Recommended
Recommended
More Related Content
Featured
Featured (20)
Economics101 - foilene til økonomi-kurset
- 1. Verklighetsekonomi – Del 1 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsFtutet i Sverige
- 2. Economics is haunted by more fallacies than any other study known to man. This is no accident. The inherent difficulFes of the subject would be great enough in any case, but they are mulFplied a thousand fold by a factor that is insignificant in, say, physics, mathemaFcs or medicine-‐the special pleading of selfish interests. (…) While certain public policies would in the long run benefit everybody, other policies would benefit one group only at the expense of all other groups. In addiFon to these endless pleadings of self-‐interest, there is a second main factor that spawns new economic fallacies every day. This is the persistent tendency of men to see only the immediate effects of a given policy, or its effects only on a special group, and to neglect to inquire what the long-‐run effects of that policy will be not only on that special group but on all groups. It is the fallacy of overlooking secondary consequences. (Economics in One Lesson, Henry HazliX, 1946)
- 3. “… more fallacies than any other study …” 1. Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) 2. EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans 3. Bankväsendet är systemkriFskt och måste räddas Fll varje pris 4. Förtroende för systemet är nödvändigt för en stabil ekonomi 5. En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 6. Konjunkturcykler är en inneboende egenskap hos fria marknader 7. PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 8. Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” 9. EX växande BNP betyder högre levnadsstandard, det är önskvärt med hög BNP-‐Fllväxt 10. Högkonjunktur är bra och lågkonjunktur är dåligt 11. InflaFonsspiralen: Högkonjunktur -‐> högre löner -‐> högre priser -‐> högre löner-‐> … RB bromsar! 12. Det är bra med en konstant “lagom” inflaFon (2%), deflaFon är DÅLIGT 13. Man kan sFmulera fram välstånd med mera pengar 14. InjekFon av nya pengar leder Fll en posiFv mulFplikatoreffekt 15. Asien växer på USAs och Europas bekostnad 16. KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt 17. Producenter utnyXjar konsumenter 18. … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter 19. Det blir katastrof när oljan tar slut 20. Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression 21. Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras 22. Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien 23. Etc…
- 4. VikFgt? För vem? • För aX förstå världen – idag och historia • AX påverka och förbäXra • Inse möjligheter och begränsningar • Sila mediebruset • Fördröja jordens undergång • Hur investera och skydda sig
- 5. Vad slags vetenskap är ekonomi? Naturvetenskaper Sociala vetenskaper • Fysik, kemi, biologi • Ekonomi, filosofi, poesi • Naturlagar stabila • Människor väljer, ändras • Naturlagar universella • Människor individuella • Upprep.bara experiment • Unika händelser • Kontrollerad miljö • Inget ceteris paribus • Data, modeller • Icke-‐kvanFfierbart • KvanFtaFva förutsägelser • KvalitaFva förutsägelser “The dismal science”
- 6. Olika synsäX på ekonomisk vetenskap “Konven4onell” ekonomi “Österrikisk” ekonomi • Naturvetenskaplig metod • Praxeologisk metod • MatemaFk, ekonometri • DedukFon, logik • Data, modeller, grafer • Resonemang • Data-‐>modell-‐>teori • Teori förklarar data • KvanFtaFva förutsägelser • KvalitaFva förutsägelser • Aggregade data, sum, avg • Metodologisk individualism • Mikro/makro • Sammanhängande “mikro” • Jämviktslägen, perf. comp. • Entreprenörer-‐>förändring • Mekanisk, staFsk • Organisk, entreprenörer • “FörbäXra” • Förklara • Utbud+eserfrågan-‐>pris • Konsument-‐>värde-‐>pris
- 7. Ex: KonvenFonell (neoklassisk) mikroekonomi: The Economic Man
- 8. Eh?
- 9. Makroekonomi
- 10. Kvalité på ekonomisk teori Österrikisk Fransk Chicago SkolasFk Neoklassisk Mainstream Klassisk Marx Keynes Grekisk MedelFd
- 11. • Hesiodos 700 fKr Kort ekonomisk historia – Knapphet, arbete, Fd, kapital, konkurrens – Ascra: ”A sorry place...bad in winter, Grekerna hard in summer, never good." MedelFd • Pythagoras 570-‐495 fKr Spanska skolasFker – MatemaFsk mysFker MERKANTILISM – Allt är tal Fransoserna • Demokritos 460-‐370 fKr – SubjekFv nyXa BriXerna, klassisk LIBERALISM • Platon 428-‐348 fKr – EliFsFsk kommunist KONSERVATISM • Xenofon 428-‐354 fKr Marx – Oikonomikos (Om hushåll) SOCIALISM • Aristoteles (“Filosofen”) 384-‐322 fKr Österrikarna – Privat egendom Neoklassiker – Pengar Keynes – Likvärdighet vid handel Chicago Mainstream
- 12. • RäX pris Kort ekonomisk historia – Vad är det? Grekerna – Pris och värde MedelFd Spanska skolasFker • Är ränta Fllåtet? MERKANTILISM Fransoserna – Är det moraliskt? BriXerna, klassisk – Ocker? LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM 5 Mosebok kapitel 23 19. Du skall inte ta ränta av din broder, Österrikarna varken på pengar, livsmedel eller på något Neoklassiker annat som man kan ta ränta på. Keynes 20. Av en utlänning får du ta ränta, men du Chicago skall inte ta ränta av din broder Mainstream
- 13. Värde (nyHa) kontra pris Kort ekonomisk historia Exempel: Orderdjup Bud Antal Grekerna SÄLJ 108 20 MedelFd SÄLJ 106 50 Spanska skolasFker SÄLJ 105 10 MERKANTILISM Fransoserna SÄLJ 103 80 BriXerna, klassisk SÄLJ 101 90 LIBERALISM KÖP 100 70 KONSERVATISM KÖP 99 70 Marx KÖP 97 30 SOCIALISM KÖP 96 50 Österrikarna KÖP 95 20 Neoklassiker KÖP 93 10 Keynes Chicago Mainstream Senast betalt 102 60
- 14. • Sena skolasFkerna 1400-‐talet, Kort ekonomisk historia Salamanca Universitet (est 1218) • Thomas Acquinas (1225-‐1274) Grekerna eserföljare MedelFd Spanska skolasFker • Dialog som vetenskaplig metod MERKANTILISM • Ekonomiska lagar existerar Fransoserna – Utbud/esefrågan, inflaFon, BriXerna, klassisk växelkurser, subjekFva LIBERALISM värderingar, marknadspriser KONSERVATISM Marx • Österrikiska skolans röXer SOCIALISM • För egendom, kommers, Österrikarna kontraktsfrihet, mot skaX, Neoklassiker regleringar, priskontroller Keynes Chicago • Ränta är omoraliskt Mainstream
- 15. • NaFonalstatens ekonomiska Kort ekonomisk historia filosofi Grekerna • Bygga den starka staten MedelFd • NaFonen = ekonomisk enhet Spanska skolasFker MERKANTILISM • Handel är nollsummespel Fransoserna • ProtekFonism BriXerna, klassisk LIBERALISM • SubvenFoner, privilegier, KONSERVATISM monopol, handelsöverskoX, Marx protekFonism, tullar, SOCIALISM Österrikarna regleringar Neoklassiker • InflaFonspoliFk Keynes Chicago • Recept för fargdom Mainstream
- 16. • Richard CanFllon (1860-‐1734) – SkolasFker – Grundare av ekonomi som egen vetenskap Kort ekonomisk historia – Entreprenören – Lånemarknaden – Penningmängdökningsprocessen Grekerna – Pengars icke-‐neutralitet kontra kvant-‐teori • A.R.J. Turgot (1727-‐1781) MedelFd – Pengars natur Spanska skolasFker – SubjekFv ranking Ekonomiska val – Löste vaXen-‐diamant-‐paradoxen MERKANTILISM – AnF ocker-‐lagar, frimarknadsivrare – Finansminister (1774-‐1776) Fransoserna • RevoluFon 1776 (Am), 1789 (Fr) BriXerna, klassisk • Jean BapFste Say (1767-‐1832) – Betydelsen av kapital för arbetsdelning LIBERALISM – AxiomaFska metoden, teori före data KONSERVATISM – Ekonomi är ej matemaFk – “Långvarig överprodukFon och underkonsumFon omöjlig vid Marx fri prissäXning” (Say’s law) – AnF stat och skaX SOCIALISM – Entreprenörer allokerar opFmalt Österrikarna • Claude-‐Frédéric BasFat (1801-‐1850) – Liberal filosof, poliFker Neoklassiker – Konsumenten är allFngs början – “Broken window fallacy”, “Candlemakers’ peFFon” Keynes Chicago Mainstream
- 17. • David Hume (1711-‐1776) – NyXofilosof Kort ekonomisk historia – Pris-‐specie-‐mekanismen • Adam Smith (1723-‐1790) – Kallas “Father of economics” Grekerna – Wealth of NaFons (1776) – Inte mycket ny teori MedelFd – Frihandel, raserade merkanFlismen Spanska skolasFker – Handel, ömsesidig nyXa, sparande, kapital, investeringar, arbetsdelning MERKANTILISM – Utbud och eserfrågan ger pris Fransoserna – “Osynliga handen” allokerar – Människor utbytbara, inga entreprenörer BriXerna, klassisk – Värde=kostnad=lön+material+vinst LIBERALISM • David Ricardo (1772-‐1823) KONSERVATISM – Absoluta och komparaFva fördelar – Klasskonflikt Marx – Värde=kostnad=lön SOCIALISM • Problem Österrikarna – Long-‐run equilibria – staFsk värld – Värde = ObjekFva kostnader Neoklassiker – Värde-‐paradoxen – igen! Keynes Chicago Mainstream
- 18. • Liberalism Kort ekonomisk historia – NaturräX Grekerna • RäXen Fll liv MedelFd • RäX Fll egendom Spanska skolasFker • Förminskning av staten och MERKANTILISM Fransoserna mer inflytande Fll individer BriXerna, klassisk och entreprenörer LIBERALISM KONSERVATISM • Handel utan hinder Marx • Industriella revoluFonen SOCIALISM Österrikarna 1750-‐1850 Neoklassiker • Snabbt växande allmänt Keynes Chicago välstånd Mainstream
- 19. • KonservaFsm Kort ekonomisk historia – ReakFon mot liberalism Grekerna • Strävan aX föra Fllbaka MedelFd Spanska skolasFker makt Fll staten och Fdigare MERKANTILISM inflytelserika grupper Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream
- 20. • Karl Marx 1818-‐1883 Kort ekonomisk historia • Social “vetenskap” Grekerna MedelFd • CivilisaFonens utveckling – Stamsamhälle: PrimiFv Kommunism Spanska skolasFker – Slavsamhälle: NaFonalstater, aristokraF föds – Feodalism: Aristokrater leder, handelsmän blir kapitalister MERKANTILISM – Kapitalism: Kapitalister leder, anställer proletariatet Fransoserna – Socialism: Klassmedvetandet växer; revoluFon – Kommunism: Det klasslösa samhället BriXerna, klassisk LIBERALISM • Byggde på KONSERVATISM Marx arbetsvärdesteorin SOCIALISM – Allt mervärde Fll arbetarna Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream
- 21. • Socialism Kort ekonomisk historia • Utopiskt samhälle Grekerna MedelFd • Ingen privat egendom Spanska skolasFker • Alla lika MERKANTILISM Fransoserna • Ingen specialisering och BriXerna, klassisk LIBERALISM division of labor KONSERVATISM • Kapitalets exploatering av Marx SOCIALISM proletariatet Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream
- 22. • Carl Menger 1840-‐1921 Kort ekonomisk historia • Principles of Economics 1871 Grekerna • Åter Fll skolasFk/fransk MedelFd • Marginalist-‐revoluFonen Spanska skolasFker • “Causal-‐realist economics” MERKANTILISM Fransoserna • “Economizing Man” BriXerna, klassisk • Lyckades för första gången LIBERALISM länka objekFvt pris Fll KONSERVATISM konsumenters subjekFva Marx värderingar SOCIALISM Österrikarna • AxiomaFska metoden Neoklassiker • Pristeori, ränta (lösningen) Keynes Chicago • “Österrikisk”, eX öknamn Mainstream
- 23. • Lausanne school Kort ekonomisk historia • MatemaFserad variant av Grekerna marginalvärdesteori MedelFd Spanska skolasFker • Aggregat MERKANTILISM Fransoserna • Axiom BriXerna, klassisk 1. Mätbara nyXoalternaFv LIBERALISM KONSERVATISM 2. Maximera nyXa/vinst Marx genom raFonella val SOCIALISM Österrikarna 3. Oberoende agerande på Neoklassiker fullständig informaFon Keynes Chicago • General Equilibrium Mainstream
- 24. • Jonh M. Keynes 1883-‐1945 Kort ekonomisk historia • General Theory of Employment, Interest and Money (1936) • Makroekonomi, hög aggregeringsnivå: Grekerna aggregate demand, arbetslöshet, MedelFd lönenivå, kapital, etc. Spanska skolasFker • Introducerade psykologi, mulFplikatorn, MERKANTILISM “animal spirits”, sparande-‐paradoxen Fransoserna • BNP=C+I+G BriXerna, klassisk – Konsumenter C stabila LIBERALISM – I är instabil, stabiliseras av G med • FinanspoliFk = skaXer, offentlig sektor KONSERVATISM • PenningpoliFk = ränta (centralbank) Marx • IntervenFonism, sFmulering, statsskuld SOCIALISM • Great Depression, New Deal Österrikarna • Erövrade världen Neoklassiker • Motbevisats många gånger, men står Keynes ännu stark Chicago Mainstream
- 25. • Milton Friedman Kort ekonomisk historia (1912-‐2006), nobel 1976 • Frimarknadsekonomi med Grekerna viss intervenFon MedelFd Spanska skolasFker – Förkastar finanspoliFk MERKANTILISM – Justera för “externaliteter” Fransoserna – Stödjer penningpoliFk BriXerna, klassisk • Monetarism LIBERALISM KONSERVATISM – Justera ekonomin med penningmängd Marx SOCIALISM • AnF Keynes Österrikarna • Strävar eser stabila priser Neoklassiker Keynes • Mäta, räkna, staFsFk Chicago Mainstream
- 26. • “Skolekonomi” Kort ekonomisk historia • = Neoklassisk + Keynes + Chicago Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream
- 27. Kvalité på ekonomisk teori Österrikisk Fransk Chicago SkolasFk Neoklassisk Mainstream Klassisk Marx Keynes Grekisk MedelFd
- 28. Hur är en “österrikare”? • Österrikiska ekonomiska skolan är visserligen “posiFv” (beskrivande/åsiktsfri/icke-‐normaFv) • Men i prakFken är många österrikare frimarknadsliberaler, och ogillar därför – SkaXer (finanspoliFk) – Centralbanker (penningpoliFk) – Regleringar (övrig poliFk) • Anhängare av hard-‐money, “fria” pengar • Dock ej anhängare av “ekonomismen” • Värderar rikFga entreprenörer
- 29. MerkanFlism, igen • Handel=nollsummespel • Sedan gamla Fder • Tillstånd, Fllstånd “regale”, privilegiebrev • Industrisubsidier för aX – Skog, vaXen, berg (grundregale) gynna export och få – Salt, tobak, sprit, post, posiFv handelsbalans universitet, post, stad, • ProtekFonism skråväsende, etc. • HandelsrestrikFoner – Myntregale, inflaFon • Tullar, kvarnar • Ständigt fixande och ingrepp
- 30. Exempel: Ölands kvarnar • Konungens Höga Befallningshafwande har, 2500 under hållen Jordransakning härpå landet (Öland), ögonskenligen anseJ deJa öwerflödiga qwar(n)byggandet för eJ skogsödande missbruk, och fördenskuld 2000 utlåNt sig, at eOer den Nden borde inskränkning ske, och allenast nådiga Tullqwarnar nyJjas. Icke dess mindre ser 1500 man än flera sedermera än förr wara upsaJe; hwaruN grunden derNl ligger, är mig obekant. (PeXer Åstrand, sent 1700-‐tal) • 1697 år kvarnkommission: 1000 Såsom alla emot specificerade, små skvalta-‐ och väderkvarnar, äre av så ringa värde aJ de omöjeligen kunna Nll något skaJ läggias 500 helst som största delen intet äre större an de kunna bära stenarna uN dem, varest de vilja, varföre ock allmogen, på senaste riksdag 0 underdånigst ansökt Kongl. Maj:t aJ bliva för någon skaJlägning befriade, vilket ock Hans Kongl. Maj:t aller nådigst eOergivit har, ty varda de här med allenast med deras nampn införde, samt varest de äre belägne. VaXenkvarnar Väderkvarnar
- 31. Klassisk frimarknadsekonomi • Liberalism, klassisk ekonomi, raserade merkanFlismen • Vad är välstånd? • Klassisk ekonomi: Välstånd skapas genom – Arbetsdelning, specialisering; på mikronivå och globalt – Handel – skapar ömsesidig nyXa, ej 0-‐summa – Sparande och kapital – verktyg, maskiner, etc. – Privat egendom, ej genom omfördelning • Samhälle och marknader är komplexa system – Prissignaler är samhällets nervsystem • För aX skapa materiellt välstånd – släpp friX, laissez-‐faire • Ömsesidig vinst • Resultat: hXp://mises.org/daily/4884
- 32. AX göra en penna -‐ grovt förenklat “I, pencil” (Leonard Read) hXp://mises.org/daily/4736
- 33. Klassisk ekonomi -‐ Arbetsdelning • Specialisering ger effekFvare produkFon – Smiths nålfabrik • CivilisaFon bygger på arbetsdelning • Ju mer arbetsdelning desto högre civilisaFon • Större populaFon, vidare arbetsdelning (jämför stad med by) • Transport, “pengar” möjliggör vidare delning • Vad hindrar arbetsdelning och välstånd?
- 34. Klassisk ekonomi -‐ Handel • AX handla/byta frivilligt • Exempel: Absolut fördel • Ömsesidig vinst • A har Äpplen, B har Bröd. • Båda parter ger upp • A värderar 1B < 5Ä något mindre värt för • B värderar 2Ä < 1B något mer värt • Handla? Vad blir priset? • Ingen utnyXjar någon • Vem exploaterar vem? • Vinst är bästa indikaFon • Pris är växelkurs. på konsumentnyXa A: OK • Absoluta och komparaFva B: OK fördelar (assoc.lagen) 0 1 2 3 4 5 6 PÄ/B
- 35. KomparaFva fördelar (associaFonslagen) Paul Peter ProdukFon / 12h Bär 2 4 • Peter är bäXre än Paul på Fisk 3 9 ALLT. Handla? • Finns det olikheter kan man AlternaFvkostnad för prd. av … 1 bär (fisk per bär) 3/2 < 9/4 göra ömsesidig vinst … 1 fisk (bär per fisk) 2/3 > 4/9 • Olikheter bra, gynnar båda 6h bär-‐ och 6h fiskprod. • Egenvist gynnar båda Bär 12 24 • Samhällets grund Fisk 18 54 • Skillnader, arbetsdelning, Specialiserad produkFon, för aX byta 12B mot 24F ömsesidigt beroende Bär 24 12 förenar Fisk 0 81 Fördelning eser spec. • hXp://mises.org/daily/4635 Bär 12 24 Fisk 24 57
- 36. Klassisk ekonomi -‐ Kapital • Kapital är verktyg, maskiner, (kapitalvaror) inte “pengar” (sparkapital) • Sparande är förutsäXning för kapitalbildning • Mer kapital höjer produkFvitet, dvs mer prylar per Fdsenhet • Varför är människor i Europa, USA rikare än i Afrika? • Kapital gör arbetskras effekFvare, och rikare • Alla vinner på kapital • Kapitalbildning tar Fd (österrikisk käpphäst)
- 37. Klassisk ekonomi -‐ Privat egendom • Privat egendom implicerar räXen aX behålla • Samt räXen aX byta, sälja, överlåta egendom Fll villkor man Fllsammans med motparten kommer överens om, utan annans inblandning • Skydd för egendom är förutsäXningen för aX arbeta och investera • Skydd för egendom är avgörande för framsteg
- 38. Klassisk ekonomi -‐ Privat egendom Folkmängd i Sverige (miljoner) 10 9 8 7 1789 Förenings-‐ 6 och säkerhetsakten. Allmänt jordägande! 5 4 3 2 1 0 1413 1643 1658 1673 1688 1703 1718 1733 1748 1763 1778 1793 1808 1823 1838 1853 1868 1883 1898 1913 1928 1943 1958 1973 1988 2003
- 39. Den klassisk-‐ekonomiska världsbilden Labor Land Varor +Capital
- 40. Prissignaler och resursallokering • Marknader är komplexa • De hålls ihop av – Priser, som bestäms av utbud och eserfrågan – Avkastning, som kapitalister strävar aX maximera • Utbud-‐eserfrågan-‐>Priser-‐>Avkastning-‐>Allokering • Resurser allokeras dit de ger bäst avkastning – Överavkastning i en viss bransch lockar Fll högre produkFon vilket ger lägre priser normalavkastning – Underavkastning, minskar produkFon högre priser • Klassikerna fixerade vid naturligt objekFvt värde och pris, och naturlig avkastningsnivå
- 41. Resursallokering • Avkastning är signal på aX man Fllfredsställer eserfrågan, jämför konkurser • Entreprenörer allokerar opFmalt • Naturresurser • Löner • Kapitalvaror • Sparkapital • Brister vid naturkatastrofer • Entreprenörers allokering kan inte “förbäXras”
- 42. MarknadsmanipulaFon • IntervenFon: Priser, utbud och eserfrågan • Leder Fll obalanser: brister och överskoX • Exempel – Kvarnar – Tullar, importhinder – Brist på hyresbostäder – Arbetslöshet – “Överpriser” och brist på el, prisreglering – ÖverskoX på utbildning – Brist på sjukvård, subvenFonerade taxor – Penningtryckeri (konjunkturcykler) • Marknadsprocessen kan inte förbäXras • Ingrepp gynnar allFd någon på andras bekostnad
- 43. Klassiska teorins kris • Trots frimarknadsinsikterna fanns allvarliga brister • Makroskopisk, staFsk (ingen konsument, entreprenör) • Kunde förklara utbudet (mekanisFskt kalkylerbart) • … men inte konsumenteserfrågans koppling Fll pris • Var siXer motorn maskineriet, var börjar allt? • FelakFg värdeteori (sökande eser objekFva inneboende värden), värdeparadoxen igen • Oförklarligt pris på unika eller värdelösa varor: konst, skräp etc. • Motsägelse: Priser drivs av utb/es OCH av långFdspris som är inneboende, ackumulerat värde • Meningslös distribuFonsteori (fördelning av produkten på LLC) • Vilken är den naturliga avkastningen och naturliga räntan?
- 44. Försök Fll reparaFon: NEOklassisk
- 45. Några missförstånd, debunked 1. Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) 2. EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans 3. En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 4. PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 5. Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” 6. Asien växer på USAs och Europas bekostnad 7. KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt 8. Producenter utnyXjar konsumenter 9. … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter 10. Det blir katastrof när oljan tar slut 11. Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression 12. Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras 13. Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien
- 46. Några snabba, färska illustraFoner
- 47. Kursplan 1. Klassisk ekonomi och ekonomisk historia 2. Österrikisk ekonomi 3. Monetär ekonomi 4. IntervenFonisFsk ekonomi
- 48. Till nästa gång • Frivillig uppgis: maila in länk med förklarande kommentar Fll någon arFkel som illustrerar eller missförståX ekonomiska principer från idag – PRIS utdelas Fll vassaste! – Tema t.ex: oavsiktliga konsekvenser vid ingrepp, störning av prismekanismen, gynnande av särintressen • Lös värdeparadoxen • Maila gärna in frågor, synpunkter • TiXa in på www.mises.se – Forum och uppsatstävling
- 49. Verklighetsekonomi – Del 2 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige
- 50. Frimarknadsekonomi, sammanfaIning • På fria marknader sker handel baserat på frivillighet och ömsesidig vinst; denna process är frivillig och “opGmal” • Påtvingade ingrepp (regleringar, skaI, sGmulanser, etc.) strider allGd mot någons frivilliga val, och kan därmed inte sägas höja det “allmänna välståndet”; de innebär allGd omfördelining på somligas bekostnad • När människor och platser har olika egenskaper vinner alla på aI arbetsdela och handla • Sparande (uppskjuten konsumGon) är själva grunden Gll kapitalbildning, Gllväxt, välstånd • Kapitalbildning och hårt arbete förutsäIer privat ägande • Prissignaler håller ihop samhällsväven och allokerar • Vinst är betyg på aI man ger folk vad de frivilligt vill köpa
- 51. Resursallokering via prismekanismen • Varor – pris bestäms av utbud/eZerfrågan • ProdukGonsfaktorer – söker avkastning – Naturresurser (land) – ArbetskraZ och löner (labor) – Kapitalvaror (capital) • Självreglerande system. – Entreprenörer söker vinst och arbetar därmed allGd för konsumentens bästa – Visserligen icke-‐perfekt, allGd ofullständig info, men kan inte “förbäIras” genom manipulaGon • ManipulaGon (av priser, utbud, eZerfrågan) leder allGd Gll obalanser jämfört med frivillig nivå: över-‐, underskoI, svält
- 52. Några missförstånd, debunked 1. Det är vikGgt aI gynna exporGndustrin (och skydda inhemsk industri) 2. EI land bör vara självförsörjande och ha posiGv handelsbalans 3. Asien växer på USAs och Europas bekostnad 4. PoliGska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 5. En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 6. KonsumGon skapar Gllväxt, sparande motverkar konsumGon och Gllväxt 7. Producenter utnyIjar konsumenter 8. … fast rika konsumenter utnyIjar fagga producenter 9. Industriella revoluGonen drabbade arbetarna 10. Det blir katastrof när oljan tar slut, här behövs modig poliGk hIp://www.youtube.com/watch?v=AcWkN4ngR2Y 11. Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eI land ur depression 12. Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoI på arbetskraZ 13. Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aI lära av historien
- 53. Economics in One Lesson • The (one) Lesson (what is • The Drive for Exports seen and not seen) • Saving the “X” Industry • The Broken Window • How the Price System • The Blessings of DestrucGon Works • Public Works • “Stabilizing” CommodiGes • The Curse of Machinery • Government Price-‐Fixing • Spread-‐the-‐Work Schemes • Minimum Wage Laws • Disbanding Troops and • Do Unions Really Raise Bureaucrats Wages? • The FeGsh of Full • The FuncGon of Profits Employment • The Mirage of InflaGon • Who’s Protected by Tariffs • The Assault on Saving hIp://fee.org/library/books/economics-‐in-‐one-‐lesson/ eller 150 kr genom mises.se
- 54. Tillämpning – Miljöproblem • Alla miljöproblem orsakas av aI äganderä( inte respekteras så aI marknadens prismekanism säIs ur spel – Respekt för äganderäI innebär aI en skyldig ska ersäIa alla skador på annans egendom (kostnad) – Grundproblem: Prio “naGonens” rikedom (BNP) – Allmän egendom har ingen ägare -‐ PrivaGsera allt – Uviskning? PrivaGsera haven – Utsläpp i floder? PrivaGsera floderna, etc. hIp://mises.org/daily/5042/The-‐RaGonale-‐for-‐Total-‐PrivaGzaGon
- 55. Den klassisk-‐ekonomiska världsbilden Labor Land Varor +Capital
- 56. Klassiska ekonomiska teorins kris 1. Värdeteori – Vad är något värt? – Värdeparadoxen: varför pris diamanter >> vaIen 2. DistribuGonsteori – Hur fördelas produkGons-‐inkomsten på de tre olika faktorerna Land, Labor och Capital? 3. Ränteteori – Vilken är den naturliga nivån på ränta och avkastning?
- 57. Problem 1 – Värdeteori • Värdeparadoxen ledde Gll en klyvning av värdebegreppet: – SubjekGvt bruksvärde (vaIen – stor nyIa, lågt pris) • Jobbig gren, ignorerades av klassikerna – ObjekGvt värde = marknadsvärde = pris (diamanter – låg nyIa, högt pris) • Alltså enligt klassikerna blev värde = pris, men hur bildas priser? • Förklaring 1: Priset bestäms löpande av lagen om utbud och eZerfrågan – Håller i den kalkylerabara ekonomin (produkGon), men ej i konsumentledet (subjekGvitet) – Gäller både reproducerbara varor och unika varor (som konst) • Förklaring 2: Hela produkGonsapparaten (bara reproducerbara varor) graviterar, på grund av allokerings-‐mekanismen, mot jämvikt vilket innebär aI avkastningen (%) i varje process går mot den uniforma avkastningen A, och priset på varje vara går mot siI naturliga värde P. I jämvikt gäller därför – A = Vinst/K(apital) = (P – Cost)/K • vilket innebär aI för en viss vara gäller aI dess – Värde = P1 = AK1 + C1 = AK1 + P2 = AK1 + AK2 + C2 = A(K1 + K2) + P3 = … – Dvs pris (värde) i varje steg beror av pris i Gdigare stadier, ända Gll begynnelsen • Alltså: Pris bestäms samGdigt av U/E och av Gdigare priser. Motsägelse! • Några observaGoner i förklaring 2 – Värde ligger ackumulerat i varan, växer i processerna från råvaror mot konsument – Konsumenten är nu PRISTAGARE och kan inte påverka priset genom sin eZerfrågan – Obs aI även meningslösa produkter har eI värde som motsvaras av värdet av insatsen – Priset på unika varor, eller på tjänster, kan ej förklaras av denna modell
- 58. Försök Gll reparaGon: NEOklassisk The Economic Man
- 59. Problem 2 -‐ DistribuGonsteori • Hur fördelas produkGons-‐inkomsten på de tre olika faktorerna Land, Labor och Capital – Land ger rent – Labor ger wages – Capital ger interest • P = wages + rent + interest [enl. Smith] • P = wages [enl. Ricardo och Marx] • Meningslös aggregerad teori
- 60. Problem 3 -‐ Ränta • Systemets ränta är densamma som avkastningen på alla produkGonsprocesser • Vad är denna ränta “jordad” i?
- 61. Problemens gemensamma rot • De brigska tradiGonens klassiker fokuserade på systemet och försummade slut-‐ konsumenten; hon var “paradoxal”, kunde inte kvanGfieras, och utelämnades därför • Men istället för fokus på “wealth of naGons” måste den ekonomiska vetenskapens analysera Gllfredsställelse av subjekGva behov
- 62. Carl Menger 1840-‐1921 • Principles 1871: – “Vår vetenskap är teorin om människors förmåga aI uppfylla sina behov” • Utgår från just den subjekGva grenen i värdeteorin som klassikerna valde bort • Ville reparera den klassiska teorins värdebegrepp och länka bruksvärde med pris hIp://mises.org/about/3239
- 63. Varuteori (Theory of goods) • Villkor som måste föreligga för aI eI föremål ska ha varukaraktär 1. Det finns eI mänskligt behov 2. Person tror aI föremålet kan uppfylla behovet 3. Tillräcklig kontroll över föremålet för aI det ska kunna bringas aI uppfylla behovet • Tjänster är immateriella varor • Vilket av följande är en vara? – VaIen, en diamant, en iPhone, järnmalm på 500m djup, månen, eI fat mineralolja under mark år 1858, en arbetsGmma för en elektriker, en viss cykel i Peking. • Ekonomiska (knappa) varor och icke-‐ekonomiska (överflöds-‐) varor – Medför val och prioriteringar -‐ Mengers economizing man – Eller Mises’ ac/ng man – AcGon axiom – hIp://www.mises.se/2010/12/06/den-‐agerande-‐manniskan
- 64. Varors rang (Order of goods) • Första rangens varor är konsumGonsvaror – En brödlimpa, en dammsugare, eI hus • Andra rangens varor är produkGonsfaktorer, kapitalvaror och råvaror, som används för aI Gllverka konsumGonsvaror – En bagares ugn, en säck mjöl • Och så vidare upp Gll allt högre rang – En kvarn, en säck vete, eI tunnland åker, en tunna utsäde, … • Obs, varu-‐egenskapen fortplantar sig bakåt i värdekedjan, från konsument Gll högre rang (klassikerna tvärtom) – En säck vete är en vara för a7 den kan bli hundra limpor bröd – Egenskapen ekonomisk (knapp) vara fortplantar sig också bakåt
- 65. Kostnadsvärdesteorin demolerad • Redan bara med förståelsen om varors rang och ekonomiska karaktär är spiken slagen i kistan för produkGonskostnadsteorin – AI försöka förklara värdet av en första rangens vara i termer en 2:a rangens, 3:e, 4:e osv boInar ingenstans – Varor av lägre rang kan dessutom ha eI lägre “värde” än de faktorer som användes för deras framställning • Kausal-‐realisGsk ekonomi – “AllGng lyder under lagen om orsak och verkan” • Mål, medel, Gllfredsställelse – “Människan är den reella begynnelsen och änden i varje ekonomi”, startpunkten i verkanskedjan
- 66. Värdeparadoxen • Så varför är priset på diamanter normalt högre än på vaIen, när vaIen har mycket större nyIa? – Utbud och eZerfrågan? E/U kvot? – SkolasGker: NyIa och knapphet pris; N/K kvot? • Alt. Varför är någon villig aI betala mer för diamanter än för vaIen trots aI vaIen är vikGgare? • Tänk bort utbud • Varför är en individ villig aI uppoffra (betala) mer för något hon behöver mindre (oavseI det totala utbudet)
- 67. Lagen om avtagande marginalnyIa • Hur mycket är du villig aI uppoffra för – En diamant? Andra diamanten? Tredje diamanten? – EI glas vaIen? andra, tredje, ~ärde glaset? • För en person är inte “diamant, eller totala utbudet vaIen en vara, däremot en viss specifik kvanGtet av något • Marginalny(a är den subjek5va ny(a (värde) som upplevs av den sista och minst vik5ga kvan5teten • Marginalny(an avtar med kvan5teten man äger • De(a VET vi utan y(erligare experiment • För min subjekGva värdering (marginalnyIa) spelar bara mina behov och min egendom roll. Utbud/eZerfrågan/ knapphet är irrelevanta. För priset kommer de däremot aI ha betydelse.
- 68. Ekonomisk analys enligt Robinson-‐Crusoe-‐metod • Börja med enkla fall • Modifiera fakta och dra slutsatser • Undersök även extrema fall • Antagande: Korrekt teori ska hålla för stort likaväl som småI, och för extremt liksom måIligt • Lägg Gll detaljer och komplexitet hIp://mises.org/daily/2459
- 69. Bonden och vetesäckarna En bonde har behov av 20 • Skörd 5 säckar, vad är likadana säckar vete för en säck vete värd? följande ändamål i – Värdet av en vetesäck är prioritetsordning värdet av den den lägst 1. Bröd för överlevnad eI år prioriterade användn., 2. Mer bröd för hälsa eI år dvs marginalnyIan 3. Utsäde för nästa års skörd – MarginalnyIan avtar 4. Öl och whisky med ökande quant 5. Kor och kyckling • Värde är inte ALLT vete 6. Femton andra behov • Värde = Marginalny(a!
- 70. MarginalnyIa -‐ Egenskaper • När man värderar något ser man bara Gll vissa specifika kvanGteter – När man säger “värdet av vete” menar man “värdet av förlusten/ökningen av en säck vete”. • Alla likvärdiga varor man äger har samma värde • Två bönder värderar “vete” helt olika eZersom de har olika subjekGva rangordningar, och olika innehav • Österrikisk marginalnyIa är rang (ordinaltal), neoklassisk är en skalär (kardinaltal)
- 71. Tillämpning – “Endowment Effect” • (…) E7 sådant exempel är det som kallas ”endowment effect” och som tydligen för många na/onalekonomer är e7 intressant psykologiskt fenomen. Det har sagts mig a7 denna ”effekt” delvis kan underminera den ekonomiska vetenskapen genom a7 visa på en näst in/ll obegriplig föränderlighet vad gäller varors värde. • Fenomenet har uppmärksammats i allehanda ekonomiska experiment och innebär helt enkelt a7 individer tenderar /ll a7 värdera produkter på olika sä7 beroende om de själva äger dem eller ej. Man har påvisat a7 det finns en tydlig tendens /ll a7 personers betalningsvilja är mindre än deras acceptans för betalning, det vill säga a7 man kräver högre betalning för a7 sälja en vara man äger än den betalning man är villig a7 erlägga för a7 köpa samma vara. • De7a anses vara en uppenbar kontradik/on som är problema/sk för a7 den inte kan förklaras inom den moderna na/onalekonomins teore/ska ramverk. Och som sådan har den, /llsammans med andra liknande ”oförklarliga” fenomen, skänkt legi/mitet /ll ekonomiska avarter som den postmoderna ekonomiska rörelsen behavioral economics. • För en österrikare är denna effekt emeller/d varken förvånande, oförutsedd, problema/sk eller kontradiktorisk. Det är snarare en självklar följd av redan bevisade (oavse7 om man har e7 praxeologiskt eller empiriskt perspek/v) ekonomiska faktum, huvudsakligen konceptet marginalny7a. • hIp://www.mises.se/2011/03/23/agandets-‐irraGonella-‐natur/ • Lösning: Betrakta en säck vete man äger och en säck man inte äger? Vilken har störst värde, det vill säga störst marginalnyIa?
- 72. Prioriteringar av behov -‐ Hushållning • Livet: aI göra val och Nisses lista just nu uppfylla sina mest 1. Äta eI äpple prioriterade behov, dvs 2. Meditera ekonomisera, el. ac/on 3. Skänka 100kr Gll fagga • Inköpslista snarare än maximering av 4. Äta en banan nyIofunkGon 5. Läsa dagens Metro • Listan är subjekGv och 6. Vila 30 minuter ändras ständigt 7. Äta en apelsin 8. MoGonera
- 73. Konsekvens: Handel • Robinson har 3 säckar • Fredag har 3 fiskar Prioriteringslista Prioriteringslista 1. En säck vete för bröd 1. En fisk Gll lunch 2. En säck vete för utsäde 2. En säck vete för bröd 3. En fisk 5ll lunch 3. En fisk Gll kvällsmat 4. En säck för papegojan 4. En fisk Gll frukost Acceptabel kostnad för byte: Acceptabel kostnad för byte : max 1 säck, dvs 0,5-‐1 säck/fisk 1-‐2 fiskar, dvs 1-‐2 fisk/säck Handel följer av hushållning, dvs agerande-‐axiomet. Obs Ömsesidig nyIa Pris P vid byte: 0,5<Ps/f<1, eller1<Pf/s<2 Kostnad är alterna/vkostnad t.ex nyIan av 1 fisk, glädjen över en säck vete Pris är en observerbar växelkurs, kostnad/värde är en subjekGv känsla hIp://en.wikipedia.org/wiki/Opportunity_cost
- 74. Konsekvens: Lagen om utbud och eZerfrågan • Ur det faktum aI människor handlar för aI Gllfredsställa sina behov och lagen om avtagande marginalnyIa kan vi sedan härleda lagen om utbud och eZerfrågan • Den relaterar totalt utbud, eZerfrågan Gll pris • Ju lägre pris, desto – fler sökare känner pris = alternaGvkostnad < marginalnyIa = varuvärde KÖP, dvs total eZerfrågan ökar – fler ägare känner pris = marginalnyIa < alternaGvkostnad = varuvärde Avstå (RÄTTAD!) dvs totalt utbud minskar • Marknadspris “säIs” inte av utbud och eZerfrågan • Marknadspriset rör sig för aI maximera nyIan för säljare och köpare • Ju fler som “behöver” diamant desto högre pris säIas av entreprenörer • Österrikisk ekonomi axiomaGsk, “praxeologisk”
- 75. Värdeparadoxens lösning Min priolista • 1-‐3 och 6-‐8 har jag. 4 och 5 har jag ej. 1. EI glas vaIen – leva • En förlusten av nr 7 är lägre 2. EI glas vaIen – törsta värderad än vinst av nr 4 3. EI bröd – hungra • Men miI behov av diamanten är högre än mina 4. En diamant – giZa mig 10.000kr, dvs jag kan offra 5. En diamant – skryta det beloppet för diamanten 6. EI glas vaIen – tväIa • Många villiga köpare som 7. EI glas vaIen – diska kan offra eI stor belopp 8. 10.000 kronor leder Gll aI marknadspriset enligt U&E säIs högt
- 76. MarginalnyIa löser värdeproblemet • SubjekGvt rankade behov, och det man äger, bestämmer alltså marginalnyIan (= värde) hos konsumGonsvaror (första rangens varor) • Lagen om utbud och eZerfrågan leder Gll eI marknadspris • Pris på konsumGonsvaror har således grundats i subjekGva värderingar!
- 77. DistribuGonsproblemet • ImputaGon (Gllräknande, befruktning?) från konsumGonsvara Gll högre rangens varor – Av varubegreppet • EI föremål är en vara (rang 1) om den kan Gllfredsställa eI mänskligt behov (3 villkor) • ProdukGonsfaktor är en vara (av rang 2, 3, 4, ...) för den kan producera en vara (av rang 1, 2, 3, …) – Av ekonomisk egenskap • Analogt – Av värde • Pris imputeras från första rangen Gll högre rangens varor • Kostnader likaså, de är ju priser; bestäms inte av högre rangs kostnader utan av lägre rangs kostnader!
- 78. DistribuGonsproblemet och marginalnyIa • För bestämmandet av själva värdet av produkGonsfaktorer krävs marginalnyIobegreppet • En bonde kombinerar mark, utsäde, gödsel, arbete, vaIen på sin åker. Vad är värdet av en säck gödsel? • Håll allt kostant, men minska med en säck gödsel och se hur det minskar skörden med 100 kilo. Värdet av en säck gödsel är det subjekGva värdet av de förlorade 100 kilona vete. • Kan Gllämpas på alla produkGonsfaktorer för detaljerad analys. • Land, labor, capital är aggregerat och oanvändbart
- 79. Tid, osäkerhet, entreprenörskap • Värde imputeras från lägre Gll högre rang • ProdukGon innebär fysisk transformering av materia från högre Gll lägre rang • ProdukGon tar Gd • Tid öppnar dörren för risk och osäkerhet – Okontrollerbara men tekniskt miGgerbara faktorer: väder, vind etc. – FramGda konsumGonsbehov • Entreprenören – förutser framGden – Kalkylerar – Allokerar produkGonsfaktorer – Är supervisor
- 80. Böhm-‐Bawerk (1851-‐1914) • Theory of Capital 1889, Capital and Interest II • Hur säIs ränta? • Hur bestäms den naturliga avkastningen, dvs kapitalbildning och Gllväxt i samhället • Finns även här en realist-‐förklaring baserad individers behov och preferenser
- 81. Tidspreferens • Människor gör avvägningar mellan omedelbar konsumGon och sparande för framGda konsumGon • Kort Gdspreferens, konsumGon nu • Lång Gdspreferens, sparande, långsikGghet, för trygghet, oZare i välutvecklade samhällen • Omedelbar konsumGon är allGd mer värd än framGda (“bäIre en fågel i handen”) • För aI avstå konsumGon nu för framGda konsumGon krävs därför kompensaGon • Exempel: EI löfe från Dig Gll Mig om eI uns guld om eI år, är idag värt 0.9 uns. Ränta = 1/0.9 = 11% – EI löZe och fakGskt guld är olika varor
- 82. Robinson sparar och investerar • Robinson kan fånga 2 fiskar för hand på en vanlig arbetsdag • Om han bygger eI nät kan han fånga 5 per dag • Det tar 2 veckor aI bygga nätet • Investeringen i nätet kräver sparande • Beroende på Gdspreferens kommer han aI bygga nätet eller ej
- 83. Sparande • Individers vilja aI spara (Gdspreferens) ger upphov Gll en viss mängd besparingar i samhället • Besparingarna utgör utbudet på lånemarknaden • Entreprenörer och konsumenter kan låna och utgör därmed eZerfrågan på lånemarknaden • Räntan på besparingarna i en fri marknad säIs av Gdspreferens
- 84. Investeringar och ränta • En potenGell investerings kalkylerade avkastning jämförs med räntan • Räntekänsliga industrier, oZast sådana med lång startsträcka som gruvor, tung industri, fasGgheter är särskilt räntekänsliga • Bara investeringar med högre avkastning än ränta kommer aI företagas
- 85. Kapitalstruktur • Mer kapital ger effekGvare produkGon och en “förlängning” av produkGonsprocessen, en mer specialiserad och maskinell struktur • Mer sparande sänker räntan, vilket gynnar kapitalbildning, automaGsering etc. DVS “Gllväxt” eZersom Gllväxt är produkGvitetsökningen i samhället • Mindre sparande, omvänt • Vad är opGmal kapitalbildning, eller Gllväxt? • Det bestäms av Gdspreferensen! • DeIa är österrikisk makroekonomi
- 86. Trivial makro • Total produkGon, alla lastbilar, glasspinnar, enhjulingar är ca densamma som total konsumGon – Total prod = total konsumGon – Kan ej summeras • Postulera: Total produkGon = välstånd – LäI aI dubbla totala produkGonen, slaveri t.ex – BortseI från beräknings-‐ och definiGonsproblem är det eI farligt måI på välstånd (subjekGvt)
- 87. Keynesiansk makro • BNP = penningvärdet av total produkGon • Fixarnas favoritmåI (1932) • BNP = Aggregate supply = Aggregate demand = offentlig produkGon + privat produkGon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = Blåa produkter + icke-‐blåa produkter = Manlig produkGon + kvinnlig produkGon • Frågor: Oberoende variabler? Möjligt aI påverka totalen via komponenter? Önskvärt?
- 88. Makromissbruk • "Dyrt med välutbildade hemmafruar” • I den globala konkurrensen har EU inte råd aI ha världens bäst utbildade hemmafruar. • AI kvinnors vilja aI arbeta inte tas Gll vara fullt ut är inte endast en fråga för individen. Unionens BNP skulle kunna öka med hela 27 procent om kvinnor jobbade i lika stor utsträckning som män i EU, visar en forskningsrapport från Umeå universitet. • Alliansregeringen kräver aI mäns och kvinnors sysselsäIning ska vara minst 75 procent i EU. Vi är stolta över aI vi har lyckats övertyga regeringarna i EU:s medlemsländer och det är nu eI gemensamt mål i unionens nya Gllväxtstrategi EU2020. Fler kvinnor i arbete innebär högre BNP och därmed högre skaIeintäkter. • Fler regeringar i EU måste inse aI brist på jämställdhet har eI ekonomiskt pris, för det egna landet men också för unionen. Fler kvinnor på arbetsmarknaden ökar ekonomins förmåga aI växa • hIp://www.regeringen.se/sb/d/14175/a/162354
- 89. Till nästa gång • Frivillig uppgiZ: maila in länk med förklarande kommentar Gll någon arGkel som illustrerar eller missförståI ekonomiska principer från idag – PRIS utdelas Gll vassaste! • Maila gärna in frågor, synpunkter • TiIa in på hIp://mises.se/econ101 • Forum och uppsatstävling!!!
- 90. Verklighetsekonomi – Del 3 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige
- 91. Innehåll lekGon 3 • RepeGGon och sammanfaKning av del 1 och 2 • Pengars uppkomst, nyKa och egenskaper • Pris på varor, relaGva priser • Pris på pengar • Penningmängd och kvanGtetsteori • Svensk penninghistoria • Bankväsende • Fria marknaden som bankregulator • Kreditexpansion, inflaGon och deflaGon • Intro Gll österrikisk konjunkturcykelteori
- 92. RepeGGon SammanfaKning del 1 – välstånd • Klassisk ekonomi (Adam Smith, David Ricardo) – Utbud och eYerfrågan säKer pris (ekonomisk lag) – Prissignaler och vinstmaximerande kapitalister ser Gll så aK produkGon riktas dit där avkastningen är störst (hög eYerfrågan högt pris högre produkGon) – Den fria marknaden allokerar resurser opGmalt – Välstånd och Gllväxt skapas av arbetsdelning+handel samt sparande+kapital – Motsägelsefull värdeteori, trivial distribuGonsteori och ogrundad ränteteori
- 93. RepeGGon SammanfaKning del 2.1 – subj&marg • MarginalrevoluGonen (Carl Menger) – Anta aK en person äger n st X-‐varor; marginalny)an av X är den upplevda nyKan av en förlorad enhet X – MarginalnyKan avtar för varje yKerligare X i ägo eYersom varje yKerligare X går Gll lägre rankat behov – Värde och (alternaGv)kostnad = marginalny)a – Priser bildas i växelverkan mellan säljare och köpares marginalny)or (Pristeori, lagen om utbud & eYfrågan) – ProdukGonsfaktorer (arbete, resurser, kapital) värderas och prissäKs också genom (kalkylerbar) marginalny)a (DistribuGonsteori)
- 94. RepeGGon (Lagen om utbud och eYerfrågan) Ju lägre pris, desto … … fler potenGella köpare känner pris = alterna,vkostnad < marginalny5a = subj.värde à KÖP dvs total eYerfrågan ökar eYersom fler vill köpa … fler potenGella säljare känner pris = marginalny5a < alterna,vkostnad = subj.värde à Avstå dvs totalt utbud minskar eYersom färre vill sälja
- 95. RepeGGon SammanfaKn. del 2.2 – ränta, Gllväxt • Ränte-‐ och kapitalteori (Eugen Böhm-‐Bawerk) – “Önskan om sparande” siKer också på den subjekGva värdeskalan, precis som “önskan om vete” – Tidpreferens, eller egentligen “närGdspreferens” • Hög (låg) Gdpreferens – konsumera (spara) mer • Beskriver sparares krav på kompensaGon för uppskjuten konsumGon • … och lånares erbjudande om kompensaGon för Gdigarelagd konsumGon – Sparare Gllhandahåller utbud av sparkapital, låntagare har eYerfrågan på sparkapital; Gllsammans utgör de lånemarknaden – På lånemarknaden växelverkar aktörers marginalnyKor av besparingar – Denna växelverkan ger upphov Gll eK marknadspris på sparkapital (jfr vetepris), vilket är den naturliga räntan – Den naturliga räntan är ribban för investeringar – Investeringsprojekt företas enbart om väntad avkast > naturliga räntan – I jämvikt är naturlig ränta = naturlig avkastning (uppnås aldrig i Ö.Ek) – Mer sparande Lägre naturlig ränta Högre kap.bildn. (GllväxKakt) • Således bestäms även GllväxKakten av subjekGva behov
- 96. RepeGGon AxiomaGsk metod • Med eK fåtal apodik0ska antaganden om människor – Human acGon (economizing man, ej economic man) – MarginalnyKa – Tidspreferens • Har vi redan härledit vikGga resultat – Människor kommer handla, spara, investera – Lagen om utbud och eYerfrågan – Naturliga räntan etc. • Allt grundat i subjekGva mänskliga behov • Notera aK vi inte har – använt avancerad matemaGk – antagit “pengar” ännu (men även pengars uppkomst “följer” av axiom) • Teorin gilGg för alla system: små (Robinson), stora, 800-‐talet fKr, 2000-‐talet, med/utan: stat, företag, pengar, deriverbarhet
- 97. RepeGGon Kunskapskontroll • Förklara vad eK pris i en transakGon är • Förstå lagen om avtagande marginalnyKa • Förklara värde och kostnad • Förklara hur marknadspriser uppkomer • Förklara vad välstånd är och hur det skapas • Förstå hur entreprenörer och den fria marknaden reglerar produkGon eYer behov, och råvaruanvändning • Förstå varför konsumenten är kung på en fri marknad • Förstå varför marknadsprocesserna ej kan förbäKras • Veta vad slags problem som orsakas av ingrepp i ekonomin • Veta aK Gllväxt är produkGvitetsökningstakt • Veta hur GllväxKakten i ekonomin säKs
- 98. Del 3 Ludwig von Mises (1881-‐1973) • 1912 Theory of Money and Credit – Förfinade österrikiska värdeteorin – Förankrade penningteori i subjekGv värdeteori • Tidigare cirkulärt resonemang mellan subjekGvt värde och köpkraY – regressionsteoremet klippte upp cirkeln – Pengars icke-‐neutralitet • Införandet av pengar förändrar ekonomins egenskaper och omfördelar välstånd – Ny konjunkturcykelteori • Baserat på fracGonal-‐reserve banking
- 99. Pengar Direkt (bytes)handel, indirekt handel • A Gllverkar skor, B föder upp höns • A vill byta skor mot höna, dvs för hans marginalnyKa MA gäller – MA(höna) > MA(skor) = altkostnadA • men byte sker enbart om – MB(skor) > MB(höna) = altkostnadB • Dvs det behövs ömsesidigt sammanfallande behov – osannolikt! • Större chans om en vara P (t.ex vete) hos en person X så aK – MX(skor) > MX(P) A kan då byta sig P mot skor… – MB(P) > MB(höna) … och sedan höna mot P • Handel A-‐B kan alltså ske även om MB(skor) < MB(höna), uGfall A och B kan hiKa någon person X med en mellanvara P, som uppfyller – MA(höna) > MA(P) > MA(skor) Skomakare – MX(skor) > MX(P) Penningmakare – MB(skor) < MB(höna) < MB(P) Hönsmakare
- 100. Pengar Pengar • Def: E) allmänt accepterat bytesmedel • Den mest säljbara (“marketable”) råvaran • Uppstår marknadsmässigt i “spontan ordning” • Historiskt: Guld, silver, salt, tyger, kryddor, päls, tobak, cigareKer, whisky, snäckor, m.m. • OBS: Inget har “inneboende värde”, ej ens guld • Priser i pengar säKs i vikt (pund, mark, peso, lira) • Flera penningtyper kan råda samGdigt (ex Au, Ag) • Kan ha mycket lågt “nyKovärde” (ex. guld) • När en vara blir “pengar” sGger dess eYerfrågan • RikGga pengar behöver inget förtroende
- 101. Pengar Pengars egenskaper Fördelar med pengar Kriterier för god “säljbarhet” • Större chans aK handla • En råvara med allmänt – Krävs ej ömsesidigt behov uppskaKat “värde” – Även mindre kvanGteter • Handel ökar möjlighet Gll • Delbart utan förlust arbetsdelning (välstånd!) • Bärbart – högt värde/vikt • Standardiserar sparande och • Beständigt – kan sparas lån främjar kapitalbildning • LäK idenGfierbart • Allmänt accepterat bytes-‐ medel (pengar) möjliggör • Svårt, dyrt aK producera allmänt accepterad (objekGv) kalkylering av vinst och förlust
- 102. Priser är relaGva Priser vid bytes-‐ resp monetär handel Direkt handel (byteshandel) Indirekt handel (pengar) • 20 äpplen mot 4 päron • 1 kg guld för en bil – 5 Ä/P, eller 0,2 P/Ä • 35 mg guld för 1l mjölk • 15 äpplen mot 5 sill • I “daler silvermynt” – 3 Ä/S, eller 1/3 S/Ä (Öland 1678) • 100 skor mot en ko – Väderkvarn: 50 (565g Ag) – 100 skor/ko, el. 0,01 ko/sko – Oxe: 10 (113g Ag) • Vad blir objekGva vinsten i – Häst: 8 en bytestransakGon? EK pris är en relaGon mellan kvanGteterna i en handelstransakGon