SlideShare a Scribd company logo

Sidor från aha[2] lm genomgångar

Malena Palmquist
Malena Palmquist
Malena PalmquistStockholms läns landsting

Sidor från aha[2] lm genomgångar

1 of 4
Download to read offline
Ett 70-tal vårdcentraler deltar
    Nu prövas nytt koncept
    för bättre läkemedelskoll
    Varje minut, varje dag skrivs tusentals läkemedelsdoser ut till äldre personer, mediciner som många gånger
    orsakar biverkningar. För att försöka vända trenden testas ett nytt koncept i primärvården. Vässade
    kunskaper hos förskrivarna, kollegial dialog och diskussion, och kliniska data utifrån lokala förutsättningar
    kan bli en guldgruva i utvecklingsarbetet, leda till hållbara rutiner och i slutänden –­ förbättra för de äldre
    patienterna.


    – Som färsk läkare fick jag lära mig att   är så allvarligt att de nu skärper kraven:   Kontroll av njurfunktion och bedöm-
    gränsen för hur många läkemedel som        Alla personer över 75 år som använder        ning av risken för interaktioner mellan
    gamla människor tål gick vid tre prepa-    fem eller fler läkemedel ska erbjudas        läkemedlen, tas också upp.
    rat, minns Jan Hasselström, specialist     läkemedelsgenomgångar.                          Ett viktigt inslag är att deltagarna
    i allmänmedicin, klinisk farmakologi           Mer av hållbara rutiner, kollegial       får tillgång till unika data om vårdcen-
    och forskningsledare vid Centrum för       dialog och diskussion utifrån lokala         tralens förskrivning av läkemedel till
    allmänmedicin.                             förutsättningar och kliniska data, är        äldre patienter.
        – Sedan kom många nya läkemedel        några exempel på vad Jan Hasselström            – Det är först nu som primärvården
    och många fler äldre, som fick alltfler    vill se för att konkret kunna åtgärda        har tillgång till data som på det här
    läkemedel. Det är dags att sätta de        problemen.                                   sättet relaterar till en klinisk situation,
    äldres läkemedelsanvändning högst på                                                    understryker Jan Hasselström.
    dagordningen.                              Unik klinisk data                               Vårdcentralerna som ingår i pro-
        En framkomlig väg att få koll på de    Konceptet som ska prövas går ut på att       jektet får färdiga rapporter om andelen
    äldres läkemedelsanvändning kan vara       en kliniskt erfaren farmaceut kommer
    det nya koncept som Jan Hasselström,       ut till vårdcentralen och håller en två
    hans kollegor vid Centrum för allmän-      timmar lång utbildning med läkare och
    medicin och Stockholms läns läkeme-        sjuksköterskor.
    delskommitté, ska testa på ett 70-tal          Samtidigt ges stöd till vårdcentralen,
    vårdcentraler i länet.                     som behöver skapa egna rutiner för att
        Att satsningen görs nu är ingen        kunna få fram rätt patienter, strukturera
    slump. Larmrapporterna duggar              läkemedelsgenomgången och fördela
    tätt. Exempelvis antas att ungefär en      arbetsuppgifterna. Man går tillsammans
    femtedel av sjukhusinläggningarna av       igenom vilka läkemedel äldre patienter
    äldre, multisjuka patienter orsakas av     tar, om behandlingsindikationen kvar-
    mediciner. Socialstyrelsen och bestäl-     står, betydelsen av symtomskattningar
    larna i landstinget tycker att problemet   och vilka praktiska instrument som finns.



                   Det är en glädje att veta att man kan göra
                   skillnad för patienterna på ett enkelt sätt.
6
siktar högt
Distriktsläkarna Jan Hassel-
ström och Katharina Schmidt
Mende hoppas mycket på det nya
projektet. På önskelistan finns, att
onödiga mediciner tas bort och
att doser justeras till rätt nivå.
Färre läkemedelskrockar,
minskade sjukhusinläggningar
bland äldre och att njurskadliga
läkemedel inte sätts in, är andra.




                                       7
äldre patienter, hur många läkemedel de       Men hur har förskrivningen kunnat
    använder och hur många som har farliga        skena iväg så här? Och varför blir så
    interaktioner. Data om patienternas           många äldre sjuka av sina läkemedel?
    njurfunktion, med möjlighet att relatera      Utgångspunkten har säkert varit att
    till läkemedelsanvändning, kommer också       göra gott, men problemen är komplexa,
    att finnas med.                               menar Katharina Schmidt Mende:
         – Vi hoppas pedagogiken med kollegial        – De äldre är en svår och skör
    dialog, reflektion, kompetens-boost och       patientgrupp som i regel har många
    överblicken av medicinska data gällande       sjukdomar och symtom, och därmed
    de egna patienterna, kan ge stöd för nya      även många läkemedel. Då är också ris-
    förhållningssätt och handlingsmönster.        ken större för negativa bieffekter. Ju fler
    Och att det i slutänden förbättrar situa-     sjukdomar, desto fler läkare kommer
    tionen för våra äldre patienter, säger Jan    också att vara inblandade. Det kan göra
    Hasselström.                                  det svårare att få överblick.
                                                      Kroppens förmåga att ta upp, för-
    Få studier om effekter                        dela, omvandla och utsöndra läkemedel
    Tillgång till bättre praktiska redskap och    försämras med åldern, vilket gör att
    mer kunskap för att kunna göra effek-         höga halter av läkemedel stannar kvar i
    tiva läkemedelsgenomgångar på äldre           kroppen. Det kan leda till biverkningar
    patienter – det är syftet med den här         och symtom som yrsel, blödningar,
    utbildningen. Tanken är att kunskapen         muskelsvaghet, balansstörningar,
    ska kunna tillämpas direkt i det vanliga      fallskador och förvirring. Många
    mottagningsarbetet och att så många           preparat är dessutom olämpliga ihop,
    läkemedelsgenomgångar som möjligt görs        och sällan utprovade på äldre. Det kan
    under tre månader.                            ofta vara att dosen av en substans blir
        – Vi tror att läkare och sjuksköterskor   för hög och viktiga organ som njurar
     på vårdcentralerna redan i dag besiter       och lever sviktar. Några läkemedel som
     många av de kunskaper som behövs             bör undvikas vid behandling av äldre är
     för att ge en bra läkemedelsbehandling,      långverkande bensodiazepiner, hydroxi-
    menar Jan Hasselström.                        zin och propiomazin), tramadol och
        Tre månader efter utbildningen görs       urologiska spasmolytika.
    ett uppföljande besök av farmaceuten.             – Den viktigaste förändringen att
    Effekten av utbildningarna och läkeme-        vara uppmärksam på är försämrad
    delsgenomgångarna kommer även att             njurfunktion. Det är nödvändigt att
    utvärderas av ett forskarteam. Motor i        inför läkemedelsförskrivning skatta
    arbetet är distriktsläkaren och doktoran-     njurfunktionen för att dosera rätt och
    den Katharina Schmidt Mende:                  kanske utesluta vissa läkemedel. Det
        – Det finns få vetenskapliga studier      bör göras för att undvika biverkningar
    om effekterna av läkemedelsgenom-             eller ytterligare försämring av njur-
     gångar. Och mycket tid och kraft läggs       funktionen, säger Katharina Schmidt
       ner av personalen på vårdcentralerna       Mende.
         på att genomföra dem. Därför är det          Sammantaget krävs stor kun-
          viktigt att få kunskap om hur det       skap om läkemedel, full insyn i
          förhåller sig.                          patientens läkemedelsbild och




8
Eva: projektets sambandscentral
                                 Eva Lindevall är distriktssköterska på Gärdets vårdcentral och studiesköterska i pro-
                                 jektet om säkrare läkemedelsanvändning. Hon är den som håller i många praktiska
                                 bitar och bokar in alla tider för utbildningarna på vårdcentralerna. Hon har även gjort
                                 kortare telefonintervjuer med alla verksamhetschefer på de vårdcentraler som deltar.
                                 Intervjuerna ska användas som underlag för utbildningen och studien.
                                     – Det är ett intressant och viktigt ämne, och projektet är genomtänkt. Och jag vet
                                 att många av deltagarna är förväntansfulla. Det ska också bli roligt att få en inblick i
                                 forskarvärlden, vilket är helt nytt för mig, säger Eva Lindevall.
                                     Behöver du komma i kontakt med Eva nås hon på på tfn: 0704-84 26 21
                                 eller e-post: eva.lindevall@sll.se.




ordning och reda. Men det är svårt        Katharina Schmidt Mende och Jan
att uppfylla i dagsläget.                 Hasselström hoppas att den nya
    – Vi saknar bra sammanhållna          satsningen kommer att leda till att
system för att se patientens hela         onödiga mediciner tas bort och att
läkemedelsförskrivning. Vi har ett        doser justeras till rätt nivå. Färre
regelverk som lägger ansvaret för en      läkemedelskrockar, minskade sjuk-
god läkemedelsförskrivning på varje       husinläggningar bland äldre och att
enskild förskrivare, utan att någon       njurskadliga läkemedel inte sätts in
läkare har helhetsansvaret. I primär-     – finns också på deras önskelista.
vården vilar, juridiskt sett, ansvaret         – Vi siktar högt. Om metoden
på patienten att hålla ihop det hela      visar sig fungera, hoppas vi kunna
och informera sin doktor. Och det         vidareutveckla och sprida den,
är ju inte alltid är så lätt, säger Jan   till nytta för fler i primärvården,
Hasselström.                              säger Katharina Schmidt Mende.
    Tendensen blir i stället att be-                 text   & foto: daphne macris
trakta varje enskild problematik för                 illustration: anna ödlund
sig – och för varje problem skrivs
det ofta ut ett nytt läkemedel. Och
det kan fortsätta under en lång följd     Vill du veta mer?
av år, menar han.                         Kontakta: jan.hasselstrom@priv.sll.se




                                                                                                                            9

More Related Content

Viewers also liked

wildlifereport2013
wildlifereport2013wildlifereport2013
wildlifereport2013Mac Kobza
 
Relazione informatica
Relazione informaticaRelazione informatica
Relazione informaticamattia98
 
Présentation anstia ul_gc-1
Présentation anstia ul_gc-1Présentation anstia ul_gc-1
Présentation anstia ul_gc-1Gérard Casanova
 
Flyer tennisreis winter 2012 2013
Flyer tennisreis winter 2012 2013Flyer tennisreis winter 2012 2013
Flyer tennisreis winter 2012 2013Tennisreis
 
Preliminary Draft SensitiveGISDataPolicy
Preliminary Draft SensitiveGISDataPolicyPreliminary Draft SensitiveGISDataPolicy
Preliminary Draft SensitiveGISDataPolicyMac Kobza
 
Marketking - brand positioning presentation
Marketking - brand positioning presentationMarketking - brand positioning presentation
Marketking - brand positioning presentationjjkucera
 
wildlifereport2011
wildlifereport2011wildlifereport2011
wildlifereport2011Mac Kobza
 
Podniková kultura
Podniková kulturaPodniková kultura
Podniková kulturajjkucera
 
South Florida Wading Bird Report 2010
South Florida Wading Bird Report 2010South Florida Wading Bird Report 2010
South Florida Wading Bird Report 2010Mac Kobza
 
"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final
"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final
"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt finalYlber Veliu
 
Vocabulaire: La Cuisine
Vocabulaire: La Cuisine Vocabulaire: La Cuisine
Vocabulaire: La Cuisine Ma Dame Burley
 

Viewers also liked (17)

wildlifereport2013
wildlifereport2013wildlifereport2013
wildlifereport2013
 
Cognitive fitness
Cognitive fitnessCognitive fitness
Cognitive fitness
 
التدخين .M.H
التدخين .M.Hالتدخين .M.H
التدخين .M.H
 
Partizan info new
Partizan   info newPartizan   info new
Partizan info new
 
التدخين .M.H
التدخين .M.Hالتدخين .M.H
التدخين .M.H
 
Relazione informatica
Relazione informaticaRelazione informatica
Relazione informatica
 
Présentation anstia ul_gc-1
Présentation anstia ul_gc-1Présentation anstia ul_gc-1
Présentation anstia ul_gc-1
 
Flyer tennisreis winter 2012 2013
Flyer tennisreis winter 2012 2013Flyer tennisreis winter 2012 2013
Flyer tennisreis winter 2012 2013
 
Preliminary Draft SensitiveGISDataPolicy
Preliminary Draft SensitiveGISDataPolicyPreliminary Draft SensitiveGISDataPolicy
Preliminary Draft SensitiveGISDataPolicy
 
التدخين.M.H
التدخين.M.Hالتدخين.M.H
التدخين.M.H
 
Marketking - brand positioning presentation
Marketking - brand positioning presentationMarketking - brand positioning presentation
Marketking - brand positioning presentation
 
wildlifereport2011
wildlifereport2011wildlifereport2011
wildlifereport2011
 
Podniková kultura
Podniková kulturaPodniková kultura
Podniková kultura
 
South Florida Wading Bird Report 2010
South Florida Wading Bird Report 2010South Florida Wading Bird Report 2010
South Florida Wading Bird Report 2010
 
"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final
"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final
"Si ta krijojmë një faqe interneti" - Nga 0 (zerro) deri në produkt final
 
Vocabulaire: La Cuisine
Vocabulaire: La Cuisine Vocabulaire: La Cuisine
Vocabulaire: La Cuisine
 
4 2010
4 20104 2010
4 2010
 

Similar to Sidor från aha[2] lm genomgångar

Hälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
Hälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifteHälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
Hälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifteImplement Consulting Group
 

Similar to Sidor från aha[2] lm genomgångar (20)

Information från Läkemedelsverket #4 2010
Information från Läkemedelsverket #4 2010Information från Läkemedelsverket #4 2010
Information från Läkemedelsverket #4 2010
 
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
 
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
 
Hälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
Hälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifteHälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
Hälso och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
 
Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010
Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010
Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010
 
Information från Läkemedelsverket #2 2010
Information från Läkemedelsverket #2 2010Information från Läkemedelsverket #2 2010
Information från Läkemedelsverket #2 2010
 
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
 
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
 

Sidor från aha[2] lm genomgångar

  • 1. Ett 70-tal vårdcentraler deltar Nu prövas nytt koncept för bättre läkemedelskoll Varje minut, varje dag skrivs tusentals läkemedelsdoser ut till äldre personer, mediciner som många gånger orsakar biverkningar. För att försöka vända trenden testas ett nytt koncept i primärvården. Vässade kunskaper hos förskrivarna, kollegial dialog och diskussion, och kliniska data utifrån lokala förutsättningar kan bli en guldgruva i utvecklingsarbetet, leda till hållbara rutiner och i slutänden –­ förbättra för de äldre patienterna. – Som färsk läkare fick jag lära mig att är så allvarligt att de nu skärper kraven: Kontroll av njurfunktion och bedöm- gränsen för hur många läkemedel som Alla personer över 75 år som använder ning av risken för interaktioner mellan gamla människor tål gick vid tre prepa- fem eller fler läkemedel ska erbjudas läkemedlen, tas också upp. rat, minns Jan Hasselström, specialist läkemedelsgenomgångar. Ett viktigt inslag är att deltagarna i allmänmedicin, klinisk farmakologi Mer av hållbara rutiner, kollegial får tillgång till unika data om vårdcen- och forskningsledare vid Centrum för dialog och diskussion utifrån lokala tralens förskrivning av läkemedel till allmänmedicin. förutsättningar och kliniska data, är äldre patienter. – Sedan kom många nya läkemedel några exempel på vad Jan Hasselström – Det är först nu som primärvården och många fler äldre, som fick alltfler vill se för att konkret kunna åtgärda har tillgång till data som på det här läkemedel. Det är dags att sätta de problemen. sättet relaterar till en klinisk situation, äldres läkemedelsanvändning högst på understryker Jan Hasselström. dagordningen. Unik klinisk data Vårdcentralerna som ingår i pro- En framkomlig väg att få koll på de Konceptet som ska prövas går ut på att jektet får färdiga rapporter om andelen äldres läkemedelsanvändning kan vara en kliniskt erfaren farmaceut kommer det nya koncept som Jan Hasselström, ut till vårdcentralen och håller en två hans kollegor vid Centrum för allmän- timmar lång utbildning med läkare och medicin och Stockholms läns läkeme- sjuksköterskor. delskommitté, ska testa på ett 70-tal Samtidigt ges stöd till vårdcentralen, vårdcentraler i länet. som behöver skapa egna rutiner för att Att satsningen görs nu är ingen kunna få fram rätt patienter, strukturera slump. Larmrapporterna duggar läkemedelsgenomgången och fördela tätt. Exempelvis antas att ungefär en arbetsuppgifterna. Man går tillsammans femtedel av sjukhusinläggningarna av igenom vilka läkemedel äldre patienter äldre, multisjuka patienter orsakas av tar, om behandlingsindikationen kvar- mediciner. Socialstyrelsen och bestäl- står, betydelsen av symtomskattningar larna i landstinget tycker att problemet och vilka praktiska instrument som finns. Det är en glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna på ett enkelt sätt. 6
  • 2. siktar högt Distriktsläkarna Jan Hassel- ström och Katharina Schmidt Mende hoppas mycket på det nya projektet. På önskelistan finns, att onödiga mediciner tas bort och att doser justeras till rätt nivå. Färre läkemedelskrockar, minskade sjukhusinläggningar bland äldre och att njurskadliga läkemedel inte sätts in, är andra. 7
  • 3. äldre patienter, hur många läkemedel de Men hur har förskrivningen kunnat använder och hur många som har farliga skena iväg så här? Och varför blir så interaktioner. Data om patienternas många äldre sjuka av sina läkemedel? njurfunktion, med möjlighet att relatera Utgångspunkten har säkert varit att till läkemedelsanvändning, kommer också göra gott, men problemen är komplexa, att finnas med. menar Katharina Schmidt Mende: – Vi hoppas pedagogiken med kollegial – De äldre är en svår och skör dialog, reflektion, kompetens-boost och patientgrupp som i regel har många överblicken av medicinska data gällande sjukdomar och symtom, och därmed de egna patienterna, kan ge stöd för nya även många läkemedel. Då är också ris- förhållningssätt och handlingsmönster. ken större för negativa bieffekter. Ju fler Och att det i slutänden förbättrar situa- sjukdomar, desto fler läkare kommer tionen för våra äldre patienter, säger Jan också att vara inblandade. Det kan göra Hasselström. det svårare att få överblick. Kroppens förmåga att ta upp, för- Få studier om effekter dela, omvandla och utsöndra läkemedel Tillgång till bättre praktiska redskap och försämras med åldern, vilket gör att mer kunskap för att kunna göra effek- höga halter av läkemedel stannar kvar i tiva läkemedelsgenomgångar på äldre kroppen. Det kan leda till biverkningar patienter – det är syftet med den här och symtom som yrsel, blödningar, utbildningen. Tanken är att kunskapen muskelsvaghet, balansstörningar, ska kunna tillämpas direkt i det vanliga fallskador och förvirring. Många mottagningsarbetet och att så många preparat är dessutom olämpliga ihop, läkemedelsgenomgångar som möjligt görs och sällan utprovade på äldre. Det kan under tre månader. ofta vara att dosen av en substans blir – Vi tror att läkare och sjuksköterskor för hög och viktiga organ som njurar på vårdcentralerna redan i dag besiter och lever sviktar. Några läkemedel som många av de kunskaper som behövs bör undvikas vid behandling av äldre är för att ge en bra läkemedelsbehandling, långverkande bensodiazepiner, hydroxi- menar Jan Hasselström. zin och propiomazin), tramadol och Tre månader efter utbildningen görs urologiska spasmolytika. ett uppföljande besök av farmaceuten. – Den viktigaste förändringen att Effekten av utbildningarna och läkeme- vara uppmärksam på är försämrad delsgenomgångarna kommer även att njurfunktion. Det är nödvändigt att utvärderas av ett forskarteam. Motor i inför läkemedelsförskrivning skatta arbetet är distriktsläkaren och doktoran- njurfunktionen för att dosera rätt och den Katharina Schmidt Mende: kanske utesluta vissa läkemedel. Det – Det finns få vetenskapliga studier bör göras för att undvika biverkningar om effekterna av läkemedelsgenom- eller ytterligare försämring av njur- gångar. Och mycket tid och kraft läggs funktionen, säger Katharina Schmidt ner av personalen på vårdcentralerna Mende. på att genomföra dem. Därför är det Sammantaget krävs stor kun- viktigt att få kunskap om hur det skap om läkemedel, full insyn i förhåller sig. patientens läkemedelsbild och 8
  • 4. Eva: projektets sambandscentral Eva Lindevall är distriktssköterska på Gärdets vårdcentral och studiesköterska i pro- jektet om säkrare läkemedelsanvändning. Hon är den som håller i många praktiska bitar och bokar in alla tider för utbildningarna på vårdcentralerna. Hon har även gjort kortare telefonintervjuer med alla verksamhetschefer på de vårdcentraler som deltar. Intervjuerna ska användas som underlag för utbildningen och studien. – Det är ett intressant och viktigt ämne, och projektet är genomtänkt. Och jag vet att många av deltagarna är förväntansfulla. Det ska också bli roligt att få en inblick i forskarvärlden, vilket är helt nytt för mig, säger Eva Lindevall. Behöver du komma i kontakt med Eva nås hon på på tfn: 0704-84 26 21 eller e-post: eva.lindevall@sll.se. ordning och reda. Men det är svårt Katharina Schmidt Mende och Jan att uppfylla i dagsläget. Hasselström hoppas att den nya – Vi saknar bra sammanhållna satsningen kommer att leda till att system för att se patientens hela onödiga mediciner tas bort och att läkemedelsförskrivning. Vi har ett doser justeras till rätt nivå. Färre regelverk som lägger ansvaret för en läkemedelskrockar, minskade sjuk- god läkemedelsförskrivning på varje husinläggningar bland äldre och att enskild förskrivare, utan att någon njurskadliga läkemedel inte sätts in läkare har helhetsansvaret. I primär- – finns också på deras önskelista. vården vilar, juridiskt sett, ansvaret – Vi siktar högt. Om metoden på patienten att hålla ihop det hela visar sig fungera, hoppas vi kunna och informera sin doktor. Och det vidareutveckla och sprida den, är ju inte alltid är så lätt, säger Jan till nytta för fler i primärvården, Hasselström. säger Katharina Schmidt Mende. Tendensen blir i stället att be- text & foto: daphne macris trakta varje enskild problematik för illustration: anna ödlund sig – och för varje problem skrivs det ofta ut ett nytt läkemedel. Och det kan fortsätta under en lång följd Vill du veta mer? av år, menar han. Kontakta: jan.hasselstrom@priv.sll.se 9