Presentationen ger en introduktion till begreppet sociala medier och beskriver hur informationsflödet förändras, samt något om vilka konsekvenser det har för vår omvärldskommunikation. Presentationen riktar sig till informatörer i Göteborgs stad.

1. sociala medier är det nått nytt? Presentation för informatörer i Göteborgs stad 24 oktober. Text i gråa rutor innehåller manustranskript.

2. 1. verktyg för social interaktion 2. socialt buren och producerad information Begreppets innebörd förändras – naturligtvis – i takt med att tekniken tillför nya verktyg och användarvanorna förändras. Två huvudspår i tolkningen är dessa två.

3. 1. verktyg för social interaktion 2. Socialt buren och producerad information Facebook och andra communities Verktyg för social interaktion syftar på de nätbaserade teknologier och verktyg som används för att mediera sociala relationer och kommunicera mellan två eller många människor, exempelvis facebook, andra communities och nätforum. Usenet’s var den första typen av nätbaserade sociala medier.

4. 1. verktyg för social interaktion 2. Socialt buren och producerad information Facebook och andra communities Bloggar, Youtube... Under föredraget blir förhoppningsvis tydligt att de två perspektiven i grunden representerar två sidor av samma utveckling och att socialt buren och producerad information samtidigt är ett led i den sociala interaktionen och omvänt: att social interaktion i allt högre grad blir en kanal för mediedistribution. Den andra definitionen omfattar verktyg för att producera och distribuera information – av olika slag – decentraliserat och via sociala kanaler . Exempel är bloggar, mikrobloggar youtube, podcasting m.m.

5. sociala medier Låt oss utgå från den andra definitionen sociala medier som socialt buren och producerad information. Som var och en kan se är begreppet sammansatt av två ord: sociala och medier.

6. sociala medier

7. Begreppet media härstammar direkt från latinets medium som betyder ungefär ” budbärare ”, eller uttryckt med en något modernare formulering: ” informationsbärare ”. Media är bärare av budskap och information.

8. Vi har under 1900-talet vant oss vid att media är samma sak som massmedia . Men under större delen av mänsklighetens historia har vi framförallt fått vår information om världen via andra människor , från person till person via mun till mun-metoden. Människor var själva informationsbärare = media.

9. media = konversation Under den här tiden var informationsöverföringen synkron och dubbelriktad. Den som talade kunde också bli tilltalad. Den som lyssnat kunde också reagera direkt. Media – överföring av budskap – och konversation var samma sak.

10. I och med mekaniseringen av trycktekniken lades grunden till nya slag av informationsöverföring. Nu kunde information spridas i större upplagor och distribueras till fler, oberoende av tid. Överföringen blev asynkron. Tryckpressen var, är fortfarande, högteknologi. Den förutsatte stora investeringar, stora organisationer runt sig och stora volymer för att vara lönsam. Distributionen av det tryckta materialet krävde i sin tur utbyggda distributionsorganisationer. Ur tryckpressen växte det första massmediet fram: tidningarna. Dessa kompletterades sedan under 1900-talet med radio och TV, med samma grundläggande karaktärsdrag.

11. media = monolog Massmedierna har alltså fått sin form av ett specifikt teknologiskede. Denna form har präglat de senaste – säg – 200 åren. Massmedia är enkelriktade . Vi har i allthögre grad fått vår bild av världen som mottagare , och endast sällan medskapare av information. Med massmedia blev konversationen en monolog.

12. Skulle du eventuellt kunna tänka dig att skicka popcornskålen? Parallellt med detta har det alltid det gamla sättet att föra över information och budskap funnits kvar: från person till person. Det här är den socialt burna kommunikationen, den har livnärts i föreningar, i organisationer på arbetsplatser, i familjen och mellan vänner.

13. Konsumtion av massmedia Täta sociala relationer Andel 1850 1990 Den sociala informationsöverföringen har dock, vilket många har kunnat konstatera, tappat mark under hela 1900-talet gentemot massmedierna. Vi har konsumerat mer och mer massmedia och samtidigt kommunicerat allt mindre från person till person.

14. I slutet av 90-talet skrev Robuert D. Putnam en dyster bok med titeln Den ensamme bowlaren där han beskrev den här utvecklingen som civilsamhällets fall. Allt färre amerikaner, skrev han, eftersom han själv var amerikan, deltar i det politiska samtalet, allt färre engerar sig i föreningslivet och allt färre har ett levande socialt nätverk som liknar det man hade för bara 50 år sedan, befolkat av släktingar, anhöriga, vänner...

15. Nähä. Allt färre gick och bowlade tillsammans med andra, istället bowlade man själv. Och sen gick man hem och tittade på samma TV-program som grannarna, utan att någonsin tala med sina grannar.

16. nätet? Det här var så sent som år 1999, och allt var bara mörker... Vid den här tiden var nätet bara synligt som ett randfenomen och det var ännu oklart om det kunde medföra någon ljusning i situationen för civilsamhället . Robert Putnam var försiktigt optimistisk kring nätets möjligheter, men det var ännu för tidigt att säga om de kunde förverkligas. Visserligen hade nätet redan då ett par speciella karaktäristika som lovade gott...

17. Information kan kopieras i oändlighet = ingen distributionskostnad.

18. Information kan kopieras i oändlighet = ingen distributionskostnad. Information kan utbytas asynkront och omedelbart.

19. Information kan kopieras i oändlighet = ingen distributionskostnad. Information kan utbytas asynkront och omedelbart. Information kan utbytas dubbelriktat. I de här specifika karaktärsdragen rymdes en inneboende potential att riva de distributionsmonopol för information som vi vant oss vid under 1900-talet, och därmed i grunden demokratisera spridningsmönstren för allt från filmer till musik till åsikter.

20. Under många år var detta visserligen sant i teorin och i huvudet på nätets entusiaster, men i praktiken dröjde informationsrevolutionen, av ett antal skäl. Det kanske mest avgörande var att det var tekniskt rätt komplicerat att bygga en hemsida och publicera sig på Internet. Man behövde visserligen inte köpa en hel tryckpress...

21. ...men man behövde vara en sån här.

22. Bandbredden var ännu för begränsad för att föra över något annat än text. Ljud och rörliga bilder var inte att tänka på. Ytterligare problem var att innehåll och form låg i samma dokument , vilket innebar att innehållet inte gick att reproducera eller aggregera i andra sammanhang. Nätet hade också ännu för få dagliga användare , mindre än hälften av svenskarna surfade unde en vanlig dag.

23. Så såg det alltså ut kring sekelskiftet. Men sen har det gått några år – det har trots allt gått fort – och ett efter ett har de stora hindren betats av. Idag är det så enkelt att starta en blogg – man kan bli publicist över en ingivelse på kafferasten – att det föds en ny blogg varannan sekund.

24. Bandbredden har byggts ut (För att ta bara ett exempel på vad detta möjliggör: Varje sekund skickar Facebooks servrar c:a 300 000 bilder över nätet till sina användare). Innehåll och form har separerats från varandra , en förändring som – vilket vi ska se längre fram – i sig har varit central för utvecklingen av de sociala medierna. Och sist, användandet av nätet är idag ett helt annat: en vanlig dag använder 90% av svenskarna internet , och vi gör det i allt högre grad i hemmet, på den tid som vi förr lade på TV-tittande.

25. Tiden är kommen. Ur denna teknologiska mylla har så vuxit det som vi idag börjat kalla för sociala medier. Vad teknologin egentligen medför – börjar vi inse nu – är en återkomst för den gamla metoden för att överföra budskap och information om världen, den som dominerade innan massmedierna, från person till person, via mun till mun-metoden.

26. media blir åter konversation Media håller åter på att bli detsamma som konversation. Med skillnaden att hela konversationen den här gången är asynkron, uppkopplad och uppskalad någon miljon gånger med modern teknologi. Det är alltså inte en återgång heller utan någonting helt nytt. Vilket innebär att vi idag har en möjlighet att föra en typ avsamtal som vi aldrig tidigare har haft.

27. Vad innebär då sociala medier i praktiken? Vad är det för något?

28. Det bästa exemplet på sociala medier i den här bemärkelsen är nog fortfarande bloggen. Den som skriver en blogg ägnar sig åt det som traditionellt var massmediernas domän, att producera och distribuera ett budskap, formulerat i text och bild – och dessutom alltoftare kompletterat med rörliga bilder och ljud.

29. Några få superbloggar, som Blondinbella , räknar sina läsare i tiotusental, men de flesta har, som omkring 10-100 trogna läsare. Likväl är de medier, de är för alltfler en primär källa till information om världen. Det avgörande är att den samlade publiken för alla bloggar närmar sig vad konventionell media har. Man kan säga att vår mediekonsumtion – åtminstone delvis – håller på att övergå från massmedia till mikromedia .

30. andel som har en egen blogg i åldern 16-18 år: 19% andel som läser bloggar i åldern 16-18 år: 60% Fler än som läser en dagstidning Idag bloggar var tredje tjej i åldern 16-18. De ägnar sig åt medieproduktion. Andelen som läser bloggar i åldern 16-18 år är 60%. Det innebär att det idag är fler i den här gruppen som läser bloggar än som regelbundet läser dagstidningar. [ Statistik från World Internet Insititute ]

31. Antal svenskar som har en egen blogg: 350 000 (5%) Antal svenskar som läser bloggar: 1 900 000 (26%)

32. Möjligheten att kommunicera direkt och ofiltrerat med sina kunder/medborgare/medlemmar/väljare har inte bara upptäckts av tonårstjejer utan även blivit ett verktyg i kommunikationen för allt från utrikesministrar till chefer till marknadsavdelningar. Vill man veta Sveriges officiella position i utrikespolitiska frågor får man numera titta in på Carl Bildts blogg , där officiella ställningstaganden blandas med berättelser ur Bildts vardag. Läsarna kan kommentera i direkt anslutning till texten.

33. Marknadsavdelningar bloggar också. I sin enklaste form handlar det om att slänga upp pressmeddelanden och kalla det för blogg. Men tillåter man kommentarer och har namngivna författare är det definitivt fråga om en blogg – det vill säga en konversation där både författare och läsare är kända.

34. Bloggar finns av lika många sorter som det finns människor och intressen. Kvalitetsspektrumet är lika brett som inom vanliga media – från kvällstidningarnas snask till ledarsidornas tyckarnöd och kultursidornas highbrow.

46. Även nobelpristagare bloggar. Det här är Paul Krugmans läsvärda blogg.

47. 1873 kommentarer på ett inlägg (efter utannonseringen av ekonomipriset till Nobels minne) är rätt mäktigt!

48. ...fast det är ingenting mot de 2780 kommentarer Blondinbella i skrivande stund fått när hon meddelade att hon skulle ta en paus i bloggandet.

49. Förutom enkelheten i publiceringen är just möjligheten till dubbelriktad kommunikation – att läsaren kan föra en diskussion med andra läsare och med författaren – en central del av bloggkonceptet. Ofta är det i kommentarsfälten på bloggarna det spännande händer . Som på Fredrick Federleys blogg efter omröstningen om FRA-lagen då många var besvikna på hur han röstat och tog chansen att avreagera sig i hans kommentarsfält .

50. Också myndigheter bloggar idag. Här är det kommittén som förbereder den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som använder den amerikanska bloggtjänsten Blogger för att kommunicera med sina anställda – öppet också mot omvärlden.

51. Detta är inte oproblematiskt och kan inrymma överväganden för en lednng. En ifrågasättande diskussion med kommentarer som måste hanteras från anställda kan behöva hanteras i full dager med fullt med interna och externa läsare på åskådarläktaren. Det gäller att kunna hantera den kraft man släpper loss.

52. sociala medier som distributörer Innan vi fortsätter med några fler exempel på sociala medier vill jag göra en utvikning om en aspekt av sociala medier som skymtat men ännu inte kommenterat: Vid sidan av att vara konversatonsverktyg och emellanåt användas för att producera nya tankar, så har bloggarna ett annat primärt användningsområde, och det är att distribuera andras information . En stor del av bloggposterna handlar om att tipsa läsarna om filmer, texter, hemsidor, andra bloggar osv.

53. sändare kanal mottagare Det här innebär en stor förändring jämfört med hur vi som organisaiton är vana vid att nå ut med informaiton. Traditionellt har modellen varit denna. Vi har haft ett antal väl kända kanaler – lokal-TV , lokalradio, GP och GT, som vi kommunicerat genom via pressmeddelanden och presskonferenser. Via de här massmedie-kanalerna har vi nått ut till en väldefinierad krets av mottagare.

54. Ytterst har spridningen av vårt budskap varit avhängig hur många lyssnare/tittare/läsare de valda kanalerna har haft, alltså om man renodlar det: hur högt TV-tornet varit, hur långt bärvågen från radiostationen nått.

55. sändare Med framväxten av nätbaserade sociala medier förändras den här modellen för distribution. Ett budskap som sprids via sociala medier sprids snarare såhär.

56. sändare I de sociala medierna är mottagaren och kanalen samma sak . För att budskapet skall sprida sig vidare till fler mottagare/kanaler måste mottagaren själv vilja sprida det vidare, vilket då sker genom länkningar, bloggposter, tips i sociala forum mm.

57. sändare I sociala medier är bärvågens styrka helt och hållet beroende av budskapets innehåll. Bärvågen och innehållet är samma sak . Med en stark bärvåg, dvs ett starkt innehåll, sprider sig budskapet vidare genom de sociala nätverken.

58. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll Vad är det som karaktäriserar ett starkt budskap?

59. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande

60. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande

61. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande viktigt & trovärdigt

62. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande viktigt & trovärdigt roande

63. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande viktigt & trovärdigt roande informerande

64. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande viktigt & trovärdigt roande informerande lärorikt

65. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande viktigt & trovärdigt roande informerande lärorikt relevant

66. Bärvågens styrka beroende av budskapets innehåll engagerande upprörande viktigt & trovärdigt roande informerande lärorikt relevant lätt att distribuera

67. O m innehållet i ett meddelande är engagerande, upprörande, roande, relevant etc så kommer bärvågen bli starkare, ett litet ras blir till ett snöskred. Är det mindre roande, engagerande, eller helt irrellevant blir bärvågen svagare och dör snart ut. Man når ut till 10 lyssnare innan signalen dör ut eller du når ut till 20 miljoner.

68. Vet jag att mitt budskap är starkt så kan jag lägga upp det på ett enda ställe och se snöbollen rulla på. Det var vad som hände med Gary Brolsnan, även om han kanske inte hade räknat med det, när han sjöng in i sin webbcam i sin källare. Just det här klippet var tillräckligt engagerande/roande för att ses av 21 miljoner tittare på YouTube.

69. Är man nu inte så lyckligt lottad som Gary att man har ett budskap med ett viralt innehåll, då gäller det istället att vara smart. Ofta har man en ganska svag bärvåg. Budskapet är säkert viktigt, men det är inte så engagerande, inte så roande, inte så upprörande...

70. engagerande upprörande viktigt & trovärdigt roande informerande lärorikt relevant lätt att distribuera ...då gäller det istället att vara nogrannare med att sända ut det i rätt nätverk, där budskapet är relevant , för att ändå sprida det så mycket som möjligt. Det är därför det är viktigt för en organisation att ha koll på i vilka sociala nätverk / medier ett budskap bör placeras för att ge maximal resonans. Rätt placerat kan budskapets ursprungliga innehåll rent av förstärkas av en engagerad mottagare som själv tillför engagemang som gör det intressant för fler.

71. iBerit The ultimate social media surfer Med hjälp av en exemplarisk webb2.0-surfare – iBerit 2.0 – ska vi titta på några exempel på hur information i praktiken sprids, produceras och konsumeras via sociala medier.

72. bloggar Berits informationskostcirkel iBerits dagliga informationskostscirkel börjar med ett besök i bloggosfären .

73. iBerit har ett antal bloggar som hon brukar återkomma till att läsa. Det kan man göra den omständliga vägen genom att klicka sig runt från blogg till blogg. Men iBerit föredrar det mer bekväma: att prenumerera på bloggarna via en flödes-läsare, t ex Bloglines eller Googel RSS.

74. Bengts blogg om fåglar och råttor Beatrice blogg om Al Quaeda Benny-Lottas blasfemiska blogg Uppdaterade bloggar: I flödes/rss-läsaren ser hon vilka bloggar som har uppdaterats sen sist.

75. Bengts blogg om fåglar och natur Berits blogg om Al Quaeda Benny-Lottas blasfemiska blogg N Beatrice blogg om Al Quaeda Välkommen till (och andra saker) Kolla in det här youtubeklippet! Hon klickar sig till den blogg hon vill läsa. Eftersom bloggar bygger just på konversation hör det till god kutym att lämna en kommentar efter sig när man varit på besök...

76. iBerit kommenterar inlägget och passar samtidigt på att tipsa om en länk till en annan film hon såg nyligen.

77. bloggar ” talk tools” On we go. Efter bloggrundan surfar iBerit vidare till vad man ibland kallar för ”talk tools”, ibland ”mikrobloggar.”

78. Facebooks statsuuppdateringar är ett exempel på en talktool. Medlemmarna i ett socialt nätverk använder den här typen av korta meddelanden för att via sin dator elle rmobilen regelbundet tala om för sitt nätvker vad de för tillfället gör. Smidigt. På det viset slipper alla fråga: vad gör du? Kolla på facebook!

79. Samma kanal använder många för att posta tips om länkar, nyheter, filmer, bloggar osv...

80. Den kollar Jag upp. iBerit får tips om en nyhet hon följer upp...

81. Hon postar också ett tips till filmen hon hittade tidigare. Med länk till det ställe där hon först såg den, det hör också till god sed. Varför vill hon dela med sig av den här informationen? Vi är flockdjur – vi har ett desperat behov av att dela våra upplevelser och tankar med vår omgivning – det är genom andra vi lever.

82. bloggar ” talk tools” sociala bokmärken iBerit loggar in på sina sociala bokmärken...

83. Sociala bokmärken är precis som bokmärken i Internet Explorer ett sätt att spara länkar till webbplatser och resurser, men istället för att göra det i den egna datorn gör man det i ett länkbibliotek som kan vara tillgängligt för andra att titta i. På det sättet kan andra se vilka länkar iBerit sparat, och hon kan se vilka andra som har sparat samma länk...

84. 95 personer har sparat samma videoklipp på sociala bokmärkes-tjänsten del.icio.us .

85. Här hittade Jag en nyttig länk. Troligt är om man sparar samma länk – och särskilt om det är inom ett smalt område – att man delar gemensamma intressen. Ofta finns det oändligt spännande att upptäcka om man surfar runt bland andras sparade länkar. Problemet är snarast att slita sig.

86. bloggar ” talk tools” sociala bokmärken aggregatorer Tillsist kommer iBerit vidare. Hon är väluppdaterad om vad som gäller i webb2.0-svängen och frekventerar därför regelbundet olika sorters aggregatorer...

87. Till exempel Digg . Diggsymbolen brukar synas i anslutning till artiklar, bloggposter och filmer runt om på nätet, genom att klicka på den kan man ”rösta för” att ett innehåll är intressant. Ju fler som röstar, desto högre hamnar det på listan över vad som är intressant just nu på digg.com.

88. Det här är vad man kallar för crowdsourcing . Massan av användare fungerar som redaktören för en tidnings förstasida. Dagens förstasida är ett aggregerad bedömning av vad som har en bredare relevans från tiotusentals användare. Digg har ”förstasidor” för många specialkategorier som t ex ovan ” vetenskap ”...

89. bloggar ” talk tools” sociala bokmärken aggregatorer Communities / forum / portaler iBerit sliter sig återigen vidare och surfar in i den äldsta och mest långlivade delen av sfären av sociala medier, ett universum av communities/forum och portaler...

90. Siffrorna visar uppskattat medlemsantal, det här är några av Sveriges många forum, från breda forum till mer specialiserade dito. En fullständigare lista finns här. 250 000 50 000 35 000 45 000 40 000 110 000 47 000

91. 16 000 1000 11 000 1300 1700 1200 7000 6000 Skalman.nu Forum

92. 27% av befolkningen över 16 år är medlemmar i en community

94. Här är ett exempel på vad som kan hända på ett forum (ett hästforum i detta fall). En användare ber om råd...

95. ... och får ett tips av en annan användare.

96. Tänk om en SYO-konsulent kunde funnits på plats och gett en relevant vägledning här!

97. Att vi som tjänstemän ska sitta och scanna av forum för att kommentera om något dyker upp är knappast hållbart. Men kanske kan man bevaka vissa ord och vissa valda delar av valda forum. NUTEK har t ex klivit in i forumtrådar i forumet startaeget.se och tipsat direkt. [Exemplet via Fredrik Wackå ]

98. bloggar ” talk tools” sociala bokmärken aggregatorer Communities / forum / portaler wikipedia iBerit avslutar dagen på Wikipedia, de sociala mediernas heligaste heliga.

99. Kanske kan detta beskrivas som informationsålderns första underverk. Ett fenomen som med Kevin Kellys ord var omöjligt i teorin men visade sig vara möjligt i praktiken. Idag innehåller engelska Wikipedia 2,5 miljoner artiklar, att jämföra med 80 000 i Encyklopedia Britannica. På alla sina 250 språk innehåller Wikipedia omkring 10 miljoner unika artiklar i dagsläget, med 75 000 aktiva redaktörer – allihop ”amatörer”. Den genomsnittliga tiden för åtgärd vid skadegörelse i en mycket läst artikel på Wikipedia är omkring 4 minuter. Inte för att det sitter någon anställd och ändrar utan för att tillräckligt många ögon tittar på den

100. Som en sann wikipedian vill iBerit vara först med att uppdatera artikeln om Colin Powell sen hon såg hans endorsment av Barack Obama .

101. jag hann inte först den här gången heller. Men eftersom hon surfat runt på andra ställen först kom hon givetvis inte i tid. Artikeln var redan uppdaterad.

102. bloggar ” talk tools” sociala bokmärken aggregatorer Communities / forum / portaler wikipedia iBerit = ett medium Under eftermiddagen har iBerit surfat runt och konsumerat information. Läst bloggar, tittat på aktuella videoklipp, och så vidare. Samtidigt har hon längs vägen distribuerat samma innehåll i form av länktips och sparade bokmärken. Hon har varit både konsument, distributör och producent . Detta är vad det innebär att använda sociala medier.

103. press meddelande? Hur förhåller vi oss till detta som organisation? Behöver vi kartlägga vilka sociala nätverks om är intressanta att interagera med, var finns de som är intresserade av vår verksamhet? Var är det mest relevant att posta en nyhet? För att börja diskussionen någonstans: bör det traditionella pressmeddelandet kompletteras med fler officiella kanaler för att föra ut information? Ett ”socialt pressrum” har en del företag börjat jobba med.

104. Som tillåter kommentarer från besökare...

105. Länkar till bloggar som skriver om ämnet...

106. Ger möjlighet för mottagaren att distribuera materialet vidare via sociala mediekanaler.

107. Kanske viktigast av allt – en tillåtande copyright som ger tillstånd för vidareanvändning av informationen.

108. kliv in i konversationen eller... Det sociala medielandskapet handlar om konversationer . Och det finns egentligen bara två alternativ för organisationer idag, och det gäller oavsett om man är privat eller offentlig: ” antingen att kliva in i konversationerna ” eller riskera att bli irrellevanta .

109. Två exempel på detta. På webbplatsen Fairshopping kan konsumenter klaga på företag som inte håller vad de lovar.

110. Den klagande konsumenten redogör offentligt för ärendet och kan få stöd från andra besökare.

111. Varje besökare kan se om företaget har svarat och hur de har svarat. Kommunikationen förs i det öppna. För företagets del gäller att bemöta kunden på ett bra sätt, svaret betygsätts av Fairshopping:s besökare och alla kan se hur länge det dröjde innan företaget valde att svara. Här har företaget valt att kliva in i konversationen och fått ett högt betyg av användarna – det som började som ett klagomål blev god PR.

112. Här är ett annat företag där konsumenten fått vänta på svar i 22 dagar, under tiden har många andra besökare anslutit sig till kravet på att företaget borde svara och alla besökare kan se att det här företaget inte vill stå för sina misstag – de är uppenbarligen inte att lita på. Företaget har valt att strunta i konversationen och gör sig därmed irrellevant.

113. Det där var privata företag, men situationen är densamma för alla. Några privatpersoner har ställt ett antal frågor om FRA till riksdagens ledamöter och lagt upp sidan riksdagssvar.se för att dokumentera svaren...

114. Här syns i öppen dager vilka som har svarat...

115. ... och vilka som inte har gjort det.

116. I england är politikerna ännu mer påpassade. Varje enskilt uttalande och varje enskild omröstning för varje enskild parlamentsledamot spåras på tjänsten TheyWorkForYou .

117. sociala medier är det nått nytt?

118. “ Vi trodde det skulle vara ungefär som tv fast bättre, det var modellen. Det visade sig att det var inte alls vad det var.” /kevin kelly