3. Cykelräkningar
–Flera olika användningsområden/syften med
mätningar:
– Var cyklar man?
– Hur bör den nya korsningen utformas?
– Ökar eller minskar cyklingen i tätorten?
– Före- och eftermätning
–Följa upp generella mål
sid 3
5. Följa upp generella mål
–”Andel” kräver kunskap även om annan trafik
–Cykeltrafikarbetet i tätorten
–Förändringen av cykeltrafikarbetet i tätorten
–Trafikarbete = summan av alla resor, i detta
fall:
Antal cyklister multiplicerat med längd summerat över alla
länkar, OBS! Avgränsat i tid och geografiskt
sid 5
6. Att mäta trafikarbete
Kräver:
1. Definierat cykelvägnät
2. Kännedom om länkar och deras längd på
detta vägnät
3. Mätning på slumpmässigt valda platser för
att få genomsnittsflöde
Test i Norrköping för att ta reda på om det är
genomförbart.
Praktiskt, mättekniskt och resultatmässigt.
sid 6
8. Norrköping, erfarenheter
–Markerat cykelvägnät omfattar inte alla vägar
man kan cykla på, men tillgång till ungefärliga
länklängder fanns
–Utbyte av mätplatser då vald mätteknik inte
fungerar bra i blandtrafik (=bil/cykel)
–Bortfall och skadegörelse förekom men inget
stort problem
–Alla mätplatser är inte mättekniskt optimala
men det har fungerat
–20 mätplatser ger en (för) stor osäkerhet i
skattningen
sid 8
9. Norrköping, resultat
–23 000 ± 11 000 (± 48%) cykelkilometer per
vardagsdygn
–För samma osäkerhet som i RVU:n (±13%)
krävs omkring 200 mätplatser (!)
–Mätplatsernas användning för andra ändamål?
”Skulle vi ha mätt själva skulle vi ha försökt få en
större geografisk spridning i staden”
sid 9
10. Göteborg
–Alla cykelbanor i delar av Göteborg
–Mycket jobb med register
–36 mätplatser
–251 000 ± 79 000 (±31%) cykelkilometer per
vardagsdygn
–Har gett kännedom om cyklingen i områden
som inte mätts tidigare
sid 10
11. Att mäta förändring
–Helst vill vi åt genomsnittlig förändring i hela
tätorten
–Vanligt att förändringen skiljer sig åt mellan
platser
–Kräver många mätningar och bra
spridning, helst slumpmässig
–Exempel från Lund med många manuella
mätningar
sid 11
14. Osäkerhet för förändringsskattningar
Antal Felmarginal
mätplatser
10 ± 26 %
20 ± 18 %
50 ± 11 %
100 ±8%
200 ±6%
Förändringar på några få procent svåra att upptäcka.
sid 14
15. Subjektiva val av platser
Ger inte möjlighet att skatta TA.
Dock en bild av förändringen!
Men bara i punkterna som valts subjektivt.
Att tänka på:
–Vad är subjektivt valda platser representativa för?
– Infarter till centrum
– Huvudcykelstråk (hur långt från centrum?)
– Broar över vattendrag
– Större arbetsplatser, sjukhus, högskola, köpcentrum
–Vilka slutsatser kan man dra av dessa?
sid 15
16. Rekommendationer 1
Nuläge: Följa utvecklingen över tid mha.
subjektivt urval. Att tänka på:
1. Försöka sprida mätplatserna väl
2. Ha förståelse för analysmässiga
begränsningar när urvalet inte är
slumpmässigt
dvs. ”vi ser en tendens att cyklandet har ökat
i centrum/på stråken…” om det har
inträffat i alla mätplatser
sid 16
17. Rekommendationer 2
Hur många mätplatser?
• Vanligt med 10-20 mätplatser, dock vill vi att de ska bli fler (200)
– Hur länge?
– Väderfaktorer påverkar
– Rekommendation: 2-4 veckor
– Gärna ha minst en fast mätstation (året-runt-mätning)
– När? (BILD)
– Stabil väderperiod utan storhelger. Maj eller september.
– Dock är cykelflödet som högst då. Men bra att studera utveckling
över tid
sid 17
18. Vardagsdygnsmedelvärden för cykelflödet i
Göteborg, per mätplats för kvartal 2 och 3, år 2010
Dock, mätplatser ligger i centrum, likande typ av trafik
sid 18
19. Rekommendationer 3
Mätmetod?
Den tekniska utvecklingen går framåt, därför rekommenderar vi inte
en viss teknik eller märke.
Radar Infraröd Pneumatisk Induktiv Fiberoptisk Video- Manuella
strålning (IR) slang slinga kabel tolkning räkningar
Cykelbanor x x x x x x x
GC-bana (x)6 (x)6 x x x x x
Backar/låg fart x x x x x
Blandtrafik1 (x)4 (x)4 (x)5 i.k.7 x
Högt trafikflöde x x x x x x x
Snöbelagd väg x3 x x x3 x
Fast mätstation x x x x x
2 veckors
mätning x x x (x)2
Korsningar x x
1. Gäller motorfordon och cyklister
2. Det finns klisterslingor som man inte behöver fräsa ner.
3. Rikligt snöfall kan vara ett problem
4. Särskiljning av cyklister kan vara problematiskt vid höga flöden, många missar.
5. Vibrationer från motorfordon, främst lastbilar, tolkas som cyklister.
6. Problematiskt att skilja gående och cyklister
7. Ingen kunskap om detta finns
sid 19
20. Rekommendationer 4
Dokumentation av genomförandet är VIKTIGT!
Förutsättning att kunna göra jämförande/
upprepande mätningar mellan åren:
1. Principer för urval av mätplatser
2. Tidpunkt för mätningen
3. Mätmetod/mätutrustning
4. Vädret under mätningen
5. Originaldata ska sparas
6. Hur bearbetningar gjorts, som väderjust. och
medelvärdesuträkning
sid 20
21. Rekommendationer 5
Redovisning
–Varje plats bör redovisas för sig.
–Generella slutsatser svåra att göra om de valda
mätplatserna inte har ett ursprung i ett
slumpmässigt urval.
–Det är inte säkert att de subjektivt valda
platserna speglar utvecklingen i hela tätorten.
sid 21
