1. Sammanfattning p˚a svenska
Under 60-talet reste den brittiska antropologen Mary Douglas runt v¨arlden och
studerade hur olika kulturer f¨orh¨oll sig till ren- och orenhet. Hon lade s¨arskilt
m¨arke till hur folk f¨orh¨oll sig till s˚adant som inte passade in i deras f¨ordefinierade
kategorier. Som exempel, beskriver hon Lelestammen, som delar upp djur i
kategorierna d¨aggdjur och fiskar, varefter de fattar viktiga beslut som r¨or vilka
djur man kan ¨ata. De st¨otte p˚a myrkotten (en fj¨allig myr¨atare) som inte passar
i n˚agon av kategorierna. Douglas noterade att Lelestammen, n¨ar de stod inf¨or
den besv¨arliga myrkotten, prisade den och f¨orklarade den det m¨aktigaste djuret
av alla.
Kvantfysiker f¨oljer Lelestammens exempel. N¨ar vi st˚ar inf¨or de mystiska
kvanttillst˚anden som inte passar i existerande kategorier s˚a prisar vi dem. Den
h¨ar avhandlingen unders¨oker olika upps¨attningar av kvanttillst˚and.
En anledning till att unders¨oka kvanttillst˚and ¨ar att de kan anv¨andas f¨or
att d¨olja information p˚a ett s¨akert s¨att. Det tekniska namnet ¨ar ‘kvantnyck-
eldistribution’. Det ¨ar ett s¨att f¨or tv˚a personer, kalla dem Alice och Bob, att
skicka meddelanden till varandra som inte kan avlyssnas utan att Alice och Bob
f˚ar k¨annedom om det. I klassisk fysik skulle Alice och Bob inte kunna vara
s¨akra p˚a att ingen lyssnade p˚a deras samtal. Tillst˚anden som anv¨ands kallas
‘MUBs’.
En annan anledning till att dessa tillst˚and ¨ar anv¨andbara ¨ar att de blott-
l¨agger information som g¨omts i ett kvantmeddelande. Om n˚agon mottar ett
meddelande utan att ha en aning om vad det betyder, s˚a finns m˚anga proce-
durer f¨or att f¨ors¨oka avkoda informationen. Den b¨asta metoden ¨ar snabb och
har st¨orst sannolikhet att korrekt avkoda meddelandet. Tv˚a upps¨attningar av
tillst˚and kan anv¨andas f¨or detta: ‘MUBs’ och ‘SICs’.
En sista anledning till att dessa upps¨attningar tillst˚and ¨ar anv¨andbara ¨ar
f¨or att de till˚ater oss att unders¨oka id´en om en verklighet. Det ¨ar uppenbart att
ett klassiskt tillst˚and motsvarar n˚agot som existerar i en verklig v¨arld—m˚anen
finns ¨aven om vi inte betraktar den f¨or tillf¨allet—men inom kvantmekaniken ¨ar
detta en subtil fr˚aga. Har kvanttillst˚andet egenskaper innan vi betraktar det
eller skapar vi p˚a n˚agot s¨att dess egenskaper n¨ar vi observerar det?
Geometry and foundations of quantum mechanics
Kate Blanchfield