1. Vägen till ENHETEN
1. Ett “vanligt” radhusområde. Raka längor står
utplacerade med jämna mellanrum. Bakgårdarna
delas av med plank. Stelt och avkärmat.
2. Planken räknas bort. Det halvprivata uterum
som uppstår undersöks och definieras. Öppet och
osäkert.
3. Radhuslängorna vrids så att de halvprivata
rummen möts. Nya spännande uterum skapas.
Svårdefinierat.
4. En materialväv hjälper till att förstärka känslan
av en enhet. De halvprivata uterummen definieras
och förstoras med hjälp av en inglasning. De mindre
enheterna har sammanvävts till en stor.
För förbipasserande tycks huskropparna vara sammanvävda i en enhet.
Fasaderna lurar ögat, distansmonterade skärmar skuggar fasaden på olika sätt,
taknockar går om varandra. Det är något alldeles särskilt med det grönskande
området framför oss.
Det nya radhusområdet ENHETEN i Stora torp ökar medvetenheten hos de boende
med sitt nytänk kring energihushållning. Här skapas ett toppmodernt grönt boende
som väver samman sociala och praktiska aspekter för att skapa något som är lika
hållbart idag som om 20 år.
OmrådetENHETENadderarocksånågotalldelesnytttilldenförlegadeuppfattningen
om vad ett radhus är. Här kombineras flerbostadshusets gemenskap med villans
självständighet. Fokus flyttas från den enformiga upprepningen mot mångfalden i
det gemensamma. Längorna flätas ihop och i knutarna mellan husen finns smarta
utrymmen för cyklar, odling och återvinning.
Det planerade bostadsområdet kombinerar det bästa från två världar genom sin
närhet till både staden och det natursköna Delsjöområdet. Goda kommunikations-
vägar för såväl spårvagn som cykel gör att centrum bara ligger några minuter bort.
Skatås motionscentrum erbjuder friluftsaktiviteter inom gångavstånd och till golf-
och tennisbana är det inte heller långt.
S
S
S
S
S
S
S
NYA ULLEVI
DELSJÖN
SKATÅS
LISEBERG
KORSVÄGEN
Stadssituation 1:10000
ENHET
MARIA HULT PER BERGSTRÖM OLLE HELLBLOM
1
2. Mellan radhusen, gränsande mot gårdsgatan,
ligger fyra gemensamhetshus. Dessa
och växthusen längs fasaderna definerar
tematrädgårdarna.
I den första tematrädgården finns en badtunna och
en pool som värms upp med hjälp av solfångare.
I gemensamhetshuset finns en bastu för ruggiga
höstkvällar.
Den andra tematrädgården är en prunkande
fruktträdgård. Här växer äppel-, päron- och plommon-
träd mellan bärbuskar. Trädgårdsredskap finns att tillgå i
gemensamhetshuset som också innehåller en verkstad
för cykelreparationer eller andra små projekt.
Ett av gemenskapshusen är ett miljörum där de
boende kan källsortera sitt hushållsavfall. Det
komposterade avfallet mals ner på plats och
näringsrik jord kan hämtas bara några veckor senare.
I varje tematrädgård finns en grillplats med murad grill
och trädgårdsmöbler.
För att ta till vara alla gamla möbler och kläder som de boende
har liggande finns det i ett av gemenskapshusen ett bytesrum
där man kan lämna de saker som bara ligger och skräpar och
se om någon granne har lämnat något som kan komma till
andvändning.
De två andra trädgårdaran går i idyll- respektive aktivitetstema.
I idyllen blommar all världens blomster längs en liten bäck. Den
aktiva trädgården har plats för boulespel och kullerbyttor.
Tematrädgårdar & gemensamhetshus
Trädgårdarnapåentrésidanvarierarfrånväldigt
små till stora men samtliga radhus har en egen
del av växthuset som täcker första våning mot
innergårdarna.
Radhuslängorna är sammankopplade med växthus som
löperlängshelafasadenmottematrädgårdarna.Härkan
du sitta ostörd bland växterna eller slå upp dörrarna och
bjuda in grannar eller delta i gemensamma aktiviteter.
Området omkring bostadsområdet erbjuder stora
möjligheter till utomhusaktiviteter, framför allt under
sommaren. Växthusen förlänger den varma årstiden
och erbjuder möjlighet att njuta av solen även under
våren och hösten.
Från den gemensamma komposten kan de boende
hämta näringsrik jord till växtbädden där egenodlade
tomater, gurkor, kryddväxter och blommor förgyller
sommaren och ramar in verandan.
Radhusen närmast Delsjövägen är tre våningar
högaochmellandembrytsfasadenupp.De små
husen som rymmer cykelrum leder in vägarna
till radhusens entrésida.
Mellanbilvägenochradhusenliggerettlitetgrönområde
med träd och buskar. Parken tillsammans med
trevåningshusen skärmar av bostadsområdet från
trafiken.
Cykelrummen är placerade för att göra förvaringen säker och
tillgängligheten bra. Entrén blir en knutpunkt i bostadsområdet
och vägarna ansluter direkt till huvudcykelleden som leder in
till centrum.
För den mer vana besökaren finns det även bakvägar mellan
växthusen som leder direkt in till innergårdarna.
Entré
Växthus
Situationsplan 1:500
Radhuslängorna är vinklade för att närma sig varandra och omfamna mellanrummen mellan husen. Resultatet
blir två olika sidor, en entrésida mot vägarna som går mellan husen och en sida som vetter mot innergårdarna
som bildas av vinklingen.
På entrésidan är övergången mellan privat och offentligt tydlig. Framför vissa av lägenheterna är det bara en
liten tomtstrimma som avgränsar. Mot de gemensamma innergårdarna är det inte lika tydligt var gränsen går.
Stora balkonger och växthus riktas mot varandra, de privata delarna vävs samman och bildar en enhet.
2Från gårdsgatan ser man in på innergårdarna mellan radhuslängorna.
På somrarna står växthusdörrarna på vid gavel,
gränsen mellan de privata verandorna och det gemensamma uterummet löses upp.
A
B
C
N
Lamellhus
3. Den största lägenhetstypen har tre våningar, en stor tomt framtill och två balkonger, en
på vardera sida radhuset. Passar till den större familjen som vill ha stor plats, eller till den
som har både barn och behov av till exempel hemmakontor eller ateljé.
Den minsta lägenheten i radhuset passar det lilla hushållet på två till tre personer.
Sovrummet, vardagsrummet och köket är rymliga och ljusa. Det lilla rummet passar som
barnrum, gästrum eller kontor.
Eftersom lägenheten är i ett plan är den perfekt för de som vill slippa gå i trappor.
De tre mittersta lägenheterna är i två våningar och passar den medelstora familjen. På
entréplanet finns, förutom ett stort badrum och sovrum med plats för dubbelsäng, det
stora köket med plats för umgänge och dörr ut till växthuslängan. Trappan leder upp
till vardagsrummet och den stora balkongen ut mot bakgården. På övervåningen finns
ytterligare två eller tre mindre rum, klädkammare och toalett.
Lägenheterna har olika stora tomter på framsidan, och passar allt från den som inte vill
klippa så mycket gräs till den lekfulle studsmattehopparen.
Entréplan
1:100
Plan 1
1:100
Plan 2
1:100
B
B
A
A
A
3 RoK
68 m2
Tillgänglig
4-5 RoK
120 m2
Varierande tomtyta
5-7 RoK
163 m2
Stor trädgård
0 1 2 3 4 5m
3
Målgrupp
Ingenavlägenheternairadhuslänganärdenandraheltlik.Devarierarbådeiantalvåningar
och storlek, de har olika stora tomter och olika varianter på rumssammansättningar.
Lägenheterna
Lägenheterna är uppdelade i en privat och en mer offentlig del. Åt sidan som vetter
mot växthus, balkong och innergård är rummen stora och ljusa medan entrésidan med
badrum och sovrum är mer privat.
A
B
B
4. Fasad entrésida
1:100
Sektion A-A
1:100
Sektion B-B
1:100
Fasad söder
1:200
Fasad norr
1:200
0 2 4 6 8 10m
4
Gårdsgata
Gårdsgatan löper mellan radhusområdet och lamellhusen och är områdets nav. Här
ligger gemensamhetshusen och entréerna till innergårdarna, här tar barnen sina första
tramptag på cykeln och här möts folk som bor i de olika delarna av området. Biltrafiken
håller gångfart och boendeparkeringen är förpassad till ett garage under mark. I
garaget står också bilarna i områdets bilpool. Gårdsgatan kantas av träd och ett antal
gästparkeringar.
Fasad
Ytanpåfasadenärenslätljusputsutanpåettlageravmuradlättbetong.Motframsidanav
radhuslängan finns en distansmonterad skärm av cederträ på 20 cm avstånd från putsen.
Den sträcker sig över fasaden och på så sätt sammanväver denna yttre fasad hela längan
och ger även ett flödande uttryck mellan längorna på gaveln mot Delsjövägen. Träet
sträcker sig också horisontellt i en riktning upp mot skogen vilket gör att det fungerar
som en sammanlänkning av stad och natur.
Balkong
En enorm kvalitet är de stora balkongerna, som passar utmärkt till att ta sitt för- eller
eftermiddagskaffe på eller sitta med vänner på kvällen med ett glas vin. Här kan man
överblicka de fantastiska innergårdarna.
5. rumsligheterna flödar från gården, in i växthuset,
genom köket och uppför trappan, ut i vardagsrummet
och ut genom dörren till balkongen där man återigen är
sammanbunden med den gemensamma gården.
Trappa och takfönter
Det stora samkvämsrummet på nedre plan är ett rum
där familj och vänner kan samlas, för att sitta att samtala
länge runt bordet, laga mat tillsammans eller sitta och
lugnt titta ut mot växthuset och innergården utanför.
Privat Semiprivat Semigemensamt Gemensamt
De låga och djupa fönsternischarna släpper in mycket
ljus och är en fin plats att sitta på.
Vardagsrum på övre plan i det största utförandet. Till
vänster skymtas trappan från köket, som även här lyses
upp av takfönstret.
5
Flödande rum
Yta för umgänge
Trappan är en viktig detalj i lägenheterna. Den förbinder
det stora köket på bottenvåningen med vardagsrummet
på övervåningen. Ljuset från takfönstret precis över
trappan flödar ner genom trapploppet och förbinder
våningarna ytterligare.
Trappan är lätt för att släppa igenom ljuset från
takfönstret och sammanväva våningsplanen.
6. Fönster
Fönster och dörrar är ett kritiskt moment när det kommer till
transmissionsförluster. För att inte energiförlusterna ska bli för
stora har huset treglasfönster med lågemmisionsskikt som ger
ett U-värde på 0,9 W/m2
K.
Anslutningsdetalj
Det är viktigt att lufttätheten är hög för att inte varmluft ska
sippra ut genom otätheter i klimatskalet. Därför är särskilt
anslutningsdetaljer mellan konstruktionsdelar viktigt. I
anslutningen mellan vägg och grund sitter en gummilist klämd
mellan lättbetongväggen och betongplattan.
Mötet mellan grund och vägg är också konstruerat med ett
isoleringsskikt som löper kring hela grunden för att undvika
köldbryggor som lätt kan uppstå här.
I hela konstruktionen är det viktigt att det inte kommer in för
höga halter fukt som kan ställa till problem. Mellan det innersta
lättbetonglagret och stenullsisoleringen finns en fuktspärr.
Denna förhindrar den fuktiga inomhusluften att tränga ut mot
kallare delar av konstruktionen och kondensera.
Isolering
Klimatskalet är mycket välisolerat för att minimera
transmissionsförlusterna. Väggar och tak kombinerar lättbetong
med stenullsisolering och grund har ett fyrtio centimeters
tjockt isolerskikt täckt av ett lager betong. Tillsammans med
fönster och dörrar blir Umedel
-värdet 0,2 W/m2
K för ett hus mitt i
radhuslängan.
Värmeväxlare
Ett från- och tilluftssytem med en högeffektiv
värmeväxlare gör att ca 80% av värmen i utluften tas till
vara. Ventilatinssystemet ser också till att luftkvaliteten
är god med en luftombytestakt på 0,53 luftomsättningar
per timme.
FTX
ENERGIHuvudmaterialet i konstruktionen är lättbetong. Utöver sin rent formmässiga och estetiska roll i
byggnadens uttryck har lättbetongen också bra konstruktiva egenskaper. Genom sin förmåga att
både bära och isolera används lättbetongen för att skapa både tak och vägg i klimatskalet vilka
omsluter huskroppen mot uteluften. Dessutom är det ett oorganiskt material vilket minskar risken
för fuktrelaterade problem.
Lättbetong 125 mm
Fuktspärr
Stenullsisolering 250 mm
Lättbetong 125 mm
Puts 10 mm
Utanpåliggande fasadskärm,
200 mm utanför puts
Parkett 20 mm
Grålumppapp
Betong 100 mm
Cellplastisolering 2∙200 mm
Makadam
Solfångare
På taket, som är vinklat åt söder, sitter solfångare
som förser huset med varmvatten. Vattnet pumpas
via solfångarna till värmepannan där varmvattnet
lagras. Halva husets varmvattenbehov tillgodoses av
solfångarna.
Växthus
Att leva energismart handlar om att ändra sin livsstil
och inställning till flera saker. Att ha ett växthus precis
utanför köket kan inspirera till att odla egna råvaror och
därmed främja intresset för närproducerad mat.
Den mängd energi som går åt per kvadratmeter och
år anges som den specifika energianvändningen.
Som diagrammet visar är BBR:s krav på denna
energianvändning 110kWh/m2
år och då radhuset ligger
klartunderdennagränsochnärmarsigkravenförattvara
ett passivhus uppfyller det våra mål på ett klimatsmart
lågenergihus.
Diagrammet visar en jämförelse med vårt hus om det
inte skulle använda sig av FTX-system (värmeväxlare)
och solfångare respektive med användning av dessa
smarta energilösningar. Ventilationsförlusterna sänks
till 20% av det ursprungliga värdet, och varmvattnet
till 50%. Transmissionsförluster är låga tack vare god
isoleringsgrad och luftläckageförluster minimerade på
grund av ett noggrant och tätt byggnadsutförande.
Specifik energianvändning [kWh/m2
år] Energiförluster
Detta radhus
Passivhus,
flerbostadshus
Passivhus,
enbostadshus
BBR:s krav
Uppvärmning
Denhuvudsakligauppvärmningenavhusetskermedhjälp
av värmeväxlaren. Eftersom transmissionsförlusterna är
så små tas också spillvärme från människor och maskiner
i hushållen tillvara. För de kallaste månaderna finns ett
värmebatteri i värmeväxlaren att tillgå, övrig tid på året
saknar huset konventionellt uppvärmningssystem.
Utan FTX och
solfångare
Med FTX och
solfångare
6