Seppänen Planläggningen på skogsbruksområden

Skogscentralen
Skogsbrukets vinterdagar 13.2.2018.
SLK- huset Helsingfors
Arkitekt Raija Seppänen SAFA YKS 175 MARK
Arkitektkontor MARS
raijamars@gmail.com
tel.+ 358400 889126
Raija Seppänen
PLANLÄGGNINGEN PÅ
SKOGSBRUKSOMRÅDEN
SYNPUNKTER PÅ ANVÄNDNING AV
OLIKA PLANEBETECKNINGAR
13.2.2018.

OM INNEHÅLLET
• Markanvändningen och planläggningen i dag
• Markanvändningens planeringsprocess i
förändring
• Markanvändnings och bygglagens förändringar
• Utvärdering av planens verkningar
• Påverka planläggningen
• Exempel på skogarnas behandling vid
planläggning
• Nyttjande av skogarna mot ersättning
13.2.2018. Raija Seppänen

MARKANVÄNDNINGEN NU OCH I FRAMTIDEN
Finland är ett mycket glest befolkat land
• Bebyggda områden täcker under 5% av Finlands markareal och under 30% av Nyland
• I Finlands ”städer” finns mycket obebyggt oskogsmarken
…men i planläggningen följer vi gärna internationella trender och söker modeller ute i världen
Förändringar som påverkar framtidens verksamhetsomgivning, bland annat ->
• digitaliseringen, miljöärenden, klimatpolitik och energifrågor, förändringar i
samhällsstrukturen och befolkningen, urbaniseringen och växande stadsregioner, förändringar
i kommunikationen samt ändringar i förvaltningsstrukturen
• mål i planläggningen och kommunernas markpolitik -> att främja en stadslik struktur, förtäta
centrumområdet nära kollektivtrafiken
Frågor:
• möjliggör planläggningen ett långsiktigt jord- och skogsbruk och bibehålls produktionsvärdet ?
• vad avgör hur ägaren kan nyttja sin skog?
• kan man planera området för t.ex. rekreation, utan ekonomisk ersättning och med krav på
miljötillstånd och i praktiken förbud för förnyelseavverkning?

NOTERAT OM PLANLÄGGNINGEN IDAG
• Regionerna och kommunerna har behov som divergerande behov
• Kommunerna inom tillväxtområden har lite markegendom -Inte medel för anskaffning av
rekreationsområden ?
• Planläggningen förändras – få har kunskap – kommuninvånarnas rättsskydd?
• Planläggningens grunduppgift (styrning av byggande) fördunkla; man försöker lösa ”allt” via planen
• Gamla planer och föråldrade planläggningshandböcker
• Planläggarens/konsultens kunskapsnivå?
• Svårigheter att delta, verkliga påverkningsmöjligheter?
• Det nuvarande plansystemet resulterar i planenivåer och processer som går på varandra
• Planläggningen är svår ?Planenivåerna, processerna, styrningen, planens tilläggsmaterial och
olikheterna i kartan/planbestämmelserna, rättsverkningarna, rättsskyddet o.s.v.
• Resurserna på utredningar – planarbetets tyngdpunkt på annat än byggande och boendemiljön
• Nya strömningar som kommer in som grund för planeringslösningar utan laglighetsgrund( t.ex.
grönstruktur, ekosystemtjänster, kolsänkor, ekokorridorer)
• Planens konsekvensbedömning bristfällig och kortsiktig
• Ersättnings- och inlösningsreglerna passar dåligt i dagens planer
• Begränsningar, värdering av oskälig skada
• Behov av att utveckla mera flexibla lösningar än planläggning t.ex. överenskommelser
• ->Behov att förnya MBL i grunden
Raija Seppänen

BYGGANDE ORSAKAR TRYCK PÅ NÄRSKOGARNA –
VEM TAR ANSVAR FÖR INVÅNARNAS NÄRREKREATION OCH
FRITIDSOMRÅDEN?
• I Finland planlägger man i allmänhet nya bostadsområden i ”naturen” / skogen
• Åkrarna lämnas vanligen utanför byggande ( jordmånen, svåra
grundläggningsförhållanden, ersättningar/förlust av EU-stöd, öppet landskap
• I skogen nära tätorter uppstår slitage
• Privat skogsmark är inte allmänt rekreationsområde och ersätter inte behovet av att
bygga rekreations- ,fritids- och motionsställen i kommunen
• Allemansrätten kan inte planläggas, det är en rätt som viker undan
• Skogen borde förbli ekonomiskog utan begränsningar eller avsättas för rekreation,
rekreationsområde mm enligt överenskommelse med kommunen mot ersättning

SYSTEMET FÖR PLANERING AV OMRÅDESANVÄNDNINGEN
Markanvändnings- och bygglag (5.2.1999/132)
Markanvändnings- och byggordning (10.9.1999/895)
Riksomfattande målen för områdesanvändningen
De översiktlika planerna
• Landskapsplan
– Etapplandskapsplaner
• Generalplan
– Kommunernas gemensamma generalplan
- Generalplan
- Delgeneralplan
Detaljplanerna
• Stadsplan
• Stranddetaljplan
Generalplaner ( c. 2400/ år 2014) täcker redan
¼ av Finlands markareal

LANDSKAPSREFORMEN
• Reformen för med sig betydande förändringar i myndighetsuppgifterna samt
berednings- och beslutsprocesserna
Till exempel:
• Landskapsplaneringen flyttar från landskapsförbundet till landskapet
• Landskapen tar över NTM-centralernas uppgift att främjan kommunernas
planläggning och byggnadsövervakning
• Den övervakning av planläggningen som NTM-centralerna nu utför upphör i
samband med reformen av landskapsförvaltningen

REFORM AV MARKANVÄNDNINGS-OCH BYGGLAGEN PÅGÅR
Ändringar mm.
- Stadsrådets beslut av riksomfattande mål för områdesanvändningen
(träder i kraft 1.4.2018; 5 helhet, 17 mål, alla gäller hela landet; ej specialkrav)
MBL 128§Tillstånd för miljöåtgärder
MBL 136§, MBL137a§ Områden i behov av planering
MBL 171§ Behörighet att bevilja undantag och förutsättningarna för undantag
Tillägg mm.
MBL 5a§ Kommunens markpolitik (6.3.2015/204)
• Kommunens markpolitik omfattar sådana mål och åtgärder för kommunens markförvärv och
genomförandet av planer som skapar förutsättningar för en utveckling av samhällen
MBL 46a§ Generalplan för huvudstadsregionen (18.3.2016/196)
• För städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla utarbetas en gemensam generalplan
(generalplan för huvudstadsregionen). Sedan en generalplan med rättsverkningar som utarbetats
för huvudstadsregionen trätt i kraft tillämpas inte 8 eller 195 § på nämnda kommuner i
huvudstadsregionen
Omfattande reform av byggbestämmelsesamlingen är färdig
Finlands byggbestämmelsesamling ym.fi/byggbestammelsesamling
MBL HELHETSREFORM UNDER BEREDNING

MBL 128§TILLSTÅND FÖR MILJÖÅTGARDER (1.5.2017)
MBL128 § Tillstånd för miljöåtgärder
Sådant jordbyggnadsarbete och sådan trädfällning eller någon annan härmed jämförbar åtgärd som förändrar
landskapet får inte vidtas utan tillstånd (åtgärdsbegränsning)
1) på ett detaljplaneområde,
2) på ett stranddetaljplaneområde, om så bestäms i stranddetaljplanen,
3) på ett generalplaneområde, om så bestäms i generalplanen, med undantag för trädfällning på ett område
som har anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område i generalplanen, eller
4) på ett område där byggförbud enligt 53 § för utarbetande av detaljplan gäller eller för vilket byggförbud har
utfärdats för utarbetande av generalplan eller ändring av generalplanen.
(21.4.2017/230)
Tillstånd behövs inte för arbeten som är nödvändiga för att genomföra general- eller detaljplanen eller som
överensstämmer med ett beviljat bygglov eller åtgärdstillstånd och inte för åtgärder med ringa verkningar.
Tillstånd behövs inte heller, om åtgärden baserar sig på en godkänd vägplan enligt landsvägslagen eller en
godkänd järnvägsplan enligt banlagen. (2.2.2007/112)
Bestämmelserna om tillstånd för miljöåtgärder tillämpas inte på sådant tagande av marksubstanser som kräver
tillstånd enligt marktäktslagen (555/1981).
OBS. MBL 171§ (18.3.2016/196)
Undantag kan inte beviljas från bestämmelserna om tillstånd för miljöåtgärder och inte från de särskilda
förutsättningarna enligt 137 § för bygglov på områden i behov av planering.

SKOG OCH KOMMUNENS MARKPOLITIK,
PLANLÄGGNING OCH MARKBOTTENS VÄRDE
MBL 5a§ Kommunens markpolitik (6.3.2015/204)
Kommunens markpolitik omfattar sådana mål och åtgärder för kommunens markförvärv och genomförandet
av planer som skapar förutsättningar för en utveckling av samhällen
Kommunens markpolitik och jordförvärvsstrategi
- kan bero på kommunens utveckling (stigande eller regressiv)
- planeringen och byggandet bara på kommunägda områden eller också på privat mark
- medlen vid markförvärv är förköpsrätt, markinlösning och köp av råmark,
markanvändningsavtal och utse områden till utvecklingsområden
( kommunen kan ge i syfte att effektivisera genomförandet av detaljplanen
bygguppmaningar och bestämma höjd fastighetsskatt på obebyggd mark )
Påverkan till markpriset mm:
plats/läge, genomförbarhet till byggandet, planläggninsskede,
planebeteckningar (planlagd till byggandet eller V, M, S…)
Vilka egna strategier skogsägaren har för planläggninsprocesser?
Är skogen reserv till byggandet eller allmän rekreation,
eller vill man upprätthålla den som skog?
Skogsmarkets rättvis pris av skogsägarens synvinkel?
Plats, jordart, tillväxtkapacitet, satsnigar till vård ?

TILLÄMPNINGEN AV SKOGSLAGEN PÅ PLANLAGDA OMRÅDEN
Skogslag 2 § (20.12.2013/1085)
Tillämpas ej
1) skyddsområden som inrättats med stöd av naturvårdslagen (1096/1996), områden som staten
förvärvat för naturskyddsändamål eller andra statsägda områden som förvaltas i enlighet med
skyddsbeslut av Forststyrelsen eller en myndighet som förvaltar statsägd mark,
2) områden som i en plan enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) anvisats som
skyddsområden,
3) områden som avses i ödemarkslagen (62/1991), utom när det gäller 12 § 1 mom. i denna lag,
4) detaljplaneområden, med undantag för områden som har anvisats för jord- och skogsbruk,
5) områden med gällande åtgärdsbegränsning för uppgörande av detaljplan,
6) områden som omfattas av en generalplan med rättsverkningar, med undantag för områden
som har anvisats för jord- och skogsbruk eller rekreation,
7) målområden för försvarsmaktens skjutområden

LANDSKAPSPLAN OCH GENERALPLAN
I MYNDIGHETERNAS VERKSAMHET
MBL 32 § Landskapsplanens rättsverkningar för annan planering och för myndigheternas verksamhet
Landskapsplanen skall tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när
åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen.
När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa
åtgärder, skall de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna
inte försvårar genomförandet av planen.
På området för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte, utom i
fråga om verkan enligt 1 mom. när en plan ändras.
MBL 42 § Generalplanens rättsverkningar för annan planering och för myndigheternas verksamhet
Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplanen utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för
att reglera områdesanvändningen.
När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar att vidta sådana åtgärder,
skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen.
Generalplanen ersätter en tidigare godkänd generalplan för samma område, om inte något annat bestäms i
planen. På ett detaljplaneområde gäller generalplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när
detaljplanen ändras.
Om generalplanen är uppenbart föråldrad, får detaljplanen av grundad anledning utarbetas eller innehållet i
den ändras med avvikelse från det som föreskrivs i 1 mom. I så fall ska det emellertid ses till att detaljplanen
anpassas till generalplanen som helhet och det som föreskrivs i 39 § om kraven på generalplanens innehåll ska
beaktas. (21.4.2017/230)

VÄRDERING AV KONSEKVENSER-
ETT ENDA NORM OCH SÄTT FINNS INTE!
VÄRDERING AV KONSEKVENSER BÖR ANPASSAS OCH LÄMPAS ENLIGT MED PLANEN OCH PLANUPPGIFTENS SÄRDRAG
ÅTMISTONE UTREDNINGAR AV KONSEKVENSER MELLAN NULÄGE OCH PLANER
MBL 5 § Målen för områdesplaneringen
Målet för områdesplaneringen är att utgående från en interaktiv planering och tillräcklig bedömning av konsekvenserna främja
1) möjligheterna att skapa en trygg, hälsosam, trivsam och socialt välfungerande livsmiljö och omgivning som tillgodoser behoven hos olika befolkningsgrupper,
såsom barn, äldre och handikappade,
2) en ekonomisk samhällsstruktur och områdesanvändning,
2 a) förutsättningarna för en tillräcklig bostadsproduktion, (29.12.2006/1441)
3) den byggda miljöns skönhet och värnandet om kulturvärden,
4) möjligheterna att bevara naturens mångfald och andra naturvärden,
5) miljövården och möjligheterna att förhindra miljöolägenheter,
6) en sparsam användning av naturresurserna,
7) välfungerande samhällen och ett högklassigt byggande,
8) ett ekonomiskt samhällsbyggande,
9) näringslivets verksamhetsbetingelser och utvecklingen av en fungerande konkurrens, (6.3.2015/204)
10) tillgången till service, samt
11) ändamålsenliga trafikarrangemang samt i synnerhet betingelserna för kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken.
Bestämmelser om de krav på respektive plans innehåll som måste uppfyllas för att målen i 1 mom. skall nås följer nedan i denna lag.
MBL 9 § (5.5.2017/254) Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas
En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som
planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas.
När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av
undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser.
När en plan utarbetas för genomförandet av ett projekt som avses i 3 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) kan miljökonsekvenserna
av projektet bedömas i samband med planläggningen i stället för i det förfarande som avses i 3 kap. Den projektansvarige ska då överlämna de uppgifter som avses i
16 och 19 § i den lagen till den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen. Kontaktmyndigheten ska försäkra sig om att miljökonsekvensbedömningen är
tillräcklig och sammanställa en motiverad slutsats enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.
Om en och samma myndighet ansvarar för både projektet och utarbetandet av planen kan en miljökonsekvensbedömning av projektet dock inte göras i samband
med utarbetandet av planen.
Närmare bestämmelser om utredning av konsekvenserna av en plan och den projektansvariges skyldighet att överlämna uppgifter till myndigheterna samt om
myndigheternas uppgifter och samarbete utfärdas genom förordning av statsrådet.
MBF 1 § Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas
Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas tidigare gjorda utredningar samt andra
omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna ska innehålla tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att bedöma vilka betydande
direkta och indirekta konsekvenser genomförandet av planen har för….. 6) utvecklingen av en fungerande konkurrens inom näringslivet.

UTREDNINGAR OCH DERAS KOPPLING IHOP MED MBL:S SYFTE SAMT
PÅVERKAN TILL KOMMUNENS PLANLÄGGNINGEN SAMT MYNDIGHETSBESLUT
• ”Maakunnallinen ekologinen verkosto on tärkeä luonnonsuojeluverkoston yhdistäjänä. Verkosto varmistaa suojelualueiden
ekologisia yhteyksiä toisiinsa ja siten huolehtii näiden alueiden uhanalaisten ja tavanomaisenkin eliöstön
monipuolisuudesta ja hyvinvoinnista. Verkosto ylläpitää maakuntien eliömaantieteellisiä yhteyksiä toisiinsa ja mahdollistaa
eläinten optimaalisen levittäytymisen muuttuvan metsäluonnon mukaisesti. ”
• (Lähde: Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan maakunnan alueella. Itä -Uudenmaan liitto 2002, Julkaisu 74)
Frågor:
Vilka utredningar är betydande och nödvändiga?
Hur allmänt kända och godkända är metoder som
konsulter använder?
Vem värderar resultat av utredningar och på vilka
metoder?
Hur uppgifter/ resultat av utrednigar passas ihop
med andra uppgifter och utredningar ( tex.
samhällsekonomiska utredningar) samt mål av
tillväxt i Nylands kommuner?
Vem utreder alternativ?
Myndigheternas rol?

PÅVERKA
PLANLÄGGNINGEN
Utredningar av rättsverkan samt
ekonomiska konsekvenser
bör framföras
i planens dokument samt
i planbeskrivningen
(MBF10§, 17§,25§)
Källa: MTK rf

UTREDNINGAR, BESTÄMMELSER
STORLEK,GRÄNSER AV OMRÅDEN
MÅTTLIGHET, FÖRLUST osv
PÅVERKA
PLANLÄGGNINGEN
Källa: MTK rf

PÅVERKA PLANLÄGGNINGEN
VAR PRO-AKTIV
• Du är sakkunnig och känner din sektor - dela med dig av kunskapen
• Vad fungerar bra, vad dåligt? Varför? Motivera!
• Ta tag i missförhållanden, föreslå förändringar. Motivera!
• Fäst uppmärksamhet på planläggningens ställning, uppgift, följder och påverka också via dina
företrädare ( kommun, landskap, ministerier, riksdag)
• Se på helheten, speciellt på regler, förändringar, tolkningar och praxis som påverkar din bransch
FÖRESLÅ OCH MOTIVERA SMIDIGARE FÖRFARANDEN
• T.es. MAB 128§: på definitionen för rigna åtgärd görs ett särskilt beslut
(eller en förteckning i kommunens byggnadsordning eller miljöskyddsstadga)
TA ETT DIGISKUTT…!
• Följ med kommunens planläggningsöversikt, annonser och planläggningssidor
• Påverka genast i början på planens tyngdpunktsområden, innehåll, detaljer
( planläggningsgruppen, målen, material, påseense, utlåtanden o.s.v. )
• Lägg fram följderna och ändringsbehoven i utkastet på ett konkret och lätt förståeligt sätt

PÅVERKA PLANLÄGGNINGEN
SAMARBETA
• Samarbete och aktivitet mellan skogssektorns aktörer!
Skogslagen 25 § (20.12.2013/1085)
3.mom När det gäller områden som ska planläggas eller som har planlagts ska Finlands
skogscentral samarbeta i tillräcklig utsträckning med kommunerna för att samordna
målen för denna lag med målen för markanvändnings- och bygglagen.
KOM IHÅG OCH ANVÄND SOM MOTIVERING mm.
I Finlands grundlag garanterar man mm.
• egendomsskydd (15§)
• rätt till näringsfrihet (18§)
• allas ansvar för miljön (20§), vilket år infört i sektorlagstiftningen

EXEMPEL PÅ HUR SKOGARNA BEHANDLAS I PLANEN
• Nylands landskapsplan
grönstruktur, utredningar för landskapsplan
• Kyrkslätt Masaby delgeneralplan
• Generalplan för Norra och mellersta Esbo

Nylands landskapsplan (meddelandet 9.2.2018)
Maakuntahallituksen esityslista12.2.2018.
Uusimaa-kaava 2050 lausunnoille
https://www.uudenmaanliitto.fi/uudenmaan_liitto/uutishuone/tiedotte
et/maakuntahallituksen_esityslista_12.2._uusimaa-
kaava_2050_lausunnoille.29497.blog

MASABY
DELGENERALPLAN

MASABY
PLANBESKRIVNING
Bevarandet av skogen,
mål av måndfaldighet
och särkilda krav till
skogsbruket vid
nya bostadsområden.
Vilka är ekonomiska
konsekvenser?

MASABY / VÄRDERING AV
KONSEKVENSER
Vem borde ge råd och vem borde ta
ansvar om bevarandet av naturens
särskilda värdeobjekter i skogsbruket?

Norra och mellersta Esbo generalplan /
Espoon keski- ja pohjoisosien yleiskaava

Norra och mellersta Esbo generalplan /
Espoon keski- ja pohjoisosien yleiskaava
Bestämmelser / Määräyksiä

Vem borde ta ansvar om
utvecklingen av ekologiska
nätverket på jord-och
skogsbruksområdena?

Värdering av konsekvenserna
Vem borde ta ansvar
om bevarandet och
utvecklingen av
ekosystemservicen?

SKOGSLAGSTIFTNINGEN TILLÅTER OLIKA VAL
• Lagstiftningen stöder den för förnybara naturresurser karakteristiska dynamiska utvecklingen
• Innehåller målen, begränsningar och god skogsvård enligt de internationella avtalen och det
nationella skyddet
• Ger skogsägaren stora friheter gällande val av åtgärder och genomförande
• Innehåller inte skyldigheter/bestämmelser om rekreationsnyttjande eller andra
dubbelnyttjande
• Lagstiftningen binder såväl ägare, näringsidkare som myndigheter
• Ger möjligheter för ägare att behandla skogen t.ex. med tanke på mångbruk
• Lagen 5b§ ”Om avverkningsområdet har en särskild betydelse för bevarande av
skogens mångfald, för landskapet eller för mångbruk av skog kan avverkningen
utföras på det sätt som områdets särskilda karaktär förutsätter”
Den nationella skogsstrategin 2025 * ( Vnp 12.2.2015) och regionala program
* Strategiskt projekt B. Planläggning som stöder skogssektorn
Klarlägger skogslagens och markanvändnings- och bygglagens gränssnitt så att den dubbla styrningen hävs.
Miljötillståndsförfarandet och planbestämmelserna klarlägga. Därtill ser man till att planbestämmelserna finns
digitalt som lägesbunden information.
Lagstiftning gälland skog http://mmm.fi/lainsaadanto/metsat
Statistik om skog http://statdb.luke.fi

VARKEN ONÖDIG PLANLÄGGNING ELLER
STYRNING FRÅN MÅNGA HÅLL
• MBL –plan – tillstånd- undantagstillstånd -> styrning av byggandet; placering, mängd, kvalitet
• MBL är inte ett ”heltäckande paraply” för all sorts styrning av markanvändningen
• Plan och byggande ->permanent /statisk situation
• EN PLAN MED RÄTTSVERKNINGAR ÄR INTE EN ÖNSKEBRUNN
• Allt behöver inte planläggas ”för säkerhetsskull”
• Fornminneslagen och naturvårdslagen är i kraft alltid och över allt
• Via planläggning kan man inte förstärka, förtydliga, bredda eller ändra dessa lagars innehåll
• I MBL:n finns inte lagstiftning eller påföljder gällande ”naturområdenas” såsom skogarnas
skötsel, planering, verkställande eller övervakning
• Skogslagen räcker till för skogarnas behandling – man behöver inte planlägga skötseln!
• I MBL:n finns många redskap för att begränsa och styra byggande i skogen
14§ Rakennusjärjestys 125§Rakennuslupa 126§Toimenpidelupa 129§ Ilmoitusmenettely
136§ Rakennusluvan edellytykset asemakaava-alueen ulkopuolella
137§ Rakennusluvan erityiset edellytykset suunnittelutarvealueella
137a § (21.4.2017/230)Alueellinen päätös rakennusluvan erityisistä edellytyksistä
suunnittelutarvealueella

SKOGEN FÖR REKREATIONSBRUK
VIA AVTAL OCH ERSÄTTNINGAR
1. Skogsområdet har inte användningstryck eller omedelbart behov att bebyggas
- Ingen planläggning ( ej heller i generalplanen -> inga inventeringar); skogsbruk enlig skogslagen
2. Skogsområdet / en del i bruk för evenemang, naturföretags verksamhet, tidsbunden
rekreationsanvändning från kommunens sida mm
– Inte planläggning (ej heller i generalplanen)
– Skriftligt avtal mellan markägaren och kommunen, företagaren, föreningen eller annan dylik / om
att använda området för upprepad , tidsbunden eller en gång för allmänt bruk eller privat
verksamhet
– avtal: tids-, användnings-, ansvarsdefinition, ersättning, ersättning för förfång, uppsägningsvillkor
– Arrangören skaffar tillstånd för sin verksamhet / t.ex. Möjliga tillstånd för att bygga scen eller tak
– Skogsbruk enligt skogslagen ,möjligen enligt 5b§
3. Skogsområdet behövs inom en snar framtid församhällsstrukturen
(även permanent rekreationsbruk mm )
- Planläggningsavtal och planläggning för det nya användningssättet
- T.ex. markanvändningsavtal och försäljning av marken eller markbyte
- Överläggningar genast då planen börjar göras och möjligen tidsbundet avtal om nyttjande och
skötsel

PLANEBETECKNINGAR OCH
SKOGSÄGARENS RÄTTlGHETER
Allemansrätten viker undan.
Privat mark kan inte utan markägarens tillstånd/medgivandet användas
för kommunens, invånarnas, närings-, företags-, idrottsförenings eller motsvarandes verksamhet.
Planbeteckningen är ingen licenc eller ett tillstånd för att nyttja marken.
Markägaren är inte skyldig att främja användningen enligt planbeteckningen
eller sätta i gång de åtgärder som enligt planbeteckningen borde främjas.
Planbeteckningen kan avsevärd begränsa markägarens verksamhet,
tex. normal skogsbruk och –vård och ursaka stora ekonomiska kostnader.
För att arrangera ett enskilt evenemang
behövs markägarens tillstånd / avtal.

TACK
KIITOS

Seppänen Planläggningen på skogsbruksområden

Recommended

Recommended

More Related Content

More from Suomen metsäkeskus

More from Suomen metsäkeskus (20)

Seppänen Planläggningen på skogsbruksområden