2. På skalan nedan, hur mycket arbetar du
med frågor som berör mediekunskap
under en vanlig arbetsdag?
Inget medierelaterat Väldigt mycket med
en koppling till
mediekunskap
3. VAD GRUNDAR SIG MEDIEKUNSKAP PÅ?
Jag är bra som jag är. Ungas utveckling
och självständighetssträvanden stöds
genom att diskutera medier med dem,
erbjuda information och genom att
stöda uppbyggandet av en sund och
mångsidig medierelation.
Jag kan påverka. De unga stöds i
processen att bli aktiva medborgare.
Unga erbjuds möjligheten att delta och
uttrycka sig själv genom media.
Jag kan. Sociala aspekterEdistetään
nuorten sosiaalista vahvistamista
mahdollistamalla yhdessä tekeminen,
voimaantuminen ja oman osaamisen sekä
kompetenssin huomaaminen median
parissa.
Jag förstår. Ungas
utvecklingsmöjligheter och livskvalitet
förbättras genom att öka förståelsen
för det som är annorlunda och genom
att väcka diskussion om att bemöta
människor.
Gemensam värdegrund
4. FN KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER
(+ ANDRA LAGAR SOM BERÖR BARN & UNGA
• Mediekunnighet är viktiga medborgarkunskaper som understöds och utvecklas genom
mediefostran. Handledning om medier med hjälp av media är kärnan för
mediekunskap. Mediekunskap är att bemöta och visa intresse för ungas mediekultur.
• Mediekunnighet är nödvändigt för att utveckla ett mediekritik, nya former av
samarbete och interaktion samt en förmåga att hantera det växande
informationsflödet omkring oss. Att förstå sig på teknologi är en del av
mediekunnigheten, men i mediekunnighet ingår också självkännedom om sin mediala
identitet och ett mod att uttrycka sig själv och påverka.
• Mediekunskap är ett sätt att ge barn och unga möjligheten att hantera ett centralt
delområde i deras liv, media. Idén med mediekunskap är att stöda utvecklingen av en
egna medierelationer på ett etiskt hållbart sätt.
• Med hjälp av mediekunskap garanteras jämlika möjligheter att använda medier på ett
säkert och respektfullt sätt, att uttrycka sig på egna villkor samt att delta i
samhällsdebatten som en aktiv medborgare.
5. • Hurudan mediekunnighet har jag?
• Vad vet jag om medier?
• Hurudana medieupplevelser har jag och hur
relaterar jag till olika medier?
• Hur använder jag medier i vardagen?
• Vilken slags medieinnehåll producerar jag själv?
• Hur förhåller sig min arbetsgemenskap och vänkrets
till medier?
ARBETSPLANERINGEN
BÖRJAR VID DE EGNA
MEDIERELATIONERNA
ALLA ÄR OLIKA.
6. VAD BESTÅR DEN EGNA MEDIERELATIONEN AV?
Bra och dåliga
medieupplevelser
Den egna aktiviteten i
medier
Olika sätt att
konsumera/producera
media. Vad gillar man?
Vad inte? Varför?
Teknisk & analytisk
mediekunnighet jag har
(och inte har)
En individuell
mediemedvetenhet
Interaktionsmiljön,
andra personers
perspektiv,
arbetsgemenskapens
attityder
Alla har en indiduell medierelation!
7. TRENDSETTER
Yhdistelet perustyöhösi palasia
populaarikulttuurista ja tämän
hetken trendimedioista.
VAHTIKOIRA
Haluat nuorten ymmärtävän
miten median taloudelliset ja
poliittiset kontekstit
vaikuttavat elämäämme.
MAKUNYSTYRÄINEN
Kulttuurisen osaamisen
vahvistaminen on pop: taide,
kirjallisuus, tiede ja historia ovat
suhteessa mediaan.
VAIHTOEHTOINEN
Mediat ovat väline, joilla
voidaan tehdä asioita uudella
tavalla, luovasti ja ”boksin
ulkopuolelta.
HYVINVOINTIKOUTSI
Tehtävänäsi on lisätä nuorten
sosiaalista ja emotionaalista
hyvinvointia medioiden avulla
ja kautta.
RAAMITTAJA
Medioita käytetään vain, jos ne
tukevat säädettyjen
tavoitteiden toteutumista.
NÖRTTI
Parasta ikinä=digitaaliset
teknologiat ja niiden
monipuolinen käyttö
omassa työssä.
PALJASTAJA
Haluat nuorten ymmärtävän,
että media on rakennelma ja se
vain näyttää todelta olematta
sitä oikeasti.
KANSALAISVAIKUTTAJA
Media on väline maailman
muuttamiseen. Nuorten on
otettava välineet haltuun
kansalaisina.
MOTIVAATTORI
Ihan sama miten ja mä oon aina
valmis, kunhan mennään
kohderyhmän ehdoilla, luovasti
ja uteliaasti.
AMMATTIMIES
Työn tavoitteena laadukkaat
mediatuotokset ja nuoret, joilla
on erinomaiset
mediatuotannon taidot.
SOMETYYPPI
Sinulle on tärkeää kansallinen ja
kansainvälinen vuorovaikutus,
verkkokohtaaminen ja
verkkotyön kehittäminen.
http://quiz.
powerfulvoicesforkids.
com/
8. • För dagbok över din medieanvändning eller skriv en mediebiografi
• Håll ögon och öron öppna, fastna inte i samma gamla mediespår. Byt kanal. Se på
nyheterna på ett annat språk. Läs en tidning du aldrig egentligen skulle läsa.
• Tala om media med barn. Tala om media med unga. Kritisera inte, värdera inte den
egna eller någon annans medievardag.
• Gör tillsammans. En människa behöver inte kunna allt. Hitta de medier som du har en
relation till och börja där – alla mediefostrare är olika.
• Du kan inte veta ifall du inte provar. Var nyfiken – prova ett spel, lek, testa em ny
medieidé varje månad.
• Ta han om din medierelation: låt det vara mångsidigt, identifiera problemområden,
begränsa vid behov konsumtionen, röj tid för det som känns väsentligt.
• Undersök: www.mediekunskap.fi innehåller hundratals metoder och idéer för
mediekunskap!
STEG MOT EN MER MEDVETEN MEDIERELATION
9. HUR GÖR MAN?
Främjandet av mediekunskap är ett gemensamt uppdrag vars målsättning är att
ge unga tillräckliga mediekunskaper för att kunna hantera sin medievardag.
Mediekunskaper indelas i estetiska och kreativa kunskaper, kritiska, informations-,
säkerhets och tekniska kunskaper.
Bestäm vilka målsättningar ni har för ert arbete och vilka redskap ni har. Fundera
på de resurser ni redan har. Hurudant stöd behöver ni? Vilka metoder och prylar
har ni redan i användning?
Gör en plan tillsammans med de unga ni arbetar med och med andra målgrupper
för ert arbete. Bestäm er för hur ni bedömer era projekt och utvecklar er
verksamhet i fortsättningen.
Dags att kavla ärmarna.
Att stöda den ungas utveckling och välmående är den viktigaste utgångspunkten
för mediekunskapsarbetet.
10. STEG FÖR STEG
Diskutera medier med unga. Vad vill de
prata om?
För fram smarta och roliga sätt att
involvera medier i vardagen.
Hjälp, ge råd, ge handledning.
Ta med unga som
handledare
Planera aktiviteter
Stöd unga i att
utveckla en rutin att
involvera medier
Bli ivrig över ett projekt: en upplysningstoalett,
medierelaterade workshopar och diskussioner, en egen
utställning. Minns att samarbeta!
Ta reda på vilka material och idéer
som redan finns. Man behöver inte
återuppfinna hjulet!
Mediekunskap som en medveten del i arbetet.
11. MALLEJA MEDIAKASVATUKSELLISEEN TOIMINTAAN
• Peli-illat
• Leffa-illat / leffakerhot, joissa
tehdään itse
• Koodauskerhot
• Pelinkehittäminen
• Nuorten toimitukset
• Mobiilityöpajat (esim. tyttöjen
kännykkäkuvapaja)
• Medialeirit
• Blogitoiminta
• Radio-ohjelmien tekeminen
• Mielipidevideot ja muu
verkkovaikuttamistoiminta
• Vertaistoiminta (esim. verkk@rit)
Mediakasvatus.fi:stä lisää…
• Keskustelu
• Neuvontatyö
• Medioiden saatavuuden varmistaminen
• Tiedonhaussa tukeminen
• Säännöt ja ohjeet mediaan liittyen
• Tiedottavat julisteet, selaimen etusivut ym.
kouluilla, toimipisteissä
• Kansallisten kampanjoiden esiintuominen
ja niihin osallistuminen
• Mediateemainen ryhmäyttäminen
• Nuorten ottaminen mukaan esim.
mainonnan ja some-toiminnan
suunnitteluun
• Median haittojen tunnistaminen,
ennaltaehkäisy ja auttaminen
12. MEDIAKASVATUKSEN HYÖTYJÄ JA MOTIIVEJA
• Mediakasvatuksella tuetaan eettisyyttä ja kunnioittavaa kohtaamista
• Toiminnallinen mediakasvatus motivoi ja ryhmäyttää:
kaikille riittää mielekästä tekemistä ja aktiivisia rooleja
• Mediataidot tukevat aktiivista kansalaisuutta ja
vaikutusmahdollisuuksia omassa ympäristössä
• Mediakasvatuksella ennaltaehkäistään median negatiivisia
vaikutuksia ja tuodaan esiin median tuomaa iloa ja hyötyä
• Mediakasvatus on nuoren oikeus & aikuisen mahdollisuus tukea
nuoren kasvua, osallisuutta ja hyvinvointia
13. Mille nyt tuntuu?
En tee edelleenkään
mediakasvatustyötä
Voin kuvitella
tekeväni jatkossa
erittäin paljon
mediakasvatustyötä