Recommended
More Related Content
Similar to Vårt rättssystem.pptx
Similar to Vårt rättssystem.pptx (13)
More from Claes-Göran Hammar
Vårt rättssystem.pptx
- 2. Lektionens mål! Nu ska Du få lära Dig: Om Sveriges 4 grundlagar! Om 4 principer! Hur Sverige styrs! Hur olika departement samt myndigheter leds och arbetar i samverkan med varandra! Vad som är ett frihetsberövande! Vilka påföljder som finns!
- 3. Vad är demokrati? VÅRT RÄTTSSYSTEM © Copyright 2021 Cequred.com Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati. Frågor om demokrati har diskuterats i årtusenden. Folkstyre innebär att: • Alla väljer vilka personer som ska representera dem i olika valda församlingar. Det kan vara riksdagen och kommuner. • Alla myndiga personer får delta på lika villkor i valen, och varje person har en röst. • Ingen har rätt att få veta hur en annan person har röstat. • Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är det viktigt att komma ihåg att minoriteten också har rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.
- 4. Våra grundlagar! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Sverige har fyra grundlagar som står över alla andra lagar. Grundlagarna innehåller samhällets spelregler, och övriga lagar får inte strida mot grundlagarna. Regeringsformen Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras. Det har ända sedan mitten av 1300-talet funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. År 1634 utfärdades vår allra första regeringsform. Den byttes ut och förnyades under århundradenas lopp fram till 1974 då Sverige fick sin nuvarande regeringsform. Statsskickets grunder (kapitel 1) Kapitlet handlar om att alla människor har lika rättigheter. De demokratiska idéerna ska vara vägledande i samhället. Folkstyret är inskrivet i det första kapitlet. Makten ska utgå från folket, och riksdagen ska vara folkets främsta företrädare. Majoriteten måste visa respekt för minoritetens åsikter.
- 5. Våra grundlagar! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Grundläggande fri- och rättigheter (kapitel 2) Våra grundläggande rättigheter finns inskrivna i regeringsformens andra kapitel. Vi har alla rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Här står det också att dödsstraff är förbjudet i Sverige. Andra viktiga paragrafer handlar om diskriminering, äganderätt, allemansrätt, upphovsrätt, näringsfrihet och skolplikt. • Riksdagen och riksdagsarbetet (kapitel 3 och 4) • Statschefen (kapitel 5) • Regeringen (kapitel 6) • Regeringsarbetet (kapitel 7) • Lagar och andra föreskrifter (kapitel 8) • Finansmakten (kapitel 9) • Sveriges relationer till andra länder (kapitel 10) • Rättskipning och förvaltning (kapitel 11) • Kontrollmakten (kapitel 12) • Krig och krigsfara (kapitel 13)
- 6. Våra grundlagar! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Successionsordningen Sverige är en monarki. Kung Carl XVI Gustaf är statschef i Sverige. Kungen har mest ceremoniella och representativa uppgifter. I egenskap av statschef öppnar kungen riksmötet varje höst. Dessutom är han ordförande i utrikesnämnden. Tryckfrihetsförordningen Att ge ut en tidning utan att någon myndighet i förväg granskar innehållet är ett exempel på tryckfrihet. Tryckfrihetsförordningen värnar alltså om det fria ordet i tryckt form. Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, till exempel radio och tv. Lagen är Sveriges yngsta grundlag. Riksdagsordningen – nästan en grundlag Riksdagsordningen innehåller detaljerade regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning.
- 7. Grundläggande fri & rättigheter! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM • Yttrandefrihet • Informationsfrihet • Mötesfrihet • Demonstrationsfrihet • Föreningsfrihet • Religionsfrihet
- 8. Övriga fri & rättigheter! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM • Våld riktat mot person • Intrång riktat mot hem • Skyddad mot frihetsberövande • Full rörlighet i riket Måste finnas stöd i lag för att kunna inskränkas!
- 9. 4 principer! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM LEGALITETSPRINCIPEN • Inget brott utan stöd i lag! • Inget straff utan lag! • Ingen tvångsåtgärd utan stöd i lag! PROPORTIONALITETSPRINCIPEN • Proportion mellan mål och medel • Avvägning mellan intresse och det som skall skyddas
- 10. 4 principer! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM BEHOVSSPRINCIPEN Våld eller tvång får endast förekomma så länge det behövs för att lösa en tjänsteåtgärd ÄNDAMÅLSPRINCIPEN • Lagen har skapats för ett viss syfte • Lagen får inte användas för att uppnå andra syften
- 11. Sveriges styrning! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM
- 12. Riksdagen! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. Besluten som riksdagen fattar gäller i hela Sverige. Man kan säga att riksdagen fattar beslut på den nationella nivån. Riksdagen är den församling som ska företräda alla i Sverige. Riksdagen har en mycket viktig roll, och Sverige kallas därför för en parlamentarisk demokrati. Parlament är ett annat ord för riksdag. Riksdagen bestämmer hur länge som en regering ska sitta kvar vid makten. En regering som inte stöds eller i alla fall tolereras av riksdagen kan fällas genom ett Misstroendevotum. Då måste oppositionen vara beredd att ta över makten. Den här principen kallas för parlamentarism.
- 13. Regeringen! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM När väljarna har valt vilka 349 ledamöter som ska sitta i riksdagen utser riksdagen en statsminister. Därefter väljer statsministern vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Regeringen styr riket och utövar vissa myndighetsfunktioner. Det innebär bland annat att regeringen: • lägger fram lagförslag till riksdagen • verkställer riksdagsbesluten • förfogar över de medel som riksdagen anslår i budgeten för olika ändamål • företräder Sverige i EU • träffar avtal med andra stater • styr den statliga verksamheten • beslutar i vissa förvaltningsärenden, som inte någon annan myndighet ansvarar för
- 14. Regeringskansliet! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Regeringen styr Sverige. Till sin hjälp i arbetet har regeringen Regerings-kansliet, en sammanhållen myndighet som består av Statsrådsberedningen, fackdepartementen och förvaltningsavdelningen. Regeringskansliets uppdrag är att stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. • Statsrådsberedningen • Finansdepartementet • Försvarsdepartementet • Förvaltningsavdelningen • Jordbruksdepartementet • Justitiedepartementet • Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet • Näringsdepartementet • Socialdepartementet • Utbildnings- och kulturdepartementet • Utrikesdepartementet • EU-representationen • Ambassader Statsministern är chef!
- 15. Myndigheter! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. • Statsrådsberedningen • Finansdepartementet • Försvarsdepartementet • Jordbruksdepartementet • Justitiedepartementet • Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet • Näringsdepartementet • Socialdepartementet • Utbildnings- och kulturdepartementet • Utrikesdepartementet
- 16. Justitiedepartementet! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Justitiedepartementets myndigheter • Brottsförebyggande rådet (BRÅ) • Brottsoffermyndigheten (BrOM) • Domstolsverket (DV) • Ekobrottsmyndigheten (EBM) • Gentekniknämnden • Integrationsverket • Justitiekanslern (JK) • Kriminalvården • Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) • Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) • Revisorsnämnden • Rikspolisstyrelsen (RPS) • Rättshjälpsmyndigheten • Rättsmedicinalverket (RMV) • Valmyndigheten • Åklagarmyndigheten
- 17. Sveriges lagar! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Lag fastställs av riksdagen! Sveriges rikes lag, utgiven första gången 1734, stadfäst av konungen den 23 Januari 1736. Indelad i ett antal balkar: • Äktenskapsbalken • Föräldrabalken • Ärvdabalken • Jordabalken • Fastighetsbildningslag • Byggningbalk • Vattenlag • Handelsbalk • Skadeståndslag • Konkurslag • Brottsbalk • Rättegångsbalk • Förvaltningsprocess • Utsökningsbalk
- 18. Frihetsberövande! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM 1 - Gripande För att polisen ska kunna gripa någon så krävs det att den gripne är misstänkt för något brott. Den misstänkte kan vara gripen i max 12 timmar innan beslut om anhållan måste ske. Envar kan gripa om gripandet uppfyller kraven i Rättegångsbalken 24:7 2 - Förundersökning När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning. Åklagaren träder in i bilden när denna undersökning nått det stadium då en person är skäligen misstänkt för att ha begått brottet. 3 - Anhållan Den brottsmisstänkte kan frihetsberövas under den tid som brottsutredningen pågår. Det är åklagaren som beslutar om den misstänkte ska anhållas eller inte. Åklagaren anhåller den misstänkte om avsikten är att begära den misstänkte häktad eller om det är nödvändigt av utredningsskäl. Ett anhållande får inte vara längre tid än nödvändigt. Huvudregeln är att åklagaren redan samma dag eller senast dagen efter anhållandet måste bestämma sig för om den anhållne ska släppas eller begäras häktad.
- 19. Frihetsberövande! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM 4 - Häktning Om det finns anledning till frihetsberövande längre tid än fyra dygn måste åklagaren göra en framställning hos domstol om häktning. Det är domstolen som beslutar om häktning. Beslutet fattas efter en förhandling. Till förhandlingen ska åklagare, den anhållne samt dennes advokat kallas. För att någon ska häktas eller omhäktas krävs: 1.att den misstänkte på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan medföra fängelse i ett år eller mer och 2.att domstolen anser att det finns risk för: - fortsatt brottslighet eller - förstörande av bevis eller annat försvårande av utredningen eller - undanhållande från kommande rättegång eller straff. 5 - Åtal Vid beslut om att väcka åtal skall åklagaren inge en stämningsansökan till domstolen. I denna skall den brottsliga gärningen beskrivas och bevisen anges. Genom gärningsbeskrivningen sätter åklagaren ramen för den kommande rättegången.
- 20. Åklagarmyndigheten! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM
- 21. Åklagaren! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Åklagarmyndigheten är en fristående myndighet under regeringen och har kansli i Stockholm med ca 80 anställda, som arbetar med övergripande frågor för åklagarväsendet. • Riksåklagaren är högste chef för åklagarväsendet och utövar tillsyn över åklagarverksamheten. • Riksåklagaren är den ende åklagare som får föra talan i Högsta domstolen. • Riksåklagarens talan förs där av någon av överåklagarna, chefsåklagarna eller byråcheferna vid Åklagarmyndighetens rättsavdelning. • Riksåklagaren kan granska åklagarnas beslut och ta över ärenden och inspektera underordnade myndigheter. • Han följer den rättsliga utvecklingen och ger åklagarna råd för verksamheten. Hela åklagarväsendet sysselsätter 1.100 personer, varav drygt hälften är åklagare.
- 22. Åklagarens arbete! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM När ett brott kommit till polisens, inleds en förundersökning. Åklagaren träder in som förundersökningsledare när en person är skäligen misstänkt för att ha begått brottet. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Som förundersöknings- ledare planerar åklagaren, brottsundersökningen tillsammans med polisen, avgör hur undersökningen skall organiseras, håller sig informerad om dess utveckling och ger instruktioner. Tvångsmedel Till åklagarens uppgifter hör också att fatta beslut i frågor om anhållande, reseförbud, husrannsakan samt andra tvångsmedel. Om det finns anledning till frihetsberövande längre tid än fyra dygn måste åklagaren begära häktning hosdomstol.
- 23. Åklagarens arbete! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Beslutar i åtalsfrågan Åklagaren skall avgöra om ett brott blivit begånget, sedan om det finns tillräcklig bevisning mot den misstänkte. Om så är fallet är åklagaren skyldig att väcka åtal. Åklagaren kan besluta att inte inleda förundersökning eller att lägga ner den, om han anser att det inte finns tillräckliga grunder för dess genomförande. Åtal väcks i tingsrätten Åklagare fattar beslut i åtalsfrågan beträffande mer än 180.000 personer varje år och av dessa åtalas ungefär 110.000. Av dessa är ca 8.000 ungdomsbrottslingar. I ca 70.000 fall har åklagaren skrivit av ärenden av olika anledningar, oftast p.g.a. otillräcklig bevisning men också med anledning av att gärningen inte varit brott eller att den misstänkte varit oskyldig.
- 24. Åklagarens arbete! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Framträdande i rätten En annan viktig del av åklagarens arbete är förberedelse och framträdande i domstol. När tingsrätten avkunnat sin dom avgör åklagaren om domen skall överklagas och målet föras vidare till hovrätten. Hovrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen. Vid utdömt straff, överlämnas ärendet till Kriminalvården som verkställer beslutat straff.
- 25. Brott! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Subjektivt rekvisit – Det måste finnas en vilja eller oaktsamhet hos personen. Objektivt rekvisit – De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att de skall vara ett visst brott ex olovligt ta annans … Stämpling – Någon beslutar att tillsammans med annan begå brott, övertalar annan = anstiftan, faktisk fara måste föreligga Förberedelse – Uppsåt att utföra brott, tar befattning med viss mtrl, faktisk fara måste föreligga. Försök – Påbörjat brott utan fullbordan, uppsåt att utföra brott, faktisk fara måste föreligga Fullbordan – Brottet är fullbordat med uppsåt eller av oaktsamhet Medhjälp – Med ”råd & dåd” hjälpa gärningsman ex hålla utkik, hålla stege, faktisk fara måste föreligga
- 26. Domstolsverket! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet för varje svensk medborgare, likaväl som att den som blivit anklagad för ett brott ska betraktas som oskyldig "intill dess hans skuld lagligen fastställts". I Sverige har vi tre typer av domstolar: 1.Allmänna domstolarna som består av Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen. 2.Allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga Förvaltningsrätt, Kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen 3.Specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Domstolens uppgift är att pröva om åklagaren med hjälp av utredningen kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.
- 27. Domstolsverket! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Följder av brott, påföljderna (straffen) är: • böter • villkorlig dom • skyddstillsyn • fängelse • överlämnande till särskild vård Andra följder av brott kan vara: • intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) • skadestånd • samhällstjänst • näringsförbud Olika följder kan kombineras. Ett brott kan innebära andra konsekvenser för den dömde. Domstolen kan bland annat besluta att den dömde måste lämna ifrån sig viss egendom som han till exempel använt vid brottet (så kallat förverkande av egendom) eller att personen ska utvisas ur landet (detta gäller endast utländska medborgare). Om Du vill läsa mer om antalet dömda i Sveriges domstolar, besök www.dom.se
- 28. Sveriges domstolar! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM
- 29. Påföljder! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Böter är den minst ingripande påföljden i straffskalan. Det finns tre slag av böter: dagsböter, penningböter och normerade böter. Dagsböter är den vanligast förekommande bötesformen. Dagsböter bestäms beroende på hur allvarligt brottet är till minst 30 och högst 150 dagar. Det belopp som ska betalas per dag bestäms av den tilltalades ekonomiska ställning, det minsta belopp som utdöms är 450 kronor. I vissa fall kan dagsböter kombineras med någon annan påföljd, som villkorlig dom eller skyddstillsyn. Penningböter bestäms till lägst 100 och högst 2 000 kronor. Normerade böter bestäms efter särskilda beräkningsgrunder, det lägsta belopp som kan utdömas är 100 kronor. Om en dömd inte betalar sina böter kan straffet förvandlas till fängelse, dock högst tre månader.
- 30. Påföljder! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Fängelse Fängelse anses som den mest ingripande påföljden i brottsbalken, då det innebär frihetsberövande. Den dömde kan antingen dömas till ett tidsbegränsat fängelsestraff eller till livstid. Tidsbegränsade fängelsestraff är mycket sällan längre än tio år och aldrig kortare än två veckor. Ett livstidsstraff innebär att den dömde blir dömd till fängelse på obestämd tid. Den som dömts till livstids fängelse kan bli villkorligt frigiven först efter att han av regeringen fått sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff. De tidsbestämningar som beviljats av regeringen har legat mellan 18 och 25 år. Villkorlig frigivning Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff på mer än 1 månad friges normalt när 2/3 av straffet avtjänats. Om klienten gjort sig skyldig till allvarlig misskötsamhet under verkställigheten kan den villkorliga frigivningen skjutas upp med högst 15 dagar åt gången.
- 31. Påföljder! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Villkorlig dom Villkorlig dom kan utdömas för brott, som har fängelse i straffskalan, men som inte bedöms så grovt att verkställighet i fängelse är nödvändigt. Påföljden används i första hand när en person döms för första gången och i fall där återfallsrisken bedöms som liten. Prövotiden är två år men den dömde står inte Under övervakning. Villkorlig dom kan kombineras med böter eller föreskrift om samhällstjänst. Skyddstillsyn Skyddstillsyn infördes i Brottsbalken 1965 såsom en självständig påföljd med övervakning som huvudinnehåll och kan utdömas för brott med fängelse i straffskalan. Vid valet av påföljd ska domstolen ha kommit fram till att det finns en återfallsrisk och att övervakning kan bidra till att minska denna.
- 32. Påföljder! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Kontraktsvård En skyddstillsynsdom kan kombineras med föreskrifter. En särskild form av föreskrift är skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård. Denna form av skyddstillsyn utdöms i de fall där det finns ett tydligt samband mellan klientens missbruk och kriminalitet. Samhällstjänst Samhällstjänst innebär att den dömde utför oavlönat arbete under ett visst antal timmar, lägst 40 och högst 240 timmar. Antalet arbetstimmar bestäms av domstolen och ställs i relation till hur grovt brottet är. Överlämnande till särskild vård I vissa fall kan domstolen döma till överlämnande till särskild vård. Detta gäller främst om den tilltalade är under 18 år, om en missbrukare begått ett ringa brott eller om den som dömts efter utredning anses vara i behov av rättspsykiatrisk vård.
- 33. Kriminalvården! © Copyright 2021 Cequred.com VÅRT RÄTTSSYSTEM Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av straff i fängelse och frivård samt för verksamheten vid landets häkten. Regler om straffmätning och påföljdsval finns i Brottsbalken. Den innehåller allmänna bestämmelser, bestämmelser om brotten och bestämmelser om straffen.