Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
Similar to Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man (20)
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
- 1. Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man Gunilla Karlsson 2021
- 2. Om mig, i jobbet Gunilla Karlsson, Välfärdsingenjör Vill vara som en bro mellan kulturer: teknik-samhälle, funktionshinder-välfärd, döva-hörande ,så ser jag mig. Detta efter livslång erfarenhet inom funktionshinderområdet samt ingenjörsskap och många år i industrin. När mitt livsuppdrag är klart ser jag framför mig att dessa broar inte längre behövs. Alla har rätt att bli förstådda och respekterade samt få det stöd de har rätt till – att vara delaktiga. LIDOL … … tillhandahålla bästa möjliga lösningar för inkluderande e-kommunikation och systematisk välfärdsinnovation.
- 3. Pappa 90 år Har arbetat hela sitt liv som svetsare på Götaverken och Arendalsvarvet. Har varit med och byggt fartyg, oljeplattformar och isbrytaren Oden. Var i princip aldrig sjuk. Orienterare i många år. Har alltid funnits där när jag behövde honom. Tog hand om min mamma när hon blev sjuk. Foto från boken ”Döva arbetare på Götaverken av Robin Holmstedt Pappa var bland pionjärerna: den andre döva svetsaren på Götaverken.
- 4. mer om mig i denna kontexten Gunilla Karlsson, CODA (Child Of Deaf Adults) Är uppvuxen med barndomsdöva föräldrar. Min mamma blev synskadad på äldre dar: dövblind. Dövblindteam. Den andra på VGR att få bildtelefon och första boende på teckenspråkig avdelning på kommunens första äldreboende. Synanpassades efter henne. Min pappa är 90 år och bor just nu hemma hos mig. Precis som alla andra som blir riktigt gamla blir även döva i hög ålder ’sköra äldre’. Är med i Vi som gillar spetspatienter och har bloggat på Spetspatienterna … Vi behöver fler berättelser från verkligheten samt utveckling i nära samarbete med spetspatienter (innefattar även anhöriga).
- 5. Berättelse
- 6. Mycket kortfattat om vad som hände 1. Hemtjänst upptäcker att det inte är som det ska. 2. Ambulans till akuten 3. Intagning på sjukhus 4. Utredning 5. Vårdplanering 6. ’Hemresa’ till dotter (samma stad men olika stadsdelar) 7. Vård hos dotter Allt skedde under Corona och anhöriga fick inte hälsa på. Alla samtal med biståndshandläggare skedde och sker alltjämt digitalt (sedan snart ett år).
- 7. Ulf Jansons Delaktighetsmodell Att höra till formellt Klara av att vara med Jag är okej som jag är Vara en bland andra Tillhörighet En formell tillhörighet Samhandling Att delta och bidra i en gemensam aktivitet Engagemang Lust och intresse för att delta i aktiviteten Erkännande Att vara accepterad och erkänd av andra Tillgänglighet Platser och objekt Menings- sammanhang Sociokommunikativt samspel Autonomi Bestämma över sitt handlande Bestämma över mig själv Min känsla av delaktighet Jag berättade om denna modell på Vitalis 2020
- 8. Patientresa ur ett delaktighetsperspektiv Hem 1 Resa Akuten Avdelning Avdelning Utskrivning Hem 2 Tillhörighet Hemtjänst, Trygghetslarm Teckenspråkig hemtjänst (socialt) Sjukresa Tar de emot mig på akuten? Sängplats SIP förvägras, klinikchef vägrar Besöksförbud Undersökning en dag sen, för läkarkonferens den veckan. Besked efter utskrivning. Bedöms utskrivningsbar, skickas hem på en lördag. Återbesök om en vecka för att få svar. Ny stadsdel, ny personal, ett år gammalt biståndsbeslut Tillgänglighet Bildtelefon, varseblivning, konsumentappar Teckenspråkig hemtjänsten larmar, Ambulans kommer, meddelar dotter. Teckenspråkstolk nödvändigt (brister ofta) De vet inte att teckenspråkstolk är gratis. Distanstolk funkar dåligt: boka rum, möblering, placering, anhörig nödvändig Vårdplanering på distans (Skype)- många deltagare. Stressad läkare säger fel om ingrepp. Teckenspråkig undersköterska används som tolk i utskrivningssamtal. Har kommunikationen skett? Inget larm installerat. Hemtjänst kan inte döva. Samhandling Tala kring hälsa på teckenspråk Överföring av information Kunna kommunicera med omvärlden Ronden: bara teckenspråkstolk om påminner Biståndsbedömare känner inte patienten Dotter kontaktas inte för medverkan i utskrivningssamtal. Medicin saknas i läkemedelslistan. Erkännande ”jag behöver vård” Väntetid, otrygghet blir insläppt? Omgivningen inte teckenspråkig. Hör inte vad andra säger om mig. Ingen ADL (anhörig får inte besöka). Taxi, chaufför följer inte till dörren. Dåligt skick: hemtjänst föreslår akuten. Engagemang Omgivningen inte teckenspråkig. Omgivningen inte teckenspråkig / känner inte mig. Mat, sitt-/ sovplats för anhörig Vikten av det dagliga samtalet och små stunder för information En vecka på kontorstid efter hemgång kan kliniken hjälpa till. Autonomi Svårt påverka och justera insatser i vardagen. Information om vad som händer. Information om vad som händer. Anhörig får ofta gå in. Kunna välja mat och fatta beslut om behandling Teckenspråkig under- sköterska kommer in. Blir sjuk i hemmet Till sjukhuset Inläggning Utredning Vårdplanering Utskrivning och sjukresa Hos dotter Individens delaktighetsprofil förändras med tid, mående och plats
- 9. Patientresa ur ett delaktighetsperspektiv Återbesök efter en vecka 3- 9 månader efteråt Återbesök avdelningen Nu Tillhörighet ”Kurator? Det blir ju svårt för vi kan ju inte teckenspråk.” Hjälpbehov ser annorlunda ut hos dotters familj – passar inte med mallen. Kontakt med kommunchefer för att få rätt hjälp. Byte av biståndsbedömare. Byte av vårdcentral, kommer med i ronden. Många frågetecken kvar att räta ut kring vad som komma ska. Tillgänglighet Tolk på plats Tolken informerar om att det finns ett dövteam som kan vara behjälpligt. Fallrisksänkande hjälpmedel sätts in långt senare. Teckenspråkig hemtjänst efter ett par månader. Flytt av varseblivning. Okunskap om att det går att ringa patienten över förmedlingstjänsten för bildtelefoni. Samhandling En tom vårdplan: oifyllda fält. Mycket arbete att få hemtjänst att funka (upp till 15 olika personal). Ständigt byte av PAS, Patientansvarig sköterska. Ingen i närheten kan ge bra råd kring läkemedel. Hemsjukvården efterfrågar plan. Ordet plan/SIP skapar dålig stämning på möte med läkare. Endast ordinarie hemtjänstpersonal. Erfaren PAS. Erkännande Bra personligt bemötande av läkare. Hemtjänsten får utbildning av Äldrevägledare för teckenspråkiga. Men info om att detta finns når inte hemsjukvården. Bemötande, bemötande… Engagemang Ingen att tala med om min oro. Dotter: Känsla av att inte höra till samhället fullt ut (igen). Autonomi Enligt avdelningen ska Vårdplanen fyllas i av patienten själv. Individens delaktighetsprofil förändras med tid, mående och plats
- 10. Att hålla ordning på Specialistläkare: Hur svårt kan det egentligen vara att hålla reda på: hemtjänst och hemsjukvård och …? 4 Ledning & ansvar 3 Expertis 2 Planeringsteam & Koordinering 1 Patient & De närmaste & Samordning 1. De närmaste: • Anhöriga och vänner • Kontaktperson hemtjänst • Hemtjänstpersonal • Teckenspråkig hemtjänst • Hemsjukvård: PAS • Hemsjukvård - jour • Larmpersonal 2. Bistånd och aktuell vård: • Planerare hemtjänst • Äldrevård-biståndsbedömare • Arbetsterapeut • fysioterapeut 3. Expertis • Teckenspråkstolk & beställning • Klinik 1, Sahlgrenska: kontaktsjuksköteraskor • Vårdcentral: allmänläkare • Klinik 2, Sahlgrenska: kontaktsjuksköteraskor • Äldrevägledare: • Alternativ Telefoni, Habilitering och Hälsa • (Dövteamet) 4. Ledning & Ansvar • Chefer • Politiker
- 11. Samtal med sjukvårdsanställd för några år sedan: - Apropå att vi var tvungna att uttryckligen säga ”jag åberopar vårdgarantin” för att få den (annan klinik på SS). – Man måste vara frisk för att vara sjuk, sa jag. – Det hjälper inte att vara frisk för att få rätt vård idag, du behöver jobba i vården för att få det, sa hon. Är privata vårdgivare är bättre? Funkar det bättre i en liten kommun/region ?
- 13. Anhörigas arbete är mycket viktigt… … Det känns bara som jag är okej så länge jag hjälper och oljar systemet. Men ju duktigare jag är desto mer jobb åker jag på. När jag påtalar behov och brister utanför mallen ses jag mer som ett hinder i någon vård- eller omsorgsprocess. Skulle jag tappa humöret för att jag är trött så känns det som att jag är körd…”får vi mindre hjälp nu? Det måste vara lättare att bli lyssnad på vid risksituationer och att lämna synpunkter i efterhand. Det vore bra att få träffa någon som hjälper till att sortera, bearbeta och dokumentera. Jag vill sedan snabbt få feedback på hur det tas om hand och löses.
- 14. … borde upprättas av vården i samarbete med patienten och/eller anhörig. Visst borde det finnas en vårdplan från specialistvården som är mer än journalanteckningar? Vårdplan/ Behandlingsplan/ Individuell plan (som patient vill jag inte behöva veta vad det heter exakt, resultatet räknas) Bild: Att kunna följa patientens väg genom vården, Socialstyrelsen Hur svårt kan det egentligen vara för vården att göra en vårdplan?
- 15. Vikten av uppföljning Hem 1 Sjukhuset: akuten Sjuktransport Sjukhuset: avdelningen Utskrivning Hem 2 Individens delaktighetsprofil förändras • Överlämningen är kritisk för nyttorealiseringen av insatt vård. Individen, medarbetare och samhället förlorar om det inte fungerar. • Hantering av övergångar är kritiskt för god och nära vård. • Viktigt att följa upp hur bra överlämningen blev. – ett utmärkt lärtillfälle för kommande vårdplaner
- 16. Reflektioner kring planering Region: • Skriv endast ut sköra äldre från sjukhus mellan måndag – torsdag. • Visst kan sjukhuset kalla till en SIP. Kommun: • Ta endast emot sköra äldre från sjukhus mellan måndag – torsdag. • Ordinarie biståndsbedömare måste delta i SIP/ vårdplanering. • Hjälp patient/ anhörig med förmöte för att koordinera, det är svårt att hålla allt praktiskt i huvudet. Vad innebär att en patient är utskrivningsbar?
- 17. Digitalisering löser inte problemen så länge man inte gör det man ska, och så länge vi inte förstår helheten utifrån individers perspektiv. Om digitalisering Bäst på digitalisering? Att vara bäst är inte ett bra mål, ty den som slutar att försöka bli bättre upphör att vara bra.
- 19. Döva blir också gamla • Saknas kunskaper om döva äldre (dövrealia). • Döva kan inte ’överhöra’, och det är svårare att passa på att få svar på frågor på sjukhus. Avsätt tid för att få korrekt uppfattning om dövas hälsa när inte omgivningen är teckenspråkig. (hälsostatus ändras så det är ett kontinuerligt arbete) • Döva har 5 års kortare medellivslängd än hörande (psykolog Sven-Erik Malmström: föreläsning 2007) Se gärna gästbloggaren Åsa Henningsson (nu ordförande i Sveriges Dövas Riksförbund) på min blogg Välfärdsingenjören: Vi döva blir aldrig gamla
- 20. Kommunikationskunskap Idag saknas kunskaper om: • att teckenspråkstolk är kostnadsfri för vården • vikten av teckenspråkstolk på plats • när distanstolk kan vara okej • hur man förbereder lokalen och placeringen av de som talar vid distansmöten • att det finns akuttolk 7-24-365 genom bildtelefon och bildtelefoni.net, • att det går att ringa döva via bildtelefoni.net
- 21. Göteborg och VGR: • Det finns Äldrevägledare för döva och regionen har Dövteam och Dövblindteam. Det är bra, men vård och omsorg i stort vet inte om att de finns. • Dövas hemtjänst (Tynnered) servar hela staden. Äldreboende för döva, men teckenspråkiga sjukvårdplatser saknas.
- 22. Smart befintlig tillgänglig digikomutrustning – bara att använda… Bildtelefon som hjälpmedel Bildtelefoni.net Vanlig telefon Teckenspråkstolk on-demand 1. Ring en döv med förmedlingssamtal för bildtelefoni 2. Ring en teckenspråkstolk vid behov(ronden, omsorg i hemmet, …) Bildtelefon som hjälpmedel Bildtelefon förskrivs till döva och anhöriga som hjälpmedel av Regionen genom Habiliteringen / Alternativ telefoni / Hörcentralen (olika namn beroende på region) 3. Ring en vän/anhörig Bildtelefon som hjälpmedel Bildtelefon som hjälpmedel
- 23. … smart befintlig tillgänglig digikomutrustning – bara att använda… Vanlig telefon Tal-till-text Tal-till-text 4. Ring en hörselskadad som har autotextning 5. Det som sägs i rummet autotextas (ronden, omsorg i hemmet, …) Komplett Kommunikation finns idag i 16 regioner. Intresserad? Vänd dig till din region genom Habiliteringen / Alternativ telefoni / Hörcentralen (olika namn beroende på region)
- 24. Smart digikomutrustning – Tekniken finns (förslag till försöksprojekt) Tal-till-text 6. Använd regionens bokade teckenspråkstolk Regionens tolk med lokalkännedom Bildtelefon som hjälpmedel Autotext/teckenspråk 7. Låna på sjukhus
- 25. Smart digikomutrustning – Tekniken finns (förslag till försöksprojekt) Med T-Meeting går det att ha inkluderande digitala möten. Det är möjligt genom flerpartssamtal mellan exempelvis: • Hörselskadade/kognitivt svaga och TERA • Vårdpersonal/anhörig eller annan som använder vanlig telefon • Teckenspråkig med bildtelefon • Tolk genom förmedlingstjänsten för bildtelefoni (bildtelefoni.net). 8. Inkluderande distansmöten Jag använde detta scenario när pappa var på sjukhus: ronden och vårdsamtal med sjuksköterska. Sköterskan kunde använda sin vanliga telefon. Jag agerade samtalsnav. Alla med video enligt öppen standard ser samma sak.
- 26. Som coda känner jag att … … jag, mina föräldrar och andra döva lever i ett parallellsamhälle. Vi räknas inte fullt ut ens av de som har i uppdrag att ta till vara på våra intressen. … varför använder vi inte fullt ut den världsledande digitala teknik som finns i Sverige och som är öppen standard och säker? Det borde finnas information om hur man kommunicerar med döva, dövblinda och hörselskadade på exempelvis 1177 och på PTS: Digitalhjälpen (ett Corona-arbete)
- 27. Slutord
- 28. Kommunikation, kommunikation, … 30 000 i behov av teckenspråk Funka.se 1,8 miljoner utlandsfödda Funka.se NPF, talsvårigheter, synnedsättning, afasi, demens, svag begåvning psykisk ohälsa, … o.s.v. Vi behöver bli bättre på att kommunicera även med de som har ett annorlunda sätt att kommunicera på. • 18,5 % av Sveriges befolkning har hörselproblem, dvs 1 920 000. • Av gruppen äldre: 65 -> 95+ har 38% (793 000 personer) hörselproblem vilket gör att de har har svårigheter att delta i samtal (Åsa Skagerstrand, Örebro universitet)
- 29. Hur får vi det goda samtalet? • Vi behöver fler koordinatorer / case managers – och färre controllers • Vi behöver fler kommunikationsmästare för människor (motsvarigheten till vaktmästare för byggnader) – och färre kommunikatörer • Vi behöver fler praktiker – och färre planerare Se över yrkesroller och arbetssätt
- 30. Se mer om tillgänglig kommunikation på Vitalis: Bryt utanförskapet för personer med hörselnedsättning med tillgänglig telefoni och tillgängliga digitala möten (länk) Fredrik Forsberg, Lidol Hur AI nu revolutionerar tillgänglighetsområdet (länk) Faruk Tairi, T-Meeting
- 31. Ta gärna kontakt Hur kan vi hjälpa åt med att få en bra och personcentrerad vård? Gunilla Karlsson, Välfärdsingenjör Gunilla.karlsson@Lidol.se 0760 - 34 69 69 Blogg: Välfärdsingenjören Twitter: @codagunilla Specialistområden: • Tillgänglighet och delaktighet: döv, hörsel och kognition • Inkluderande kommunikationslösningar • Teststrategi, användbarhet och systematisk Innovation • Upphandling, forskning, förstudier och projektansökningar
- 32. Referenser • Dövblindteamet i Västra Götalandsregionen var ett resultat av ett initiativ från ögonläkare Kristina Eriksson. I den inledande projektansökan var min mammas berättelse nedtecknad av mig med. • Den teckenspråkiga avdelningen på Åkerhus äldreboende var ett resultat av en kamp från dövföreningarna i västra Sverige. I denna kamp var jag med, då som representant för Föreningen Hörande Barn till Döva. • Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers. Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. SPSM- Specialpedagogiska skolmyndigheten: Delaktighetsmodellen, Professor i pedagogik Ulf Janson och medarbetare, Stockholms Universitet • Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård • Att kunna följa patientens väg genom vården, Socialstyrelsen • Sven-Erik Malmström Leg. Psykolog, Kruth-medaljen 2017 • Åsa Skagerstrand, med. Dr och audionom, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet • Funka.se: statistik
- 33. Hur jobbar vi med delaktighet? Tillhörighet En formell tillhörighet Samhandling Att delta och bidra i en gemensam aktivitet Engagemang Lust och intresse för att delta i aktiviteten Erkännande Att vara accepterad och erkänd av andra Tillgänglighet Platser och objekt Menings- sammanhang Sociokommunikati vt samspel Autonomi Bestämma över sitt handlande Alla har rätt att få vara sitt bästa möjliga jag.