7. Invandring till Sverige idag
Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och
andra instans. Förstagångstillstånd. Helåret 2012.
Källa: Migrationsverket 2013
Övriga 1%
13. Remitteringar: ett viktigt bidrag till utveckling
Remitteringar betalar mat, skolavgifter, sjukvård,
mediciner, bättre boende
Remitteringar fungerar som en ömsesidig
försäkring
Remitteringar investeras
och används som säkerhet
för lån
20. Om jag skulle välja skulle jag välja
det som är nära till mitt jobb och där
det finns folk. Jag kan inte leva där
det inte finns människor och gå på
gatan helt själv.
Intervjuperson 105
21. Jag känner en familj som tog lån på
15 000 dollar. När de kom till Sverige
och fick uppehållstillstånd hyrde de ut
sin lägenhet för att inte betala så
mycket i hyra, de sparar och sprarar
genom att inte äta bra eller ha perfekta
kläder. Så på två år betalade de tillbaka
15 000 dollar. Det är en familj på två
barn och två vuxna som bor på 40
kvadrat. De sover på golvet på
madrasser.
Intervjuperson D103
24. Livet utan jobb är som
mat utan salt
Intervjuperson 308
Svårigheten att få jobb
Här i Sverige är det svårt
att få jobb om man inte har
utbildning. De kräver
utbildning i allt.
Intervjuperson 306
25. Kontakter avgörande för jobb
• Sociala nätverk och informella kanaler är avgörande för att
få jobb på den svenska arbetsmarknaden (Andersson 2007).
• Tidpunkten spelar roll: det går sämre för de som kommer
under en lågkonjunktur, och för de som är “först” och
därför saknar nätverk: t ex irakier i början på 1990-talet
(Hedberg och Malmberg 2010).
• Intervjupersonerna nämner också internet, kommunen,
“Vårljus”, praktik.
26. Jobb hos en landsman
- genväg eller återvändsgränd?
• Nyanlända som jobbar hos en landsman kort efter
ankomst har högre sysselsättningsgrad än andra, men lägre
inkomst på lång sikt (Andersson Joona och Wadensjö
2012).
27. Transnationella band: sammanfattning
• är avgörande när människor migrerar
• kan begränsa nyanländas valmöjligheter
• utgör en resurs: kontakter, stöd, möjligheter
28. Här i Sverige finns inte mycket
kontakt med svenska personer. Bara i
kyrkan. Så vi kommer hit för att träffa de
svenskar som finns här. Alla tänker så. Vi tror
att de bästa människorna finns i kyrkan.
Här i kyrkan kommer svenskar och delar
glädje och omsorg med oss. Det är en bra
plats. Men alla människor har inte en sådan
plats och träffar inte människor för att dela
med varandra.
Intervjuperson D101
29. Frågor vi vill diskutera med er:
• Hur kan vi ta tillvara de resurser som de
transnationella banden utgör?
• Hur kan vi hjälpa till att bära de nyanländas bördor?
• Vad kan samhället göra?
Antal: 191 miljoner 2005, dubblering sedan 1960 (75 miljoner) 191 miljoner migranter 3% av världens befolkning (7,7% i Europa, 12,9% i Nordamerika) 20% av världens migranter finns i USA 60% i utvecklingsländer Källor: Global Commission on International Migration (GCIM). 2005. Migration in an interconnected world: New directions for action . Report of the Global Commission on International Migration. Genva: GCIM. UN (2005): Trends in the Total Migrant Stock: The 2005 Revision. Documentation. Hämtad på http://www.un.org/esa/population/publications/migration/UN_Migrant_Stock_Documentation_2005.pdf Definition av migrant: “ The number of international migrants, also called the international migrant stock, generally represents the number of persons born in a country other than that in which they live .” ” As far as possible, international migrants have been equated with the foreign-born. However, in some countries information on place of birth was not recorded. Instead, the citizenship of those enumerated (that is, their legal nationality) provided the basis for the identification of international migrants, who have been therefore equated with foreigners.” Källa: UN (2005): Trends in the Total Migrant Stock: The 2005 Revision. Documentation. Hämtad på http://www.un.org/esa/population/publications/migration/UN_Migrant_Stock_Documentation_2005.pdf
7,7 miljoner filipinos utomlands, 60% av dem är kvinnor Källa: Global Commission on International Migration (GCIM). 2005. Migration in an interconnected world: New directions for action . Report of the Global Commission on International Migration. Genva: GCIM.
Källor: Collyer, Michael. 2005. “When Do Social Networks Fail to Explain Migration? Accounting for the Movement of Algerian Asylum-Seekers to the UK”. Journal of Ethnic and Migration Studies 31(4): 699-718. Massey, D. S. m fl. 2002. Worlds in motion: Understanding international migration at the end of the millennium. Oxford: Clarendon Press.
Källa: Migrationsverket (2013) Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans. Förstagångstillstånd. Helåret 2012. Hämtad 2013-01-02 på http://www.migrationsverket.se/info/790.html.
Källa: Migrationsverket (2013) Asylsökande 2012 och 2013. Hämtad 2013-01-01 på http://www.migrationsverket.se/info/5201.html .
Källor: Migrationsverket (2013) Asylsökande 2012 och 2013. Hämtad 2013-01-01 på http://www.migrationsverket.se/info/5201.html . Statbank (2013) Asylum seekers by citizenship and type of asylum. Hämtad 2013-02-01 på http://www.statbank.dk/statbank5a/selectvarval/saveselections.asp. Utlendingsdirektoratet - UDI (2013) Protection (asylum). Hämtad 2013-02-01 på http://www.udi.no/Norwegian-Directorate-of-Immigration/Central-topics/Protection/.
Källor: Migrationsverket (2013) Asylsökande 2012 och 2013. Hämtad 2013-01-01 på http://www.migrationsverket.se/info/5201.html . Statbank (2013) Asylum seekers by citizenship and type of asylum. Hämtad 2013-02-01 på http://www.statbank.dk/statbank5a/selectvarval/saveselections.asp. Utlendingsdirektoratet - UDI (2013) Protection (asylum). Hämtad 2013-02-01 på http://www.udi.no/Norwegian-Directorate-of-Immigration/Central-topics/Protection/.
Källa: Figur 1: Remittances and other resource flows to developing countries, Ratha, Dilip, Gemechu Ayana Aga och Ani Silwal, (2012), ‘Remittances to developing countries will surpass $400 billion in 2012’, Migration and Development Brief 19, Migration and Remittances Unit, Development Prospects Group, The World Bank.
Bildkälla: Hämtad 2012-10-12 på www. thinkafricapress.com. The traditional money transfer networks that dominate transfer routes to Africa are failing the families of migrant workers who rely on international remittances for their livelihoods. The remittance market in Africa is characterized by very high fees that are at least three times those in Asia – a pricing structure that imposes extortionate minimum charges and uniformly poor services. Källor om remitteringar och utveckling: UNDP. 2009. Human Development Report: Overcoming barriers: Human mobility and development. UNDP. Carling, Jörgen. 2008. “Interrogating Remittances: Core Question for Deeper Insight and Better Policies“. In Castles, Stephen, and Ra.l Delgado Wise (eds.), Migration and Development: Perspectives från the South. Geneva: IOM. Retrieved on 15 February 2009 from http://www.iom.int/jahia/webdav/site/myjahiasite/shared/shared/ mainsite/published_docs/books/MD%20Perspectives%20from%20the%20South.pdf Castles, Stephen, and Mark J. Miller. 2009. The Age of Migration : International Population Movements In The Modern World. 4th edition. Basingstoke: Palgrave Macmillan De Haas, Hein. 2010. “Migration and Development: A Theoretical Perspective.” International Migration Review vol. 44 no. 1 (Spring 2010):227–264. doi: 10.1111/j.1747-7379.2009.00804.x
Källa: Ratha et al (2010) Migration and Remittances Factbook 2011 (Compiled by Dilip Ratha, Sanket Mohapatra, and Ani Silwal of the Development Prospects Group at the World Bank). http://go.worldbank.org/QGUCPJTOR0
Källa: Ratha, Dilip, Gemechu Ayana Aga och Ani Silwal, (2012), ‘Remittances to developing countries will surpass $400 billion in 2012’, Migration and Development Brief 19, Migration and Remittances Unit, Development Prospects Group, The World Bank.
Bildkällor: Somaliska flyktingar 2011: First News (2013) "Refugees flock to Kenya as famine grips Somalia“. Hämtad 2011-07-25 på http://www.firstnews.co.uk/site_data/images/refugees_flock_to_dadaab_as_famine_grips_somalia_4e295e0b63c54.jpg .
Källa: Huddleston, T., m fl. 2011. Migrant Integration Policy Index III . Brussels: British Council and Migration Policy Group.
Källa: SCB (2012). Utrikes födda efter region, tabellinnehåll och tid. Hämtad 2012-10-03 på www.scb.se. Gräns- och storstadskommuner. Stockholm på 16:e plats. Inte nödvändigtvis där jobben finns, t.ex. västra Småland vs. Malmö.
Källa: Intervjuer genomförda december 2012 till februari 2013 av Lena Blom inom ramen för projektet “Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige“ medfinansierat av Europeiska flyktingfonden.
Källa: Intervjuer genomförda december 2012 till februari 2013 av Lena Blom inom ramen för projektet “Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige“ medfinansierat av Europeiska flyktingfonden.
Bildkällor: Chinatown NY: Shiny Brite (2010) “New York’s Chinatown with Kids”. Publicerad 2010-11-09, hämtad 2013-01-30 på http://shinybrite.wordpress.com/2010/11/09/new-yorks-chinatown-with-kids/ Kurder Nashville: Yosuf, Rukia (2011) “Little Kurdistan-Nashville”. Publicerad 2011-05-12, hämtad 2013-01-30 på http://my.hsj.org/Schools/Newspaper/tabid/100/view/frontpage/schoolid/3896/articleid/440465/newspaperid/4075/Little_KurdistanNashville.aspx Karta New York: Presser, Lee (2010) “The Charm Italy – Lowe Manhattan”. Hämtad 2013-01-30 på http://www.thebestapartments.com/convertedpages/neighborhoods/littleitaly.html Little Italy: Swedes in California (2010) “2010 – November: Little Italy – Italians Only!”. Publicerad 2010-11-02, hämtad 2013-01-30 på http://www.swedesincalifornia.com/images.shtml?folder_year=2010&folder_event=11-November&page_number=8# Little Italy NYC: Maslennikov, Andre, “Little Italy”. Hämtad 2013-01-30 på h ttp://www.azote.se/index.asp?q=restaurang&id=43710&p=5 Little Odessa: Lavelle, Sean, “Brighton Beach, a voyage to Russia”. Hämtad 2013-01-30 på http://offmetro.com/ny/2008/04/13/brighton-beach-a-voyage-to-russia/
Bildkällor: Lokalvårdare: Zeidler, Krister (2010) ”Städare oftare sjukskrivna än andra yrkesgrupper”. Publicerad 2010-12-21, hämtad 2013-01-30 på http://www.prevent.se/Arbetsliv/Artikel/2010/Stadare-oftare-sjukskrivna-an-andra-yrkesgrupper/. Pizzabagare: Sandarme – SISAM, ”Pizzabagare i aktion”. Hämtad 2013-01-30 på http://sandarne.dinstudio.se/gallery_14.html. Angelses Bermudez-Svankvist: Sveriges Radio (2013) ”Angeles Bermudez-Svankvist – Mission impossible?”. Publicerad 2013-01-19, hämtad 2013-02-04 på http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/142225?programid=3071.
Källa: Intervjuer genomförda december 2012 till februari 2013 av Lena Blom inom ramen för projektet “Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige“ medfinansierat av Europeiska flyktingfonden.
Ur Pelling m.fl 2013: “ Sociala nätverk och informella kanaler är på den svenska arbetsmarknaden avgörande för sannolikheten att hitta en sysselsättning (Andersson 2007). Det gäller såväl för infödda som för utrikes födda. Att invandrade använder sig av egna nätverk och informella kontakter i jakten på ett arbete är därför inte konstigt då invandrade har svårt att bli en del av den redan uppbyggda struktur av informella kanaler som byggts upp under flera generationer på svensk arbetsmarknad (Andersson 2007). “ “ Är ett jobb hos en landsman en återvändsgränd eller en genväg till jobb på den reguljära arbetsmarknaden? Den frågan ställer Andersson Joona och Wadensjö i en artikel från 2012. Genom att analysera registerdata över manliga invandrade som kom till Sverige mellan 1993 och 1998 och följa dem fram till 2005 konstaterar Andersson Joona och Wadensjö (2012) att de invandrade som arbetade hos en landsman en kort tid efter ankomsten till Sverige uppvisade en högre sannolikhet att vara sysselsatta än de som inte hade jobb en kort tid efter ankomsten. Däremot hade de som hade jobb hos en landsman lägre inkomster än andra grupper, och efter några år fanns det i princip inga skillnader i inkomst mellan de som arbetade hos en landsman en kort tid efter ankomsten till Sverige och de som inte var sysselsatta vid samma tidpunkt.“ “ En förklaring till att den irakiska gruppen är mindre integrerad är att de kom till Sverige under en ofördelaktig tidsperiod: en period med låg ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet. En annan förklaring som presenteras i samma studie är det faktum att den irakiska diasporan i Sverige var relativt liten i början av 1990-talet då många irakier migrerade till Sverige. De irakier som kom i början av 1990-talet hade därmed tillgång till ett mindre nätverk av landsmän än det som mötte de tre andra grupperna (Hedberg och Malmberg 2010).” Källor: Andersson, R. 2007. Ethnic residential segregation and integration processes in Sweden. I Residential segregation and the integration of immigrants: Britain, the Netherlands and Sweden , Schönwälder, K. (red.), 61-90. Berlin: Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung. Andersson Joona, P. och Wadensjö, E. 2012. Being Employed by a Co-national: A Cul-de-sac or a Short Cut to the Main Road of the Labour Market? International Migration & Integration 13(1):99–120. doi 10.1007/s12134-011-0195-3. Hedberg, C. och Malmberg, B. 2010. Social Rapport 2010 . Rapport/Socialstyrelsen: 2010. Västerås: Socialstyrelsen. Intervjuer genomförda december 2012 till februari 2013 av Lena Blom inom ramen för projektet “Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige“ medfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Pelling m.fl. 2013. Transnationella band – Asylsökandes första tid i Sverige. Delrapport 1: Kunskapsöversikt. Stockholm: Global Utmaning.
Källa: Andersson Joona, P. och Wadensjö, E. 2012. Being Employed by a Co-national: A Cul-de-sac or a Short Cut to the Main Road of the Labour Market? International Migration & Integration 13(1):99–120. doi 10.1007/s12134-011-0195-3.
Källa: Intervjuer genomförda december 2012 till februari 2013 av Lena Blom inom ramen för projektet “Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige“ medfinansierat av Europeiska flyktingfonden.
