1. FORSKNINGSPROGRAM UTHÅLLIG STADSPLANERING
Presentation Helena Brobäck
Bild: Ejderhov
Under uppdraget som assisterande lärare i arkitektur på Accademia di Architettura di
Mendrisio, Schweiz 2001-2004 menade jag att arkitektur i första hand innebar att rita
byggnader. Återkomsten till Sverige och vidareutbildningen i arkitektur Resources.06 -
East of Stockholm på Kungliga Konsthögskolan i Stocksholm 2006-2007 ändrade mitt
fokus som nu primärt handlar om att medverka till byggnationen av ett uthålligt sam-
hälle där så lite material som möjligt används för att åstadkomma så stor nytta som
möjligt. I den forskning som inleddes med Magnus Rönn som handledare under min tid
som gästlärare på KTH 2014-2015 söker jag ett passande system som möjliggör för
Sveriges stadsplanering att bidra till hållbar samhällsbyggnad.
Helena Brobäck
Arkitekt SAR/MSA
Järnvägsplan 2A
632 20 Eskilstuna
www.helarkitektur.se
helena@helarkitektur.se
0704-322 145

2. Även om bakgrunden till förslaget om OP var att göra stadsplaneringsprocessen mindre
tidskrävande, tog utredningen tag i andra aktuella frågor som berör dagens stadsplane-
ring i Sverige; till exempel att DP allt oftare syftar till att genomföra projekt som redan
är bestämda innan planprocessen inleds eller att en del av den upplevda trögheten i
planprocessen troligen beror på rollfördelningen mellan stat, kommun och byggherre.
Detta till trots fick Boverket i uppgift att avsluta uppdraget i december 2013 utan att
OP kom till användning i den svenska planprocessen.
Som resursmedveten arkitekt med intresse för uthållig stadsbyggnad följer jag
utvecklingen av Sveriges stadsplanering och tyckte mig se goda möjligheter för tids-
enlig stadsplanering med Boverkets utredningar. Framför allt föreställde jag mig att
OP skulle kunna erbjuda mer än enbart en snabbare stadsplaneringsprocess. Med OP
skulle stadsplaneringsverktyget även kunna användas för att uppmärksamma och till-
varata områdens särart och resurser; materiella som kulturella. Det som vuxit fram i
ett område skulle kunna få ett värde, oavsett om det likt naturresurser och det byggda
går att mäta i ekonomiska termer eller likt företeelser som med tiden blivit lokal kultur
är svåra att värdera monetärt. De är alla tillgångar viktiga att tillvarata och ta hänsyn
till om ett samhälles utveckling ska kunna anses planeras uthålligt.
Utöver att erbjuda en inventering av ett områdes resurser skulle OP dessutom
kunna ge en planberedskap att använda när marknadens aktörer visar intresse för att
göra investeringar. Som det ser ut i Sverige idag tas DP i många fall fram på markna-
dens premisser och entreprenörer kan mot att bekosta en del av planarbetet få önskad
användning och utformning för vald fastighet eller område. På så vis fråntas inte en-
bart invånare den rätt att påverka i stadsplaneringen som var avsikten med PBL. Den
för klimatet, ett uthålligt samhälle och en levande stadsmiljö så viktiga resurshushåll-
ningen riskerar även att gå förlorad. Visserligen är de utredningar Boverket gjort om OP
avslutade eller vilande. Men möjligheten att återuppta frågan finns och bör enligt min
mening göras; denna gång med människors livskvalitet, klimatet och stadsgestaltning
som bakgrund.
INLEDNING OCH BAKGRUND
Snart har trettio år gått sedan det kommunala planmonopolet och Plan- och Bygglagen
(PBL) infördes i Sverige med avsikten att bland annat minska centralstyrning och öka
kommuners möjlighet att sköta planering, utveckling och förvaltning av sina arealer.
För att möjliggöra detta erbjöd PBL bland annat ett regelverk för en stadsplanerings-
process där kommuners invånare ges möjlighet att delta i kommunens stadsbyggnad.
Enligt regelverket är varje kommun skyldig att ha en Översiktsplan (ÖP) som omfat-
tar hela kommunen och aktualiseras under var mandatperiod. ÖP är inte juridiskt bin-
dande, men ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden
samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Med ÖP som under-
lag ska sedan fortsatt reglering ske genom juridiskt bindande Detaljplan (DP), som en-
dast får omfatta en begränsad del av kommunen och vanligen motsvarar en fastighet.
En DP måste alltid upprättas vid större exploatering av mark- och vattenområden, för
olika typer av bebyggelse samt i de fall allmänintressen eller grannrättsliga intressen
motiverar att flera åtgärder regleras i ett sammanhang. Även för ändrad användning
än den som föreskrivs i gällande DP krävs en ny DP. Sedan PBL infördes 1987 har flera
kompletterande stadsplaneringsinstrument, som till exempel Fördjupad Översiktsplan
(FÖP), Områdesbestämmelser, Trafikplan (TP) och Gestaltningsplan (GP) tagits fram
som ytterligare stöd för kommuner att använda beroende på valt fokus för sin stads-
planering.
Idag befinner världen sig mitt i en dramatisk omställning som ändrar människors
beteenden, vilket är något den byggda miljön och därmed stadsplaneringssystemet
har en direkt inverkan på. Några tydliga exempel är pågående klimatförändringar som
ständigt utmanar människors resursanvändning, internet och annan teknik som ändrar
kommunikationsmönster och utveckling av transportmöjligheter som påverkar resva-
nor och leder till upplevd närhet mellan orter trots att deras placering inte ändrats rent
geografiskt. Förändringarna sker ofta globalt, samtidigt som allt fler länder inför stads-
planeringssystem som bygger på lokalt inflytande.
För att PBL ska vara i samklang med sin samtid har lagen justerats vid ett fler-
tal tillfällen, men principen med vägledande ÖP och juridiskt bindande DP har bestått,
även om försök att ändra den ordningen gjorts. 2010 publicerade till exempel Bover-
ket Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan, där bland annat
Områdesplan (OP) nämndes som ett möjligt planinstrument för uthållig stadsbyggnad.
OP innebar en plannivå som omfattar en större geografisk areal än vad en DP i regel
gör. Grovt kan OP sägas motsvara ytan för en stadsdel, men plannivån kan även vara
lämplig för exempelvis åtgärder som reducerar gränser mellan stadsdelar och stärker
upplevelsen av kontinuitet i en stad.
Vidare tillsatte regeringen 2011 Plangenomförandeutredningen. Då var den pri-
mära avsikten att se över bestämmelserna kring genomförandet av DP, eftersom plan-
processen ofta används som orsak till Sveriges låga bostadsbyggande. Även här togs
OP upp som en möjlig lösning. I den rapport som regeringen presenterades våren 2013
föreslogs att mer vikt lades vid ÖP, som om den togs fram rätt till stor del kunde göra
DP överflödig:
När översiktsplanen upprättas, ska riksintressen, miljökvalitetsnormer,
mellankommunala frågor och miljöbedömningar så långt möjligt vara
avgjorda. De övergripande strukturerna för lokaliseringen av bebyggelse
ska således vara utredda. Om översiktsplanen uppfyller vissa kriterier,
bl a att den tydligt redovisar markanvändningen, ska det kunna leda till
att detaljplanekravet upphör att gälla. En sådan översiktsplan kallar vi
för områdesplan.
En effektivare plan- och bygglovsprocess, genom Lars Magnusson

3. PRESENTATION
Förutom att forskningens resultat kommer att presenteras i skriven form avses munt-
liga presentationer göras vid lämpliga tillfällen och i passande forum. Jag använder till
exempel gärna mina erfarenheter från möten liknande Workshop med klimatet i fokus
som jag arrangerade 2012/2013 för Interactive institute Swedish ICT Eskilstuna, Pecha
Kucha-föreläsningen jag höll på konserthuset i Örebro 2012 och andra presentationer
jag fått möjlighet att hålla eller delta i. Jag använder även gärna mina upparbetade
kanaler inom digitala medier, till exempel Områdesplan Eskilstuna på Facebook och @
Helarkitektur på Twitter, för forskning som berör resilient samhällsbyggnad.
TIDPLAN OCH AKTUELL STATUS
Forskningen bakom Uthållig stadsplanering inleddes med Workshop med klimatet i fo-
kus för Interactive institute Swedish ICT Eskilstuna. Erfarenheterna fördjupades när jag
tillsamman med Eskilstunas tidigare stadsarkitekt Mats Ohlin undersökte Områdespla-
nering närmare, vilket bland annat resulterade i en utställning på Eskilstuna stadsbibli-
otek, ett flertal artiklar i lokalpressen, Facebooksidan Områdesplan Eskilstuna och skrif-
ten Områdesplan Eskilstuna - program för god stadsplanering. Då jag under 2014/2015
hade förmånen att jobba som gästlärare i arkitektur på KTH kom jag i kontakt med
forskningsansvarige Magnus Rönn och kunde fortsätta undersökningen av områdespla-
nering. Givande och lärorika samtal om stadsbyggnad och forskning gör att jag har ett
material med arbetsnamnet Uthållig stadsplanering som jag gärna undersöker vidare.
För forskningen föreslås en fallstudie göras med Järfälla kommuns planering av
Barkarbystaden som underlag. Idag har Uthållig stadsplanering kommit så långt att
material finns för att göra tidigare nämnda intervjuer. Jag beräknar den sammanlagda
tiden för att slutföra en Licentiatavhandling till två år. Inledningsvis kommer drygt ett
år användas för att göra intervjuer samt nedteckna resultatet av dessa. Det andra året
kommer huvudsakligen ägnas åt att sammanställa Licentiatavhandlingen samt pre-
sentera materialet i passande forum. Möjlighet för fortsatt forskning på doktorandnivå
kommer även att undersökas.
ÖVERGRIPANDE SYFTE OCH METODANVÄNDNING
Syftet med Uthållig stadsplanering är att undersöka om OP är ett planverktyg som
kan fylla den lucka som idag finns mellan en visionär ÖP som ger råd och en juridiskt
bindande DP som ska verkställa råden i den krassa verkligheten. För detta avses en
fallstudie göras med Järfälla kommuns planering av Barkarbystaden som underlag.
Fallstudiens trovärdighet garanteras då information hämtas från tre olika källor och
jämförs med varandra. Förutom att materialet kommer att utgöras av möten och stu-
diebesök som gjorts sedan drygt 3 år och kommer att fortsätta göras, utgörs det av
offentliga dokument som studeras kontinuerligt. Så snart möjligt avses intervjuer med
nyckelpersoner som till exempel Järfällas stadsarkitekt Anders C Eriksson, Järfällas
samhällsbyggnadsdirektör Emelie Grind, Barkarbyinvånaren Larry Ribbeklint och Gehl
architect kreatives partner David Sim att göras.
Förslag på delstudier
1. Should British use of neighbourhood plans inspire Swedish city planning?
För att syna dagens stadplanering i Sverige från ett Europeiskt perspektiv an-
vänds i artikeln Storbritannien och Järfälla som underlag. Utöver att peka på att
dagens stadsplanering internatonellt går mot att skötas lokalt belyser artikeln att
lokala aktiviteter både samarbetar och inverkar globalt.
2. Stockholm Väst Barkarby connects transport by train, car, bus, bike or
foot with city life and nature.
Artikeln kommer att beröra hur Järfälla kommun med hjälp av medveten plane-
ring försöker integrera stadsmiljö, befintliga natur- och kulturresurser med den
komplexa trafiksituation Stockholm Väst Barkarby ger upphov till.
3. Who actually decides use of resources of the community of Järfälla?
För att ta reda på om dagens stadsplaneringssystem är oberodende av
inflytande från utomstående entreprenörer och inbygda konventioner kommer
artikeln att undersöka Järfällas användning av FÖP närmare.
Även om meningen med en kvalitativ fallstudie är att skapa teori har den vanligen
tidigare teorier som utgångspunkt och för Uthållig stadsplanering kommer mönsterteo-
rier för kvalitativ forskning användas. En mönsterteori är analog med ”Grouded theory”,
som är en form av empirisk forskning med iakttagelser av verkligheten som kunskaps-
källa. Vidare kan resultatet av en fallstudie primärt vara beskrivande, tolkande eller
värderande. Det sistnämna innebär förklaring och tolkning av resultatet och kommer
att tillämpas i Uthållig stadsplanering. Eftersom metoden är väl förankrad i verkligheten
kan dess resultat ge insikt och upplysningar som vidgar läsarens kunskaper.
Då studien avser belysa skevheter i dagens stadsplaneringsprocess i Sverige samt
ge förslag på möjlig lösning, är dess målgrupp i första hand politiker och andra besluts-
fattare inom stadsbyggnad. Avsikten är även att nå ut till tjänstemän på kommunal,
regional och nationell nivå samt att fånga intresset hos personal på myndigheter och
företag som påverkas eller engageras för rådgivning under stadsplaneringsprocessen.

4. CENTRAL LITTERATUR
Boverket, 2010. Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåver-
kan. Boverket
Available at
<http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/planer-som-
styrmedel.pdf>
Brobäck H. och Ohlin M., 2014. Områdesplan Eskilstuna - Program för god stads-
planering. Eskilstuna
Available at
<https://www.facebook.com/omradesplanEskilstuna>
Gehl, J., 2011. Life between buildings – Using public space , Washington
Island Press
Jacobs, J., (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall. 2. [rev.] uppl.
Göteborg. Daldalos
Järfälla kommun, 2014. Översiktsplan - Järfälla - nu till 2030. Järfälla
Avaliable at
<http://www.jarfalla.se/download/18.22617a791427a0a0e57206/1422498713136/
Utställningshandling_Översiktsplan_november2013.pdf>
Näringsdepartementet, 2014. SOU2013en-enklare-planprocess. Stockholm
Available at
<http://data.riksdagen.se/fil/C6447FB1-5FAA-4AE1-A392-CF706EFBC51E>
Näringsdepartementet, 2013. En effektivare plan- och bygglovsprocess. Stock-
holm
Avaliable at
<http://www.regeringen.se/contentassets/f92106ae2f5c490eaa72b71fd0cbe373/en-
effektivare-plan--och-bygglovsprocess-sou-201334>
Robèrt, K-H., 2002. The natural step story: seeding a quiet revolution.
Gabriola Island: New Catalyst Books.
Socialdepartementet, 1987. Plan- och Bygglag (1987:10). Stockholm
Available at
<http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
Plan--och-bygglag-198710_sfs-1987-10/>