sjöblom kunde visa att
en inristad romersk sifferkombi-
nation gällande eldrörets vikt
stämde överens med samtida
skriftliga källor.
Babords sida
En massiv intakt babordssida var det för-
sta dykarna möttes av. Att kanonportarna
är placerade rakt över varandra förbryllar
och är ett brott mot senare känd skepps-
byggnad. Normalt placerades portarna om
lott för att fördela påfrestningar från sjö,
vind och beskjutning.
När Mars sänktes 1564 var hon Europas
största seglande krigsfartyg. Hon hade
sannolikt 107 kanoner ombord varav
nästan alla var mynningsladdade brons-
kanoner. De två största, 40-pundiga hela
kartoger, väger 5 ton styck. Även baklad-
dade järnkanoner fanns ombord.
Ankare
I likhet med de senare skeppen Svärdet
och Kronan låg tonvikten hos Mars
på eldkraft, snarare än på manövrerings-
förmåga. Vid den här tiden var äntring
fortfarande en förhärskande stridsteknik
vilket gör Mars tunga bestyckning extra
intressant för forskarna.
Botten
Skrov
Mars exploderade i fören.
Hon fläktes upp likt när
ett gevär exploderar i en
tecknad film. Inte mycket
mer än ett ankare återstår.
Kanoner
Ankarspel
Gångspel
Styrbords utsida
Akter För
Kanoner sticker fortfarande
ut genom portarna.
Vrakplats:
ca: 40 x 20 m
Djup: 70 m
Foto: Ocean Discovery
Foto:OceanDiscovery
13. MARS 1560-tal, kravell
Fören
BabordBabordBabordBabord

8. SvD söndag 4 december 2011 HELG 31
Brott
Roder
Legenden säger att Mars var vitmålad,
men samtida avbildningar antyder snarare
att hon var dekorerad med målningar,
textil, vapensköldar längs relingen m m.
Tveksamt om hon likt Vasa
smyckats med många skulptu-
rer. Snarare är det huggna
dekormönster i till exempel
akterspegeln.
På alla avbildningar har Mars
fyra master (fock-, stor-, mesan-
och bonaventura-mast), mot
vanligen tre på senare storskepp.
På en avbild-
ning av ett
svenskt ami-
ralskepp från
1585 förs en
blå- och vit-
randig flagga.
Möjligen hade
även Mars en
sådan.
Hur såg Mars ut?
Akter
Mars är ett rundgattat skepp med
stävar i både för och akter. Akterstä-
ven har lossnat men är i relativt gott
skick. Kanske ligger en skulptur av
krigsguden Mars i akterbråten.
Överbyggnaderna tros ha kollapsat
när järnspikar och beslag vittrat bort.
Förmodligen ligger de välbevarade i bottenleran.
Kanoner var riktade åt alla håll, alltså även akterut och förut.
Minst två portar med kanoner fanns i aktern.
Skrovsidorna knäcktes och föll ihop
Styrbord Babord Styrbord Babord
Styrbord
Babord
1 2 3
Skrovet dunsade kraftigt i botten, förmodligen rakt upprätt. Sannolikt har flera
”knäckningar” skett vid islagningen vilket förklarar att styrbordssidan har fallit ut.
Slaget vid Ölands norra udde
Ny teknik gav större skepp
NORGE
DANMARK
LITAUEN
KURLAND
RYSS-
LAND
POLEN
och allierade
Ö
stersjön
Östersjön
år 1563
Kravell –
sida vid sida
Klinker –
överlappande
1500-talet var en brytningstid
för skeppsteknologin när nya
kravellbyggda storskepp tog form.
Byggtekniken med bordläggnings-
planken på högkant istället för om
lott möjliggjorde en utveckling
mot allt större skepp som kunde
bestyckas tyngre.
Mars är en pusselbit i utveck-
lingen mot den senare typen av
tunga fartyg som kallades galjo-
ner (Vasa och Kronan). Kanske
kan forskare se hur byggaren
mäster Hollinger på Björkenäs
experimenterat med för tiden
nya tekniker?
SV E R I G E
Kanonport
En knekt står upp i aktern.
Kanon
Foto: Ocean Discovery
Brott
Mars var när hon sjösattes 1563
ett av världens kraftfullaste krigs-
fartyg. Naturligtvis var hon tänkt
att spela en avgörande roll i det
Nordiska sjuårskriget 1563–1570.
Kampen mellan Sverige och
Danmark i allians med bland
annat hansastaden Lybeck gällde
kontrollen
över
Baltikum
och Öster-
sjöhandeln.
Därtill sökte
danskarna
att återföra
Sverige till
den union
mellan de
nordiska
länderna
som splitt-
rats av valet
av Gustav
Vasa som kung 1523.
De allierade hade ett gynnsamt
utgångsläge och behärskade
Bohuslän, Halland, Skåne,
Blekinge och Gotland samt
Östersjön. Båda sidorna var väl
förberedda och förfogade över
välutrustade flottor. Stora delar
av kriget fördes till sjöss.
De svenska skeppen var överlag
renodlade örlogsfartyg med
stark bestyckning. De danska
och lybska fartygen var lättare
med svagare eldkraft. Den
dansk-lybska flottan stred
därför på ett traditionellt vis och
försökte ta motståndarskeppen
genom äntringsstrid. Svenskarna
ville avgöra med sitt överlägsna
artilleri.
Den 30 maj 1564 inleddes slaget
vid Ölands norra udde. Svenska
flottan hade samlat 37 fartyg,
varav 16 större örlogsskepp,
medan den dansk-lybska flottan
bestod av 25 krigsfartyg och ett
antal mindre fartyg.
Svenskarnas artilleri skadesköt
danska ami-
ralskeppet
Fortuna
och sänkte
lybska Långe
Barken.
På natten
skingrades
flottan och
Mars seglade
relativt oskyd-
dad. Svenske
amiralen
Jacob Bagge
valde ändå att
gå till anfall tillsammans
med Elefanten och Finska Svan
för att pressa fienden på grund
vid Ölands norra udde.
Men när vinden vred kunde ett
antal lybska skepp närma sig
Mars och efter strid också borda
henne. Mars fattade eld. Amiral
Bagge kapitulerade och fördes
tillsammans med ett hundratal
besättningsmän över till det
lybska skeppet Engel.
Under tiden äntrade lybeckarna
Mars för plundring. Nästan samt-
liga lär ha mist livet när plötsligt
krutförrådet exploderade. Upp-
skattningsvis nära 1 000 svenskar
och lybeckare omkom.
Bagge satt fängslad i Köpenhamn
till 1571.
Flash-grafik
Fler fascineran-
de detaljer om
Östersjöns
sjunkna skepp.
1 Webb-tv
•Hör dykaren
Carl Douglas
berättar om
fyndet av
Svärdet.
•3D-filmprojekt
ger draghjälp åt
forskare.
5 svd.se
0 svd.se