SVTs yttrande om dokumentären staden som offrades

1. Sveriges Television AB
105 10 Stockholm
Programsekretariatet/HK
Stockholm den 23 december 2011 Telefon: 08-784 56 78
Fax: 08-662 42 44
Org. nr: 556 033-4285
Plusgiro: 154749-6
Bankgiro: 5555-0594
www.svt.se
Till Granskningsnämnden för radio och TV
Sveriges Televisions yttrande i ärende 11-02634 m.fl. Dokument Utifrån –
Staden som offrades, SVT2 2011-08-28, program om kriget i för detta
Jugoslavien.
Sveriges Television har getts möjlighet att lämna ett yttrande över om program-
met stämmer överens med kraven på saklighet och opartiskhet i sändningstill-
ståndet. Granskningsnämnden anser att yttrandet främst bör avse de aspekter
som Norska Helsingforskommittén kritiserat programmet för, samt svara på
frågan om programmet med tanke på dess innehåll borde ha kommenterats eller
balanserats på annat sätt.
”Staden som offrades” är en dokumentär som ger en kompletterande bild av
bakgrunden till folkmordet i Srebrenica i juli 1995. Den är producerad av Fenris
Film i samarbete med norska NRK. SVT har förvärvat en visningsrätt till
filmen.
Programmet har anmälts av en rad personer och organisationer, bl.a. Norska
Helsingforskommittén och olika bosniska organisationer i Sverige. Anmälarna
anser att programmet på olika sätt brister i opartiskhet och saklighet.
SVT vill framföra följande.
Filmens syfte
Dokumentärfilmen ”Staden som offrades” påannonserades med bl.a. följande
ord:
”Den blodigaste massakern sen andra världskriget. Händelserna i
Srebrenica berättas med hjälp av nya källor och bilder i kvällens Do-
kument Utifrån.”
Det framgick alltså redan från början att det var en delvis ny bild av händelserna
i Srebrenica som publiken skulle få ta del av. Den speciella infallsvinkeln
preciserades därefter av den inledande speakerrösten som sa:
”I juli 1995 dödades fler än 7000 bosniska muslimer av serbiska styrkor
i staden Srebrenica. Massakern är den värsta sen andra världskriget.
Men vad var det som ledde fram till detta folkmord?”
Påannonseringen av den anmälda dokumentärfilmen indikerade således att den
avsåg att ge en kompletterande bild av vad som föregick det fruktansvärda
folkmordet.
1

2. Filmen tar därefter sin utgångspunkt i uppgifter från främst bosniakiska källor
som varit ögonvittnen till olika delar av skeendet. Vissa av källorna framträder i
filmen, som t.ex. förre polischefen i Srebrenica Hakija Meholjic, förre
överbefälhavaren för Bosniens armé Sefer Halilovic, diplomaten Muhamed
Filiopovic och förre officeren i Bosniens armé Huso Sahilovic. Samtliga dessa
källor indikerar att det fanns någon form av överenskommelse mellan den
högsta bosniska politiska ledningen, och den serbiska sidan. En överenskom-
melse om att byta landområden för att uppnå etniskt mer homogena och
sammanhängande landsdelar. En sådan överenskommelse skulle kunna vara en
viktig förklaring till varför ledningen för den bosniska armén i Srebrenica
lämnade staden i god tid före det serbiska anfallet. 1
SVT ser det som angeläget att sända en dokumentärfilm som tagit fram
uppgifter som kan komplettera bilden och fördjupa kunskapen om denna
centrala historiska händelse som påverkat en hel generation i Europa.
Filmens sammanhang
Händelseförloppet som ledde fram till folkmordet i Srebrenica är komplicerat.
Inte minst har detta visats genom det omfattande arbete som den Internationella
krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) har gjort. Hela
förloppet kan inte återges i en timslång dokumentärfilm. Med nödvändighet
måste vissa saker utelämnas för att filmen ska kunna fokusera på sitt huvudtema,
nämligen de uppgifter som pekar på att det fanns en överenskommelse mellan
den bosniska ledningen i Sarajevo och den serbiska sidan.
Ett sådant fokus är också rimligt eftersom 16 års rapportering har gett publiken
en omfattande förförståelse av krigen i det forna Jugoslavien. En dokumentär-
film i detta ämne behöver inte berätta allting från början. Frågan om filmens
opartiskhet och saklighet bör bedömas i ljuset av hela den omfattande rapporte-
ring som SVT gjort i ämnet.
Nedan följer några exempel på dokumentärer och andra program som behandlat
folkmordet i Srebrenica. Utöver detta har saken behandlats i en massiv
nyhetsrapportering.
Dokument utifrån: Death of Yugoslavia. Serie i sex delar om Jugoslaviens
upplösning. (1997)
Dokument utifrån: Srebrenica 47 415 brott mot mänskligheten. (2000)
Dokument utifrån: Srebrenica: Ett rop från graven. En två timmar lång
Oscarsbelönad dokumentär. (2000)
Dokument utifrån: Srebrenica - aldrig mer? Filmaren från ”Ett rop från graven”
återvänder till staden inför tioårsminnet av folkmordet. (2005)
Dokument utifrån: Rättegången mot Milosevic. (2009)
1
SVT noterar att det förra FN-sändebudet i Bosnien, Carl Bildt, i en krönika på 10-
årsdagen av massakern i Srebrenica slår fast att det fanns en order att inte försvara
Srebrenica som utgått från Sarajevo. Han avslutar krönikan på följande sätt: ”Responsi-
bility for the massacres and the war crimes is clear. But we still don´t know the full
historical truth of why it happened.” http://carlbildt.wordpress.com/2005/07/06/the-
story-of-the-fall-of-srebrenica/
2

3. Dokument utifrån. Jakten på Mladic.(2011)
Åtta dagar. Ett helt program om Srebrenica. (1997)
Temakväll: I krigets spår. (2003)
Temakväll:Srebrenica - en oförlöst sorg. Samtal med psykologer, offer,
anhöriga och vittnen. (2005)
Berättelser ur minnenas mörker. Samtal om Srebrenica. (2006)
Världens händelser. Srebrenicamassakern.(2011)
Som exempel på hur folkmordet i Srebrenica har skildrats i dessa program vill
SVT särskilt lyfta fram ”Världens händelser” som sändes 2011-04-27 i SVT2
och repriserades 2011-10-12 i SVT24. I detta halvtimmeslånga program gavs
stort utrymme åt den planerade etniska rensning från serbisk sida som låg
bakom massakern. Så här sa programmets speakerröst:
”Våren 1995 utfärdade Radovan Karadic överkommandodirektiv 7.
Världen vet det inte än men direktivet går ut på att Srebrenicas mus-
limska befolkning ska fördrivas”
--------
”Den 6 juli 1995 skrider serberna till verket. Under flera dagar regnar
granater in över staden. Och snart har serberna krossat det lilla mot-
stånd som bjuds. Nu kan Ratko Mladic gå in i Srebrenica och iscensätta
sin plan på att etniskt rensa staden” 2
Den skildring av folkmordet i Srebrenica som dokumenterats av Internationella
krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien har fått stort utrymme i SVT:s
sändningar genom åren. Eftersom ”Staden som offrades” innehöll intressanta
kompletterande uppgifter om bakgrunden till händelsen, hade filmen en viktig
funktion att fylla i SVT:s utbud.
Dokumentärfilmers roll
Av SVT:s sändningstillstånd framgår bl.a. att SVT:s sändningar ska ”stimulera
till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden” 3
Enligt SVT:s uppfattning spelar dokumentärfilmer en viktig roll för att detta
krav i sändningstillståndet ska uppfyllas. De kan fördjupa sig i specifika
aspekter av stora samhällsfrågor som inte uppmärksammats i den löpande
nyhetsrapporteringen, och därmed skapa debatt.
Granskningsnämnden har också tolkat sändningstillståndet så att dokumentär-
filmer har haft ett särskilt utrymme att skildra kontroversiella ämnen ur en
speciell synvinkel, utan att bryta mot kravet på opartiskhet. SVT vill hänvisa till
följande beslut för att illustrera denna praxis:
SB 191/97 om kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Nämnden ansåg att programmet
var ensidigt men eftersom det framgick att olyckorna och deras följder skildra-
des från en särskild utgångspunkt så fann nämnden vid en samlad bedömning att
det inte stred mot kravet på opartiskhet.
På samma sätt har Granskningsnämnden resonerat i SB 164/02 som var en
dokumentär om svensk flyktingpolitik och Schengensamarbetet. Vidare i beslut
2
Se bifogad programfil av programmet och särskilt mellan tidskoderna 14:00 – 17:00
3
Citat ur 9§ av SVT:s sändningstillstånd.
3

4. SB/799/04 som var ett program om USA:s krig i Irak, och i SB 281/06, en
dokumentärfilm om Israel/Palestina-konflikten.
I samtliga dessa fall har Granskningsnämnden friat programmen trots att
nämnden ansett att skildringarna varit behäftade med en viss ensidighet.
Avgörande för de friande besluten har varit att det tydligt framgått för tittarna att
skildringarna har en speciell utgångspunkt och att SVT:s sändningstillstånd
innehåller ett uppdrag att stimulera till debatt.
”Staden som offrades” hade en redovisad speciell utgångspunkt – att skildra en
särskild aspekt av bakgrunden till folkmordet i Srebrenica. Att filmen har väckt
debatt torde inte någon kunna ifrågasätta.
Frågan om folkmord och saklighet
En mindre del av filmen beskriver vad som hände efter att Srebrenica intagits av
serbiska styrkor. Bl.a. säger den amerikanske f.d. underrättelseofficeren John
Schindler att cirka 2000 obeväpnade krigsfångar avrättades av serberna kort
efter stadens fall. Han säger också att cirka 5000 muslimer dödades de följande
dagarna när de försökta ta sig till Tuzla och att han betraktar detta som ”en
konventionell militär operation”. Att en medverkande expert på detta sätt ger
uttryck för sin uppfattning betyder inte att filmen som sådan, eller SVT, ställer
sig bakom hans bedömning. Tvärtom slår filmens speaker redan inledningsvis
fast att det som hände i Srebrenica var ett folkmord, d.v.s. en planlagd handling
för att med våld rensa Srebrenica-enklaven från bosniska muslimer.
Anmälningarna från Föreningen Bosniska akademiker i Sverige och Bosnien
och Herzegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige är väldigt omfattande. Enligt
SVT:s uppfattning har de en gemensam infallsvinkel, nämligen att filmen på
olika sätt utelämnar flera faktiska omständigheter. Därmed, anser anmälarna, ger
filmen ett intryck av att händelserna i Srebrenica inte var en planerad och
överlagd massaker, vilket är en förutsättning för att den ska betecknas som
folkmord. På så sätt menar anmälarna att filmen de facto förnekar att det rörde
sig om ett folkmord.
SVT anser inte att filmen förnekar folkmordet i Srebrenica. Att det rörde sig om
folkmord slår redan den inledande speakern fast. Filmen hade möjligen vunnit
på att utförligare ha redovisat planmässigheten bakom de massakrer på civila
och krigsfångar som serberna utförde efter intåget i Srebrenica. Mot bakgrund
av att denna planmässighet har framkommit i en rad dokumentärer, program och
nyhetsinslag som SVT sänt, anser SVT att den anmälda filmens brist i detta
avseende inte är av den arten att programmet strider mot bestämmelsen om
saklighet.
Om Granskningsnämnden skulle anse att det finns andra invändningar mot
filmens saklighet i anmälningarna från Föreningen Bosniska akademiker i
Sverige och Bosnien och Herzegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige som är av
betydelse för nämndens bedömning, vill SVT få möjlighet att återkomma till
dessa.
När det gäller kritiken för bristande saklighet som Norska Helsingforskommittén
och andra anmälare presenterat så har den bemötts på ett sådant sätt av
4

5. filmmakarna att SVT inte kan se att filmens innehåll i övrigt strider mot kravet
på saklighet. 4
Opartiskhet
Det kan diskuteras om det hade varit lämpligt med ett uppföljande studiosamtal
som hade kunnat ge filmen ett vidare sammanhang. Med tanke på SVT:s
omfattande rapportering där just dessa andra perspektiv återkommande har fått
framföras så anser SVT emellertid inte att det uteblivna studiosamtalet gör att
filmen bör bedömas som stridande mot bestämmelsen om opartiskhet.
SVT vill avslutningsvis påminna om att skrivningen i sändningstillståndet 5§
talar om en vidsträckt yttrandefrihet.
”Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med ett beak-
tandet av att en vidsträckt yttrandefrihet ska råda i televisionen.”
Mot bakgrund av det som ovan redovisats anser SVT att ”Staden som offrades”
inte strider mot bestämmelsen om opartiskhet och saklighet.
Sveriges Television
Annie Wegelius, programdirektör
Detta är en e-kopia av dokumentet. Originalhandlingen med namnunderskrift alternativt fotokopia av denna förvaras hos
Sveriges Televisions Programsekretariat.
4
Se filmmakarnas bifogade skrivelse till NRK Kringkastningsrådet.
5